Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vallagsfrågor m.m.

Betänkande 2012/13:KU18

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 april 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vallagsfrågor m.m.(pdf, 93 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2012/13:18 Vallagsfrågor m.m.

Beslut

Nej till motioner om vallagen (KU18)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om frågor som har med vallagen att göra. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om proportionalitet och valkretsindelning, samtycke till kandidatur i val, valsedlar, elektroniskt röstningsförfarande, snabbare omval, granskning av rösträkning samt dubbla medborgarskap.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 45

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-03-19
Justering: 2013-03-21
Trycklov: 2013-04-02
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-03
Trycklov: 2013-04-03
Betänkande 2012/13:KU18

Alla beredningar i utskottet

2013-03-14, 2013-03-19

Nej till motioner om vallagen (KU18)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om frågor som har med vallagen att göra. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om proportionalitet och valkretsindelning, samtycke till kandidatur i val, valsedlar, elektroniskt röstningsförfarande, snabbare omval, granskning av rösträkning samt dubbla medborgarskap.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-04-10
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:KU18, Vallagsfrågor m.m.

Debatt om förslag 2012/13:KU18

Webb-tv: Vallagsfrågor m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Billy Gustafsson (S)
Anf. 32 Billy Gustafsson (S)
Herr talman! I det aktuella betänkandet behandlas frågor som rör en av grundpelarna i vårt demokratiska system, nämligen ordning och regler för våra allmänna val. Frågor av den här karaktären har en räckvidd långt in i framtiden. Mot bland annat den bakgrunden är det viktigt att eventuella förändringar är noggrant genomgångna, utredda och värderade. Sedan lite mer än ett år tillbaka har en parlamentarisk utredning gjort en noggrann genomgång av stora delar av vårt valsystem. Ett delbetänkande lämnades i början av januari, och just i dagarna justeras ett slutbetänkande från utredningen. Nu går frågan över till regeringen, och det är upp till regeringen att ta ställning till de förslag som har lämnats från utredningen. Jag vill gärna passa på tillfället att säga att min förhoppning är att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med en proposition innehållande de förslag som vi var överens om i utredningen. I en del lägen kan det handla om ändringar i vallagen och i andra kan det handla om ändringar i kommunallagen. Det kan rent av också finnas behov av ändringar i någon av våra grundlagar. Mot den här bakgrunden, kolleger och riksdagsledamöter, är det för mig naturligt att de motioner som har lämnats inom området avslås eftersom beredning av förslag till ändringar just nu pågår. Jag vill ändå ta möjligheten och tillfället i akt att ge några kommentarer, eftersom jag själv haft möjligheten och förmånen att ingå i utredningen. Det kanske finns anledning att dra sig till minnes vad som var bakgrunden till utredningen. Det fanns naturligtvis flera skäl, bland annat att vi fick ett bristande proportionellt utfall i senaste riksdagsvalet. Några partier fick för många mandat och därmed fick några partier för få mandat utifrån röstandelarna. Vi hamnade också i en situation som gudskelov är ganska ovanlig och som fick en ganska stor konsekvens. Vi fick nämligen två omval, i Västra Götaland och i Örebro. I det sistnämnda fallet berodde det framför allt på handhavandebrister, om man kan uttrycka sig på det sättet. När det gäller frågan om proportionalitet är det positivt att vi i stort samförstånd har enats om en, som jag tycker, bra ordning. Det som är bra när vi föreslår förändringar är att vi inte uppfinner hjulet på nytt utan bygger på den modell som i dag finns och kompletterar den med en korrigeringsmekanism. Det gör att oproportionellt utfall inte kommer att vara möjligt i framtiden, utan det blir strikt proportionella resultat. Förslag har också lämnats för att komma till rätta med handläggningsbrister. Som mina kolleger som sitter här från utskottet så väl känner till lämnade vi själva ett betänkande som slutade i ett tillkännagivande om en bättre ordning vid omval i framtiden. Ett problem med nuvarande system är att man har kunnat bli invald för ett parti som man inte sympatiserar med. När det har hänt har det till och med kunnat få den konsekvensen att jag har blivit invald för ett parti som jag inte