Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Betänkande 1992/93:FöU5
Försvarsutskottets betänkande
1992/93:FÖU05
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Innehåll
1992/93 FöU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har förelagt riksdagen i proposition 1992/93:77 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Betänkandet behandlar också två med anledning av propositionen väckta motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag som skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst. Innebörden av den nya lagen är att möjligheterna utvidgas för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Ifrågavarande bemyndigande gällde tidigare endast beslut om medverkan i FN:s fredsbevarande operationer men blir nu tillämpligt också på ett motsvarande engagemang efter begäran från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).
Utrikesutskottet har yttrat sig över propositionen jämte avgivna motioner. Yttrandet bifogas betänkandet som bilaga 5.
Propositionen
I propositionen 1992/93:77 föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m., 4. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.
Regeringens lagförslag har fogats till betänkandet som bilagorna 1--4.
Motionerna
1992/93:Fö1 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att närmare utreda förutsättningarna för att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för ESK.
1992/93:Fö2 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:77 om ändring i lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Utskottet
Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får regeringen sätta in försvarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt får svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som ger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten), eller om skyldigheten att vidta åtgärden följer av någon internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten).
Enligt FN-stadgan artikel 42 kan säkerhetsrådet som yttersta åtgärd i en internationell konflikt inskrida med militära operationer. En medlemsstat som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet anmodas delta är skyldig att ställa väpnade styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 § första stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig i sådant fall.
Med tillämpning av 10 kap. 9 § första stycket andra punkten regeringsformen antog riksdagen år 1974 (prop.1974:50, FöU 24, rskr. 267) lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst. Lagen ger regeringen möjlighet att efter framställning av FN:s generalsekreterare ställa personal ur den beredskapsstyrka som enligt lagen skall finnas organiserad inom försvarsmakten till FN:s förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet. Regeringen får också besluta att beredskapsstyrkan skall biträda i humanitär verksamhet utomlands.
Regeringen konstaterar att avvecklingen av den tidigare bipolära situationen har gett ökade möjligheter till internationellt samarbete men dessvärre också utrymme för aktivering av regionala och etniska motsättningar. På flera håll har våldsamma konflikter blossat upp. Det framstår som angeläget, framhåller regeringen, att alla möjligheter att få till stånd konfliktdämpande åtgärder i sådana situationer tas till vara.
Det finns, anser regeringen, ingen formell motsättning mellan medlemskap i FN och deltagande i regionala säkerhetsarrangemang. Sådana arrangemang är önskvärda och godtas enligt artikel 52 i FN:s stadga så länge de är förenliga med FN:s ändamål och grundsatser. Regeringen pekar bl.a. på att ESK förklarades som ett regionalt säkerhetsarrangemang enligt nämnda artikel i FN:s stadga vid ESK:s fjärde uppföljningsmöte i Helsingfors i juli i år.
Resultatet av detta möte innebar sålunda att ESK:s roll i fråga om krishantering och konfliktförebyggande verksamhet förstärks. Bl.a. uttalade de deltagande staterna sin vilja att i samarbete med de internationella organisationer som verkar i Europa utveckla möjligheterna att få till stånd fredsbevarande insatser.
Regeringen föreslår, mot bakgrund av det anförda, att riksdagen med upphävande av lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst antar en ny lag som ger regeringen möjlighet att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Detta skall kunna ske, förutom på begäran av FN, efter beslut som fattas av ESK.
I lagförslaget återfinns inte bestämmelsen i 1974 års lag om vilken befattningshavare inom FN som är behörig att göra framställning till regeringen. Det behövs, anser regeringen, inte någon regel om behörigheten, utan den prövas av regeringen med utgångspunkt från organisationens stadga eller andra regler som styr dess verksamhet.
I lagförslaget finns inte heller någon motsvarighet till bestämmelsen i lagen 1974 som anger att beredskapsstyrkan får användas för hjälpverksamhet utomlands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse. Det finns, konstaterar regeringen, nämligen ingen begränsning i regeringsformen i fråga om regeringens möjlighet att använda militär personal, som inte utgör väpnad trupp, för humanitär verksamhet utomlands.
I motion Fö2 (c) framhåller motionären att hon i likhet med Tjänstemännens centralorganisation och Statsanställdas förbund anser att riksdagen även i fortsättningen skall avgöra om svensk väpnad styrka skall sändas utomlands annat än på begäran av FN. Hon finner troligt att riksdagen kommer att besluta om ändrade arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Detta kommer att medföra att regeringen också i brådskande fall hinner förankra ett sådant viktigt beslut i riksdagen. Propositionen bör därför avslås av riksdagen.
