Vatten- och luftvård
Betänkande 1990/91:JoU6
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU06
Vatten- och luftvård
Innehåll
1990/91 JoU6
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988/89
1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande kemiska och andra bekämpningsmedel vid flygplatser och vid nyanläggningar av flygplatser.
1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung eldningsolja sänks till 0,5 % och i villaolja till 0,15 %.
1988/89:Jo511 av Carl Frick (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen i övrigt skall föra en aktiv antiförsurningspolitik enligt de riktlinjer som anges i miljöpartiet de grönas partimotioner om trafik, jordbruk och energi.
1988/89:Jo717 av Göran Ericsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en halvering av svavelhalten i eldningsolja, Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från energianläggningar skall införas, för utsläpp av svavel vid olje- och kolanläggningar och för kväveoxidutsläpp från kolförbränning, Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, om att underlätta och stimulera till återkommande kontroll av avgasreningssystem, samt om att införa gränsvärden för avgasutsläpp för bensin och dieseldrivna fordon. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.
1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa luftföroreningarna beaktas vid olika myndigheters arbete. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.
1988/89:Jo739 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tankmuffar skall utgöra obligatorisk utrustning på alla bensinpumpar senast 1990.
1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpning av gränsen för utsläpp av kväveoxider, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta miljökrav för fartyg.
1988/89:Jo749 av Britta Bjelle och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att Sverige upptar förhandlingar med Sovjetunionen för att få till stånd en minskning av utsläppen från framför allt nickel.
1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om återvinning av bensinångor. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T219.
1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kontroll av rökgasrening från krematorier.
1988/89:Jo795 av Bo Finnkvist och Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordning för att ta till vara bensinångor.
1988/89:Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av konsekvenserna av växthuseffekten för Sveriges del i enlighet med vad som i motionen anförs, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om initiativ för att sammankalla världsklimatkonferens, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om analys av åtgärder för att bibehålla och på sikt minska utsläppen av koldioxid i enlighet med vad som i motionen anförs, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om tidpunkt och målsättning för granskningskonferens om freonutsläpp, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kväveutsläppen i Sverige skall kunna minska till under en nivå naturen tål.
1988/89:Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om internationella åtgärder mot försurningen, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för att begränsa försurande luftföroreningar, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen från trafiken, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att påskynda avvecklingen av freonanvändningen.
1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt mål för minskningen av utsläppen av kväveoxider, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt gränsvärde för svavelutsläpp från oljeeldade anläggningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt svavelhalt i tung eldningsolja till 0,5 procent under 1990, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1 procent fr.o.m. 1990, 5. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att redovisa hur ytterligare begränsningar av kolväte- och kväveoxidutsläppen skall kunna genomföras, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med Danmark för att minska luftföroreningarna i södra Sverige, 8. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket tillsammans med skogsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett förslag om hur lövskogsandelen i särskilt drabbade områden skall kunna ökas, 9. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till handlingsplan mot koldioxidutsläppen och andra hot mot atmosfären i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89:Jo800 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T222.
1988/89:Jo804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att obligatorisk avgasdeklaration för motorfordon i annonser och försäljningsbroschyrer skall införas enligt vad som angivits i motionen, Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223. 4. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna att återvinning av bensinångor skyndsamt bör införas. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.
1988/89:Jo809 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att miljökonsekvensutredningar skall verkställas vid alla befintliga och planerade flygplatser, 2. att riksdagen beslutar att också själva flygningens miljöpåverkan görs till koncessionsärende.
1988/89:Jo814 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regereringen begär att gränsvärden för utomhusluft upprättas, 2. att riksdagen hos regeringen begär att gränsvärden i inomhusluften för formaldehyd och mögelsporer sätts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdsverkets luftkontrollprogram utvidgas med flera mätstationer och fler ämnen som mäts, 4. att riksdagen hos regeringen begär att epidemiologiska undersökningar utförs på befolkningen i starkt förorenade områden för att upptäcka hälsorisker, 5. att riksdagen hos regeringen begär att ett nationellt luftvårdsprogram upprättas och att kommuner och/eller län upprättar egna luftvårdsplaner.
1988/89:Jo831 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att hindra spridning av bensinångor vid tankning.
1988/89:Jo864 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen utarbetar ett underlag för beslut om införande av de s.k. Kalifornienkraven för avgasutsläpp från personbilar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att införa ett kolväteåterföringssystem i hela bensinhanteringskedjan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att införa rökgasrening på fartyg samt elanslutning av fartyg i hamn.
1988/89:Jo869 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella överenskommelser på luftvårdsområdet.
1988/89:Jo899 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för förbättrad miljö vid och omkring Arlanda flygplats.
1988/89:Jo954 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljöskyddslagen eller lagen om kemiska produkter, att återvinning av kolväten, i enlighet med vad i motionen anförts, blir obligatorisk.
1988/89:Jo955 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen begär hos regeringen att den verkar för att miljöavgifter införs även på utrikesflyget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om krav på utsläppsbegränsningar vid anskaffning av nya flygplan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om krav på kompletterande reningsutrustning på befintliga flygplan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående omhändertagande av glykol, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om insamling och utvecklande av alternativ till urea som avisningsmedel på landningsbanor,
1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 14. att riksdagen beslutar att skärpa kontrollen av katalysatorbilar.
1988/89:Jo964 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemen med svavelhalten i båtars drivmedel. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fö729.
1988/89:Jo965 bilaga av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koldioxidutsläppen inte bör få överskrida dagens nivå.