sympatiserar med på ordinarie plats och att jag också har blivit invald som ersättare för det parti som jag alltid har tillhört. Då har jag blivit tvungen att lämna bägge uppdragen. Jag har inte kunnat lämna bara det ena. Detta är en mycket konstig ordning i dagens system. Det brukar kallas för den fria nomineringsrätten. Det förslag som lämnats från utredningen innebär i princip att den fria nomineringsrätten försvinner. Förslaget innehåller i princip två grunddelar. Det ena är att ett parti som vill ställa upp i ett allmänt val ska ha anmält detta senast 30 dagar före valet och fått sin partibeteckning godkänd. Den som står till förfogande och kandiderar ska till Valmyndigheten senast fredagen före valdagen ha registrerat sig som kandidat. På detta sätt undviker vi den nyss beskrivna lite märkliga situationen. Det är väl motiverat att vi gör dessa ändringar, även om fria nomineringsrätten har innehållit starka principiella utgångspunkter. Men när principer möter en verklighet måste vi utgå från verklighet, och därför är det bra att vi föreslår dessa förändringar. Det är också bra att vi tar bort en del hinder så att man exempelvis kan ha partisymboler på valsedlarna i framtiden. Jag ska också kommentera det förslag som innebär de kanske mest långtgående strukturella förändringarna för framtiden. Det handlar om möjligheten till införande av elektroniskt röstningsförfarande. Eftersom detta innehåller en mängd olika aspekter och är så mångfasetterat rekommenderar utredningen regeringen att genomföra ett försök med elektronisk röstningsförfarande i valet 2018. Eftersom jag ser att detta är en långtgående strukturell fråga vill jag både för åhörarna och för protokollet lyfta fram några aspekter på det. Som allt annat innehåller det givetvis för- och nackdelar, och det är viktigt att man kan redovisa båda. Ser man till fördelarna kan man anta att ett elektroniskt röstningsförfarande underlättar för personer med funktionshinder att delta i val. Det kommer att bli enklare att personrösta vid röstning på annan ort än hemorten. Det kommer att vara enklare för utlandsboende att delta i de allmänna valen i vårt land. Yngre väljare kanske förväntar sig att man ska kunna använda det vi kallar ny teknik. Inom parentes funderar jag på hur länge vi ska kalla det ny teknik. Vi började ju med det för 20, 30, 40 år sedan. Snart går ny teknik kanske över till att vara vanlig teknik. Men det är som sagt bara en fundering. Till plusen hör sannolikt också att vi med rätt användning skulle kunna minimera riskerna för fel. Det finns dock ett antal farhågor när det gäller att införa elektroniskt röstningsförfarande. Främst handlar det om människors förtroende. Om vi inför ett system som människor inte litar på och känner förtroende för är vi illa ute. Det kan dessutom vara ganska svårt att förstå hur systemet fungerar, och det kan leda till bristande förtroende för det. Det kan också vara så att yngre människor förutsätter att ett sådant system finns medan många äldre människor är ovana vid denna typ av teknik. Vidare: Hur kan vi garantera valhemligheten? Hur kan vi garantera att det inte sker otillbörlig påverkan eftersom detta kommer att kunna ske i hemmen och inte i den offentliga vallokalen? Kommer vi att kunna garantera en effektiv och trovärdig kontrollräkning i efterhand, om det skulle visa sig att vi behöver göra en sådan? Vet vi med säkerhet att ett elektroniskt system inte är manipulerbart? Herr talman! Om hackare kan ta sig in i Pentagons datasystem, som jag misstänker har hög säkerhet, hur kan vi då vara säkra på att en hackare inte kan ta sig in och störa våra allmänna val? Dessa farhågor måste tas på största allvar, för om människor tappar tilltron till att ett val har gått rätt till är vi som sagt illa ute. Därför är det viktigt att samtliga dessa farhågor bemöts på ett trovärdigt sätt och att frågetecknen rätas ut innan vi går vidare med ett försök. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i KU18. (Applåder)
Cecilia Brinck (M)
