Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vallagsfrågor

Betänkande 2007/08:KU18

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vallagsfrågor(pdf, 228 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:18 Vallagsfrågor

Beslut

Nej till motioner om vallagsfrågor (KU18)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om vallagen. Skälet är att Grundlagsutredningen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om valkretsar, elektroniska röstningsförfaranden, utformningen av valsedlar, distribution av valsedlar, registrering av kandidater, utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen, funktionshindrades möjligheter att delta i val samt förbud mot vissa opinionsundersökningar.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 27

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-02-19
Justering: 2008-03-04
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-05
Trycklov: 2008-03-05
Trycklov: 2008-03-06
Reservationer: 1
Betänkande 2007/08:KU18

Alla beredningar i utskottet

2008-02-12, 2008-02-19

Nej till motioner om vallagsfrågor (KU18)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om vallagen. Skälet är att Grundlagsutredningen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om valkretsar, elektroniska röstningsförfaranden, utformningen av valsedlar, distribution av valsedlar, registrering av kandidater, utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen, funktionshindrades möjligheter att delta i val samt förbud mot vissa opinionsundersökningar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KU18, Vallagsfrågor

Debatt om förslag 2007/08:KU18

Webb-tv: Vallagsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marianne Berg (V)
Anf. 5 Marianne Berg (V)
Herr talman! I detta betänkande, KU18, har utskottet behandlat vallagsfrågor, mycket viktiga demokratifrågor. Jag har valt att ur detta betänkande ta upp Vänsterpartiets reservation som handlar om tillgängligheten vid våra vallokaler för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Vänsterpartiet anser att regeringen bör utvärdera om den nya vallagen ledde till att personer med funktionsnedsättning kunde delta i 2006 års val under värdiga och jämställda former. Jag tycker inte att det är för mycket begärt. Men övriga partier är inte överens med oss om att en sådan utvärdering bör ske. Herr talman! Många är de vallokaler som är placerade i skolor eller i andra byggnader eller miljöer som ibland gör det omöjligt för en person som till exempel sitter i rullstol att ta sig in. Många är också på grund av ålder drabbade av funktionsnedsättning, vilket gör att inte de heller kan ta sig in i vallokalen. Det här ska inte få förekomma. Jag anser att det är en kränkning. Jag anser att det är en diskriminering. I utskottets ställningstagande tas Valmyndighetens rapport upp, där man skriver att de nya reglerna om tillgängligheten till röstlokalerna fungerade väl vid 2006 års val. Jo, så står det förvisso i rapporten, men det står också att det fortfarande finns ett fåtal lokaler som brister vad gäller tillgängligheten. Jag var under gårdagen i kontakt med flera organisationer som inte har några rapporter om situationen, men samtliga uppger att några större förbättringar vad gäller tillgängligheten inte har framkommit från deras medlemmar. Så oavsett om det är flera eller om det är ett fåtal lokaler som brister i tillgänglighet ska alla röstberättigade personer i detta land kunna komma in i röstlokalen. Lika självklart ska det vara att det finns valmaterial för alla i vallokalen, till exempel valsedlar och liknande i punktskrift eller inlästa. Det ska inte få förekomma i vårt land att personer med funktionsnedsättning inte kan komma in i röstlokalen. Det ska inte få förekomma att personer som har någon form av funktionsnedsättning ska avlägga sin röst utanför, på gatan. I verkligheten är det så för många. Det är, som jag sade tidigare, en otrolig kränkning, och det är en ren och klar diskriminering. Herr talman! Vänsterpartiet anser, som sagt, att regeringen snarast bör utvärdera tillgängligheten, så att man efter nästa val inte ska behöva ta upp frågan ytterligare en gång här i kammaren. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till Vänsterpartiets reservation i betänkandet.
Phia Andersson (S)
Anf. 6 Phia Andersson (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater yrkar bifall till förslaget i betänkandet, trots att utskottet avstyrker samtliga 33 motioner med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete. Grundlagsutredningen har enligt sina direktiv att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet. Jag vill ändå ta upp en fråga som är väldigt viktig ur medborgarsynpunkt. Den rör ett flertal motioner som behandlar frågan om partisymboler på valsedlarna. Flera personer har efter förra valet påpekat svårigheterna att skilja på de olika valsedlarna. Särskilt gäller det de personer som har nedsatt synförmåga. Socialdemokraternas valsedel har funnits i väldigt många år. Men ett nytt parti, Sverigedemokraterna, har en snarlik valsedel. Hos dem som har tänkt rösta på Socialdemokraterna har rädslan varit stor för att ta fel valsedel. Dessutom fanns det vid förra valet, när jag själv åkte runt, högar med valsedlar i vallokalerna. Sverigedemokraternas valsedlar låg ibland precis jämte Socialdemokraternas. Ibland var de faktiskt blandade i samma hög. Det är viktigt ur medborgarsynpunkt att man känner sig säker på att man kan identifiera valsedlarna och på att man lagt sin röst på det parti som man hade för avsikt att rösta på. En partisymbol på valsedeln skulle underlätta för människor att välja rätt valsedel. Frågan har tidigare behandlats i 1993 års vallagskommitté och 2003 års vallagskommitté, där det påpekades att det fanns en del praktiska problem med att trycka partisymbol på valsedeln. Bland annat angavs att utrymmet på valsedeln var begränsat. Det är viktigt att Grundlagsutredningen tar upp frågan och försöker lösa de praktiska problemen med partisymbol på valsedeln till förmån för säkerheten vid väljarnas val av parti på valdagen.
Eva Bengtson Skogsberg (M)
