Vissa alkoholfrågor
Betänkande 1997/98:SoU14
Socialutskottets betänkande
1997/98:SOU14
Vissa alkoholfrågor
Innehåll
1997/98 SoU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett sextiotal motionsyrkanden om olika alkoholfrågor från den allmänna motionstiden 1997. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 16 reservationer.
Motionerna
1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alkoholprevention. 1997/98:So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade beskattningsregler för att alkoläsk, alkomjölk och alkogodis görs dyrare och därmed inte så attraktiva samt pröva att förbjuda denna försäljning. 1997/98:So601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne. 1997/98:So603 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nuvarande myndighetsålder på 18 år i konsekvensens namn även skall gälla på Systembolaget och därmed ge individen sitt rättmätiga ansvar i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:So604 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal vetorätt vid flyttning av systembolagsbutiker. 1997/98:So606 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av alkoholprodukter. 1997/98:So608 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att få bort den s.k. alkoläsken från marknaden. 1997/98:So609 av Tuve Skånberg och Åke Carnerö (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kraftfullt åtgärdsprogram för att förebygga, upptäcka och beivra hembränning. 1997/98:So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av alkoholpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbruk och dess skadeverkningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska området, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvar, 8. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker skall sänkas till 18 år i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelse om tillhandahållande av mat som villkor för att få tillstånd att servera alkohol skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelser om pausservering och minibarer skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelser om serveringstider, prissättning, animeringsförbud och alkoholfria alternativ skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol. 1997/98:So618 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkoläskens utbredning och effekter kartläggs i avsikt att främja folknykterhet och undvika den tidiga alkoholdebuten bland ungdomar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull informations- och upplysningskampanj om alkogodiset kommer till Sverige, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utredning av vilka alkoholprodukter som kan tänkas komma in på den svenska marknaden under de närmaste åren. 1997/98:So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvärdera hur Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att alkoholkonsumtionen skall minska 25 % mellan 1980 och 2000, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att skapa alkoholfria perioder och situationer, "vita zoner", 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om varningstext på alkoholförpackningar. 1997/98:So623 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka åldern för inköp av alkohol på Systembolaget till 18 år. 1997/98:So632 av Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkoläsk och alkopulver skall förbjudas att säljas till ungdomar på restauranger och i andra affärer, inklusive Systembolaget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om alkoläsk skall tas upp i EU-sammanhang för att få genomslag för kravet att produkten skall förbjudas att säljas som läskedryck, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkoläskproducerande bryggerier ej skall få bidrag. 1997/98:So637 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medge vinauktioner. 1997/98:So643 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fullfölja den restriktiva alkoholpolitiken för att minska alkoholkonsumtionen med 25 % från 1980 till 2000. 1997/98:So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en restriktiv alkoholpolitik som inriktar sig både på att minska antalet alkoholister och en minskning av totalkonsumtionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare forskning kring alkohol, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Folkhälsoinstitutets roll i alkoholpolitiken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre drogpolicy i småföretagen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Systembolagets möjlighet att kunna överklaga Alkoholsortimentsnämndens beslut, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en upplysningskampanj mot svartsprit, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av WHO:s roll i alkoholarbetet. 1997/98:So645 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU kraftfullt skall verka för att alkoläsken förbjuds, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att direktiven för Alkoholsortimentsnämnden ändras så att också folkhälsoskäl skall vägas in i nämndens beslut. 1997/98:So646 av Karin Israelsson och Fanny Rizell (c och kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barns och ungdomars rätt till en uppväxt fri från alkoholens skadeverkningar. 1997/98:So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktiv alkoholpolitik, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förebyggande arbete. 1997/98:So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja åldersgränsen för inköp och förtäring av alkohol på restaurang. 1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett heltäckande förslag om insatser för att minska alkoholkonsumtionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ANT-utbildning i yrkesutbildningar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad information till föräldrar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för punktnykterhet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt alkoholpolitiska ansvar i samband med övertagandet av beslutanderätten om serveringstillstånd, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att förhindra försäljning av folköl till minderåriga, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser mot illegal alkoholhantering, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av alkoholdrycker, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot EU med krav på att slippa alkoholprodukter som specifikt vänder sig till ungdomar. 1997/98:So660 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen när det gäller ålderskravet för försäljnings- och serveringspersonal vid försäljning av alkoholdrycker. 1997/98:So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagen om serveringstillstånd ges en större social prägel, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillstånd/registrering skall fordras för försäljning av öl klass II, folköl. 1997/98:So666 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av det alkoholförebyggande arbetet. 1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierade förebyggande insatser för att minska rökning och alkoholkonsumtion hos kvinnor.
