Vatten- och luftvård
Betänkande 1995/96:JoU9
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU09
Vatten- och luftvård
Innehåll
1995/96 JoU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner om vatten- och luftvård (75 yrkanden). Ett stort antal av motionerna tar upp frågor som behandlats av utskottet i andra sammanhang under mandatperioden. Samtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a. tidigare ställningstaganden och pågående arbete i departement, myndigheter och inom utredningsväsendet.
Till betänkandet har fogats 16 reservationer och sju särskilda yttranden.
Motionerna
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska regeringen bör agera mot Norges planer på oljeletning i Skagerrak,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett permanent statsbidrag till kustkommunerna för strandstädning.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. dispensavgiften.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att katalysator fr.o.m. år 1998 bör vara ett krav på samtliga fordon som drivs med fossila bränslen.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassade inhemska drivmedel,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda bensinbilars katalysatorers effekt.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige till Klimatkonferensen i Berlin bör ha ett nationellt handlingsprogram som kan garantera långsiktigt hållbara lösningar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder skall vidtas inom alla de områden där betydande utsläpp av växthusgaser sker,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör utarbeta miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel som syftar till att motverka växthuseffekten,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i Nordiska rådet försöker påverka de nordiska länderna till att vidta åtgärder för att minska sina koldioxidutsläpp per capita samt inleder särskilda samtal med Norge för att de skall vidta åtgärder för att minska de norska koldioxidutsläppen per capita.
1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med syfte att göra en total och samlad analys av hur en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige i FN verkar för inrättandet av en global vattenkonvention.
1994/95:Jo608 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvävereduktion i kommunala reningsverk.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar om nationellt mål för de svenska koldioxidutsläppen i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en offensiv svensk klimatvårdsstrategi,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om normer för energieffektivitet på fordon,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ålägganden för att minska kväveläckaget,
1994/95:Jo611 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige klart måste motsätta sig borrningar efter olja och gas i Skagerrak,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast, i t.ex. Nordiska rådet, bör ta initiativ till en nordisk överenskommelse om att freda Skagerrak från borrningar efter olja och gas och att gemensamt utreda möjligheterna att rensa och återställa havet.
1994/95:Jo613 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till forskning i Laholmsbukten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövning av lagbegreppet kvalitetsnormer för luft och vatten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av Laholmsbuktsområdet vid tilldelning av medel för skapande av nya gröna jobb.
1994/95:Jo614 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av åtgärderna för att anlägga och återställa våtmarker med övriga stöd i det s.k. NOLA- programmet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Södra Hallands kommuner skall utgöra försöksområde för våtmarksanläggningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avsätta en del av medlen i det s.k. NOLA-programmet för ändamålet,
4. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta prioriterings- och åtgärdsplaner för genomförandet av försöket i samråd med kommunerna.
1994/95:Jo616 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade informationsinsatser om och eventuellt förbud mot bensindrivna gräsklippare, som är odämpade, utan katalysator och/eller drivs med "orenat" fossilbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga särskild skrotningspremie för de ur miljö- och hälsosynpunkt sämsta motorgräsklipparna.
1994/95:Jo621 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ekonomiskt åtagande för städning av havsstränder.
1994/95:Jo623 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild låneordning i Nordiska investeringsbanken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra miljöförstöring från vrak,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till strandstädning i Göteborgs och Bohus län och i Hallands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om musselodlingar för att minska övergödningen i kustvattnen.
1994/95:Jo625 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att oljeletningen i Skagerrak stoppas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på Norge att uppfylla kraven om samråd i den nordiska miljökonventionen, enligt artikel 11,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje- och gasutvinningen i Skagerrak.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna målet att senast år 2010 skall inga fordon med hälsovådliga utsläpp tillåtas i städerna,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgasregler och bränslebeskattning för arbetsfordon,
17. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avgaskrav för arbetsredskap,
1994/95:Jo630 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en avvecklingsplan fastställs för icke separerande vattentoaletter i kommunala avloppssystem.
1994/95:Jo634 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om kväveökningen i Vättern,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att tillräckliga medel erhålls för att upprätthålla en meningsfull miljöövervakning i bl.a. Vättern.
1994/95:Jo638 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett Skånes miljö- och naturvärn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utökning av antalet mätstationer för miljökontroll i Öresund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marint skydd med reservatbestämmelser för Öresund och södra Kattegatt,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om samverkansprogram med kommunerna i syfte att finansiera angelägna miljövårdsprojekt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl (c) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av drivmedelsförordningen i enlighet med vad i motionen anförts,
1994/95:Jo643 av Ulf Kero m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av miljöinventering av Bottenviken.
1994/95:Jo650 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att provborrningar i Skagerrak inte bör komma till stånd.
1994/95:Jo655 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska kväveutsläppen i sjöar och hav.
1994/95:Jo660 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att endast alkylatbensin får användas som tvåtaktsbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tvåtaktsoljor måste vara biologiskt nedbrytbara,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nya båtmotorer bör uppfylla Bodensee-reglerna steg 1,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skrotningspremier bör införas för äldre bensindrivna utombordsmotorer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bensin i miljöklass 2 bör vara den enda bensinen för fyrtakts båtmotorer.
1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöavgifter/skatter i ökad utsträckning bör införas även för utsläpp till vatten,
5. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att lämna förslag till hur miljösituationen i havet kan förbättras med hjälp av genomförandeplaner baserade på flodernas avrinningsområden,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i skötsellagen så att minst 5 m obrukad mark lämnas vid öppna vattendrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stora arealer våtmarker måste återskapas i framför allt Halland och Skåne,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kustnära kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst 60 % senast den 1 juli 1997,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kustnära kommunala avloppsreningsverk vid Bottenhavet bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst 50 % senast den 1 juli 1997,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kustnära kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst 75 % senast den 1 juli 1999,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dagvatten, miljöfarliga industriutsläpp och avlopp från hushållen inte bör få blandas i samma avloppssystem fr.o.m. den 1 januari 1999,
12. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär att oljeborrning och prospektering i Östersjön förbjuds,
13. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att kartlägga och utarbeta ett åtgärdsprogram mot de landbaserade oljeutsläppen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga berörda hamnar skall ha mottagningsstationer för olje- och kemikaliespill väl utbyggda senast den 1 juli 1997,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att villkoren för de havsbaserade fiskodlingarna bör omprövas allra senast 10 år efter det att varje enskilt tillstånd givits.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att ta ut en miljöavgift på verksamheter som skadar omkringliggande hav,
1994/95:Jo680 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot markavvattning.
1994/95:Jo681 av Roy Ottosson och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om övergripande riktlinjer, konkreta mål och budgetanslag för åtgärdsplaner för en bättre havsmiljö i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpning av växthuseffekten.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlas 75 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1995 rörande vatten- och luftvård. Frågorna har även tagits upp i andra sammanhang. Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de miljöpolitiska frågorna i samband med behandlingen av den miljöpolitiska propositionen. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. Riksdagens beslut innebar bl.a. att skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning, biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter. Beslutet innebär vidare att fordon skall indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett system med ekonomiska styrmedel.
I Naturvårdsverkets program för ett miljöanpassat samhälle (Miljö -93) beskrivs miljösituationen i förhållande till miljömålen och görs en bedömning av problemens allvar. Det följer vidare upp internationella åtaganden och beslut av riksdag och regering samt föreslår åtgärder inom olika samhällssektorer liksom för internationellt samarbete.
Jordbruksutskottet har yttrat sig över de delar av regeringens proposition 1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa som berör miljöinsatser. Utskottet delade därvid regeringens uppfattning att målet för dessa insatser bör vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är centrala inslag i Öststödet. Härmed avses bl.a. stöd eller rådgivning på förmånliga villkor som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i fråga om möjligheter till kompletterande insatser från olika finansieringskällor.
I Trafik- och klimatkommitténs slutbetänkande Klimatförändringar i trafikpolitiken (SOU 1995:64) lämnas förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från transportsektorn. Riksdagen har beslutat att koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Sverige i enlighet med klimatkonventionen bör stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå för att därefter minska. Flera olika prognoser visar att koldioxidutsläppen från transportsektorn kommer att öka framöver om inga ytterligare åtgärder vidtas. Kommittén anser att det trots snabbt stigande marginalkostnader finns flera energibesparande åtgärder som kan vidtas inom transportsektorn till relativt låga kostnader. Tills vidare bör gälla att koldioxidutsläppen från transportsektorn åtminstone inte skall öka till år 2005. Energikommissionens slutsatser m.m. kan innebära att detta riktmärke behöver ändras. Ett generellt styrmedel i form av en höjd koldioxidskatt bör enligt Trafik- och klimatkommittén utgöra grunden i en strategi för att minska trafikens koldioxidutsläpp. Kommittén lämnar även förslag på kompletterande styrmedel, såsom ändring av reglerna för reseavdrag och beskattning av bilförmån.
Regeringens skrivelse 1995/96:120 Vår miljö
Regeringen har nyligen i skrivelsen Vår miljö (1995/96:120) för riksdagen presenterat en redovisning av tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet under år 1995. Utskottet kommer att behandla denna skrivelse i särskild ordning (bet. 1995/96:JoU17). I skrivelsen anges i vilken utsträckning viktiga nationella miljömål uppfylls, och inriktningen på fortsatta åtgärder presenteras kortfattat. Vidare anför regeringen att man avser förelägga riksdagen förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål i en samlad miljöproposition våren 1998.
Vad gäller de frågor som behandlas i detta betänkande lämnas i skrivelsen en utförlig redovisning av arbetet för att skydda Östersjön och Nordsjön. Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling i Central- och Östeuropa, särskilt i och kring Östersjön, samt att återställa den ekologiska balansen i Östersjön är centrala inslag i regeringens politik. För att kunna driva dessa frågor vidare har inbjudan gjorts till en regeringschefskonferens i Visby i maj 1996. Miljöarbetet runt Östersjön kommer att vara ett centralt inslag vid denna konferens.