1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen bör vara att halvera utsläppen av svaveldioxid fram till år 1995, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen bör vara att minska utsläppen av kväveoxider med 70 % fram till år 1995, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen bör vara att minska utsläppen av kolväten med 75 % fram till 1995, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen bör vara att minska ozonbildningen vid markytan med 75 % fram till år 1995, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor (E03-5) bör sänkas till 0,5 % senast den 1/1 1990, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor (EO3-5) bör sänkas till 0,3 % senast den 1/1 1991, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör skaffa avsvavlingskapacitet för tyngre eldningsoljor, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i lättare eldningsoljor bör sänkas till 0,1 % senast den 1/1 1990, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen från energianläggningar bör sättas till 0,05 g/MJ senast den 1/1 1991, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en övre gräns för kväveoxidutsläppen bör sättas till 0,06 g/MJ för äldre anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar senast den 1/1 1991, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lövskogsinslaget inom försurningskänsliga delar av landet bör öka, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändrad markanvändning från jordbruksmark och lövskogsdominerad mark till barrskogsdominerad mark förbjuds inom försurningskänsliga områden, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid, kväveoxid, koloxid och kolväten i utomhusluften, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och haloner bör förbjudas fr.o.m. den 1/1 1991, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av användningen av fullständigt halogenerade freoner bör utökas till att gälla även de freoner som inte är fullständigt halogenerade, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett internationellt forskningsprogram om dikväveoxid (lustgas).
1988/89:Jo969 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens negativa miljöpåverkan, Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppmuntring av alternativa avgasreningsmetoder. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.
1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en skärpning och kontroll av kolväteutsläpp från framför allt raffinaderierna, Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716. 3. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt naturvårdsverket att kartlägga hur bensinhanteringen vid landets tappstationer är ordnad och att riksdagen därefter ges tillfälle ta ställning till de åtgärder redovisningen kan ge anledning till. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.
1988/89:Jo972 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989/90
1989/90:Jo425 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sand- och grustäkter skall förbjudas på ekologiskt känsliga områden.
1989/90:Jo714 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående stängning av upparbetningsanläggningen Sellafield i England, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående planerna på oljeutvinning i Skagerrak, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt nordiskt program för miljöförbättringar i Skagerrak--Kattegatt och att för detta ändamål utnyttja den speciella låneordningen i Nordiska Investeringsbanken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar.
1989/90:Jo717 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett samlat åtgärdsprogram för Mälaren och Hjälmaren.
1989/90:Jo724 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kantzoner (skyddszoner) som miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete för att stoppa dioxinutsläpp, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hårda restriktioner mot kvicksilver och dess föreningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt förbud mot kvicksilver och dess föreningar.
1989/90:Jo734 av Carl Frick (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om att industrier och offentlig verksamhet som förbrukar processvatten i lag skall åläggas att återföra detta till det egna vattenintaget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om att de reningsmassor som uppkommer vid den interna reningen för att göra cirkulation möjlig skall lagras av industrin så att miljöskadande ämnen inte kan läcka ut till omgivningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om att det utfärdas direktiv för återförande av processvatten som leder till att detta har genomförts i landet inom en femårsperiod, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om att kommunerna skall bli befriade från tvånget att ta hand om industriers vatten för rening såvida det inte rör sig om vatten från kök och sanitetsanläggningar.
1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om att lägga fram förslag till skärpta miljökrav för sjöfarten. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.
1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till förnyade överläggningar med de länder som inte följer de åtaganden de undertecknat i Nordsjökonventionen om förbud mot dumpning av avfall.
1989/90:Jo743 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utländska fartyg på besök informeras om svenska bestämmelser på det sanitära området, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyldighet för oljebolagen att snarast förse bensinstationerna med ett återvinningssystem, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i handeln må finnas ökad tillgång på fosforfria tvättmedel, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att via information till markägare markera betydelsen av att vattendrag får kväveskydd i form av lämplig vegetation, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att följa planerna inom den norska regeringen på oljeutvinning i Skagerrak, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den marina forskningen skall ges resurser att bedriva verksamheten under så goda betingelser som situationen i Västerhavet uppfordrar till.
1989/90:Jo746 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot luftföroreningar och försurning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad lövskogsandel, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återskapande av våtmarker, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta krav på en kvävereduktion vid reningsverken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förklarande av Kattegatt som miljöskyddsområde, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara att massaindustrins utsläpp av klorföreningar är avvecklade vid sekelskiftet.
1989/90:Jo749 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda reningsverk för hushållsavlopp och industriavlopp, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målsättningen skall vara att klorutsläppen är avvecklade till 1995, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för kvävereduktion i reningsverk, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mottagningsstationer i svenska hamnar för olje- och kemikaliespill.
1989/90:Jo751 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att starta försök med restaurering och nyskapande av våtmarker och randzoner.
1989/90:Jo753 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad försöksverksamhet med tillsats av selen vid kalkning av våra sjöar och vattendrag.
1989/90:Jo754 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot skogsskadesituationen i regionen Lilla Edet--Trollhättan--Vänersborg.
1989/90:Jo759 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot havsföroreningarna i Bottenhavet.
1989/90:Jo765 av Ingegerd Wärnersson och Anita Jönsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på rökgasrening från krematorierna.
1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kraftigt skärpa målsättningarna vad gäller att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen från bl.a. vägtrafiken, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220. 2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1992, i enlighet med vad som anförts i motionen, skärpa avgaskraven för personbilar vad gäller kväveoxider resp. kolväten till 0,16 g/km och vad gäller hållbarhetskravet till tio år eller 16 000 mil, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att återvinning av bensinångor m.m. skyndsamt skall införas i enlighet med vad som anförts i motionen, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220. 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga fordon, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220. 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav på arbetsfordon m.m. som skall vara riksdagen till handa före 1990 års utgång. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
1989/90:Jo771 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav och krav på bränslekvalitet för sjöfarten att införas senast den 1 januari 1991 och att kraven därefter trappas upp för att bli minst motsvarande dem som gäller för den tunga vägtrafiken. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T619.
1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som begränsar utsläppen av skilda växthusgaser, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta insatser för att skydda ozonlagret, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar av utsläppen av försurande ämnen, 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till väl definierade normer för luft- och vattenkvalitet, i enlighet med det system som EG håller på att utarbeta.
1989/90:Jo774 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till åtgärdsprogram för Vättern. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo506.
1989/90:Jo775 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa reningssystem för bensindrivna fordon, exempelvis Lemi-systemet.
1989/90:Jo781 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att lösa problemen med krematoriernas kvicksilverutsläpp.
1989/90:Jo794 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot försurningen i skogen.