Utskottet
Inriktningen av alkoholpolitiken
Allmänt I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om inriktningen av alkoholpolitiken (yrkande 1). Motionärerna framhåller att den övervägande delen av Sveriges befolkning är fullt kapabel att ta ansvar för sin egen alkoholkonsumtion, utan restriktioner och regler. Detta bör vara vägledande för den svenska alkoholpolitiken. Av detta skäl är det också angeläget att en klar åtskillnad görs mellan bruk och missbruk av alkohol. Dessa begrepp blandas alltför ofta ihop vilket medfört att Sverige får en alkoholpolitik som skiljer sig markant från den syn på frågorna som är vanlig i vår omvärld. Den svenska alkoholpolitiken har i alltför hög utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket inneburit att det verkliga problemet med överkonsumtion inte tillräckligt uppmärksammats. Något klart samband mellan totalkonsumtion och alkoholskador finns inte, menar motionärerna. Enligt motionärerna är det viktigt att de åtgärder som vidtas för att minska alkoholkonsumtionen inte uppfattas som trakasserier av den del av befolkningen som inte har problem med sin alkoholkonsumtion. I motionen begärs också ett tillkännagivande om vad som anförts om internationella erfarenheter och forskningen på det alkoholpolitiska området (yrkande 3). Motionärerna pekar på att internationell forskning om alkohol visar att en viss mängd alkohol per dag kan vara nyttigt och minska dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta faktum diskuteras runt om i världen, dock inte i Sverige. Motionärerna menar att denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska området är allvarlig. I motion So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) begärs en utvärdering av hur Sverige har uppfyllt åtagandet att verka för att alkoholkonsumtionen skall minska fram till år 2000 (yrkande 1). Sverige har anslutit sig till WHO:s mål att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 % från år 1980 till år 2000. Motionärerna anser att det är dags att utvärdera vilka åtgärder som vidtagits och hur långt Sverige kommit mot målet. I motionen hänvisas till uppgifter från CAN som visar att alkoholkonsumtionen i Danmark har gått upp, att Italien och Frankrike redan klarat målet och att alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 1995 minskat med 6 %. Ett liknande yrkande framförs i motion So643 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kd). I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden om vikten av en restriktiv alkoholpolitik, behovet av ytterligare forskning kring alkohol, Folkhälsoinstitutets roll och om WHO:s roll i alkoholarbetet (yrkandena 1- 3 och 9). Motionärernas uppfattning om en restriktiv alkoholpolitik innebär att detaljhandelsmonopolet skall behållas liksom höga skatter på alkoholhaltiga drycker. För att minska alkoholskadorna räcker det inte med åtgärder som enbart är inriktade på det öppna alkoholmissbruket utan även den totala alkoholkonsumtionen måste minska. Det finns övertygande belägg för att en politik som minskar tillgängligheten av alkohol också minskar konsumtionen och därigenom också alkoholskadorna. Huvuddragen i den svenska alkoholpolitiken bör därför enligt motionärernas uppfattning ligga fast. Vidare anser motionärerna att även inom EU bör alkoholen betraktas som en hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem. Enligt motionärerna behövs också mer forskning inom alkoholområdet, t.ex. kring användning och risker med nya alkoholdrycker, konsekvenser av alkoholbruk i olika samhällsgrupper och alkohol och våld. Motionärerna föreslår att en gästprofessur inrättas vid Folkhälsoinstitutets alkoholforskningscentrum och att ett alkoholforskningsinstitut inrättas med en särskild tjänst för forskning kring kvinnor och alkohol. Folkhälsoinstitutet, som har regeringens uppdrag att leda och samordna en förstärkt förebyggande satsning inom alkohol- och narkotikaområdet, har under de senaste åren fått alltmer osäkra budgetramar att utgå ifrån, anförs det i motionen. Detta är otillfredsställande eftersom budget- och verksamhetsplaneringen måste präglas av långsiktiga och inte tillfälliga satsningar. Vidare anser motionärerna att det råder en oklar rollfördelning mellan Folkhälsoinstitutet och regeringens alkoholkommission när det gäller det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I motionen anförs vidare att WHO har problem med finansieringen av sitt aktionsprogram mot alkohol. Motionärerna anser att regeringen bör arbeta för att WHO:s alkoholprogram får ökat utrymme i WHO:s reguljära budget. I motion So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om en restriktiv alkoholpolitik (yrkande 3). Motionärerna förordar en restriktiv alkoholpolitik där försäljningen av alkohol så långt som möjligt är frikopplad från privata vinstintressen. Kommunerna skall ha beslutanderätt när det gäller utskänkning av alkohol på restaurang, och detaljhandeln med alkohol skall vara en ensamrätt för Systembolaget.