Det grundläggande avtalet för miljöarbetet i och kring Östersjön är 1974 års och 1992 års konvention om skydd av Östersjöns marina miljö (Helsingforskommissionen, HELCOM). Sverige kommer att verka för att 1992 års konvention ratificeras av alla kontrakterade länder. Ryssland, Polen, Litauen samt Danmark är de länder som kvarstår. Vidare kommer Sverige att verka för att ett bindande annex till konventionen utarbetas vad gäller miljövänligare jordbruk. För att påskynda Östersjöns återhämtning finns sedan år 1992 ett åtgärdsprogram, Östersjöprogrammet, vilket är grundat på gemensamma prioriteringar av länderna i regionen av hur Östersjöns ekologiska balans bör återställas. Östersjöprogrammet har hittills varit framgångsrikt. Vid många av de stora föroreningskällorna förbereds åtgärder för att minska miljöbelastningen, och vid vissa har direkta inve-steringar också påbörjats. Inför den ovan nämnda Visbykonferensen kommer HELCOM att ta fram en rapport om hur Östersjöprogrammet har framskridit. Denna rapport bör ge en indikation om i vilka delar Östersjöprogrammet behöver kompletteras.
En av de viktigaste delarna i arbetet med att förbättra Nordsjöns miljö är Nordsjökonferenserna. Sommaren 1995 undertecknade Nordsjöländernas miljöministrar den fjärde Nordsjödeklarationen. I denna anges gemensamma mål som syftar till att väsentligen förbättra Nordsjöns miljö inom flera olika områden. Målen skall uppnås genom nationella åtgärder i respektive land. Regeringen konstaterar i skrivelsen att för flertalet Nordsjöländer gäller att de uppsatta målen inte uppnåtts inom de angivna tidsramarna. Det fortsatta Nordsjöarbetet kommer att ske inom ramen för en speciell Nordsjökommitté, vars sekretariat handhas av Norge. Nästa Nordsjökonferens beräknas äga rum i Norge under perioden år 20002002. Det svenska arbetet med att förbättra den marina miljön i Nordsjön fokuseras på åtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. I detta sammanhang har Naturvårdsverket fått i uppdrag att till regeringen i april 1996 redovisa kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå de tidigare uppställda målen. Verket skall dessutom föreslå ytterligare åtgärder mot utsläpp av miljögifter.
Regeringen tar även upp frågan om ett miljöanpassat trafiksystem och konstaterar därvid att arbetet med trafikens miljöanpassning måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Ett viktigt underlag för detta arbete är Kommunikationskommitténs (K 1995:01) del- och slutbetänkanden som kommer att presenteras den 1 mars respektive den 1 december 1996. Bland de åtgärder som vidtagits för att minska trafikens miljöpåverkan nämns fortsatt arbete för att utveckla miljöklassystemet för bilar, såväl nationellt som inom EU. Miljödepartementet har även nyligen, i samarbete med Kommunikationsdepartementet, färdigställt en rapport med förslag till avgas- och bullerkrav på motorer till fritidsbåtar. Vidare påpekar regeringen att det pågår ett arbete inom EU för att utveckla kvalitetskrav på bensin och diesel. Sveriges position dr att förslagen skall ge goda hälso- och miljöeffekter som inte begränsas till lokala luftkvalitetsprogram samt att medlemsländerna skall ges möjlighet att stimulera en introduktion av bättre kvaliteter och miljöklasser. Regeringen avser även att göra en översyn av vägtrafikens samlade beskattning i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på miljö och trafiksäkerhet.
Vattenvård
Motionerna
Marina frågor
I motion Jo613 (s) anförs att ett miljökänsligt område som Laholmsbukten måste prioriteras i miljöarbetet och därför vore ett bra försöksområde då det gäller praktisk prövning av lagbegreppet kvalitetsnormer (yrkandena 1 och 2). Motionärerna anför dessutom, i yrkande 3, att Laholmsområdet borde prioriteras vid tilldelning av medel för skapande av nya gröna jobb. I motion Jo623 (c) yrkande 1 anförs att Sverige bör ta initiativ till bildande av en Nordsjökommission. Vidare efterfrågas i yrkande 3 en nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö och i yrkande 4 en särskild låneordning i Nordiska investeringsbanken. I yrkande 5 påtalas behovet av åtgärder för att förhindra miljöförstöring från vrak. I yrkande 7 föreslås åtgärder för att minska kvävetillförseln till Västerhavet och yrkande 9 tar upp frågan om musselodlingar för att minska övergödningen i kustvatten. I motion Jo634 (s) yrkandena 1 och 2 påtalas behovet av forskning om kväveökningen i Vättern liksom behovet av tillräckliga medel för att upprätthålla en meningsfull miljöövervakning i bl.a. Vättern. Enligt motion Jo643 (s) bör en miljöinventering av Bottenviken genomföras för att få en helhetsbild över situationen i området. I motion Jo638 (s) yrkande 1 begärs förslag om inrättande av ett Skånes miljö- och naturvärn. Enligt yrkande 2 behövs en utökning av antalet mätstationer för miljökontroll i Öresund, och enligt yrkande 3 bör marint skydd med reservatsbestämmelser införas för Öresund och södra Kattegatt. I motion Jo662 (mp) yrkande 5 begärs att Naturvårdsverket får i uppdrag bl.a. att lämna förslag till hur miljösituationen i havet kan förbättras med hjälp av genomförandeplaner baserade på flodernas avrinningsområden. I motion Jo681 (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om övergripande riktlinjer, konkreta mål och budgetanslag för åtgärdsplaner för en bättre havsmiljö.
Mottagningsstationer, m.m.
I motion Jo662 (mp) yrkande 13 begärs att Naturvårdsverket får i uppdrag att kartlägga och utarbeta ett åtgärdsprogram mot de landbaserade oljeutsläppen. I yrkande 14 anförs att samtliga berörda hamnar skall ha mottagningsstationer för olje- och kemikaliespill väl utbyggda senast den 1 juli 1997. Enligt yrkande 15 bör villkoren för de havsbaserade fiskodlingarna omprövas senast 10 år efter det att varje enskilt tillstånd givits.
Oljeletning i Skagerrak
Ett flertal motioner innehåller synpunkter på följderna av oljeletning i Skagerrak. I motionerna Fö605 (v) yrkande 3, Jo623 (c) yrkande 2, Jo650 (s) och Jo611 (mp) yrkande 1 anförs att Sverige bör agera kraftfullt mot Norges planer på oljeletning i Skagerrak. I den senare anförs även att Sverige bör ta initiativ till en nordisk överenskommelse om att freda Skagerrak från borrning efter olja och gas, samt gemensamt utreda möjligheterna att rensa och återställa havet (yrkande 2). I motion Jo625 (fp) påtalas vikten av att oljeletning i Skagerrak stoppas och att krav bör ställas på att Norge skall uppfylla kraven om samråd i den nordiska klimatkonventionen (yrkandena 1 och 2). Vidare anförs i yrkande 3 behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje- och gasutvinningen i Skagerrak. I Miljöpartiet de grönas motion Jo662 yrkande 12 begärs lagförslag som innebär att oljeborrning och prospektering i Östersjön förbjuds.
Våtmarker
Enligt motion Jo614 (s) yrkande 1 måste åtgärderna för att anlägga och återställa våtmarker samordnas med övriga stöd i det s.k. NOLA-programmet. Vidare anser motionärerna att södra Hallands kommuner skall utgöra försöksområde för våtmarksanläggningar och att en del av pengarna i NOLA- programmet bör avsättas för ändamålet. Länsstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta prioriterings- och åtgärdsplaner för genomförandet av försöket i samråd med kommunerna (yrkandena 24). I motion Jo638 (s) yrkande 4 begärs förslag om samverkansprogram med kommunerna i syfte att finansiera angelägna miljövårdsprojekt. Enligt motion Jo655 (s) bör miljöskyddslagen ändras så att markägare kan åläggas att anlägga våtmarker. I motion Jo662 (mp) yrkande 6 ges förslag till ändring i skötsellagen så att minst 5 meter obrukad mark lämnas vid öppna vattendrag. I yrkande 7 anförs att stora arealer våtmarker, framför allt i Skåne och Halland, behöver återskapas för att minska kväveläckaget. Motion Jo680 (s) yrkande 4 tar upp frågan om markavvattning, och motionärerna anser att dikningsförbud borde råda inom Ätrans hela avrinningsområde.
Kväveutsläpp från kommunala reningsverk, m.m.
En utredning om alternativa lösningar för kvävereduktion på kommunala reningsverk bör tillsättas enligt motion Jo608 (s). Enligt motion Jo609 (m) yrkande 15 bör länsstyrelserna uppmanas att i sin tillståndsgivning låta kommunerna göra våtmarksinvesteringar i stället för satsningar på reningsverk om man kan visa på bättre effekter på miljön. I motion Jo662 yrkandena 810 (mp) behandlas vilka krav som bör ställas på reningsverkens kvävereduktion. Kustnära kommunala reningsverk vid Västerhavet och Östersjön bör ha infört en kvävereduktion motsvarande minst 60 % senast den 1 juli 1997. Reduktionen bör senast den 1 juli 1999 ha ökat till minst 75 %. För kommunala reningsverk vid Bottenhavet bör kvävereduktionen motsvara minst 50 % senast den 1 juli 1997. Motionärerna begär även ett tillkännagivande om att dagvatten, miljöfarliga industriutsläpp och avlopp från hushållen inte bör få blandas i samma avloppssystem fr.o.m. den 1 januari 1999 (yrkande 11).
Strandstädning
Motionerna Fö605 (v) yrkande 4, Jo621 (fp) och Jo623 (c) yrkande 6 har samtliga krav på statligt ekonomiskt åtagande för städning av havsstränder.