Anf. 7 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Som redan nämnts behandlas i detta betänkande vallagsfrågor som härstammar från 33 motionsyrkanden lämnade under tiden 2006 och 2007. Det gäller registrering av kandidater, utformning och distribution av valsedlar, valkretsar och röstningsförfarande. Det är något som berörs i dessa yrkanden liksom möjligheter för funktionshindrade att delta i val. Det senare ska jag kort uppehålla mig vid. Jag vill först bara säga att samtliga motioner avstyrks. De flesta avstyrks med anledning av Grundlagsutredningens arbete som i sitt direktiv har att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet. Den nya vallagen som trädde i kraft i januari 2006 innebär att kommunerna har det lokala ansvaret för valets genomförande. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta har permanentats, och möjligheterna att rösta genom bud har utvidgats. Kraven på kommunerna att ordna lokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare har skärpts. Detta gäller oavsett form av funktionshinder, inte endast fysiska. Enligt Valmyndighetens rapport från det senaste valet har de nya reglerna för tillgänglighet till röstningslokaler fungerat väl. Men jag kan hålla med Marianne Berg om att väl inte är väl nog. Det ska naturligtvis vara en hundraprocentig tillgänglighet. För dem som uppgett att de kan läsa punktskrift togs ett speciellt material fram. 15 000 synskadade fick samma information som på röstkortet inläst på kassett. Vallagen fanns inspelad på teckenspråk på Valmyndighetens hemsida. En broschyr fanns även på lättläst svenska. Utskottet understryker vikten av att alla ska kunna rösta på ett värdigt sätt utan att valhemligheten röjs och utgår från att möjligheterna att ytterligare underlätta för funktionshindrade att utöva sin rösträtt fortlöpande beaktas. Där får vi trycka på våra lokala platser. Jag vill ändå svara Marianne Berg när det gäller kränkningen att behöva vara utanför. Hemma har vi en lokal, där funktionshindrade kommer in. Men jag vet ändå fall där vederbörande ville sitta kvar i bilen. Så jag tycker inte att den meningen ska strykas. Den möjligheten ska finnas. För det kan vara kränkande åt andra hållet av olika skäl. Även om inte hinder finns väljer man att inte gå in i vallokalen. När det gäller partisymbolerna, Phia Andersson, är det väl bra. Nackdelen är bara att om man trycker det i svartvitt blir de ännu mer otydliga. Jag satt och funderade här på blåklint, ros och maskros. Det kan vara lite svårt när det är svartvitt att tyda dem. Jag tror att i färg blir det väldigt dyrt. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Annie Johansson (C)
Anf. 8 Annie Johansson (C)
Herr talman! Betänkandet innehåller en rad spännande framtidsmöjligheter rörande demokratiutveckling i samband med val med ny teknik. Elektroniska röstningsförfaranden lyfts fram bland annat som en spännande form som används i några länder redan nu. Grundlagsutredningen har i uppdrag att utvärdera hela valsystemet, och vi ska här inte föregå dess arbete. För två veckor sedan besökte Centerpartiets riksdagsgrupp Estland och studerade där bland annat deras utvecklade e-demokrati. E-Estland har en lägre procentandel Internetanvändare än Sverige, men trots det var 86 procent av deklarationerna gjorda över Internet. De har ett e-röstningsförfarande vid de allmänna valen, och allmänna offentliga handlingar finns elektroniskt med möjlighet till direkt påverkan av exempelvis propositioner från dess regering på en Internetportal. Diskussioner om en ny, kompletterande form av röstningsförfarande är en pågående diskussion i många länder. Det är en enorm framtidspotential att kunna nyttja Internet som en naturlig del i demokratin. Samtidigt innehåller det naturligtvis också säkerhetsaspekter vad gäller exempelvis vår rätt till valhemlighet. Runt om i världen pågår nu pilotprojekt vad gäller e-röstning i allmänna val. I Estland är det ett naturligt komplement. 2001 hade Australien sin första e-röstningsmöjlighet till det australiska parlamentsvalet, där 8,3 procent av alla röstande använde elektroniska röstningsmaskiner. I Belgien röstar man sedan 1991 elektroniskt med en stor andel röstande. Även USA, Frankrike, Tyskland och Indien har i mindre eller större utsträckning elektroniska förfaranden vid röstning. Valmyndigheten fick 2007 ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna en rapport om uppbyggnaden av en kunskapsbank med erfarenheter från kommuner som använder elektronisk röstning vid kommunala rådgivande opinionsundersökningar. Genom denna rapport ska det, enligt regleringsbrevet, framdeles vara möjligt för kommuner som vill använda elektronisk röstning att göra det både enkelt och mer kostnadseffektivt. Som en huvudanledning till att använda sig av elektronisk röstning angav de deltagande kommunerna ett ökat deltagande och engagemang i kommunala frågor mellan valen. Det var tyvärr ett för litet antal kommuner som deltog för att man skulle kunna upprätta en kunskapsbank, men det finns en enorm information i de rapporter som har lämnats in. Jag kan konstatera att projekt eller verkliga genomföranden görs på många ställen, både i vårt närområde och i övriga världen, för att komplettera det vanliga röstningsförfarandet med papperslapp och kuvert med en modern teknik. Det finns vissa säkerhetsmässiga aspekter som måste analyseras och bejakas, men det är helt klart så att framtiden kommer att innebära att vi nyttjar modern teknik för att stimulera det demokratiska samtalet och deltagandet. Jag yrkar efter en utläggning om en möjlig framtid för IT-demokratin bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.
Hans Wallmark (M)
Anf. 9 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Jag tänkte kort beröra någon av de motioner som behandlas i konstitutionsutskottets betänkande. Jag har också förståelse för att motionerna avstyrks med hänvisning till den pågående Grundlagsutredningen. Jag är dock inte alldeles säker på att alla saker kommer att behandlas av utredningen, än mindre att det kommer att läggas fram konkreta förslag i de riktningar som jag och andra motionärer har berört. Det finns således skäl att tro att frågorna återkommer till riksdagen, både i form av nya motioner och i riksdagsdebatter. Herr talman! I år är det 350 år sedan freden i Roskilde 1658 och Skåne blev svenskt. Med det som utgångspunkt känns det naturligt att tala om en viss motion. Herr talman! Det är inte motionen om att våra utlandssvenskar borde ges möjlighet till riksdagsrepresentation via egen valkrets, en nog så viktig fråga. Det handlar i stället om möjligheten att skapa en gemensam riksdagsvalkrets av de fyra som i dag finns i Skåne. Vi återvänder till 1600-talet. Då skapades för att försvåra i Skåne genom en diagonaldragning det som varit Malmöhus län respektive Kristianstads län. Glädjande nog har bildandet av Region Skåne och ett ökat regionalt ansvar inneburit att gamla, flerhundraåriga gränser suddats ut under det senaste årtiondet. Skåne är en logisk enhet med över en miljon invånare, en gemensam identitet oavsett om man bor och verkar i Båstad, Simrishamn, Trelleborg eller Hässleholm. Det försöksområde Region Skåne nu är tillsammans med Västra Götaland kommer förhoppningsvis att permanentas under denna mandatperiod. En i mitt tycke logisk fortsättning och förlängning av detta arbete vore skapandet av en gemensam riksdagsvalkrets för Skåne. Skåne län har med dagens befolkningsunderlag 39 fasta mandat. Som jämförelse kan nämnas att Stockholms kommun har 27 fasta mandat, och Stockholms län har 36 fasta mandat. Jag tror att det har varit till det befolkningsmässigt stora Stockholmsområdets fördel att ha sluppit bli uppdelat på fler valkretsar som exempelvis Stockholms län södra respektive norra. Många av de politiska frågorna och utmaningarna är säkert gemensamma. Så är det även för Skåne. Herr talman! Först en permanentning av det regionala självstyret i Skåne, sedan Grundlagsutredningens betänkande, och därefter en skånsk valkrets - herr talman, kan man hoppas på det?