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att ESK:s samarbets- och förhandlingsprocess har lett till en successivt utökad roll för ESK också när det gäller fredsbevarande insatser. Mot den bakgrunden delar utrikesutskottet propositionens uppfattning att regeringen genom en ny lag ges möjlighet att utan riksdagens hörande ställa väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands -- förutom på begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Härvid sägs det vara av stor betydelse att ett sådant beslut kan fattas snabbt. Utrikesutskottet anser att propositionens förslag ligger i linje med det politiska stöd till ESK-processen som regering och riksdag har uttalat vid ett flertal tillfällen. Motion Fö2 (c) bör därför avslås.
Försvarsutskottet delar regeringens och utrikesutskottets uppfattning att Sveriges vilja att delta i samarbetet inom ramen för ESK bör komma till uttryck genom att de formella förutsättningarna för ett militärt deltagande i dessa fall görs lika smidiga och lättillämpade som de som nu gäller för att en väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande efter framställning från FN. Riksdagen har ännu inte beslutat att ändra sina arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Så länge nuvarande arbetsformer gäller anser utskottet att det, med hänsyn till de tidsförhållanden som kan råda vid beslutstillfället, är angeläget att de svenska beslutsformerna -- inom ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla som möjligt. Riksdagen bör sålunda anta den av regeringen föreslagna lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och motion Fö2 (c) avslås.
Motion 1992/93:Fö1 (nyd) föreslår att regeringen i ett par avseenden bör vidta åtgärder för att kunna göra vissa framtida ändringar av vad som enligt den nya lagstiftningen kommer att gälla rörande sändande av svenska väpnade styrkor utomlands. Motionären tar upp dels frågan om kommendering av yrkesofficerare till sådan tjänstgöring utomlands (yrkande 1), dels förutsättningarna för inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrkor inom ramen för FN och ESK (yrkande 2 och 3). Utskottet övergår att behandla dessa frågor.
Kommendering av yrkesofficerare till tjänstgöring i väpnad styrka utomlands
Enligt 2 § lagförslaget skall -- som också var fallet i 1974 års lag (4§) -- den personal som ingår i en väpnad styrka som används för fredsbevarande verksamhet utomlands anställas särskilt för detta ändamål i en utlandsstyrka inom försvarsmakten. Denna bestämmelse är en markering av att styrkan skall vila på frivillig grund. Varken försvarsmaktens fast anställda personal eller värnpliktiga kan alltså beordras att ingå i styrkan.
Motionären konstaterar att Överbefälhavaren anser att yrkesofficerare bör kunna beordras att delta i den väpnade styrkan som sänds utomlands. Han befarar att om det i framtiden, i motsats till nuvarande förhållanden, skulle visa sig vara förenat med betydande svårigheter att rekrytera kompetenta officerare till styrkorna måste frivilligheten ifrågasättas och omprövas. Han anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i en svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Utrikesutskottet har inte funnit anledning ifrågasätta den uppfattning som framförs i propositionen om att rekryteringen av styrkan skall ske på frivillig grund. Motion Fö1 (nyd) yrkande 1 bör därför, anser utrikesutskottet, inte bifallas.
Försvarsutskottet har erfarit att Överbefälhavaren i en skrivelse till regeringen har hemställt om en ändring av bestämmelserna för rekrytering av yrkesofficerare i den svenska väpnade styrkan för tjänstgöring utomlands. Utskottet förutsätter att denna fråga granskas vidare och att regeringen vid behov återkommer till riksdagen i ärendet. Med detta konstaterande anser utskottet att syftet med motion Fö1 (nyd) yrkande 1 tillgodoses och att riksdagen därför inte bör bifalla motionen.
Styrkor i fredsskapande syfte
Motion Fö1 (nyd) innehåller två yrkanden om att skapa förutsättningar för s.k. snubbeltrådsstyrkor i fredsskapande syfte. Motionären citerar en artikel i Aftonbladet den 26 oktober där docent Gunnar Jervas, FOA, väckt tanken på att inrätta sådana styrkor. I motionen citeras bl.a. följande ur artikeln.
Det skulle vara en tragedi om vi inte gjorde annat än satt och väntade på att de inblandade skulle nå fram till en utmattningspunkt där FN och/eller ESK med framgång kunde sätta in fredsbevarande operationer.
För att verkligen få ned våldsnivån måste nya metoder utvecklas, särskilt av förebyggande typ. Låt mig därför få föreslå tillskapandet av en liten, snabbrörlig s.k. snubbeltrådsstyrka -- kopplad till en betydligt större och starkare styrka i vänteläge. Om FN placerat en sådan snubbeltrådsstyrka i Kuwait så snart Saddam Hussein marscherat upp mot landets gräns skulle hans invasion förmodligen inte blivit av. Skälet är att den som ger sig på snubbeltrådsstyrkan vet att han med all sannolikhet kommer att utlösa ett motanfall av den riktigt stora styrkan.