Bakgrund Målet för den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Denna målsättning ligger fast och ambitionsnivån är oförändrat hög, uttalar regeringen i budgetpropositionen 1997/98:1 (Uo9). Förutsättningarna för att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik har dock ändrats i och med Sveriges anslutning till den europeiska unionen. Den relativt höga beskattningen av alkoholdrycker kan komma att bli svårare att upprätthålla i framtiden. Avskaffandet av monopolen för import, export, tillverkning och partihandel av och med alkoholdrycker och ändrade regler för införsel av alkohol samt den ökade smugglingen av alkohol medför enligt regeringen krav på en förstärkt tillsyn och en förnyelse av alkoholpolitiken. Information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser, framför allt på lokal och regional nivå, får ökad betydelse i ansträngningarna att påverka attityder och beteenden. Som ett led i detta arbete finns sedan 1994 en nationell ledningsgrupp för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Under ledning av Folkhälsoinstitutet har ledningsgruppen utarbetat en nationell handlingsplan för olika alkohol- och drogförebyggande insatser, såväl en långsiktig strategi som ett konkret åtgärdsprogram. Enligt ett regeringsbeslut under våren 1997 har ansvaret för den nationella ledningsgruppen tagits över av Socialdepartementet med socialministern som ordförande och generaldirektören för Folkhälsoinstitutet som vice ordförande. I ledningsgruppen ingår representanter för berörda myndigheter och organisationer. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete som kan möta de förändrade förutsättningarna för alkoholpolitiken som internationaliseringen och EU- medlemskapet medfört. För en närmare redogörelse över innehållet i den nationella handlingsplanen och ledningsgruppens uppgifter hänvisas till utskottets betänkande 1997/98:SoU7. Regeringen har också tillsatt en särskild kommitté för att organisera samarbetet mellan olika branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet när det gäller det alkoholförebyggande arbetet (S 1997:02). Kommittén skall verka för att samarbete kommer till stånd och undersöka förutsättningarna för hur man kan organisera samarbetet i mer permanenta former. Regeringen föreslog i tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 att 30 miljoner kronor skulle anvisas för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. Detta blev också riksdagens beslut. I budgetpropositionen för år 1998 anvisades motsvarande belopp för år 1998. Regeringen har även beslutat att ställa 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till olika ideella organisationers arbete med att förebygga missbruk bland barn och ungdomar. Inom alkoholforskningens område anser regeringen att konsumtionsforskningen behöver utvecklas och stimuleras. Alkoholforskningsutredningen har föreslagit att ett särskilt alkoholforskningsinstitut skall skapas. Förberedelsearbetet som omfattar både alkohol- och narkotikaforskning leds av Socialvetenskapliga forskningsrådet. Folkhälsoinstitutets kompetens inom forskningsområdet är enligt regeringen betydelsefull. Folkhälsoinstitutet bör därför såväl kompetensmässigt som finansiellt stödja verksamheten vid forskningsinstitutet. När det gäller arbetet med alkoholfrågor inom EU skall nämnas att en arbetsgrupp inom Socialdepartementet har lämnat förslag till en strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård. Förslagen presenteras i departementsskrivelsen Strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård (Ds 1997:4). Inom det alkoholpolitiska området föreslår arbetsgruppen att Sverige bör verka för gemensam kunskapsuppbyggnad och kunskapssammanställning av alkoholkonsumtionens och alkoholvanornas förändring mellan olika länder och grupper inom länderna. En gemensam europeisk kunskapsuppbyggnad är önskvärd på lång sikt som grund för framtida åtgärder inom EU. Motivet till att arbetsgruppen anser att EU bör agera på området är att frågor som berör varors fria rörlighet också handlar om fri rörlighet för alkohol. Alkoholfrågan har också samband med den fria rörligheten för personer som kan leda till ökat resande mellan medlemsstaterna. Sverige bör också verka för forskning om alkoholskadornas sociala utveckling i olika länder och om de samhällsekonomiska effekterna av alkoholmissbruk, anser arbetsgruppen. Enligt arbetsgruppen är det angeläget att arbetet med en europeisk alkoholpolitik bygger på den positiva utveckling som inletts i flera länder där man framgångsrikt minskat sin alkoholkonsumtion. Successivt bör alkoholfrågan få mindre tonvikt på jordbruks- och skattepolitik och mera på folkhälsopolitik. På kort sikt anser arbetsgruppen att Sverige inom EU bör verka för åtgärder mot alkoholens risker för tredje man, t.ex. alkohol och trafiksäkerhet, alkohol och säkerhet på arbetsplatser, alkohol och barn samt alkohol under graviditet. Därutöver bör Sverige verka för höjda miniminivåer på punktskatter för öl, vin och spritdrycker. Vidare har Sverige tillsammans med Finland gjort en ansökan till EU- kommissionen om medel (6 miljoner kronor) för att genomföra jämförande undersökningar och analyser av alkoholproblemens omfattning i samtliga EU- länder. Undersökningen skall också inkludera en jämförelse av ländernas nationella politik och åtgärder för att förebygga såväl missbruket i sig som dess hälsomässiga och sociala konsekvenser. Tanken är att undersökningen skall tjäna som underlag för vidare diskussion inom EU om olika gemensamma åtgärder på alkoholpolitikens område sett ur folkhälsoperspektiv. Sverige kommer också att verka för att en diskussion om alkoholpolitik kommer upp på EU- dagordningen.