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-03-18
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 7, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Valkretsar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:K296 av Hans Wallmark m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,
      2006/07:K313 av Else-Marie Lindgren (kd),
      2006/07:K333 av Cecilia Widegren m.fl. (m, c, fp, kd),
      2007/08:K240 av Johan Linander (c),
      2007/08:K253 av Else-Marie Lindgren (kd),
      2007/08:K345 av Hans Wallmark (m) och
      2007/08:K353 av Hans Wallmark (m).
    2. Elektroniska röstningsförfaranden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K248 och 2007/08:K233.
    3. Utformningen av valsedlar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K234, 2006/07:K294 yrkande 1, 2006/07:K337, 2006/07:K338 yrkande 1, 2006/07:K339, 2006/07:K364, 2007/08:K243, 2007/08:K323 och 2007/08:K333.
    4. Distribution av valsedlar, m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K276 yrkandena 1 och 2, 2006/07:K294 yrkande 2, 2006/07:K338 yrkande 2, 2007/08:K264 och 2007/08:K390.
    5. Registrering av kandidater

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K274 och 2007/08:K313.
    6. Utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:K388 yrkandena 1-3.
    7. Funktionshindrades möjligheter att delta i val

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U232 yrkande 9 och 2006/07:So382 yrkande 10.
      • Reservation 1 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s930037
      m780019
      c190010
      fp19009
      kd16008
      v01804
      mp14005
      Totalt23918092
      Ledamöternas röster
    8. Förbud mot vissa opinionsundersökningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:K308.