Övrigt
Enligt motion Jo630 (mp) bör en avvecklingsplan fastställas för icke separerande vattenklosetter i kommunala avloppssystem. I motion Jo605 (kds) yrkande 1 föreslås att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med syfte att göra en total och samlad analys av hur en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras. Vidare betonas vikten av att Sverige i FN verkar för införandet av en global vattenkonvention (yrkande 7). Två motioner tar upp frågan om miljöavgifter. Enligt motion Jo662 (mp) yrkande 1 bör sådana avgifter införas i större utsträckning även för utsläpp till vatten. I motion Jo664 (v) yrkande 6 begärs en utredning om möjligheterna att ta ut en avgift på verksamheter som skadar omkringliggande hav.
Utskottets överväganden
Marina frågor
Riksdagen fattade år 1991 beslut om samordning och utbyggnad av miljöövervakningen på såväl nationell som regional nivå (1990/91:JoU30). Med anledning av detta fastställde Naturvårdsverket i april 1993 programmet för den nationella övervakningen, och arbetar för närvarande med att utforma program för en samordnad regional verksamhet. Verket har sedermera fått i uppdrag att senast den 1 mars 1996 redovisa ett samlat program för den fortsatta miljöövervakningens omfattning och inriktning. Vad gäller miljön i Skåne har Skånedelegationen i sin rapport Ett renat Skåne (SOU 1995:62) föreslagit utarbetandet av ett regionprogram som lägger fast övergripande strategier för den långsiktiga samhällsutvecklingen och användningen av mark och vatten. De frågor som tas upp i motionerna Jo613 yrkandena 13, Jo634, Jo638 yrkandena 13 och Jo643 är således föremål för överväganden i olika sammanhang. I avvaktan på resultatet av denna verksamhet bör motionerna inte föranleda någon särskild åtgärd.
Frågan om bildande av en Nordsjökommission har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast hösten 1994 (1994/95:JoU2). Utskottet uttalade då att fortsatta Nordsjökonferenser i kombination med en sammanslagning av Oslo- och Pariskonventionerna (OSPARCOM) gör att Nordsjöfrågorna i det fortsatta arbetet kommer att vara väl tillgodosedda. Utskottets uppfattning kvarstår. För närvarande föreligger således inte behov av att inrätta en separat Nordsjökommission. Som framgår av redovisningen i det föregående skall det fortsatta Nordsjöarbetet ske inom ramen för en speciell Nordsjökommitté. Motion Jo623 yrkande 1 avstyrks.
Även frågan om en särskild låneordning i Nordiska investeringsbanken behandlades av utskottet i betänkande 1994/95:JoU2 varvid utskottet anförde följande:
Med anledning av motion Jo623 yrkande 4 vill utskottet erinra om att Nordiska investeringsbankens (NIB) möjligheter att ge lån till miljöinvesteringar har underlättats genom att sådana investeringar endast behöver vara av direkt intresse för ett nordiskt land. Kravet är annars att projekten skall utföras i samarbete mellan företag i minst två nordiska länder. Utskottet har inhämtat att ägarna, d.v.s. de nordiska länderna har gett klart uttryck för bankens avsikt att engagera sig även på miljöområdet. Drygt en miljard US-dollar i NIB-lån har under de senaste åren gått till miljöinve steringar i Norden. Under år 1993 avsåg drygt hälften av den nordiska utlåningen projekt som direkt eller indirekt omfattar positiva miljöeffekter. Mot den bakgrunden finner utskottet syftet med motion Jo623 yrkande 4 tillgodosett.
Utskottet finner inte anledning att nu ändra sitt ställningstagande och avstyrker motion Jo623 yrkande 4. Därutöver kan nämnas att det i oktober 1995 togs ett beslut i Nordiska ministerrådet om att inrätta en nordisk facilitet för mjuk finansiering av miljöinsatser i Östersjö- och Barentsregionen främst i form av gåvomedel. Faciliteten kommer att knytas till det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och under år 1996 tillföras ett kapital på 30 miljoner danska kronor.
Också frågan om åtgärder mot miljöförstöring från vrak behandlades i utskottets betänkande 1994/95:JoU2 (s. 13). Det kan tilläggas att riksdagen nyligen har behandlat en proposition om ändrade regler för bärgning (1995/96:LU5). Beslutet innebär att riksdagen godkänner en ny konvention om bärgning från år 1989, som är avsedd att ersätta en gammal konvention i samma ämne från år 1910. Genom den nya konventionen har man velat uppmuntra bärgningsföretag som hindrar eller begränsar skador på miljön. Bland nyheterna märks regler om särskild ersättning till bärgare som hindrar eller begränsar miljöskada. Ersättningen skall betalas av fartygets ägare och skall motsvara bärgarens kostnader. Syftet med motion Jo623 yrkande 5 torde vara i huvudsak tillgodosett med det anförda och kräver ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Som utskottet redovisat i inledningen till detta betänkande har Naturvårdsverket i sin rapport Miljö - 93 gjort en uppföljning av nationella åtaganden och statsmakternas beslut på miljöområdet, och föreslår åtgärder inom olika samhällssektorer liksom för det internationella samarbetet. För att bättre kunna prioritera fortsatta svenska åtgärder när det gäller hav och kustvatten arbetar Naturvårdsverket med miljökvalitetsmål och åtgärdsmål för olika avsnitt av den svenska kusten. Syftet med denna strategi är att få en bättre grund för att prioritera fortsatta svenska åtgärder. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo623 att det är väsentligt med ett konsekvent och målmedvetet arbete för att minska miljöhoten mot våra hav. Som framgår av det ovan anförda pågår ett sådant arbete på Naturvårdsverket. Mot den bakgrunden finner utskottet att syftet med motion Jo623 yrkandena 3, 7 och 9 i huvudsak är tillgodosett.
Av rapporten Miljö -93 framgår också att Naturvårdsverket övergått från att arbeta med aktionsplaner för bättre havsmiljö till en strategi som innebär att vissa miljömål satts upp. Åtgärder för att uppnå dessa mål utarbetas och utvärderas kontinuerligt. Naturvårdsverket har dessutom fått i uppdrag att senast den 1 april 1996 redovisa förslag till åtgärder så att det 50-procentiga reduktionsmålet för utsläpp av kväve till havet uppfylls. I anslutning till yrkande 5 i motion Jo662 vill utskottet tillägga att rättsligt bindande planer, baserade på miljökvalitetsnormer, är en stor och komplicerad fråga från bl.a. lagstiftningssynpunkt. Enligt utskottets mening måste i första hand frågorna kring miljökvalitetsnormer och deras rättsverkan klarläggas innan man går vidare med sådana planer som motionärerna avser. Utskottet hänvisar härvidlag till Miljöbalksutredningens verksamhet (jfr 1995/96:JoU2). Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681.
Mottagningsstationer m.m.
Med anledning av motion Jo662 yrkandena 13 och 14 vill utskottet anföra följande. Regler för vad som får släppas ut från fartyg och vad som skall lämnas i hamnarnas mottagningsanordningar återfinns i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, i förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg samt i renhållningsförordningen (1990:984). Vidare pågår ett fortlöpande arbete med dessa frågor inom Helsingforskommissionen och Marpol. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en handlingsplan för avfallshantering som avses presenteras för regeringen hösten 1996. Naturvårdsverket har även fått i uppdrag att senast den 31 december 1995 göra en inventering av hotbilden för oljeutsläpp i Östersjön och göra en bedömning av den fortsatta utvecklingen av dessa utsläpp samt föreslå åtgärder. Verket skall även göra en översikt över kommunernas kunskaper om och insatser för att minska illegal deponering. Sjöfartsverket meddelar att mottagningskapaciteten i hamnarna i och för sig är acceptabel men att problem uppstått på grund av de avgifter som kommunerna tar ut för hanteringen av oljerester m.m. från fartygen. Regeringen påtalar i skrivelsen Vår miljö (1995/96:120) problemen med det kraftigt ökade antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg. Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut ballastvatten och sköljvatten direkt i havet. För att minska detta problem har en av HELCOM:s arbetsgrupper tagit fram ett förslag om mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår bl.a. införandet av en enhetlig hamnavgift. I dessa avgifter ingår att fartygen får lämna miljöfarligt avfall vid mottagningsanordningarna utan extra kostnad. Sverige kommer att verka för att förslaget snabbt genomförs. Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion Jo662 yrkandena 13 och 14.
I den mån en fiskodling tillståndsprövats enligt miljöskyddslagen (1969:387) kan villkoren omprövas enligt 24 §. Med stöd av denna paragraf kan omprövning ske under förutsättningar som anges i sju olika punkter. Enligt punkt 1 får omprövning ske när 10 år förflutit från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft. På grund av Sveriges medlemskap i EU har nyligen införts en möjlighet att föreskriva kortare omprövningstid (se SFS 1995:825). Härigenom är syftet med motion Jo662 yrkande 15 tillgodosett såvitt avser regelverket för omprövning. Något riksdagsuttalande i enlighet med motionen bör dock inte göras eftersom motionen närmast berör rättstillämpningen enligt miljöskyddslagen.
Oljeletning i Skagerrak
Frågan om oljeletning i Skagerrak har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 1995/96:JoU5 där utskottet anförde följande:
Mot bakgrund av den oro som finns inför Norges planer på provborrning efter olja i Skagerrak begärde den svenska regeringen den 31 januari samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljökonventionen. I juni 1994 tog Stortinget ställning till den norska regeringens proposition om petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för undersökningsverksamhet begränsats. Dessutom skall den norska regeringen genomföra en utredning om miljöeffekter av kemikalieutsläpp innan slutgiltigt beslut tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997. I ett frågesvar den 25 oktober 1994 hänvisade miljöministern till den tidigare regeringens begäran om samråd och framhöll bl. a. att tidsfristen skulle utnyttjas för att göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna och miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella provborrningar. Miljöministern underströk att den svenska regeringens begäran om samråd kvarstod. Enligt vad utskottet erfarit har miljödepartementet fått ta del av de kompletteringar som gjorts från norsk sida och ärendet bereds för närvarande inom departementet. Som tidigare förutsätter utskottet att regeringen med stor uppmärksamhet följer frågans vidare utveckling och vidtar de åtgärder som anses erforderliga.