1989/90:Jo795 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppmärksamt följa planerna på oljeutvinning i Skagerrak.
1989/90:Jo804 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktioner vid spridning av naturgödsel.
1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att en större andel av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel från Östergötlands jordbrukare tilldelas länsstyrelsen i Östergötland för den samordnade regionala miljökontrollen av sjöar, vattendrag och kustvatten.
1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vänersjöfartens betydelse från säkerhets- och miljösynpunkt och statens eget ansvar att föregå med gott exempel vid transportval, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges befolkning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande allvaret och omfattningen av utsläpp, även som resultat av olyckor och tillbud, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå.
1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för att begränsa försurande luftföroreningar, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att avveckla klorutsläppen till 1995, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör vidta åtgärder för att klorutsläppen från kärnkraftverken skall upphöra, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för avveckling av kvävetillförseln från avloppsreningsverk.
1989/90:Jo824 av Per Stenmarck m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hastighetens betydelse för avgasutsläppen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående betydelsen för miljön av kringfartsleder och andra väginvesteringar.
1989/90:Jo827 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag på åtgärder för att förse krematorier och sjukhus med godtagbar reningsutrustning.
1989/90:Jo829 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för havsmiljösamarbete i Bottenviken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom naturvårdsverket upprätta fonder där länsstyrelserna kan söka medel för miljöprojekt.
1989/90:Jo830 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att utarbeta en handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar och vattendrag.
1989/90:Jo833 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att av regeringen begära ett forsknings- och åtgärdsprogram som syftar till att minska näringsläckaget från våra skogsmarker.
1989/90:Jo834 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att boverket och naturvårdsverket får i uppdrag att analysera, utvärdera och redovisa hur och i vilken takt ekologiska toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
1989/90:Jo840 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda frågan om att ange precisa miljökrav på det bränsle som används på i första hand våra fartyg och på sikt alla fartyg.
1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hushållsavlopp och industriavlopp inte får blandas.
1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kommunala avloppsreningsverken och problemet med rötslammet.
1989/90:Jo856 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser på miljöområdet i Skåne för att förbättra naturmiljön i regionen, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347. 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en handlingsplan för miljöförbättrande åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347.
1989/90:Jo857 av Carl Frick och Lars Norberg (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall göras en handlingsplan för att snabbt komma bort från alla de utsläpp som äventyrar Vättern som dricksvattentäkt och som uppskattat fiskevatten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planen måste innehålla restriktioner för utsläpparnas verksamheter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planen skall börja få verkan senast inom ett år från beslut och att den skall vara genomförd senast tre år efter ikraftträdande, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnaderna för planens genomförande i allt väsentligt skall belasta förorenarna.
1989/90:Jo858 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utökat skydd av skog, 2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ökad kalkning m.m. mot försurning i Västernorrland, 3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att göra Sundsvall--Timrå-området till särskilt miljöskyddsområde.
1989/90:Jo859 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för att göra miljön i Stockholmsregionen väsentligt bättre, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för en säkrare och mer miljövänlig sjöfart, i enlighet med vad som i motionen anförs, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygtrafiken i Stockholmsområdet, 4. att riksdagen hos regeringen begär att kommunala myndigheter i Stockholms län enligt lagen om kemiska produkter ges befogenhet att vidta generella åtgärder.
1989/90:Jo860 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggandet av ett sötvattenslaboratorium till Vättern vid Ödeshög.
1989/90:Jo861 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta krav på bensin- och dieseldrivna fordon, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad lagstiftning för trafik i storstäderna.
1989/90:Jo862 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar av möjligheten att utöva verksamhet med äldre bilar. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.
1989/90:Jo863 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande kontinuerlig uppföljning av skogsskadesituationen i Skåne och Sydsverige i övrigt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ett åtgärdsprogram mot skogsskador, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella överenskommelser på luftvårdsområdet.
1989/90:Jo865 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya utsläppskrav senast fr.o.m. 2000 års modeller för nya fordon och senast fr.o.m. år 2010 för alla fordon, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta föroreningsvärden till högst WHO-nivå, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250. 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av utsläppskrav på färjor i trafik på svenska hamnar, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningen av glykol- och ureaanvändningen på flygplatserna. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall ha infört kvävereduktion motsvarande minst 60 % senast den 1 juli 1992, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall ha infört kvävereduktion motsvarande minst 75 % senast den 1 juli 1995, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala avloppsreningsverk vid Bottenhavet och Bottenviken och i inlandet skall ha infört en kvävereduktion motsvarande minst 50 % senast den 1 juli 1992, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen skall vara att utsläppen av fosfor skall ha halverats senast den 1 juli 1993, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst 95 % senast den 1 juli 1993, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin skall ha upphört senast 1995, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli 199l, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade organiska föreningar skall kartläggas i syfte att ompröva koncessioner och därmed kraftigt reducera utsläppen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kartläggningen enligt hemställan 9 används som grund för införande av utsläppsskatter, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla hamnar som tar emot miljöfarliga laster skall ha en effektiv mottagning av spill och bra service för rengöring, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruksföretag med djurhållning bör ha en lagringskapacitet för stallgödsel för minst 12 månader fr.o.m. 1993, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruksföretag i områden med stora problem med vattenförorening bör vara koncessionspliktiga i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att användningen av handelsgödselkväve bör minskas med 30 % inom tre år och med 50 % inom fem år.
1989/90:Jo871 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sanera Rolfstaån och att nya pengar därför behöver tillföras det anslag för återställningsåtgärder som finns inom SNV, 2. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med kalkning skall fortsätta och utvecklas, 5. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av de dioxinundersökningar i Bottenhavet som genomfördes 1989, 7. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så att intensifierade analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg.
1989/90:Jo878 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöskyddsförordningen ändras så att större järnvägar, vägar och trafikleder blir tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen,
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 17. att riksdagen beslutar att år 2010 skall förbränning av fossila bränslen i fordon upphöra, 18. att riksdagen beslutar att fr.o.m år 2000 skall inte nya bilar med fossila bränslen som drivmedel tillåtas, 20. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys av besluten om reduktion av kväveutsläpp och oförändrade koldioxidutsläpp.