Anf. 33 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! De motioner som behandlas i betänkandet berör, som vi också nyss hörde, enormt viktiga frågor. Vill man vara lite högtidlig, och det kan man kanske kosta på sig att vara då och då, berör de det som är själva kärnan i vårt demokratiska system, nämligen de allmänna valen. Finns det något som är viktigare i en representativ demokrati än de regler som styr medborgarnas möjligheter att påverka politiken, medverka i den politiska processen och att utöva den mest centrala av alla medborgerliga rättigheter, nämligen rätten att delta i fria, säkra, rättvisa allmänna val? Det är det som detta handlar om. Motionerna aktualiserar ett stort antal frågor med anknytning till valsystemen, både stora frågor och något mindre stora frågor. En av dessa rör problemen med elektronisk röstning, vilka Billy Gustafsson på ett förtjänstfullt sätt nyss redogjorde för. Det är en knepig men intressant fråga som vi ska återkomma till. Det finns också förslag som rör valsedlarnas utformning, proceduren för omval och proportionalitet, för att nämna några exempel. Billy redogjorde nyss i större detalj för dessa frågor och för hur de har behandlats inom ramen för Vallagskommitténs arbete. Herr talman! Det faktum att ett enigt utskott avslår samtliga motionsyrkanden betyder inte på något vis att vi finner dessa frågor mindre angelägna eller att vi tar avstånd från alla de förslag som motionärerna formulerat. De frågor som tas upp är, som vi har hört, i nästan samtliga fall föremål för behandling i annan ordning, främst inom ramen för Vallagskommitténs arbete. Vi menar att det arbete som pågår där inte bör föregripas och förslår därför avslag. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Karin Granbom Ellison (FP)
Anf. 34 Karin Granbom Ellison (FP)
Herr talman! Vi har framför oss ett motionsbetänkande där ett enigt utskott avstyrker alla motioner. Man kan då fråga sig om det finns skäl att ha en debatt. Men med tanke på att det som uppmärksammas, det vill säga vallagsfrågor, är, som Cecilia Brinck sade, något av det mest centrala för demokratin och att betänkandet innehåller hela 47 olika motionsyrkanden vill jag ta tillfället i akt och säga något om de frågor som behandlas. Sverige har överlag ett valsystem som vi kan vara stolta över. Det finns dock brister, och dessa blev tydliga i 2010 års val. Det blev rekord i överklaganden, och oklarheter i röstmottagningen ledde till omval. Bristerna i valsystemet måste tas på största allvar och få lösningar. Det svenska valsystemet är tänkt att vara proportionellt, men som vanligt visade det sig efter valet 2010 att mandat tillfallit andra partier än vad en strikt proportionell mandatfördelning hade inneburit. Med fler invalda partier blev proportionaliteten till och med sämre än förut. Flera medborgare blev mot sin vilja invalda i kommunfullmäktige för ett parti de absolut inte sympatiserar med, bara för att någon behagat skriva upp deras namn på en tom partivalsedel. Det är olyckligt för dessa personer och för valsystemet. Från Folkpartiet liberalernas sida har vi länge arbetat för en reform av valsystemet. Att möjliggöra full proportionalitet i kommunalval, antingen genom utjämningsmandat eller avskaffande av valkretsar eller en kombination av båda alternativen, har varit en prioriterad fråga för oss. Även i detta betänkande finns yrkanden från folkpartister om detta. Blir mandatfördelningen fel kan det i värsta fall innebära att majoritetsförhållandena blir andra än väljarna önskat. Detta är ett systemfel som innebär en demokratisk brist och behöver åtgärdas. Jag har förmånen att vara Folkpartiets ledamot i 2011 års vallagskommitté, som har till uppgift att se över bristerna i valsystemet. I januari presenterade kommittén ett delbetänkande som ger förslag för bättre proportionalitet, med bland annat kommunala utjämningsmandat och regler som uppmuntrar till färre valkretsindelningar. Kommittén föreslår också att alla kandidater framöver ska samtycka till en nominering - annars är de inte valbara. Nästa vecka presenteras slutbetänkandet, som bland annat tar upp e-röstning, något som många motionerat om i riksdagen. Efter valet 2010 släppte Folkpartiet en rapport för mer rättssäkra val som heter "Demokrati har begärts och ska verkställas" . Det är med glädje jag konstaterar att Vallagskommittén i så gott som total enighet lagt sig mycket nära de ståndpunkter som Folkpartiet tidigare intagit. Jag vill också understryka att det demokratiska systemet tjänar på att vi när det gäller denna sorts förändringar eftersträvar breda överenskommelser som blir bestående över tid. Likt Billy Gustafsson vill jag slutligen säga något om e-röstning. E-röstning har flera fördelar. Fungerar den väl kan den förenkla röstningen och sammanräkningen och på sikt minska kostnaderna. För vissa grupper kan den vara särskilt värdefull. Exempelvis kan datorer hjälpa personer med funktionsnedsättning att rösta och behålla valhemligheten, och personer i utlandet skulle enklare kunna rösta om det var möjligt att göra det över internet. Jag står bakom att vi i Sverige ska genomföra försök med elektronisk röstning. Samtidigt är det mycket viktigt att försöken är väl förberedda. Försöken bör ske inom ramen för de ordinarie valen och måste vara lika tillförlitliga