Utskottet vill i detta sammanhang endast tillägga att oljeletningen i Skagerrak är en viktig fråga för såväl fisket som miljövården. Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen informerad om hur ärendet utvecklas. Därmed finner utskottet att syftet med motionerna Fö605 yrkande 3, Jo611, Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12 i huvudsak är tillgodosett. Motionerna påkallar således inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Våtmarker
För att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan beslutades år 1988 att kväveurlakningen från jordbruket skall halveras till år 2000 (1990/91:JoU30, s. 233). I internationella överenskommelser har detta mål tidigarelagts, och en halvering skall i stället nås i särskilt belastade områden till år 1995. Riksdagen godkände genom beslut i december 1994 (1994/95:JoU7, rskr. 126) och mars 1995 (1994/95:JoU13, rskr. 290) riktlinjerna för det svenska miljöprogrammet för jordbruket enligt förordning (EEG) nr 2078/92. Regeringen har därefter utarbetat ett svenskt miljöprogram för jordbruket som godkänts av kommissionen. Programmet har bl.a. till syfte att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmark samt användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Inom ramen för detta program utbetalas stöd för att på åkermark i Götaland och Svealand anlägga eller återställa våtmarker och småvatten och för att anlägga extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag. Stöd utgår också för att så fånggröda på åkermark i Götaland under hösten och vintern. Motionerna Jo614 och Jo638 yrkande 4 bör i huvudsak anses tillgodosedda med det anförda.
Utskottet delar den syn om behovet av att återskapa våtmarker i Skåne och Halland som anläggs i motion Jo662 yrkande 7. Utifrån det rikstäckande perspektiv som riksdagen bör anlägga är utskottet dock inte berett att föreslå något uttalande angående just dessa delar av landet. Motionen har till stora delar tillgodosetts i arbetet med det svenska miljöprogrammet som redovisats ovan.
Motionerna Jo655, Jo662 och Jo680 innehåller förslag om olika rättsliga tvångsmedel för att bevara våtmarker m.m. I anslutning till motion Jo655 vill utskottet framhålla att miljö- och naturvårdslagstiftningen i princip innebär skyldighet för markägare att i förekommande fall tåla vissa inskränkningar i markanvändningen. Däremot ger skyddslagstiftningen normalt inte möjlighet att ålägga markägaren att aktivt utföra mer omfattande anläggningsarbeten eller dylikt. Utskottet är inte berett att frångå denna princip och avstyrker motion Jo655, i den mån motionen inte tillgodosetts genom redovisningen ovan.
Enligt utskottets mening är de regler om förbud mot markavvattning som finns i naturvårdsförordningen, bilaga 3, en lämplig avvägning mellan olika intressen (se SFS 1993:1086). Frågan tillhör för övrigt regeringens kompetensområde. Utskottet avstyrker motion Jo680 yrkande 4.
I anslutning till motion Jo662 om obligatoriska kantzoner eller skyddszoner utmed vattendrag vill utskottet framhålla följande. Föreskrifter om skyddszoner kan meddelas med stöd av lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Detta förutsätter dock att föreskrifterna inte innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Generella och obligatoriska skyddszoner i den omfattning som föreslås i motionen kan knappast beslutas utan att frågan om ersättning för ingreppet prövas samtidigt. Utskottet vill dock erinra om att förordningen om miljöstöd (SJVFS 1995:133) innehåller regler om bidrag för åtgärder som skyddar särskilt miljökänsliga områden genom att bl.a. extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag anläggs. Syftet med motion Jo662 yrkande 6 bör således kunna tillgodoses utan tvingande lagstiftning.
Kväveutsläpp från kommunala reningsverk, m.m.
Regeringen uppdrog i augusti 1992 åt Naturvårdsverket att utreda möjligheterna att tillämpa ett system med utsläppsramar och kvoter för att minska närsaltutsläpp av i första hand kväve till kustområdena. Uppdraget redovisades den 1 mars 1993 och har remissbehandlats. Flera remissinstanser var kritiska till att tillämpa systemet på utsläpp av närsalter. Regeringen återkommer till frågan i samband med att Naturvårdsverket i april 1996 redovisar det ovan nämnda uppdraget avseende förslag på åtgärder för att uppfylla målet att minska utsläppen av kväve till havet med 50 %. Regeringen har dock redan konstaterat att åtgärder inom framför allt jordbrukssektorn kommer att bli aktuella (skr. 1995/96:120). Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion Jo662 yrkandena 811.
Plan- och byggutredningen (M1992:03) har genom tilläggsdirektiv (dir. 1995:90) fått i uppdrag att i fråga om VA-lagen pröva kommunernas skyldighet att ordna vatten och avlopp och att undersöka möjligheterna att bättre samordna kommunernas ansvar med den enskilde fastighetsägarens i syfte att i ökad utsträckning få till stånd ett bättre resursutnyttjande och lokala kretsloppsbaserade lösningar. Därutöver skall utredningen lämna förslag som främjar sådana nya tekniska lösningar för omhändertagande av avloppsvatten som står i samklang med naturens kretslopp. Med hänvisning till detta arbete avstyrks motion Jo608.
Ovan nämnda utredning bör i huvudsak tillgodose även syftet med motion Jo609 yrkande 15. Syftet med utredningen är bl.a. att åstadkomma större flexibilitet och öppenhet för nya lösningar i fråga om avloppsrening m.m. Motionen bör således inte föranleda någon särskild åtgärd i avvaktan på frågans fortsatta hantering.
Strandstädning
Utskottet har vid flera tillfällen och senast hösten 1994 behandlat motioner om strandstädning längs våra kuster (1994/95:JoU2). Utskottet uttalade sin oro för den tilltagande nedskräpningen av den svenska skärgården och ansåg det vara av vikt att problemet får en mer långsiktig lösning än vad som kan erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet hänvisade även till den nya s.k. Pariskonventionen, vars område utökats till att gälla samtliga havens miljöproblem, och genom vilken framtida diskussioner i frågan bör komma att underlättas. Miljövårdsberedningen har genom tilläggsdirektiv (dir. 1995:127) bl.a. fått i uppdrag att kartlägga de verksamheter och aktiviteter som kan ha negativ inverkan på skärgårdarnas natur- och kulturmiljövärden, t.ex. nedskräpning. Beredningen skall även redovisa förutsättningarna för att upprätta och genomföra miljöprogram för respektive skärgårdsområde. Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna Fö605 yrkande 4, Jo621 och Jo623 yrkande 6.
Övrigt
Grundvattenutredningen behandlar i sitt slutbetänkande Grundvattenskydd (SOU 1995:45) frågor om åtgärder i syfte att bättre skydda våra grundvattenförekomster. När det gäller att säkra tillgången på grundvatten anser utredningen att målsättningen bör vara att uttaget av grundvatten inte får överstiga nybildningen av grundvatten inom berört område och att allmänna försiktighets-, resurshushållnings- och miljöaspekter motiverar en återhållsamhet med vattenförbrukningen också utanför områden där bristsituationer föreligger. När det gäller vilka åtgärder som bör vidtas för en bättre hushållning med grundvatten anser utredningen att grundvattensituationen bör ägnas ökad uppmärksamhet vid utarbetandet av åtgärdsstrategier för olika storskaliga miljöproblem. Vidare måste konsekvenserna för grundvattnet noga beaktas vid miljöskyddsprövningen eller annan tillståndsprövning såväl av stora anläggningar med påverkan över ett större område som när det gäller anläggningar med endast lokal påverkan. För att undvika problem med vattenbrist bör vid all planering av bebyggelse och andra anläggningar tas hänsyn till grundvattenförhållanden och att det alltid bör utredas hur vattenförsörjningen för ett nytt bebyggelseområde skall ordnas. Utredningens förslag har i huvudsak införlivats i Miljöbalksutredningens arbete. Syftet med motion Jo605 yrkande 1 synes i huvudsak vara tillgodosett med det anförda och avstyrks i den mån så inte är fallet.
Grundvattenutredningen har även berört olika typer av torra eller källseparerande toalettsystem. Enligt utredningen har de torra toalettsystemen en god potential för återföring av fosfor till jordbruket och de urinseparerande systemen har, under förutsättning att tekniken för urinlagring utvecklas, en god potential för återföring av såväl kväve som fosfor till jordbruket. Lagring och spridning av urin och förmultningsrester från förmultningstoaletter måste dock utvecklas ytterligare innan systemen är färdiga för användning i större skala. Utvecklingsbehoven gäller såväl de tekniska systemen som de organisatoriska systemen kring hanteringen. Acceptansfrågor kring både konventionell teknik och ny teknik bör även studeras enligt utredningen. Utskottet har tidigare konstaterat att forskning och utveckling på området är betydande och att många kommuner arbetar intensivt med framtagande av alternativa avloppssystem, samt betonat vikten av att forskning och utveckling rörande alternativa system på olika sätt stimuleras (1993/94:JoU23). Naturvårdsverket har även startat systemstudier inom jordbruket och inom VA-sektorn, projektet Systemanalys VA. Studien kommer att genomföras under år 1996 och delar av år 1997. Syftet är att utveckla målen för miljöanpassad VA, följa och beskriva den pågående utvecklingen inom VA-sektorn, stödja och stimulera utvecklingen av miljöanpassade VA-system samt i övrigt verka för att nya och befintliga lösningar inom sektorn befrämjar en hållbar samhällsutveckling och en god livsmiljö. Den frågeställning som tas upp i motion Jo630 är således föremål för överväganden. I avvaktan på att arbetet på detta område ytterligare utvecklas och konkretiseras bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Regeringen har bedömt att möjligheten att enas om ett juridiskt bindande instrument för skydd av havet mot föroreningar från landbaserade källor i enlighet med vad som yrkas i motion Jo605 yrkande 7 förefaller små. Därför har Sverige i bl.a. Nordiska ministerrådet förordat starka regionala havsmiljöavtal, t.ex. Helsingforskommissionen samt Oslo- och Pariskonventionerna (OSPAR). Utskottet har inga invändningar mot den bedömningen och avstyrker motionen.