1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rening av avgaser från dieselfordon, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden av särskild betydelse.
1989/90:Jo881 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kväverening vid reningsverken. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.
1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av svaveldioxid med 75 % inom fem år, eller med 90 % räknat på perioden 1980--95, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av kväveoxider med 70 % inom fem år, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av kolväten med 75 % inom fem år, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska ozonbildningen vid markytan med 75 % inom fem år, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor (E03-5) skall sänkas till 0,5 % senast den 1 januari 1991, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högsta tillåtna halt i lättare eldningsoljor skall sänkas till 0,1 % senast den 1 januari 1991, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen skall sättas till 0,05 g/MJ senast den 1 januari 1992, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en övre gräns för kväveoxidutsläppen skall sättas till 0,06 g/MJ för äldre anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar senast den 1 januari 1992, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lövskogsinslaget inom försurningskänsliga delar av landet bör öka i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pH-justering av vatten från kommunala reningsverk, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid, kväveoxid, koloxid, ozon och kolväten i utomhusluft, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att minska metanutsläppen.
1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdsverket bör kartlägga hur utsläppen förhåller sig i förhållande till de kritiska belastningsgränserna och föreslå åtgärder då dessa gränser hotas att överskridas, 14. att riksdagen hos regeringen begär kartläggning av miljötillståndet i våra inre vatten och förslag om åtgärdsprogram med anledning av denna.
Utskottet
På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål för en fördjupad hantering inom en treårsperiod.
De frågor om vatten- och luftvård som tas upp i de nu aktuella motionerna har behandlats utförligt vid flera tidigare tillfällen under innevarande mandatperiod (se bl.a. 1989/90:JoU6). Under våren 1991 räknar utskottet med att dessa frågor återkommer i samband med beredningen av en större miljöpolitisk proposition. Mot angivna bakgrund har utskottet beslutat föreslå att samtliga motionsyrkanden om vatten- och luftvård nu lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T222 yrkande 11, 1988/89:N432 yrkande 5, 1988/89:Jo511 yrkande 3, 1988/89:Jo717 yrkandena 1, 2 och 5, 1988/89:Jo719 yrkande 3, 1988/89:Jo739, 1988/89:Jo748 yrkandena 2 och 4, 1988/89:Jo749, 1988/89:Jo771, 1988/89:Jo778, 1988/89:Jo795, 1988/89:Jo796 yrkandena 1--5, 1988/89:Jo797 yrkandena 8, 23, 24, 26 och 27, 1988/89:Jo799 yrkandena 1--5 och 7--9, 1988/89:Jo800 yrkande 1, 1988/89:Jo804 yrkandena 2 och 4, 1988/89:Jo809 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Jo814 yrkandena 1--5, 1988/89:Jo831, 1988/89:Jo864 yrkandena 1--3, 1988/89:Jo869 yrkande 3, 1988/89:Jo899, 1988/89:Jo954, 1988/89:Jo955 yrkandena 1--5, 1988/89:Jo962 yrkande 14, 1988/89:Jo964, 1988/89:Jo965 yrkande 1, 1988/89:Jo967 yrkandena 1--10, 12, 13 och 18--21, 1988/89:Jo969 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Jo971 yrkandena 1 och 3, 1988/89:Jo972 yrkande 5, 1989/90:Jo425 yrkande 10, 1989/90:Jo714 yrkandena 1--5, 1989/90:Jo717, 1989/90:Jo724, 1989/90:Jo730 yrkandena 4--6, 1989/90:Jo734 yrkandena 1--4, 1989/90:Jo741 yrkandena 1 och 5, 1989/90:Jo742 yrkande 2, 1989/90:Jo743 yrkandena 1, 2, 4--7, 1989/90:Jo746 yrkandena 1, 2, 4--7, 1989/90:Jo749 yrkandena 1, 4--6, 1989/90:Jo751, 1989/90:Jo753, 1989/90:Jo754, 1989/90:Jo759, 1989/90:Jo765 yrkande 1, 1989/90:Jo770 yrkandena 1, 2, 5, 9 och 10, 1989/90:Jo771, 1989/90:Jo773 yrkandena 7--9 och 13, 1989/90:Jo774, 1989/90:Jo775, 1989/90:Jo781, 1989/90:Jo794, 1989/90:Jo795 yrkande 1, 1989/90:Jo804, 1989/90:Jo814, 1989/90:Jo818 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1989/90:Jo822 yrkandena 8, 10--13, 1989/90:Jo824 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Jo827 yrkande 13, 1989/90:Jo829 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo830, 1989/90:Jo833, 1989/90:Jo834, 1989/90:Jo840, 1989/90:Jo843 yrkande 12, 1989/90:Jo847 yrkande 1, 1989/90:Jo856 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo857 yrkandena 1--4, 1989/90:Jo858 yrkandena 1--3, 1989/90:Jo859 yrkandena 1--4, 1989/90:Jo860, 1989/90:Jo861 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo862 yrkande 2, 1989/90:Jo863 yrkandena 1--3, 1989/90:Jo865 yrkandena 2--5, 1989/90:Jo867 yrkandena 2--10 och 12--15, 1989/90:Jo871 yrkandena 1, 2, 5 och 7, 1989/90:Jo878 yrkande 4, 1989/90:Jo879 yrkandena 17, 18 och 20, 1989/90:Jo880 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Jo881 yrkande 3, 1989/90:Jo882 yrkandena 1--9, 11, 13 och 15 samt 1989/90:Jo883 yrkandena 3 och 14.
Stockholm den 9 oktober 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Grethe Lundblad
Närvarande: Grethe Lundblad (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Karin Starrin (c), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).