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att hela det problemområde som omfattar konfliktförebyggande åtgärder samt fredsbevarande och fredsskapande insatser är föremål för fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom ramen för FN:s och ESK:s verksamhet som på det nationella planet. Utrikesutskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas inom ramen för det regelverk som staterna enats om internationellt. I sammanhanget noteras att propositionen i första hand behandlar deltagandet i fredsbevarande styrkor där insatsen beslutas i samförstånd med berörda parter. Mot bakgrund av det anförda bör motion Fö1 yrkandena 2 och 3 inte bifallas.
Försvarsutskottet erinrar om att regeringen enligt den föreslagna lagens 1 § får ett bemyndigande att sätta in väpnad styrka för tjänstgöring utomlands även efter begäran från ESK om syftet är att styrkan skall vara fredsbevarande. Insättande av en av motionären åsyftad s.k. snubbeltrådsstyrka utgör fredsskapande verksamhet och bygger på s.k. Peace Enforcement enligt kap. VII i FN-stadgan. Peace Enforcement är kopplat till särskilda beslut i säkerhetsrådet och skiljer sig från besluten om fredsbevarande verksamhet, s.k. Peace Keeping. Säkerhetsrådet kan besluta att sätta in en fredsskapande styrka utan samtycke av de i konflikten inblandade parterna. Om Sverige skulle medverka till att en sådan styrka sätts in utomlands, kan detta alltså inte ske med stöd av den föreslagna lagen. I stället får ett sådant beslut grundas på t.ex. FN-stadgans paragraf 42. En medlemsstat som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet anmodas att delta är skyldig att ställa väpnade styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 § första stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig, vilket också framgår av propositionen sidan 3.
Efter vad utskottet erfarit finns för närvarande inte någon möjlighet att inom ramen för ESK bedriva fredsskapande verksamhet.
Utskottet anser sammanfattningsvis att upprättandet av styrkor för fredsskapande insatser får övervägas i annat sammanhang. Motion Fö1 yrkandena 2 och 3 bör därför avslås av riksdagen.
Lagändringar
Enligt 2 kap. 3 § brottsbalken tredje stycket döms efter svensk lag och vid svensk domstol om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst. Motsvarande gäller rätten enligt 2 kap. 5 § att väcka åtal för brott som begåtts utomlands.
Enligt 2 § sjunde punkten lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. är anställda i en svensk beredskapsstyrka i FN-tjänst underkastade nämnda lag under tid då de tjänstgör utomlands.
Även lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. är tillämplig på dem som tjänstgör i en sådan beredskapsstyrka ( 1 §).
I propositionen föreslår regeringen vissa anpassningar av nämnda lagar till den föreslagna utvidgade möjligheten för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna lagändringarna och föreslår att riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen till lagändringar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fö2 antar regeringens förslag till lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i brottsbalken, b) lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m., c) lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.,
3. beträffande utredning om kommendering av svenska yrkesofficerare utomlands att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkande 1,
4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkandena 2 och 3.
res. (nyd)
Stockholm den 26 november 1992
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c) och Åke Carnerö (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Styrkor i fredsskapande syfte (mom. 4)
Robert Jousma (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Försvarsutskottet erinrar" och på s. 6 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Försvarsutskottet anser att konfliktutvecklingen de senaste åren, inte minst i Europa, är så allvarlig att det inte längre är till fyllest att -- utöver humanitärt bistånd -- passivt vänta på att de inblandade länderna i en konflikt skall ha nått en utmattningspunkt där FN eller ESK med framgång kan sätta in en fredsbevarande operation. Tillskapandet av en liten, snabbrörlig s.k. snubbeltrådsstyrka, kopplad till en större och starkare styrka i väntläge, skulle kunna få stor avskräckningseffekt inom ramen för fredsskapande operationer i FN:s regi. ESK har däremot inget mandat att bedriva fredsskapande verksamhet.
Utskottet anser därför att det är angeläget att frågan om inrättandet av en s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN utreds. Motion Fö1 (nyd) yrkande 2 bör följaktligen bifallas av riksdagen och yrkande 3 i samma motion avslås.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fö1 yrkande 2 och avslag på motion 1992/93:Fö1 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Utrikesutskottets yttrande Bilaga 5
1992/93:UU3y Bilaga 5
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har med remiss 1992-11-05 berett utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1992/93:77 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Propositionen
Proposition 1992/93:77 innehåller förslag till en ny lag som skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst.
Enligt förslaget utvidgas möjligheterna för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
I propositionen anges att Sverige har ett starkt intresse av att delta i det samarbete som förekommer inom ramen för Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) i syfte att hantera och dämpa kriser och konflikter. Det är mot bakgrund av den tidsnöd som kan råda när ställning skall tas till ett svenskt militärt deltagande angeläget att de svenska beslutsformerna -- inom ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla som möjligt.