Utskottet behandlade frågan om ekonomiska styrmedel i betänkandet 1994/95:JoU16 och anförde därvid att användningen av sådana är angeläget för att uppnå det internationellt vedertagna målet om att det är förorenaren som skall betala för de miljökostnader som han eller hon förorsakar. Som nämnts ovan kommer regeringen att återkomma till frågan om ekonomiska styrmedel i samband med att Naturvårdsverket i april 1996 redovisar sitt uppdrag avseende förslag på åtgärder för att uppfylla målet att reducera kväveutsläppet till havet med 50 %. Motion Jo662 yrkande 1 avstyrks med det anförda.
För övrigt vill utskottet erinra om att Skatteväxlingskommittén har i uppgift att utreda förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet. Med hänvisning till detta arbete avstyrks motion Jo664 yrkande 6.
Luftvård
Motionerna
Katalysatorer
I motion T221 (mp) yrkande 27 anförs att katalysatorer fr.o.m. år 1998 bör vara ett krav på samtliga fordon som drivs med fossila bränslen. Enligt motion T224 (v) yrkande 14 bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att utreda katalysatorernas miljöeffekt i praktiken, mot bakgrund av att det har visat sig att katalysatorerna tappar i effekt redan efter 6 000 mil.
Drivmedel m.m.
Motion Jo609 (m) yrkande 10 tar upp frågan om normer för energieffektivitet på fordon och motionärerna anför därvid att regeringen bör utreda hur sådana normer kan införas i Sverige i syfte att på ett tidigt stadium ge en signal om vilka framtida krav producenterna bör rikta in sig på. I motion T224 (v) yrkande 13 anförs att större resurser borde satsas på miljövänliga drivmedel, samtidigt som de miljövänliga alternativen gynnas via ekonomiska styrmedel. Motion Jo641 (c) yrkande 12 tar också upp frågan om miljövänliga bränslen och motionärerna kräver därvid förslag om förändringar i drivmedelsförordningen i syfte att gynna dessa.
Avgaser från arbetsredskap, m.m.
Två motioner behandlar frågan om avgaser från arbetsredskap och arbetsfordon. Enligt motion Jo616 (mp) krävs ökade informationsinsatser om och eventuellt förbud mot vissa bensindrivna gräsklippare (yrkande 1). Dessutom anser motionärerna att en skrotningspremie bör övervägas för de ur miljö- och hälsosynpunkt sämsta motorgräsklipparna (yrkande 2). I motion Jo628 (fp) anförs att arbetet med avgaskrav för och miljöklassning av arbetsfordon måste gå vidare och vara en viktig del i Sveriges ansträngningar för en bättre miljö i EU-samarbetet (yrkande 16). Folkpartiet liberalerna anser också att regeringen bör föreslå regler om avgaskrav för arbetsredskap (yrkande 17). I denna motions yrkande 9 föreslås även att riksdagen fastställer som mål att senast år 2010 skall inga fordon med hälsovådliga utsläpp tillåtas i storstäderna.
Utsläpp från båtmotorer
Motion Jo660 (mp) behandlar utsläpp från båtmotorer. I yrkandena 1 och 2 anförs att endast alkylatbensin bör få användas som tvåtaktsbränsle och att tvåtaktsoljor måste vara biologiskt nedbrytbara. Vidare anförs att nya båtmotorer bör uppfylla Bodensee- reglerna steg 1 (yrkande 3) och att skrotningspremier bör införas för äldre bensindrivna båtmotorer (yrkande 4). För fyrtakts båtmotorer bör endast bensin i miljöklass 2 tillåtas enligt yrkande 5.
Växthusgaser
Motionerna T225 (mp), Jo609 och N407 (båda m) behandlar bl.a. utsläpp av växthusgaser. Enligt yrkande 1 i den förstnämnda motionen bör Sverige till klimatkonferensen i Berlin ha ett nationellt handlingsprogram som kan garantera långsiktigt hållbara lösningar. Vidare anförs att åtgärder skall vidtas inom alla de områden där betydande utsläpp av växthusgaser sker samt att regeringen bör utarbeta miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel som syftar till att motverka växthuseffekten (yrkandena 10 och 11). Motionärerna anser även att Sverige i Nordiska rådet bör försöka påverka de övriga nordiska länderna till att vidta åtgärder för att minska sina koldioxidutsläpp per capita, samt inleda särskilda samtal med Norge för att de skall vidta åtgärder för att minska de norska koldioxidutsläppen per capita (yrkande 18). Enligt motionerna N407 yrkande 5 och Jo609 yrkande 8 bör utsläppen av koldioxid minska med 20 % till år 2005 i syfte att bekämpa växthuseffekten. I den senare motionen påtalas även behovet av en offensiv svensk klimatstrategi (yrkande 9).
Övrigt
I motion T210 (m) yrkande 17 anförs att den s.k. dispensavgiften för amatörbyggda fordon bör avskaffas.
Utskottets överväganden
Katalysatorer
Bestämmelserna om utsläpp av avgaser och andra ämnen från motorfordon finns i bilavgaslagen (1986:1386) samt i bilavgasförordningen (1987:586). Den senare anger vilka utsläppskrav ett fordon skall klara för att bli godkänt, men däremot ställs inga krav på vilken teknik som skall användas för att uppnå dessa krav. Utskottet finner inte anledning att ändra regelverket i den riktning som föreslås i motion T221 yrkande 27 och avstyrker motionen.
Vidare vill utskottet med anledning av motion T224 yrkande 14 anföra följande. Katalysatorerna är endast en komponent bland flera i bilarnas avgasreningssystem och skiljer sig åt mellan olika bilmodeller. Någon utvärdering av deras effekt över tiden är inte genomförd. Av den allmänna motiveringen till bilavgaslagen framgår dock att tillverkaren skall svara för att bilen uppfyller vissa krav beträffande avgasutsläpp under en viss tid. I Naturvårdsverkets regi finns dessutom bl.a. ett hållbarhetsprogram och ett uppföljningsprogram där bilarnas utsläppsnivåer över tiden studeras. Syftet med motion T224 yrkande 14 torde i huvudsak vara uppfyllt med det anförda, och motionen avstyrks i den mån så inte är fallet.
Drivmedel, m.m.
Frågan om normer för energieffektivitet på fordon har aktualiserats inom EU och förslag till styrmedel har utarbetats av kommissionen. Enligt uppgift har regeringen för avsikt att även i fortsättningen vara pådrivande i frågan. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo609 yrkande 10 att sådana normer på ett effektivt sätt kan påverka trafiksektorn att utvecklas i en miljövänlig riktning. Med hänvisning till det arbete som pågår på detta område bör yrkandet dock inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att senast den 1 november 1996 redovisa förslag till åtgärder för att ytterligare förbättra motorbränslens miljökvalitetsegenskaper. Delredovisning avseende bensin skall ske senast den 1 juli 1996. Trafik- och klimatkommittén har i sitt betänkande som redovisats i inledningen till detta betänkande föreslagit miljöklassning av biobränslen som kompletterande åtgärd för att minska kväveutsläppen från trafiken. EG-kommissionen har under år 1994 presenterat ett förslag till direktiv om beskattning av biobränslen. Förslaget har diskuterats inom EU, men ännu inte lett fram till något konkret resultat. Utskottet instämmer i den bedömning som görs i motion Jo641 yrkande 12 att systemen för miljöklassning av bränslen bör utvecklas med syfte att i möjligaste mån ersätta miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Med hänvisning till det arbete som pågår är utskottet dock inte berett att förorda ett riksdagsuttalande med anledning av yrkandet.
Med hänvisning till vad som sagts ovan är utskottet inte heller berett att nu tillstyrka de förslag till åtgärder för att gynna miljövänliga bränslen som anges i motion T224 yrkande 13. Utskottet vill för övrigt erinra om att det för pilotprojekt rörande alternativa bränslen finns möjlighet till dispens från reglerna om bränslebeskattning.
Avgaser från arbetsredskap, m.m.
Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska utsläppen och bullret från arbetsmaskiner. Uppdraget skall redovisas i två delar med en första avrapportering i maj 1996. Vidare har EU-kommissionen lagt fram förslag om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar och partiklar från förbränningsmotorer som är avsedda för fordon som inte används på väg (arbetsmaskiner m.m.). Enligt en faktapromemoria från Miljödepartementet behövs nationell lagstiftning i frågan. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo616 att de motordrivna gräsklipparna orsakar förhållandevis stora orenade utsläpp och har genomgående höga bullernivåer. Med hänvisning till det arbete som pågår är utskottet dock inte berett att föreslå något riksdagsuttalande i frågan. Motion Jo616 yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Utskottet är heller inte berett att föregripa det arbete som regeringen initierat och som redovisats ovan, genom att tillstyrka de förslag som lämnas i motion Jo628 yrkandena 16 och 17.
Kommunerna har i dag möjlighet att med stöd av vägtrafikkungörelsen (1972:603) förbjuda trafik med tunga fordon som inte tillhör en viss miljöklass i särskilt miljökänsliga områden. Trafik- och miljökommittén förslår att denna möjlighet utvidgas till att omfatta alla typer av bilar. Avgränsning av miljökänsligt område skall enligt förslaget ske i kommunal översiktsplan. Motion Jo628 yrkande 9 avstyrks med hänvisning till att frågan är under övervägande.