Särskilda yttranden
1. Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:
Jordbruksutskottet har beslutat att vatten- och luftvårdsfrågor, som tas upp i en rad motioner från 1988/89 och 1989/90 års riksmöte, i avvaktan på den miljöpolitiska propositionen som väntas våren 1991, nu behandlas summariskt. Vi har på grund av utskottets arbetsbelastning tvingats acceptera detta otillfredsställande förhållande. Det är olyckligt att riksdagen inte får ta ställning till de förslag som vi lagt -- förslag som avsevärt skulle förbättra svensk miljöpolitik. I detta särskilda yttrande kommer vi ändå att framföra våra alternativ till regeringens politik på ett par viktiga miljöområden.
Minska utsläppen av växthusgaser
Allt sedan Världskommissionen för miljö och utveckling angav växthuseffekten som det största globala miljöhotet har vi i riksdagen fört fram en rad förslag för att begränsa utsläppen av växthusgaser i Sverige. Riksdagen har beträffande den viktigaste växthusgasen, koldioxid, på moderat initiativ beslutat att utsläppen skall vara oförändrade från år 1988. Socialdemokraterna motsatte sig detta beslut och har aktivt sökt påverka andra partier att överge riksdagens beslut. Naturvårdsverket använder år 1987 som basår för riksdagsbeslutet om oförändrade utsläpp. Såväl år 1988 som år 1989 kunde koldioxidutsläppen minskas enligt nu tillgänglig statistik. Detta har kunnat ske trots att bilismen har ökat. Moderata samlingspartiet har, för att ytterligare minska koldioxidutsläppen, i motion 1989/90:Sk108 föreslagit en koldioxidavgift på 46 öre per kg emitterad koldioxid. Den skall gälla alla fossila bränslen, även när de används för elproduktion. Den koldioxidavgift som riksdagens majoritet beslutat på 25 öre per kg gäller ej elproduktion. Den avgift vi föreslagit skulle ge en kraftig stimulans till en övergång från fossila bränslen till andra alternativ, t.ex. biobränslen, som inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Även våra förslag att inte momsbelägga fjärrvärmen kan pressa ned koldioxidutsläppen.
Inför FN-konferensen om miljö och utveckling år 1992 i Brasilien bör Sverige verka för en internationell överenskommelse om en långsiktig sänkning av koldioxidutsläppen och kortsiktigt för en oförändrad utsläppsnivå i i-länderna. Även för övriga växthusgaser bör internationella överenskommelser träffas.
Minska luftföroreningarna och försurningen
Moderata samlingspartiet har givit många förslag till riksdagen för att förbättra luftkvaliteten. Ett exempel är det av riksdagen antagna förslaget att minska Sveriges svavelutsläpp med 80% från år 1980 till år 2000. Runt om i världen pågår intensiva ansträngningar för att minska luftföroreningarna. De mest långtgående luftvårdsplanerna har tagits fram i södra Kalifornien i USA, som på grund av klimatförhållandena är särskilt känsligt för luftföroreningar. Det är viktigt att Sverige noggrant följer utvecklingen i Kalifornien och drar nytta av deras erfarenheter. När det gäller flera luftföroreningar är Sverige starkt utsatt för utsläpp från omvärlden. År 1986 föll det ned 330000 ton svavel i Sverige. Endast 40000 ton härrörde från inhemska källor. Närmare 40% av svavelnedfallet kommer från Västeuropa. Den svenska försurningssituationen kan endast i ringa omfattning förbättras genom åtgärder i Sverige. Därför är det angeläget att Sverige internationellt fortsätter att verka för åtgärder som begränsar utsläppen.
Inte heller en långtgående minskning av de svenska svavelutsläppen enligt riksdagens beslut ger tillräcklig effekt på nedfallet av svavel för att det skall understiga de kritiska belastningsgränserna. Enda undantaget är Norrlands inland.
Tabell 1 50>Svavel, 70>Kväve, 50>kg/ha år 70>kg/ha år
00>A. 05>Kritisk belastning 50>3--8 70>5--15
00>B. 05>Belastningsviktvärde 50>5 70>10
00>C. 05>Aktuell belastning 05>Sydvästra Götaland 50>20--25 70>20--25 05>Svealand 50>10--12 70>= 10 05>Norrlands inland 50>= 5 70>= 3
Källa: SNV
Det är alltså nödvändigt att driva på det internationella förhandlingsarbetet för att år 1993, när nuvarande överenskommelse om svavelminskningar på 30 % mellan år 1980 till år 1993 upphör, kräva sådana svavelutsläppsminskningar att belastningen på sikt kommer under den kritiska gränsen.
Under perioden 1980--1988 har de flesta länder i Västeuropa minskat svavelutsläppen med 20--60 % medan utsläppen i Östeuropa i stort har varit oförändrade. Demokratiseringsprocessen i Östeuropa öppnar nu möjligheten till en radikal förbättring av miljösituationen, inte minst på luftföroreningsområdet. Sverige bör aktivt delta i EGs aktioner för att stödja denna utveckling. Största delen av luftföroreningarna härrör från förbränning. Förbränning av kol, olja, torv och andra bränslen leder till att en rad föroreningar bildas. Även trafiken ger upphov till betydande luftföroreningar. Dessa kan påverka såväl hälsa som miljö. De sura föroreningarna som bildas vid förbränning kan försura sjöar, mark, skog och grundvatten. Knappt 20% av Sveriges sjöar är försurade. Närmare 10% av den beskogade ytan i Europa bedöms vara påverkad av skogsskador. År 2010 kan energiproduktionen ge merparten av kväveoxidutsläppen. Om kärnkraftsavvecklingen leder till att elvärme ersätts med småskalig förbränning, kommer luftkvaliteten i tätorterna att avsevärt försämras i förhållande till nuläget. Om cirka hälften av kärnkraften ersätts med sådan förbränning kommer det att ge ungefär lika stora kväveoxidutsläpp som vägtrafiken beräknas ha år 2010. Ansträngningarna för att få ned skadliga luftföroreningar riskerar att spolieras vid en kärnkraftsavveckling. En av de mest effektiva luftvårdsåtgärderna är att behålla kärnkraften. Enligt vår mening skall kärnkraften avvecklas först då det finns andra -- miljömässigt och ekonomiskt -- godtagbara alternativ.