som röstning med valsedlar. Entusiasmen för de fördelar som e-röstningen innebär får inte leda till att vi gör avkall på den grundläggande principen om fria och hemliga val. En person som röstar elektroniskt måste vara säker på att rösten förblir anonym, att den inte kan ändras på vägen till räkningen, att det går att kontrollera att rösten mottagits och att det finns garantier för oberoende insyn i röstsammanräkningen. Väljaren måste uppleva att valet gjorts fritt och utan otillbörlig påverkan. Det finns ett antal länder som med mindre eller större framgång genomfört elektroniska val. I Norge har det gjorts försök i tio kommuner i val till kommunstyrelse och i fylketingsval. I slutet av denna månad ska stortinget ta beslut om de ska gå vidare med e-röstningsförsök också till det nationella parlamentet. Vi i Sverige ska dra lärdom av den e-röstning som genomförts i andra länder och noggrant studera forskning som gjorts på området. E-röstning har fördelar, men det har också under kommitténs arbete visat sig finnas rätt komplexa utmaningar som måste få lösningar. Nu säger jag inte mer om detta utan låter er vänta på Vallagskommitténs arbete, som presenteras på onsdag i nästa vecka. Avslutningsvis yrkar jag avslag på samtliga motioner - inte för att motionärerna har fel i sak utan därför att processen med beredning i regeringskansliet och utredning redan är i full gång. Sverige har ett bra valsystem, men det kan bli ännu bättre. Det är dags för reformer. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 35 Per-Ingvar Johnsson (C)
Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottets betänkande Vallagsfrågor m.m. behandlat 47 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Det finns många bra motioner, men de flesta frågor som tas upp i motionerna har redan behandlats av 2011 års vallagskommitté. Vallagskommittén, i vilken bland andra min partikollega Centerpartiets Åsa Torstensson har ingått, har gjort ett bra jobb, och det är ett värdefullt utredningsarbete om valfrågorna som nu håller på att beredas inom regeringen. Flera av motionerna gäller brister och problem som är erfarenheter från 2010 års allmänna val. En av dessa är att valen både till riksdagen och i flera kommuner inte gav en proportionell fördelning av antalet tilldelade mandat för partierna i förhållande till det antal röster som partierna hade fått. I flera fall har mindre partier missgynnats, detta beroende på att antalet utjämningsmandat i riksdagsvalet har varit för litet och att valkretsindelning i kommuner funnits och missgynnat mindre partier. Vallagskommittén har redan föreslagit ett system med återföring av utjämningsmandat i riksdagsvalkretsar som ska ge full proportionalitet mellan antalet röster och antalet tilldelade mandat. En del är att man föreslår en ändring av första divisorn vid mandatfördelningen från 1,4 till 1,2 för att få bättre proportionalitet. En småpartispärr föreslås för kommunvalen. För valkretsindelade kommuner skulle den kunna vara 3 procent och för övriga kommuner 2 procent. För att undvika att personer som inte har godkänt att ställa upp som kandidater i val ska bli valda föreslår Vallagskommittén en obligatorisk förhandsanmälan av partier och av kandidater. I flera motioner har det också tagits upp förslag om elektroniskt röstningsförfarande och elektronisk rösträkning, vilket tillämpas i många andra länder. Vallagskommittén har haft i uppdrag av regeringen att överväga detta. Det förslaget är på gång. Vi föreslår från konstitutionsutskottet att utredningens förslag avvaktas. Snabbare omval än det som skedde i Västra Götaland och i Örebro efter 2010 års val är, som jag ser det, mycket angeläget. Vi har inom konstitutionsutskottet övervägt dels hur omval ska kunna undvikas, dels hur det ska kunna ske snabbare. Jag har själv betonat vikten av att undvika fel och att det därför behövs utbildningsinsatser för valförrättare. Erfarenheten var att det 2010 fanns många nya valförrättare, och antalet anmälda felaktigheter ökade kraftigt enligt statistiken. Konstitutionsutskottet har tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen om snabbare omval. Utgångspunkten är att omval ska ske så snabbt att man i princip ska kunna använda samma förutsättningar som vid det tidigare valet. Det känns viktigt att utnyttja erfarenheterna från 2010 års val, så att valfrågorna har stor legitimitet hos invånarna och det finns förtroende för systemet. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet KU18.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-04-10
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 8
Stillbild från Beslut: Vallagsfrågor m.m., Beslut