Utsläpp från båtmotorer
Miljödepartementet och Kommunikationsdepartementet har i en gemensam departementspromemoria gett förslag till införande av avgas- och bullerkrav på bensin- och dieselmotorer till fartyg med en skrovlängd om högst 24 meter. Kraven föreslås bli obligatoriska fr.o.m. år 1998. För bensindrivna s.k. tvåtaktsmotorer, vilket är den vanligaste motortypen bland dessa båtar, innebär kraven att utsläppen av kolväten behöver minska med uppemot 75 % jämfört med de förhållanden som allmänt råder i dag. Bullerkraven innebär en sänkning av bullernivåerna på omkring 3 dB (A) för vissa motortyper. Riksdagen har nyligen bifallit en proposition som innebär att fritidsbåtar skall vara CE-märkta som bevis på att de uppfyller de säkerhets- och miljökrav som anges i EG:s så kallade fritidsbåtsdirektiv (1995/96:TU10). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas. Motion Jo660 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med vad som anförts.
Växthusgaser
Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid skall stabiliseras på 1990 års nivå senast år 2000 för att sedan minska. Enligt Naturvårdsverket har dock koldioxidutsläppen ökat de senaste åren och gjorda prognoser tyder på svårigheter att uppfylla målet att stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000. Riksdagen har nyligen beslutat att koldioxidskatten för industrin skall höjas till hälften av den nivå som gäller allmänt (prop. 1995/96:25, FiU1). Önskemålet om att dämpa utsläppen var centralt i detta sammanhang. Frågan om koldioxidskattens differentiering kommer enligt proposition 1995/96:25 dessutom att aktualiseras i Skatteväxlingskommitténs arbete. Kommittén skall i detta sammanhang framför allt diskutera om det är önskvärt att i ett miljöpolitiskt perspektiv och i ett konkurrenskraftsperspektiv tillämpa skilda skattesatser för varor i privat konsumtion och för insatsvaror i produktionen. Utan att föregripa kommitténs analyser och ställningstaganden anser dock regeringen att storleken på skattesatsen för industrin bör kunna omprövas.
Klimatdelegationen och Naturvårdsverket har nyligen överlämnat rapporten Jordens klimat förändras (SOU 1995:96). I denna behandlas frågan om principer för tänkbara protokoll enligt klimatkonventionen och ges en bakgrund till utformningen av en global strategi och konsekvenserna för Sverige av en sådan. Av den svenska nationalrapporten om klimatförändringar framgår det också att det svenska programmet för att minska klimatpåverkan skall avse alla växthusgaser. Naturvårdsverket skall fortlöpande lämna underlag om utvecklingen inom området och vid behov föreslå nya satsningar. Vad gäller de nordiska länderna har Nordiska rådet antagit mål för bl.a. utsläpp av växthusgaser. Eftersom klimatfrågan är ett globalt problem bör en kostnadseffektiv strategi antas för att åstadkomma en så stor reduktion av koldioxidutsläppen som möjligt. Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till vad som anförs i skrivelse 1995/96:120 om globala och regionala miljöproblem, särskilt avsnittet om klimatförändringar (s. 3032). Motion T225 yrkandena 1, 10 och 18 avstyrks med det anförda.
Med hänvisning till redovisningen ovan avstyrker utskottet även motionerna N407 yrkande 5 och Jo609 yrkandena 8 och 9.
I proposition 1995/96:25 anför regeringen att förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet för närvarande utreds av Skatteväxlingskommittén. Denna kommitté genomför en bred analys av ett komplext område. Förutom effekter på miljön och sysselsättningen behandlar utredningen bl.a. effekter på den internationella konkurrenskraften och inkomstfördelningen. Regeringen avser att avvakta resultaten från kommittén innan några mer omfattande åtgärder vidtas på detta område. Motion T225 yrkande 11 avstyrks med hänvisning till det arbete som pågår på området.
Övrigt
Motion T210 yrkande 17 synes avse dispensavgiften för vissa undantag från föreskrifter enligt bilavgasförordningen (1991:1481). Grunden för hur avgiften skall beräknas anges i bilavgaslagen (1986:1386). Enligt lagen bör avgiften beräknas på ett sådant sätt att den utjämnar de ekonomiska fördelarna för den avgiftsskyldige av att fordonen inte uppfyller uppställda krav. Beslutanderätten om vilka avgaskrav som skall gälla i dispensärenden liksom om avgiftens storlek har delegerats till Naturvårdsverket. Avgiften är för närvarande 7 000 kr per fordon och erläggs vid typbesiktning. Naturvårdsverket har föreslagit att de fordon som uppfyller vissa minimikrav skall undantas från avgift. Motionen avstyrks med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förbättrad miljövervakning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo613, 1994/95:Jo634, 1994/95:Jo638 yrkandena 13 och 1994/95:Jo643,
2. beträffande inrättande av en Nordsjökommission
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo623 yrkande 1,
3. beträffande särskild låneordning i Nordiska investeringsbanken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo623 yrkande 4,
4. beträffande bärgning av miljöfarliga vrak
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo623 yrkande 5,
5. beträffande åtgärder för en bättre havsmiljö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo623 yrkandena 3, 7 och 9,
6. beträffande aktionsplaner
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo662 yrkande 5 och 1994/95:Jo681,
res. 1 (mp)
7. beträffande mottagningsanordningar, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkandena 13 och 14,
8. beträffande tillstånd för havsbaserade fiskodlingar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 15,
9. beträffande oljeletning i Skagerrak
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö605 yrkande 3, 1994/95: Jo611, 1994/95:Jo623 yrkande 2, 1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 och 1994/95:Jo662 yrkande 12,
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
10. beträffande stöd till etablering av våtmarker
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo614 och 1994/95:Jo638 yrkande 4,
11. beträffande återskapande av våtmarker
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 7,
res. 4 (mp)
12. beträffande åtgärder för att minska kväveutsläppen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo655 och 1994/95:Jo680 yrkande 4,
13. beträffande ändring i skötsellagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 6,
14. beträffande kväveutsläpp från kommunala reningsverk
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkandena 811,
res. 5 (mp)
15. beträffande utredning om alternativa avloppsreningsmetoder
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo608,
16. beträffande regler för kommunal avloppsrening
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo609 yrkande 15,
res. 6 (m)
17. beträffande strandstädning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fö605 yrkande 4, 1994/95: Jo621 och 1994/95:Jo623 yrkande 6,
res. 7 (v)
18. beträffande en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo605 yrkande 1,
19. beträffande källseparerande toalettsystem
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo630,
20. beträffande inrättande av en global vattenkonvention
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo605 yrkande 7,
21. beträffande utnyttjande av ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 1,
22. beträffande utredning om ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo664 yrkande 6,
23. beträffande katalysatorkrav
att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 27,
res. 8 (mp)
24. beträffande utredning om katalysatorers effekt
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 14,
res. 9 (v)
25. beträffande normer för energieffektivitet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo609 yrkande 10,
res. 10 (m)
26. beträffande ändring av drivmedelsförordningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo641 yrkande 12,
res. 11 (c)
27. beträffande miljövänliga motorbränslen
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 13,
28. beträffande bensindrivna gräsklippare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo616,
res. 12 (mp)
29. beträffande avgaser från arbetsredskap
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkandena 16 och 17,
30. beträffande förbud mot vissa fordon i städer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 9,
31. beträffande utsläpp från båtmotorer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo660,
res. 13 (mp)
32. beträffande växthusgaser
att riksdagen avslår motion 1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18,
res. 14 (mp)
33. beträffande bekämpning av växthuseffekten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N407 yrkande 5 och 1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9,
res. 15 (m)
34. beträffande en ökad miljörelatering av skattesystemet
att riksdagen avslår motion 1994/95:T225 yrkande 11,
35. beträffande dispensavgiften för amatörbyggda fordon
att riksdagen avslår motion 1994/95:T210 yrkande 17.
res. 16 (m)
Stockholm den 23 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Aktionsplaner (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med Av rapporten och på s. 13 slutar med och Jo681 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör genomförandeplaner baserade på miljökvalitetsnormer införas. Planerna skall vara bindande och bör omfatta områden av olika geografisk storlek beroende på vilka miljöproblem de syftar till att lösa. Haven tillförs till största delen föroreningar från flodernas avrinningsområden. Därför kan det vara lämpligt att utveckla genomförandeplaner som geografiskt omfattar olika avrinningsområden. Mål bör sättas upp på nationell nivå för hur mycket tillförseln av föroreningar skall minska för respektive avrinningsområde. På regional nivå bör sedan ett åtgärdsprogram läggas fast. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande aktionsplaner
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo662 yrkande 5 och 1994/95:Jo681 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Utskottet vill och slutar med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
Den redan allvarliga hotbilden mot Sveriges västerhav förstärks än mer om Norge förverkligar sina planer på att provborra efter olja i Skagerrak. Regeringen bör med kraft agera mot alla sådana planer. Om Norge vidhåller dessa planer bör Sverige utnyttja den rätt till tillkallande av en internationell skiljedomsgrupp som internationella avtal och konventioner anvisar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fö605 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo611, Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12 avslås i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande oljeletning i Skagerrak
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fö605 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår motionerna 1994/95:Jo611, 1994/95:Jo623 yrkande 2, 1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt 1994/95:Jo662 yrkande 12,
3. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Utskottet vill och slutar med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
Den svenska regeringen måste enligt utskottets uppfattning ta klart avstånd från provborrningar efter olja i Skagerrak. Regeringen bör dessutom ta initiativ till en nordisk överenskommelse om att Skagerrak skall fredas från utvinning av eventuella gas- och oljefyndigheter. I en sådan överenskommelse bör även ingå utredning om hur havsmiljön i Skagerrak kan återställas. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo611 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fö605 yrkande 3, Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12 avslås i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande oljeletning i Skagerrak
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo611 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1994/95:Fö605 yrkande 3, 1994/95:Jo623 yrkande 2, 1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt 1994/95:Jo662 yrkande 12,
4. Återskapande av våtmarker (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Utskottet delar och på s. 15 slutar med redovisningen ovan bort ha följande lydelse:
Ett av de billigaste sätten att minska tillförseln av kväve till haven är att återskapa våtmarker. Enligt utskottets uppfattning behöver stora arealer våtmarker, framför allt i Skåne och Halland, återskapas för att minska kväveläckaget. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo662 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande återskapande av våtmarker
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo662 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 14)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Regeringen uppdrog och slutar med yrkandena 811 bort ha följande lydelse:
De kommunala reningsverken utgör stora källor till utsläpp av närsalter till havet. Eftersom situationen i havet är sådan att den kräver långtgående minskningar av utsläppen anser utskottet att kustnära avloppsreningsverk vid Västerhavet eller Östersjön bör uppnå en kvävereduktion motsvarande 60 % senast den 1 juli 1997. Reduktionen skall sedan öka till minst 75 % fram till den 1 juli 1999. För motsvarande reningsverk vid Bottenhavet bör reduktionen vara 50 % den 1 juli 1997.