Följande åtgärder är nödvändiga för att minska luftföroreningarna och därigenom motverka växthuseffekten, försurningen och ozonlagrets uttunning:
Minskad svavelhalt i eldningsoljor och andra bränslen Minskad förbränning av fossila bränslen Bättre energihushållning Fortsatt kärnkraftsanvändning Rökgasavsvavling vid stora koleldade värmeverk och kraftvärmeverk Minskade utsläpp från trafiksektorn Minskad användning av freon
Renare trafik
Trafiken svarar för en stor mängd luftföroreningar. Av kväveutsläppen svarar trafiken för ungefär två tredjedelar och av kolväte för ungefär hälften av de totala utsläppen. Under de senaste åren har avgaskraven skärpts i såväl Sverige som andra länder. Detta är ett steg i rätt riktning. Den skatterabatt som infördes på moderat initiativ påskyndade övergången till katalytiskt avgasrenade bilar. Den socialdemokratiska politiken har inneburit att en rad pålagor lagts på bilismen. Detta kan leda till att miljöförbättrande åtgärder, i form av eftermontering av katalysatorer och nyanskaffande av bilar, försenas. Det vore olyckligt eftersom nya bilar är utrustade med katalytisk avgasrening och dessutom bränslesnåla vilket därigenom ger upphov till mindre avgaser. Förnyelsen av bilparken bör stimuleras. Därför anser vi att en temporär höjning av bilskrotningspremien till 1500 kr. skall ske under år 1991. I dag utgår ett stimulansbidrag om 1000 kr. till dem som eftermonterar katalysatorer på sina bilar. Om det visar sig att bidraget inte får önskat resultat bör en höjning till 3000 kr. övervägas. Med en fortsatt teknisk utveckling och successivt skärpta utsläppskrav bör vi år 2010 kunna räkna med minskningar på mellan 70 och 80 % för kväveoxider och minst 80 % för kolväten. Motsvarande utveckling är att förutse i Västeuropa. EG har nu antagit avgasreningskrav för personbilar som motsvarar de svenska.
Vår politik för att främja minskade utsläpp från trafiken innehåller bl.a. följande delar:
Åtgärder för att föryngra bilparken, dvs. få en större andel nya fordon med effektiv avgasrening. Ny teknik uppmuntras och stimuleras. Trafiksystemet effektiviseras så att transportsträckorna minskas och en jämnare hastighet uppnås. Detta skulle kunna uppnås genom höjda väganslag, byggande av kringfartsleder och realistisk trafikplanering i städerna m.m. Bättre kund- och marknadsanpassning av tåg- och kollektivtrafiken där nya transportlösningar utvecklas samt punktlighet och komfort prioriteras.
Moderata samlingspartiet är främmande för att införa direkta förbud på områden där stimulanser principiellt är att föredra. Ett exempel på förbud vi motsätter oss är regeringens beslut att i praktiken förbjuda import av fordon fr.o.m. 1976 års modell som inte uppfyller 1989 års avgasreningskrav. Vi har därför i motion Jo862 krävt att beslutet skall omprövas. Beslutet ger knappt påvisbara miljöeffekter utan slår endast undan benen för de motorintresserade. Regeringen har mandat att upphäva beslutet om importrestriktionerna, och vi förutsätter att så sker. I annat fall återkommer vi med kravet om ett upphävande av beslutet under vårriksdagen.
Övrigt
I vår motion 1989/90:Jo773 har vi begärt att regeringen skall fastställa väl definierade kvalitetsnormer för luft och vatten. Inom EG pågår ett motsvarande arbete. Sådana normer kommer att ge möjlighet att bedöma de miljökonsekvensbeskrivningar som vi tillsammans med övriga borgerliga partier lyckats få riksdagen att ställa sig bakom. Det kommer också att ge ökad stadga i tillståndsgivningen för verksamhet som ger miljöpåverkan. Trots att riksdagen formellt avslår denna begäran utgår vi från att dess kvalitetsnormer ändå kommer till stånd. Vi konstaterar också att regeringen i praktiken bifallit våra motionskrav på en handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar och vattendrag och att en första rapport nu avgivits. Vi utgår ifrån att detta arbete fortsätter och ytterligare konkretiseras.
2. Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anför:
Den förenklade hanteringsordning som folkpartiet i jordbruksutskottet ställt sig bakom motiverar en närmare redovisning av några av folkpartiets utgångspunkter för den del av miljöpolitiken som berör vatten- och luftvård.
Luftföroreningarna har mer än något annat lärt oss att problemen är gränslösa. Utsläpp från bl.a. polska och engelska industrier försurar den skånska jorden och bidrar till att döda livet i många av sjöarna i västra Sverige. På samma sätt regnar också utsläppen från svenska industrier och förbränningsanläggningar ner hundratals kilometer österut. Vattnet och luften hänger ihop med varandra. I sitt kretslopp mellan himmel och hav sköljer vattnet med sig många av de föroreningar som vi försöker bli av med. Under det senaste decenniet har hotet från luftföroreningarna ändrat karaktär. Från att ha varit lokalt och regionalt framstår det som ett alltmer ödesmättat globalt hot mot mänsklighetens överlevnad. Världens länder är alltså beroende av varandra. Kraven på åtgärder för att rädda miljön ökar.
Ett marknadsekonomiskt synsätt i miljöfrågor är viktigt. Att sätta ett pris på miljön blir allt viktigare som instrument för att kunna få till stånd kraftfulla åtgärder. Regeringen har alltför länge intagit en ljum hållning, vilket kan belysas med exempel från transportpolitiken. Satsningar på järnvägen som ett attraktivt transportalternativ bör kombineras med stimulanser för införande av eftermonterad katalytisk avgasrening, utskrotning av de äldsta bilarna, ökade krav på rening av nyare bensin- och dieseldrivna vägfordon samt ansträngningar för att forskningen om alternativa motorer och bränslen skall kunna slå igenom i praktisk tillämpning. Regeringens inställning har beträffande dessa åtgärder präglats av ovisshet, oklarhet, senfärdighet och otillräcklighet.