Utskottets bedömning Totalkonsumtionens samband med alkoholskadorna har enligt utskottet stöd i såväl svensk som internationell alkoholforskning. Ökad tillgänglighet medför ökad konsumtion. Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle desto fler storkonsumenter kommer det att finnas och desto fler kommer att få skador av sitt drickande. Att överkonsumtion av alkohol leder till omfattande sociala och medicinska problem är väl känt liksom att kostnaderna för samhället är höga. Lidandet för den enskilde och dennes anhöriga är mycket stort. Särskilt utsatta är barn till missbrukare. Missbruket av alkohol har också en stark koppling till våld och andra former av brott och ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför tidig död. Av dessa skäl för Sverige sedan en längre tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion (främst genom att på olika sätt begränsa tillgängligheten). Utskottet ställer sig ånyo bakom denna målsättning som också ligger väl i linje med WHO:s hälsostrategi för Europa. Inriktningen av den svenska alkoholpolitiken stämmer också väl överens med de etiska principer och mål som fastställdes i Europadeklarationen om alkohol som Sverige anslöt sig till i december 1995. Den svenska alkoholpolitiken bygger enligt utskottet på en väl avvägd kombination av höga skatter, restriktioner i form av detaljhandelsmonopol, tillverknings- och partihandelstillstånd, regler för servering, öppethållande, åldersgränser för inköp, begränsningar av privatinförsel, marknadsföringsregler, alkoholförebyggande insatser såsom information, opinionsbildning m.m. samt behandlingsinsatser. Sveriges anslutning till den europeiska unionen har emellertid ändrat förutsättningarna för att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik. Bl.a. kan den relativt höga beskattningen av alkoholdrycker komma att bli svårare att upprätthålla i framtiden. Innehållet i alkoholpolitiken måste i så fall anpassas härtill. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att avskaffandet av monopolen för import, export, tillverkning och partihandel av och med alkoholdrycker, ändrade regler för införsel av alkohol samt den ökade smugglingen av alkohol reser krav på en förstärkt tillsyn och en förnyelse av alkoholpolitiken. Sociala hänsyn måste enligt utskottet fortfarande vara vägledande vid marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker. Det åligger Alkoholinspektionen som har ansvar för tillståndsgivning, tillsyn och sanktioner att kontrollera alkoholhanteringen och aktörerna på marknaden. Ur alkoholpolitisk synpunkt är det enligt utskottet viktigt att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol liksom nuvarande undantagsregler för privatpersoners rätt att införa alkohol. Vidare anser utskottet att information, utbildning, opinionsbildning och andra förebyggande insatser framför allt på lokal och regional nivå även i fortsättningen måste få stor betydelse. Denna inställning har även regeringen. Utskottet kan också konstatera att mycket görs när det gäller det alkoholförebyggande arbetet. Med det anförda avstyrker utskottet motion So610 (m) yrkande 1. Motionerna So644 (fp) yrkande 1 och So649 (v) yrkande 3 om en fortsatt restriktiv alkoholpolitik är enligt utskottets mening tillgodosedda genom den förda politiken. Motionerna avstyrks därför. En samlad redogörelse från regeringen över vilka insatser som gjorts och framdeles behöver göras för att minska alkoholkonsumtionen skulle enligt utskottet vara välkommen. En alkoholpolitisk proposition är nu aviserad till våren 1998. Något tillkännagivande till regeringen behövs inte med anledning av motionerna So619 (kd) yrkande 1 och So643 (kd). Motionerna avstyrks. Folkhälsoinstitutets roll i det alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet har såvitt utskottet erfarit inte förändrats genom att socialministern tagit över ordförandeskapet för den nationella ledningsgruppen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Av de 30 miljoner kronor som riksdagen anvisat under anslaget Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder för budgetåret 1998 har regeringen beslutat överlämna 15 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutet för ett förstärkt förebyggande arbete på alkohol- och narkotikaområdet. Utskottet avstyrker motion So644 (fp) yrkande 3. Enligt utskottets mening bör Sverige som medlem i EU - inom ramen för bestämmelserna i Romfördraget - stå fast vid och driva en restriktiv alkoholpolitik. Att detta också är regeringens inställning har visats inte minst genom ansträngningarna att slå vakt om detaljhandelsmonopolet och fortsatta begränsningar i den privata resandeinförseln från andra länder. I den strategi för Sveriges EG-arbete i frågor rörande folkhälsa och hälso- och sjukvård som utarbetats inom Socialdepartementet ingår frågor som rör alkohol och narkotika som viktiga komponenter. Utskottet ser också mycket positivt på de initiativ som tagits när det gäller att få till stånd länderjämförande undersökningar och analyser av alkoholproblemens omfattning och den nationella alkoholpolitiken i samtliga EU-länder. Avsikten är att undersökningarna skall tjäna som underlag för vidare diskussion inom EU om olika gemensamma åtgärder på alkoholpolitikens område sett ur folkhälsoperspektiv. Sverige har också tagit initiativ till frågan om begränsningar i marknadsföringen och försäljningen av s.k. alkoläskprodukter. Utskottet delar inställningen i motion So644 (fp) yrkande 2 om att det behövs mer forskning inom alkoholområdet. Alkoholforskningsutredningens förslag om att tillskapa ett nationellt centrum för alkohol- och drogforskning förbereds under ledning av Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Universitetsstyrelsen vid Stockholms universitet har fattat beslut om att, som en egen institution inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, inrätta ett centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Forskningen vid centrumet skall omfatta konsumtion, prevention och behandling. SFR har beslutat att inrätta en professur med placering vid denna institution vid Stockholms universitet. Även inom Folkhälsoinstitutets program för alkohol och narkotika har forskningsfrågorna givits hög prioritet. Utskottet anser att motionen därmed i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Motionen avstyrks. Även motion So610 (m) yrkande 3 avstyrks. När det gäller stödet till WHO:s arbete med alkoholfrågor i Europaregionen har socialministern i svar på en fråga i riksdagen anfört att Socialdepartementet under ett flertal år har gett ekonomiskt stöd till WHO:s Europakontor för dess arbete med att utarbeta ett aktionsprogram mot alkohol samt för förberedelserna inför WHO:s europeiska konferens om hälsa, samhälle och alkohol som ägde rum i december 1995. Ledningen och sekretariatet inom WHO:s regionalkommitté har på förfrågan under hösten 1996 och våren 1997 svarat att det finns resurser för att genomföra alkoholprogrammen som ingår i det särskilda programmet för stöd till Östeuropa, Eurohealth, samt för huvuddelen av den övriga löpande verksamheten. Vissa problem finns med att finansiera uppdateringen av databasen för alkoholinformation. Socialministern anser inte att extrastöd till en internationell organisation skall fungera som löpande budgetutfyllnad för verksamhet som medlemsländerna gemensamt har fattat beslut om. Särskilda bidrag bör främst gälla nya initiativ eller utvecklingsarbete som annars inte kan komma till stånd. Utskottet delar denna inställning och avstyrker därmed motion So644 (fp) yrkande 9.