Vidare anser utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1999 inte längre skall ha möjlighet att blanda industriutsläpp och dagvatten med hushållsavlopp. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo662 yrkandena 811 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande kväveutsläpp från kommunala reningsverk
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo662 yrkandena 811 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Regler för kommunal avloppsrening (mom. 16)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med Ovan nämnda och slutar med fortsatta hantering bort ha följande lydelse:
Som ett led i strävan att minska kväveläckaget har kommunerna ålagts att bygga ut kvävereningen i reningsverken. Tack vare en redan långt genomförd rening är detta emellertid en dyr reningsmetod med marginella effekter för miljön. Därför finns goda skäl att inventera andra möjliga vägar att minska läckaget av näringsämnen. Betydligt större kostnadseffektivitet bör enligt utskottets uppfattning kunna uppnås genom exempelvis våtmarksrening.
Det finns olika möjligheter att stödja våtmarksinvesteringar. Kommunerna som i dag åläggs att satsa på reningsverk bör få möjligheter att i stället minska kväveläckaget genom våtmarksinvesteringar, om man kan visa på bättre effekter för miljön. När det gäller våtmarksinvesteringar i direkt anknytning till jordbrukslandskapet har EU-medlemskapet genom EU:s miljöprogram givit nya möjligheter som kan användas för att öka investeringarna i våtmarker och antalet skyddszoner utmed vattendrag. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo609 yrkande 15 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande regler för kommunal avloppsrening
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Strandstädning (mom. 17)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med Utskottet har och slutar med yrkande 6 bort ha följande lydelse:
Stränderna efter västkusten drabbas svårt av en stor mängd sopor. Under några år har arbetsmarknadsmedel använts för att finansiera satsningar på strandstädning. Detta har varit väl använda pengar som förbättrat närmiljön och förutsättningarna för det rörliga friluftslivet och turismen. Att hålla stränder av riksintresse rena från skräp kan dock i längden inte ses som en arbetsmarknadspolitisk fråga. Regeringen bör därför pröva hur ett permanent stöd till kustkommunerna för strandstädning kan införas. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fö605 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo621 och Jo623 yrkande 6 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom det anförda.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande strandstädning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fö605 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1994/95:Jo621 och 1994/95:Jo623 yrkande 6,
8. Katalysatorkrav (mom. 23)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med Bestämmelserna om och slutar med avstyrker motionen bort ha följande lydelse:
Trafiken är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser. Det är därför viktigt att dessa utsläpp tas på allvar och att åtgärder vidtas för att minska dem. Det ökande antalet katalysatorer på bilar har minskat utsläppen av svaveldioxider och andra giftiga ämnen. Utskottet anser därför att katalysatorer fr.o.m. den 1 januari 1999 bör vara ett absolut krav på alla fordon som drivs med fossila bränslen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion T221 yrkande 27 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande katalysatorkrav
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T221 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Utredning om katalysatorers effekt (mom. 24)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med Vidare vill och slutar med är fallet bort ha följande lydelse:
Dagens katalysatorer har visat sig tappa i effekt redan efter 6 000 mil, vilket ofta sammanfaller med garantitidens utgång. Med anledning av detta bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att utvärdera katalysatorernas miljöeffekter i praktiken. Verket bör i detta sammanhang även utreda möjligheterna att ha katalysatorer på andra fordon än bilar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion T224 yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande utredning om katalysatorers effekt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T224 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Normer för energieffektivitet (mom. 25)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med Frågan om och på s. 20 slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Trafiken svarar för nästan hälften av utsläppen av koldioxid. Denna andel växer och har visat sig svår att påverka. Mot bakgrund av det stora behovet av biltransporter i samhället är det nödvändigt att kombinera ett fortsatt utnyttjande av bilen med en utveckling i miljövänlig riktning. Koldioxidskatt på bensin har tillsammans med bättre fordon lett till att dagens bilar är drygt 10 % effektivare än bilarna för 15 år sedan. Detta visar att trafiksektorn kan utvecklas i rätt riktning tack vare teknisk förfining och styrmedel. Fler åtgärder kan ändå bli nödvändiga, exempelvis införande av normer för energieffektivitet.
Sådana normer är ett intressant komplement till ökat drivmedelspris genom höjda skattesatser. Alltför hög prissättning på drivmedel leder till starkt negativa effekter för glesbygden och familjer vilka är beroende av bilen i sin vardag. Regeringen bör utreda hur normer för energieffektivitet för fordon kan införas i Sverige i syfte att redan på ett tidigt stadium ge en signal om vilka framtida krav producenterna bör rikta in sig på. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo609 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande normer för energieffektivitet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ändring av drivmedelsförordningen (mom. 26)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med Naturvårdsverket har fått och slutar med av yrkandet bort ha följande lydelse:
Avgaser från trafiken hotar såväl människors hälsa som ett stort antal ekosystem som har avgörande betydelse för kretsloppssamhället. Kulturarvet hotas också genom korrosion och erosion. Miljöskadliga bränslen måste därför ersättas med miljövänliga. En plan och en tidtabell måste läggas fast för hur och när de fossila bränslena skall kunna ersättas med mer miljövänliga alternativ. Lämpliga åtgärder för att förverkliga dessa planer är utveckling av systemen för miljöklassning av bränslen och användning av ekonomiska styrmedel. Kalifornienmodellen, som innebär att företag som saluför bilar åläggs producentansvar där en viss andel av försäljningen skall utgöras av fordon som klarar kraven för de högsta miljöklasserna, bör prövas även i Sverige. Dessutom bör bensinstationer vara skyldiga att tillhandahålla drivmedel med inblandning av metanol och etanol. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om detta. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo641 yrkande 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande ändring av drivmedelsförordningen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Bensindrivna gräsklippare (mom. 28)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med Naturvårdsverket har nyligen och slutar med 2 avstyrks bort ha följande lydelse:
De bensindrivna motorgräsklipparna förorsakar förhållandevis mycket stora orenade utsläpp och höga bullernivåer. Dessa bör snarast bytas ut mot mer miljövänliga alternativ, såsom el- eller solcellsdrivna klippare. För att åstadkomma detta behövs stora informationsinsatser riktade mot allmänheten. Möjligheten att införa en särskild skrotningspremie för de mest miljöfarliga maskinerna bör också övervägas för att få en snabb övergång till de miljömässigt bättre alternativen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo616 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande bensindrivna gräsklippare
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo616 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Utsläpp från båtmotorer (mom. 31)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med Miljödepartementet och och slutar med som anförts bort ha följande lydelse:
Det finns ca 800 000 fritidsbåtar i landet. Trafiken med dessa är koncentrerad till två sommarmånader i kustnära och marinbiologiskt känsliga områden. Den negativa påverkan som dessa båtar ger på miljön under en förhållandevis koncentrerad tid måste motverkas. Utskottet föreslår därför följande åtgärder. Endast alkylatbensin bör få användas som tvåtaktsbränsle i båtmotorer, och den olja som används som smörjmedel måste vara biologiskt nedbrytbar. För fyrtaktsmotorer bör endast bensin i miljöklass 2 vara tillåten. För att påskynda övergången till nya mer miljövänliga båtmotorer bör en skrotningspremie införas för äldre bensindrivna utombordsmotorer. Dessutom bör alla nya motorer uppfylla de s.k. Bodensee steg 1-bestämmelserna. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo660 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande utsläpp från båtmotorer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo660 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Växthusgaser (mom. 32)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med Klimatdelegationen och och på s. 22 slutar med det anförda bort ha följande lydelse:
För att kunna leva upp till de mål som Sverige enligt klimatkonventionen anslutit sig till, krävs radikala åtgärder och nytänkande. Det är nödvändigt att de insatser som görs inte blockerar samhällsutvecklingen utan tvärtom bidrar till att utveckla samhället i positiv riktning. De åtgärder som vidtas måste vara slagkraftiga och riktas mot de viktigaste utsläppskällorna av växthusgaser. Det är av utomordentlig vikt att Sverige i internationella sammanhang lever upp till sina åtaganden genom att presentera ett konkret handlingsprogram som visar på långsiktigt hållbara lösningar för att komma till rätta med problemet med växthusgaser. Åtgärder måste vidtas inom alla de områden där betydande utsläpp av växthusgaser sker. Vidare bör Sverige i Nordiska rådet arbeta för en minskning av koldioxidutsläppen samt inleda samtal med Norge för att försöka få till stånd åtgärder på området. Vad utskottet här anfört med anledning av motion T225 yrkandena 1, 10 och 18 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande växthusgaser
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Bekämpning av växthuseffekten (mom. 33)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med Med hänvisning och slutar med och 9 bort ha följande lydelse:
Sverige behöver en offensiv klimatpolitik. Vi måste spela en pådrivande roll i det internationella klimatvårdsarbetet. Detta fordrar att vi också nationellt för en ansvarsfull politik. En svensk klimatstrategi bör enligt utskottets uppfattning innehålla följande delar. Den svenska målsättningen beträffande koldioxid bör vara att utsläppen till år 2005 skall ha minskat med 20 % jämfört med år 1987. Vidare bör Sverige verka för att energibeskattningen inom EU ändras så att den motverkar koldioxidutsläpp. Kärnkraftens betydelse för de framtida utsläppen av koldioxid bör belysas. Dessutom måste åtgärder vidtas för att minska utsläppen från trafiksektorn. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna N407 yrkande 5 och Jo609 yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande bekämpning av växthuseffekten
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N407 yrkande 5 och 1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Dispensavgiften för amatörbyggda fordon (mom. 35)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med Motion T210 och slutar med det anförda bort ha följande lydelse:
Det finns i dag ett stort motorintresse bland ungdomar. Sådan verksamhet ger tekniska kunskaper samt känsla för ansvar och planering. De seriöst motorverksamma ungdomarna löper dessutom mindre risk att få alkohol- eller narkotikaproblem. Denna verksamhet bör därför enligt utskottets uppfattning uppmuntras. Detta kan ske genom att den s.k. dispensavgiften, som tas ut för vissa undantag från föreskrifter enligt bilavgasförordningen ((1991:1481), avskaffas. Vad utskottet här anfört med anledning av motion T210 yrkande 17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande dispensavgiften för amatörbyggda fordon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T210 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt (mom. 38)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Miljösituationen i Skagerrak och Kattegatt är mycket allvarlig. De larmrapporter som kommer om döda havsbottnar, giftig algblomning, övergödning, miljögifter i sedimentsprov och syrebrist är exempel som talar för sig själv. Till Nordsjön tillförs varje år stora mängder giftiga kemikalier, oljeutsläpp och andra föroreningar. Med havsströmmarna förs dessa föroreningar in i det svenska Västerhavet. Samtidigt tillförs dessa havsområden också föroreningar från Öresund och från de aktiviteter som finns i och omkring de svenska, danska och norska havsområdena. Tillsammans skapar dessa föroreningar de problem som inledningsvis nämndes. Skagerrak är mycket fiskrikt och är också viktigt för annat djur- och växtliv. Föroreningarna når också den svenska kusten där unika miljöer hotas. Kustområdena och skärgården drabbas också av att sopor av olika slag driver i land.