Beslut: Vallagsfrågor m.m.

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Proportionalitet m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K218 av Fredrik Olovsson (S),
      2011/12:K274 av Lars-Axel Nordell (KD),
      2011/12:K297 av Lars Beckman (M),
      2011/12:K333 av Gunnar Andrén (FP),
      2011/12:K337 av Jan Ertsborn och Gunnar Andrén (båda FP),
      2012/13:K234 av Fredrik Olovsson (S) och
      2012/13:K282 av Jan Ertsborn och Gunnar Andrén (båda FP).
    2. Samtycke till kandidatur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:K230, 2011/12:K255, 2011/12:K308, 2011/12:K388 och 2012/13:K229.
    3. Valsedlar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:K220, 2011/12:K227, 2011/12:K243, 2011/12:K276, 2011/12:K320, 2011/12:K348, 2011/12:K366, 2011/12:K386, 2011/12:K389 yrkandena 1 och 2, 2012/13:K216, 2012/13:K238, 2012/13:K246, 2012/13:K281 yrkandena 1 och 2 samt 2012/13:K319.
    4. Elektroniskt röstningsförfarande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:K203, 2011/12:K240, 2011/12:K265, 2011/12:K275, 2011/12:K290, 2011/12:K363 och 2012/13:K251.
    5. Snabbare omval

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:K247 yrkande 2, 2011/12:K289 och 2011/12:K301.
    6. Granskning av rösträkning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:K270.
    7. Dubbla medborgarskap

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:K369.
    8. Motioner som behandlas i förenklad ordning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:K237, 2011/12:K246, 2011/12:K336, 2011/12:K352, 2012/13:K214, 2012/13:K348 och 2012/13:K386.