Alkoholförebyggande åtgärder I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbruk och dess skadeverkningar (yrkande 2). Motionärerna anser att det viktigaste instrumentet i kampen mot alkohol- och drogmissbruk är opinionsbildning och information. Informationen om alkohol och alkoholrelaterade skador skall vara baserad på fakta och kunskap. Det är därvid väsentligt att sådan sammanställs och utvärderas för att på ett effektivt sätt kunna användas i opinionsarbetet. Kampanjer för information om alkoholens skadeverkningar är ett sätt att få ungdomar att minska sin alkoholkonsumtion och att t.ex. övergå från starköl till svagare alternativ. Samtidigt är det viktigt att den information som ges inte uppfattas som förbudsivrande och förmynderi. I samma motion begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om skolans ansvar (yrkande 5). Motionärerna pekar på att många elever har svårt att ?hänga med? under den känsliga högstadietiden vilket i vissa fall gör att de försöker hävda sig genom att bruka alkohol och andra droger. Enligt motionärerna är det av yttersta vikt att undervisning om alkoholens skadeverkningar återfinns i skolans läroplan. I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagivande om en bättre drogpolicy i småföretagen (yrkande 5). Motionärerna anför att en drogpolicy finns utvecklad på många större företag, medan så inte är fallet i många småföretag. Det är därför viktigt, menar motionärerna, att Folkhälsoinstitutet och Alnarådet m.fl. arbetar för att nå små företag med information och kunskap om alkohol och droger i arbetslivet. I motion So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om förebyggande arbete (yrkande 6). Motionärerna anser att de frivilligorganisationer som arbetar för att förebygga droganvändning bör få ett större stöd från samhället, att skolans ANT-undervisning bör förbättras och att det bör utarbetas lokala och regionala aktionsplaner mot alkohol och narkotika i nöjesbranschen och ungdomsmiljöer. I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om behovet av heltäckande förslag om insatser för att minska alkoholkonsumtionen, om behovet av ANT-utbildning för olika yrkeskategorier, om behovet av utökad information till föräldrar samt behovet av särskilda insatser för punktnykterhet (yrkandena 1, 4-6). Motionärerna anser det anmärkningsvärt att regeringen, trots aviserad proposition, ännu inte lagt fram ett heltäckande förslag om insatser för att minska alkoholkonsumtionen. En ökad satsning på information och ANT-undervisning behövs för att motverka glorifieringen av missbruket. All upplysning och information måste syfta till att påverka människors attityder och beteenden. En allmänt hållen kunskapsförmedling är därvid inte tillräcklig, anser motionärerna. Ungdomar måste mötas av samma budskap i skolan, av polisen, av socialtjänsten, på fritiden och av kommunernas kulturrepresentanter för att missbruk och riskbeteenden skall kunna minska. Det är enligt motionärerna av största vikt att grundutbildningen för de grupper som ansvarar för ANT-undervisningen innehåller grundläggande kunskaper och metoder för detta arbete. I dag är det endast tre av sexton lärarhögskolor i landet som har obligatorisk ANT-undervisning i kursplanen. Även i socionomutbildningen och läkar- och sjuksköterskeutbildningen måste alkohol- och narkotikafrågor få större utrymme än i dag. Vidare anser motionärerna att det är viktigt att föräldrar får kontinuerlig information om alkohol och dess skadeverkningar och att särskilda insatser görs för att skapa alkoholfria miljöer. I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om alkoholprevention (yrkande 7). Eftersom orsakerna till alkoholmissbruk skiftar finns det behov av flera metoder och synsätt för att komma till rätta med missbruket. Motionärerna anser att särskild vikt bör läggas vid att utarbeta vårdprogram för olika grupper beroende på deras alkoholmönster, missbrukets grad, livsföring och bakgrund. Det behövs, menar motionärerna, vårdinstitutioner och öppenvårdsteam som inriktar sig på grupper i riskzonen för missbruk. I det alkoholförebyggande arbetet är det också angeläget att skapa alkoholfria zoner för barn och ungdomar, liksom i arbetslivet, i trafiken och under graviditeten. Motionärerna ser med oro på att ANT-undervisningen kommit på undantag i många skolor under senare år och föreslår därför att varje skola skall utveckla handlingsprogram för elevarbetet med hälsofrågor där ANT skall ges en framträdande roll. I motion So666 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om alkoholförebyggande arbete. Aktiva informationsinsatser bör sättas in för att hålla barn- och ungdomsåren fria från alkohol samt för att undvika alkoholbruk bland gravida kvinnor, på arbetsplatserna och i all slags trafik. En väsentlig del av budskapet bör kanaliseras genom folkrörelserna. Särskilt nykterhetsrörelsen besitter en väl dokumenterad kompetens när det gäller förebyggande arbete. Även i motion So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om vad som anförts om behovet av alkoholfria perioder och situationer, s.k. vita zoner (yrkande 2). Samhället bör enligt motionärerna verka för att kvinnor skall avstå från alkohol under graviditeten, Likaså bör insatser göras för att hålla barn- och ungdomsåren fria från alkohol. Ytterligare situationer och områden som bör vara helt alkoholfria är enligt motionärerna i trafiken och på arbetsplatserna. I motionen begärs också ett tillkännagivande om behovet av en lag om varningstexter på alkoholförpackningar (yrkande 3). Motionärerna anser det angeläget att alkoholförpackningar förses med varningstext som kortfattat upplyser om riskerna med alkoholbruk i samband med graviditet, under uppväxttiden, i trafiken och på arbetsplatsen. I motion So646 av Karin Israelsson (c) och Fanny Rizell (kd) begärs ett tillkännagivande om barns och ungdomars rätt till en uppväxt fri från alkohol (yrkande delvis). Motionärerna anser att utredningen om översyn av lärarutbildningen bör få tilläggsdirektiv att föreslå åtgärder för att rätta till det bristande inslaget av alkohol- och drogkunskap i lärarutbildningen. Vidare anser motionärerna att medel ur Allmänna arvsfonden bör anslås till insatser på lokalplanet. En bred samverkan behövs mellan nykterhetsrörelsen och kommunen. I motion A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) yrkas intensifierade insatser för att minska alkoholkonsumtion bland kvinnor (yrkande 19).