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är vattenområden där många länder har intressen och skyldigheter. Som det är i dag hanteras problemen av ett flertal konventioner. Centerpartiet har under lång tid krävt att det skulle bildas en Nordsjökommission för att få en bättre helhetssyn. Därigenom skapas förutsättningar för att identifiera utsläpp och problem och för att få en organisation för genomförande. Det är nödvändigt att alla hjälps åt med de nödvändiga åtgärderna. I den motion som vi lagt i riksdagen och som behandlas i detta betänkande beskrivs detta mera utförligt. Utskottet har vid behandlingen av motionsyrkandena hänvisat till att det nu tillsatts en speciell Nordsjökommitté. I avvaktan på vad denna kommitté kan få gjort har vi avstått från att reservera oss. Vår grundsyn har vi kvar att det krävs ett handfast samarbete för att komma till rätta med de miljöproblem som finns och för att få till stånd en situation där vi har ett hållbart utnyttjande och brukande av Västerhavet och Nordsjön.
2. Mottagningsanordningar (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamhet på de oljeutsläpp som sker på land och via avloppssystem för t. ex. dagvatten letar sig ner i vattendrag och sjöar samt till Östersjön.
Dessa landbaserade oljeutsläpp är betydande. De kommer oftast från trafiken och brukar därför beröras i det sammanhanget. Eftersom även dessa oljerester påverkar livet i vattnet menar vi att de borde uppmärksammas även i detta sammanhang, och vi har i motionen föreslagit att Naturvårdsverket skall få i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med dessa oljeutsläpp.
Vi avser återkomma till frågan i annat sammanhang.
3. Tillstånd för havsbaserade fiskodlingar (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I motionen anförs att havsbaserade fiskodlingar av miljöskäl bör omprövas senast tio år efter tillståndet. Vi noterar att det nu är möjligt att ompröva även efter en kortare tid men vill särskilt framhålla det nödvändiga i att möjligheten utnyttjas så att omprövning verkligen sker.
4. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Det finns långt gångna planer på att utvinna olja i Skagerrak ända intill den svenska gränsen. Oljeutvinning i stor skala stör den marina miljön och utgör ett miljöhot mot hela den svenska västkusten. Det är angeläget att stoppa de planer som finns på denna verksamhet, ty de skador som skulle uppstå i denna känsliga miljö vid stora utsläpp av olja är oöverskådliga. Vid oljeutvinning kan man inte utgå från att sådana olyckor inte inträffar.
Nu har både den förra svenska regeringen och den nuvarande agerat för att få norska regeringen att ändra sina planer. Det resultat som nåtts är att undersökningsområdet begränsats. Därtill beslutade Stortinget att den norska regeringen skall genomföra en utredning om miljöeffekter och kemikalieutsläpp från eventuell oljeutvinning, innan slutligt beslut tas. Mot denna bakgrund har vi inte reserverat oss.
5. Ändring i skötsellagen (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Att odlade skyddszoner utmed vattendrag har stor betydelse för att inte vattendragen och därmed havet skall förorenas av utläckande kväve är väl känt. Därför är det glädjande att anläggande av sådana kantzoner premieras i miljöstöden i särskilt känsliga områden.
Vi reserverar oss inte i detta betänkande, eftersom tillämpningen av miljöstöden just har inletts.
Om miljöstöden inte leder till att skyddszoner anläggs i tillräcklig omfattning anser Miljöpartiet de gröna att en lagändring kan bli nödvändig. En sådan lag skulle göra det möjligt att föreskriva skyddszoner i känsliga områden, trots att detta försvårar dagens markanvändning. Avsikten är naturligtvis att förhindra läckage av näringsämnen.
6. Avgaser från arbetsredskap (mom. 29 och 30)
Eva Eriksson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna ser arbetet inom EU som ett mycket viktigt instrument för att förbättra den miljö vi svenskar delar med andra européer. EU-kommissionen har nyligen antagit ett förslag till utformning av avgaskrav för dieselmotorer i arbetsmaskiner. Kravnivåerna kan jämföras med dem som redan införts för tunga vägfordon. Enligt utsaga från miljöministern i regeringens skrivelse 1995/96:120 har Sverige bidragit aktivt till det nya förslaget och kommer att verka för stränga regler i ministerrådet.
Närmare ett faktiskt bifall än så kan vi i Folkpartiet inte begära för vårt yrkande från januari 1995 om ökade ansträngningar för att åstadkomma EU- regler om avgaskrav för arbetsfordon. Förhoppningsvis leder våra krav på regler för avgasutsläpp från motorer i arbetsredskap till samma positiva resultat, varför vi avvaktar det pågående beredningsarbetet.
Folkpartiet anser vidare att det senast år 2010 skall vara ett nationellt krav att inga fordon med hälsovådliga utsläpp skall tillåtas i storstäderna. Vårt yrkande avstyrks med motiveringen att Trafik- och klimatkommittén lämnat ett förslag om att kommunerna med stöd av vägtrafikkungörelsen (1972:603) skall kunna förbjuda biltrafik i vissa områden och att det förslaget nu är under övervägande.
Mot den bakgrunden finns nu inte motiv att lämna en reservation i denna fråga. Folkpartiet avvaktar resultatet av beredningsarbetet, och när det finns anledning tar vi ställning till om frågan skall drivas vidare.
7. Luftvård (mom. 2333)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Den samlade forskarkåren blir alltmer övertygad om att det är mänskliga aktiviteter som har skapat den obalans i atmosfären som vi kallar växthuseffekten. Sverige måste på alla sätt bidra till att utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar till en långsiktigt hållbar nivå. Det kan ske med olika medel från internationella bindande rekommendationer till nationella ekonomiska styrmedel och förbud mot vissa utsläpp. Utsläpp från trafiken och användning av fossila bränslen är de starkast bidragande orsakerna till de skadliga utsläppen. Eftersom Vänsterpartiet tagit upp frågor om luftvård och reserverat sig i andra betänkanden där frågan behandlats har jag avstått i detta betänkande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 6
Inledning 6
Vattenvård 9
Motionerna 9
Utskottets överväganden 11
Luftvård 18
Motionerna 18
Utskottets överväganden 19
Hemställan 22
Reservationer 25
1. Aktionsplaner (mom. 6) 25
2. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9) 25
3. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9) 26
4. Återskapande av våtmarker (mom. 11) 26
5. Kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 14) 27
6. Regler för kommunal avloppsrening (mom. 16) 27
7. Strandstädning (mom. 17) 28
8. Katalysatorkrav (mom. 23) 28
9. Utredning om katalysatorers effekt (mom. 24) 29
10. Normer för energieffektivitet (mom. 25) 29
11. Ändring av drivmedelsförordningen (mom. 26) 30
12. Bensindrivna gräsklippare (mom. 28) 30
13. Utsläpp från båtmotorer (mom. 31) 31
14. Växthusgaser (mom. 32) 31
15. Bekämpning av växthuseffekten (mom. 33) 32
16. Dispensavgiften för amatörbyggda fordon (mom. 35) 32
Särskilda yttranden 33
1. Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt (mom. 38) 33
2. Mottagningsanordningar (mom. 7) 33
3. Tillstånd för havsbaserade fiskodlingar (mom. 8) 34
4. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9) 34
5. Ändring i skötsellagen (mom. 13) 34
6. Avgaser från arbetsredskap (mom. 29 och 30) 35
7. Luftvård (mom. 2333) 35