Andra viktiga åtgärder i vatten- och luftvården är en utökad lövskogsandel, återskapande av våtmarker, skärpta krav på kvävereduktion i reningsverken, en förklaring om Kattegatt som ett miljöskyddsområde och att som målsättning ha en avveckling av massaindustrins utsläpp av klorföreningar vid sekelskiftet. Detta framhålls i motion 1989/90:Jo749 av Lars Ernestam m.fl. (fp).
Ett exempel på vattnens och luftens betydelse utgör västervattnen. Vänern med tillflöden och Göta Älv med biflöden utgör vattentäkt för 700000 människor. Vänern är även en betydande faktor ur klimatologisk synpunkt och utgör grund för många djurarters liv och fortbestånd. Dessa vattens förbindelse med Västerhavet bildar ett sammanhållet system. Inkommande luftföroreningar faller ned i vattenområdet, transporteras tillbaka till Västerhavet och gör att gifter kan spridas över stora områden. Västerhavet utsätts dessutom för en kraftig miljöpåverkan genom andra länders utsläpp, dumpning och nedskräpning. Vårt eget land bidrar med kvävenedfall, läckage, urlakning av jordar och avloppsutsläpp.
Staten måste ta ansvar genom att föregå med gott exempel vid bl.a. transportval. Vänersjöfartens betydelse från säkerhets- och miljösynpunkt, västervattnens betydelse som dricksvattentäkt för en stor del av Västsveriges befolkning, allvaret och omfattningen av utsläppen samt resultatet av tidigare olyckor och tillbud utgör utgångspunkter i en ansvarsfull politik. I motion 1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) begärs dessutom ett regeringsprogram för västervattnen, där i motionen redovisade förslag bör ingå. Under flera år har även statliga myndigheter hos regeringen hemställt om ett samlat grepp. Vi i folkpartiet har påtalat detta och efterlyst åtgärder. Regeringen har ännu inte visat något större intresse för västervattnen och deras betydelse.
Mälaren och Hjälmaren är Sveriges tredje och fjärde insjöar i storlek. Stora likheter föreligger med västervattnen då områdena runt sjöarna hör till Sverigs mest tättbefolkade. I likhet med västervattnen är miljöbelastningen kring sjöarna ovanligt stor. Folkpartiet anser att en rad åtgärder snarast behöver vidtas för att rädda Mälaren och Hjälmaren undan miljöförstörelse. Raden av hot mot sjöarna är lång, bl.a. genom olje- och kemikalieutsläpp till följd av godstransporter via farleden Landsort--Södertälje--Västerås. Säkerheten vid fartygshaverier måste garanteras. Ökad tillförsel av närsalterna kväve och fosfor leder till övergödning och syrebrist. Giftutsläpp tillförs sjöarna från industrier, dagvatten, avlopp och jordbruk. Fara föreligger för att naturen utarmas och förstörs. Mälarens lummiga insjöskärgårdar och strandområden och Hjälmarens annorlunda karaktär med stora öppna vattenytor hotas av expansiv bebyggelse och exploatering i form av båthamnar m.m. Vad som behövs är ett samlat åtgärdsprogram för Mälaren och Hjälmaren.
Såsom närmare beskrivs i motion 1989/90:Jo717 innefattar detta insatser på områden såsom trafik -- med åtgärder för t.ex. förbättrade farledsanordningar och miljösäkrade fartyg --, jordbruk -- där prisstödet delvis ersätts av en arealersättning med åtgärder t.ex. för att uppmuntra alternativ odling, stimulans av naturvårdande insatser, stöd till lantbrukare som hävdar äldre odlingslandskap, stimulans av extensiv kreatursskötsel --, skogsbruk -- med åtgärder som t.ex. avsättning av särskilt värdefulla skogsområden som naturreservat, stimulansbidrag för markägare för frivilliga insatser för bevarande av lövskog --, industrin -- med åtgärder som t.ex. miljöavgifter på vissa industriutsläpp, större resurser för länsstyrelsens arbete med miljötillsyn, inrättande av system med miljörevisorer --, fiske -- med t.ex. utredning av behov av förbättringar för det betydelsefulla insjöfisket-- och kommunala avloppsreningsverk -- med åtgärder mot t.ex. läckande vattenledningar och inventering av industriutsläpp i avloppsnäten.
Trots åtskilliga utredningars klarläggande av miljösituation och miljörisker samt vilka åtgärder som kan vidtas, och trots konstruktiva förslag i riksdagen, saknas konkreta mål och handlingskraft från regeringens sida. I avbidan på något regeringens initiativ vill vi hänvisa till de, förutom härovan berörda, ytterligare konkreta förslag från folkpartiet beträffande luft- och vattenvård som återfinns i motionerna 1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl., 1988/89:Jo800 av Bengt Westerberg m.fl., 1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl., 1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl., 1988/89:Jo749 av Britta Bjelle och Hugo Bergdahl, 1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman m.fl., 1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting, 1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo717 av Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo724 av Siw Persson, 1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl., 1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl., 1989/90:Jo743 av Leif Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo753 av Siw Persson, 1989/90:Jo775 av Margitta Edgren, 1989/90:Jo795 av Leif Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark och 1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl., vilka i detta betänkande endast summariskt noterats.
3. Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) anför:
De förslag som centerpartiet lagt om åtgärder för att förbättra vatten- och luftvården behandlas i detta betänkande enligt s.k. förenklad behandling. Vi vill därför utveckla våra förslag i ett särskilt yttrande. Vi återkommer med förslag till åtgärder om förbättrad vatten- och luftvård när dessa frågor ånyo kommer att behandlas under vårriksdagen 1991.
Luftföroreningar
Mycket av luftföroreningarna kommer från andra länder. Sverige måste aktivt medverka till att också andra stater investerar i reningsteknik, övergår till miljövänliga energislag och gör energieffektiviseringar. Centern har tidigare fått riksdagens stöd för sitt krav på en internationell luftvårdsfond. Regeringen måste med kraft driva detta krav. Nya internationella överenskommelser om begränsning av svavel- och kväveoxider måste initieras och utgå ifrån de kritiska belastningsgränserna.