Tidigare behandling Utskottet behandlade nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 ett stort antal motioner om olika alkoholförebyggande insatser. I betänkandet, s. 21-24 vartill hänvisas, lämnas en utförlig redogörelse för olika insatser som gjorts och planeras inom detta område. Utskottet gjorde följande bedömning.
Information och upplysning om alkoholens skadeverkningar och andra alkoholförebyggande åtgärder ingår som en mycket viktig del av den svenska alkoholpolitiken. Utskottet har också vid upprepade tillfällen understrukit detta. Utskottet anser det angeläget med en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Denna inställning delas också av regeringen som under de tre senaste åren i allt högre utsträckning prioriterat det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Den nationella ledningsgruppen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet har förts över till Socialdepartementet med socialministern som ordförande och med representanter för berörda myndigheter och organisationer. Utskottet välkomnar detta initiativ. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete som kan kompensera den försvagning som EU-medlemskapet inneburit och kan komma att innebära för den traditionella svenska alkoholpolitiken. Ledningsgruppen skall också stimulera och stödja en lokal och regional mobilisering för ökade insatser inom området inte enbart på myndighetsnivå utan också inom den ideella sektorn. Utskottet anser att det behövs ett utökat engagemang av aktörer utanför myndighetssfären när det gäller det alkoholförebyggande arbetet. Det är därför mycket positivt att regeringen tagit initiativ till ett samarbete i dessa frågor med bl.a. olika branschorganisationer och företag inom alkoholhanteringen. En särskild kommitté har tillsatts för att organisera och utveckla samarbetet mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alko- holområdet. Som utskottet vid tidigare tillfällen anfört måste det förebyggande arbetet mot missbruk innefatta ett stort antal åtgärder av olika slag och på olika nivåer. Insatser riktade till hela befolkningen som syftar till återhållsamma alkoholvanor måste kompletteras med insatser riktade till riskgrupper, framför allt till ungdomar, barn till missbrukare och högkonsumenter av alkohol. När det gäller informations- och opinionsbildande insatser är det viktigt att budskapet är tydligt och enkelt och anpassat till den målgrupp som avses. Betydelsen av samarbete i alkohol- och narkotikafrågor framhålls i några av nu aktuella motioner samt av regeringen i bl.a. propositionen om ny socialtjänstlag. Utskottet instämmer häri och finner det glädjande att lokala program eller handlingsplaner för den drogförebyggande verksamheten antagits i stor utsträckning i kommunerna. Dessa program och planer anpassas efter de egna behoven och förutsättningarna i kommunen. Härigenom klargörs ansvarsfördelningen bättre, och det lokala engagemanget bland ungdomar, föräldrar, politiker, organisationer och enskilda kan utnyttjas bättre. Med det sagda ansåg utskottet att då aktuella motioner om informations- och opinionsbildande insatser i allt väsentligt fick anses vara tillgodosedda. Motionerna avstyrktes. Vidare uttalade utskottet följande.
