Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Betänkande 2015/16:KU28
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 9 juni 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU28)
Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.
Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.
I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.
Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.
Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.
Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelserna läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från riksdagens organ
- Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2015Framställning / redogörelse 2015/16:NL1
- Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2015Framställning / redogörelse 2015/16:PN1
- Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2015Framställning / redogörelse 2015/16:RAN1
- Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2015Framställning / redogörelse 2015/16:RAR1
- Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2015Framställning / redogörelse 2015/16:SN1
- Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2015Framställning / redogörelse 2015/16:VPN1
- Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2015Framställning / redogörelse 2015/16:ÖN1
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-05-24
Trycklov: 2016-05-25
Alla beredningar i utskottet
Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU28)
Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.
Konstitutionsutskottet konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.
I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.
Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.
Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.
Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-06-09
Debatt om förslag 2015/16:KU28
Webb-tv: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Dokument från debatten
- Torsdag den 9 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:116
- Protokoll 2015/16:116 Torsdagen den 9 juniProtokoll 2015/16:116 Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
- Torsdag den 9 juni 2016 (preliminär)Talarlista 2015/16:20160609
Protokoll från debatten
Anf. 11 Berit Högman (S)
Herr talman! Betänkande KU28 behandlar de redogörelser för verksamheten som riksdagens nämndmyndigheter har lämnat in, helt i enlighet med det regelverk som finns.
Vilka nämndmyndigheter handlar det om? Jo, det är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.
De nämndmyndigheterna har var och en för sig och tillsammans betydelse för demokrati, ordning och reda samt transparens, men till allra största delen jobbar man i det tysta.
Att dessa nämnder ska lämna sina redogörelser till riksdagen härleds till beslut från både 2012 och 2013. Vi har tillämpat regelverket sedan dess.
Det finns inga absoluta krav i nuvarande regelverk på hur nämnderna ska göra sina redovisningar. I utskottet konstaterar vi att verksamheterna skiljer sig åt och att redovisningarna därmed kan se något olika ut. Men samtidigt är det önskvärt att myndigheterna gör likartade redovisningar beträffande inkomster och utgifter, uppgifter för nämnden, antal sammanträden, ledamöter och så vidare - detta för att redogörelserna ska ge en heltäckande och rättvisande bild av nämndernas verksamhet. Denna ståndpunkt har konstitutionsutskottet haft och redovisat såväl 2015 som i år i sina betänkanden.
Herr talman! Jag vill i detta sammanhang delge kammaren att riksdagsstyrelsen i går behandlade ett förslag med den innebörd som konstitutionsutskottet har uttryckt önskemål om i två år. Riksdagsstyrelsen föreslår en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som bättre stämmer överens med den budgetlag som vi har i dag. Den nya lagen ska ersätta den gamla lagen, den så kallade REA-lagen från 2006.
Utgångspunkten är att regelverket i fråga om ekonomi och administration beträffande både innehåll och språk ska överensstämma med vad som gäller för regeringen och dess myndigheter. Det innebär bland annat att man blir skyldig att göra en kostnadsredovisning för verksamheten.
När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd ska detta regleras i en annan lag, lagen om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter - en lag med ett långt namn.
Konstitutionsutskottet menar att redovisningen från nämndmyndigheterna har varit tillfredsställande. Men med de kommande justeringar som riksdagsstyrelsen förslår kommer redovisningarna att bli än mer likartade och därmed mer överblickbara och ge en rättvisande bild.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 12 Fredrik Eriksson (SD)
Herr talman! Vi har ingen reservation i detta betänkande men väl ett särskilt yttrande, som jag nu skulle vilja redogöra något för.
En rubrik som "Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder" låter måhända inte särskilt spännande eller ens kanske särskilt viktigt. Men bakom den något blodfattiga rubriken finns en ack så viktig rättighet som håller på att urholkas, nämligen valhemligheten.
En av grundpelarna i en demokrati är rätten att stödja de partier och de politiker som man vill utan att behöva redogöra för detta offentligt. För oss som nu har äran att sitta i den här kammaren - i alla fall för de allra flesta av oss - började nog resan med att man hade ett visst samhällspolitiskt intresse, ett intresse som utvecklades och sedermera ledde till att vi sökte medlemskap i något av de politiska partier som vi i dag representerar.
De allra flesta av oss minns säkert hur det var den där gången då vi gick med på att ställa upp som kandidater för vårt parti i det lokala valet och hur vi resonerade om att gå från att vara anonyma och trygga som privatpersoner till att träda ut i offentlighetens ljus som politiska företrädare. Att ta detta kliv in i offentligheten innebär, förutom möjligheten att påverka samhället i politiska församlingar som denna och även lokala, en hel del uppoffringar.
Vi har nog alla läst om saker som har hänt och hur politiker på olika nivåer har blivit utsatta för olika typer av hot, våld eller andra repressalier. Det kan säkert vara så att någon eller några av oss här i dag har råkat ut för något liknande och kan känna igen sig i den situationen.
Herr talman! Vi ska vara stolta över att valdeltagandet i Sverige är stort. Men vi ser också att det tyvärr finns problem att få människor att våga och vilja engagera sig i det politiska livet och ställa upp i dessa politiska församlingar som offentliga företrädare.
Många väljer kanske i stället att stödja sitt parti på något annat sätt, exempelvis genom att skänka pengar. Detta har tidigare alltid kunnat ske helt anonymt. Många har nog valt att gå denna väg av skäl som de får redogöra för själva. Men av någon anledning har de valt att inte företräda ett parti, utan detta har varit ett sätt som har passat dem för att få gehör för sin politiska åsikt. Att göra detta anonymt har, som sagt, tidigare varit en absolut rättighet. Men denna rättighet har nu inskränkts genom att gåvor från privatpersoner enligt lagen om insyn i finansiering av partier ska redovisas till Kammarkollegiet, som i sin tur på sin hemsida redovisar identiteten och namnet på de personer som har gett bidrag till olika partier.
I 2 kap. 2 § regeringsformen stadgas att ingen av det allmänna får tvingas att ge sin politiska åskådning till känna.
Vidare stadgas i 2 kap. 3 § regeringsformen att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av politisk åskådning.
Herr talman! Sverige har tidigare fått internationell kritik från bland annat EU-kommissionen gällande hur vi hanterar valhemligheten. Valfusk har kunnat konstateras, och i vissa fall har det ansetts vara så allvarligt att valet har fått göras om. Man har i Danmark till och med talat om att kanske behöva skicka valobservatörer till Sverige för att garantera valhemligheten och se till att valen går rätt till.
För mig som sverigedemokrat och stark anhängare av demokrati är det skrämmande att se hur valhemligheten håller på att urholkas. Men eftersom det just nu finns en pågående utredning om hur bidrag till partier ska redovisas i framtiden har vi alltså valt att denna gång inte reservera oss utan bara göra ett särskilt yttrande.
Jag hoppas verkligen att den pågående utredningen kommer fram till att valhemligheten är värd att bevara.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:116 Torsdagen den 9 juniProtokoll 2015/16:116
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelserna 2015/16:ÖN1, 2015/16:NL1, 2015/16:RAN1, 2015/16:VPN1, 2015/16:RAR1, 2015/16:PN1 och 2015/16:SN1 till handlingarna.