Sveriges vilja att delta i samarbete inom ramen för ESK för hantering av kriser och konflikter bör komma till uttryck genom att de formella förutsättningarna för ett militärt deltagande i dessa fall blir lika smidiga och lättillämpade som de som gäller för att en väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande efter en framställan från FN. Det delegeringsbara utrymmet enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen bör därför utnyttjas på så sätt att en ny lag införs som vidgar regeringens möjligheter att ställa en väpnad styrka till förfogande även för uppdrag enligt beslut som fattats av ESK. Det finns däremot inte nu skäl att därutöver utsträcka regeringens möjlighet att ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands.
Några remissinstanser har ansett att yrkesofficerare bör kunna beordras att delta i den väpnade styrkan. Regeringen anser dock inte att det är lämpligt att i detta lagstiftningsärende -- som ju endast syftar till ett vidgat bemyndigande för regeringen att sätta in den väpnade styrkan utomlands -- föreslå några ändringar vad avser det förhållandet att styrkan skall rekryteras på frivillig grund.
Sammanfattning av motionerna
I motion 1992/93:Fö1 (nyd) yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att närmare utreda förutsättningarna för att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i en svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Motionären framhåller att om det visar sig vara förenat med betydande svårigheter att rekrytera kompetenta officerare till styrkorna måste frivilligheten ifrågasättas och omprövas. Med hänsyn till sakens särskilda beskaffenhet, förefaller det mest ändamålsenligt att frågan utreds snarast.
I yrkande 2 refererar motionären till ett förslag av Gunnar Jervas, FOA, om att inrätta en s.k. snubbeltrådsstyrka. Ett nytänkande måste till beträffande Sveriges fredsbevarande insatser. Frågan om inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrka bör enligt motionären utredas.
I motion 1992/93:Fö2 (c) yrkas avslag på propositionen. Motionären anser att riksdagen även i fortsättningen skall avgöra om svensk väpnad styrka skall sändas utomlands, annat än på begäran av FN.
Det anges i motionen att det nu tycks ske en glidning mot fredsskapande insatser, som kan innebära att man ställer sig på den ena partens sida och anfaller den andra militärt. Sverige bör i stället satsa på förebyggande, förtroendeskapande åtgärder och att konflikter löses utan våld. Propositionens förslag om att regeringen skall få ställa väpnad styrka till förfogande eller konfliktdämpande verksamhet på begäran av en internationell organisation i vilken Sverige är medlem kommenteras i motionen. Motionären anser att förslaget skulle kunna ses som en förberedelse för Sveriges deltagande i EG:s försvar, WEU.
Motionären refererar också till TCO:s och ST:s remissvar med innebörden att värdet i att en svensk väpnad styrka uppträder utomlands med stöd av ett riksdagsbeslut uppväger den ringa fördröjning som en riksdagsbehandling medför.
Utskottet
Som framgår av propositionen har ESK:s samarbets- och förhandlingsprocess lett till en successivt utökad roll för ESK också när det gäller fredsbevarande insatser. I Helsingforsdokumentet från uppföljningsmötet i juli 1992, stärktes ESK:s roll i fråga om krishantering och konfliktförebyggande verksamhet. De deltagande staterna uttalade sin vilja att, i samarbete med de internationella organisationer som verkar i Europa, utveckla möjligheterna att få till stånd fredsbevarande insatser. ESK har också förklarats som ett regionalt säkerhetsarrangemang enligt FN-stadgans artikel 52.
Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som framförs i propositionen att regeringen genom en ny lag ges möjlighet att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands -- förutom på begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Det är av stor vikt att Sverige med kort varsel kan fatta beslut om att ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands efter förfrågan av ESK. Propositionens förslag ligger enligt utskottets uppfattning i linje med det politiska stöd till ESK-processen som regering och riksdag uttalat vid ett flertal tillfällen.
Utskottet förordar därför att motion Fö2 (c) avstyrks.
Utskottet finner inte anledning att nu ompröva den uppfattning som framförs i propositionen, nämligen att rekryteringen av styrkan skall ske på frivillig grund.
Utskottet förordar därför att yrkande 1 i motion Fö1 (nyd) avstyrks.
Med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) om en snubbeltrådsstyrka vill utskottet anföra följande.
Hela det problemområde som omfattar konfliktförebyggande åtgärder och fredsbevarande och fredsskapande insatser är föremål för fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom ramen för FN:s och ESK:s verksamhet som på det nationella planet. Utskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas inom ramen för det regelverk som staterna enats om internationellt. Utskottet noterar i sammanhanget att propositionen i första hand behandlar deltagandet i fredsbevarande styrkor där insatsen beslutats i samförstånd med berörda parter.
Utskottet ser inte anledning att göra några ytterligare uttalanden med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) utan förordar att yrkandet avstyrks.
Stockholm den 19 november 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär Granstedt (c), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Bengt Silfverstrand (s), Richard Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.