Den svenska energipolitiken måste förändras så att den leder till effektivisering och ökad användning av förnybara energislag som biobränslen. Detta är en av de viktigaste insatserna, jämte att begränsa föroreningarna från trafiken, som kan göras för att begränsa koldioxidutsläppen. Sverige måste verka för att det skapas en internationell miljöfond som bl.a. skall stimulera till en ny miljövänlig energistrategi.
Trafiken står för en stor andel av luftföroreningarna. Miljöskadliga transporter måste ersättas med ekologiskt riktiga transportsystem. Vi anser att detta måste ha högsta prioritet i miljöarbetet och har därför lagt fram en rad förslag till åtgärder.
Flygtrafiken måste ta sitt miljöansvar. För att minska utsläppen från flygtrafiken måste regeringen verka för att miljöavgifter kan införas även på utrikesflyget.
Vi anser att Sverige inte skall tillåta import av produkter som innehåller freon. Det svenska miljöarbetet måste drivas på ett mer offensivt och engagerat sätt.
Havsföroreningar
Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av klorföreningar och tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas. Kraven på transporter av farligt gods på haven måste skärpas. Klorutsläppen från pappersmasseindustrin måste avvecklas till 1995. Havet är en resurs och dess många möjligheter skall tas till vara, inte förödas. Det är därför angeläget att ordentliga resurser avsätts till arbetet med att förbättra havsmiljön.
Avfallsfrågor
Dagens stora mängder avfall visar på hur felaktigt samhället fungerar. Det är därför nödvändigt att Sverige och andra industriländer förändrar sin livsföring så att man får ett mera resurseffektivt samhälle.
Vår uppfattning är att samhället har en viktig uppgift att skapa förutsättningar för att minska mängden avfall. Centerpartiet har under lång tid ställt krav på en ny avfallspolitik som innebär: minskade avfallsmängder minskad miljöfarlighet hos avfallet ökad materialåtervinning, genom bl.a. sortering prioritering av biologiska behandlingsmetoder, som kompostering, rötning occh metanjäsning.
4. Annika Åhnberg (v) anför:
Under den allmänna motionstiden 1989 och 1990 har vänsterpartiet lämnat en rad angelägna förslag som, om de bifölls av riksdagen, skulle leda till väsentliga förbättringar av miljön. Vi har särskilt tagit upp miljön i Stockholmsområdet. Vi har föreslagit åtgärder som leder bort från fossilbränslen i transportsystemet. Självfallet står vi i vänsterpartiet bakom de krav som förs fram i våra motioner, men jordbruksutskottet har inte kunnat sakbehandla dessa frågor. Den höga arbetsbelastningen gör att detta oerhört viktiga område kommer att ges en djupare behandling först under våren 1991 i samband med att riksdagens miljöpolitiska beslut förnyas. Vi kommer då att återkomma med ett samlat förslag till åtgärder för att få en bättre luft- och vattenvård.
5. Marianne Samuelsson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att rätten till frisk luft och rent vatten borde vara en självklarhet. Vi anser inte att regeringens nuvarande åtgärder på detta område är tillräckliga. Vi har i ett flertal motioner krävt åtgärder för att klara de ofantliga problem vi står inför. Om inte regeringen kommer med förslag som motsvarar våra krav kommer vi naturligtvis att återkomma med våra motionsförslag.
Problemen med luftföroreningar är omfattande och sträcker sig alltifrån lokala hälsoproblem i städerna till globala problem som drivhuseffekten och omfattande försurning av mark och vatten. Orsakerna till luftföroreningarna berör en mängd olika samhällssektorer. För att lösa problemen med utsläppen i luften måste politiken ändras på en rad områden. Vi har i vår finans- och skattemotion redogjort för hur vi vill använda oss av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Försurning och skogsdöd
Skogsdöden orsakas både av förändringar i marken och direkt av luftföroreningar. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider orsakar både sänkta pH-värden, som leder till att aluminium fälls ut, och förändrad näringsstatus i marken. Träden angrips också direkt av fotokemiska oxidanter som t.ex. ozon. Utsläppen av kolväten och kväveoxider gör att ozon bildas. För att reducera ozonbildningen måste utsläppen av dessa ämnen minskas. Ozon skadar inte bara skogen utan verkar också skördesänkande på jordbruksgrödor. Försurningen av mark och vatten skadar inte bara växtligheten utan löser också ut giftiga metaller som t.ex. kvicksilver. Människans hälsa kan drabbas av höjda metallhalter i dricksvatten och mat. Utsläppen av försurande ämnen måste minska kraftigt för att nå ner till de nivåer som naturen kan bära.
Utsläpp till vatten
I stort sett all verksamhet som påverkar den yttre miljön påverkar också havet. Miljösituationen i haven är till stora delar akut. Det beror både på utsläpp av miljöfarliga ämnen -- som giftiga metaller och halogenerade organiska ämnen -- och på övergödning av kväve och fosfor.
De viktigaste orsakerna till övergödningen är kväve från trafiken och jordbruket. Markberedning och dikning inom skogsbruket har betydelse för urlakningen av kväve. Det är därför viktigt att återskapa våtmarker i våra kustnära områden då dessa binder kväve.
Reningsverk
De kommunala reningsverken tillför havet kväve och fosfor. Vi anser att de kommunala reningsverken vid Västerhavet och Östersjön skall införa en kvävereduktion motsvarande 75% till år 1995. För övriga reningsverk skall reningen vara 50%. En särskild miljöskatt på tvättmedel som innehåller fosfor skall införas.
I framtidens reningsverk måste det som går att återföra till jorden som jordförbättring tas till vara utan risk för att det innehåller miljöförstörande ämnen. Toalettavfall bör separeras och inte blandas med miljöskadliga ämnen, vilket vi tagit upp i motionen om utveckling av ekologiskt toalettsystem.
I våra motioner föreslår vi kraftiga minskningar på utsläppssidan, vilket är nödvändigt för ett ekologiskt hållbart samhälle. Naturligtvis kommer vi att återkomma med våra krav, om de inte ingår i kommande regeringsförslag.