När det gäller alkoholfria miljöer vidhåller utskottet sin tidigare inställning att information och opinionsbildning skall kombineras med andra insatser, t.ex. för att skapa sysselsättning för ungdomar i alkoholfria miljöer. Verksamheten vid kommunala fritidsgårdar och ungdomsgårdar samt andra drogfria arrangemang spelar därvid en viktig roll som bör uppmuntras. Olika åtgärder som kan främja en alkoholfri uppväxt bör enligt utskottet särskilt prioriteras. --- Det är angeläget att göra ungdomarna mer delaktiga i det förebyggande arbetet. Ungdomar måste i större utsträckning få påverka insatserna, bl.a. utforma egna fritidsmiljöer utan att dessa därför isoleras från vuxenvärlden. Det är som påtalas i vissa motioner angeläget att verka för att även andra sammanhang hålls fria från alkohol, särskilt kvinnans graviditets-perioder, på arbetsplatserna och i trafiken. Denna inställning delas också av regeringen. Utskottet vill också framhålla skolans ansvar i det alkoholförebyggande arbetet. I syfte att stärka elevernas motstånd mot olika drogpositiva budskap måste det ute i skolorna föras en levande diskussion om alkohol- och narkotikafrågor. Det är viktigt att skolorna använder det kommentar- och referensmaterial som Skolverket utarbetar och att undervisning om riskerna med alkohol, narkotika och tobak bedrivs kontinuerligt och inte som sporadiskt återkommande kampanjer samt att Skolverket följer upp hur ANT-undervisningen bedrivs. I kommunernas alkoholpolitiska handlingsprogram bör skolan särskilt uppmärksammas. Utskottet utgår också från att berörda högskolor inser vikten av att blivande lärare har tillräckliga kunskaper om ANT och att utbildningsplanerna utformas härefter. Med det anförda ansåg utskottet att då aktuella motioner om bl.a. alkoholfria miljöer och skolans ansvar fick anses tillgodosedda och avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr. 7). Utskottet har också tidigare behandlat motionsyrkanden om att alkoholförpackningar skall förses med varningstexter. I betänkande 1995/96:SoU3 avslog utskottet ett motionsyrkande om att alkoholförpackningar skulle förses med varningstexter med följande motivering.
Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav på att förpackningar av alkoholhaltiga varor skall vara försedda med varningstexter för att få säljas på den inhemska marknaden är detta sannolikt att anse som ett s.k. tekniskt handelshinder. Tekniska handelshinder, som kan avse krav såväl när det gäller varornas beskaffenhet i sig som provning, kontroll eller märkning av varor, är förbjudna mellan medlemsstaterna. Vidare tillade utskottet att det inte finns något som hindrar företagen att frivilligt förse alkoholvarorna med varningstexter. Denna inställning vidhölls även i betänkande 1996/97:SoU7.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionerna So610 (m) yrkandena 2 och 5, So644 (fp) yrkande 5, So649 yrkande 6, So655 yrkandena 1 och 4-6, So302 (kd) yrkande 7, So666 (s, c, fp, v, mp, kd) delvis, So619 yrkandena 2 och 3, So646 (kd) delvis och A805 (kd) yrkande 19. Frågor om vård och behandling av missbrukare kommer utskottet efter att ha anordnat en offentlig utfrågning att behandla i ett särskilt betänkande.
Detaljhandelsmonopolet
Systembolagets verksamhet I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande om vad som anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol (yrkande 12). Motionärerna anser att Systembolagets detaljhandelsmonopol successivt skall avvecklas. Avvecklingen bör samordnas med införandet av ett licensieringsförfarande för försäljning motsvarande det som finns i Storbritannien med s.k. off licence- butiker. Inledningsvis bör starköl och vin kunna säljas utanför Systembolaget. I motion So601 av Bertil Persson (m) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om försöksverksamhet med vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne. Skåne är den mest kontinentala delen av Sverige och gränshandeln är omfattande. Den danska modellen med vinförsäljning i livsmedelsbutiker, som för övrigt känns naturlig för skåningar, bör på försök införas. I motion So606 av Sten Andersson (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om försäljning av alkoholprodukter. Motionären anser att svenskar liksom övriga européer själva bör få avgöra var man vill inhandla alkoholdrycker. I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vikten av att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol (yrkande 6). I motion So637 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m) hemställs om att ge regeringen till känna vad som anförts om vinauktioner. Ett viktigt bidrag till att öka variationen på kvalitetsviner i Sverige är enligt motionärerna att tillåta vinauktioner. Utöver möjligheterna att prova flera årgångar av samma vin eller fler vingårdar från samma område skulle vinauktioner ge en ökad möjlighet för dödsbon och konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till kontanta medel. I motion So604 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om kommunal vetorätt vid flyttning av systembutiker. Motionären anser att kommunernas inflytande över lokaliseringen av sy-stembutiker måste stärkas och föreslår därför att kommunerna får rätt att lägga in veto vid flyttning av systembutiker inom en kommun på samma sätt som i dag gäller för nyetablering av butiker. Motioner om att avskaffa detaljhandelsmonopolet har behandlats av utskottet vid ett stort antal tillfällen. Utskottet uttalade senast i betänkande 1997/98:SoU7 att Systembolagets ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin och starköl är ett av de viktigaste inslagen i den restriktiva alkoholpolitiken. De då aktuella motionerna avstyrktes. EG-domstolen har i mål C-189/95, allmänna åklagaren mot Harry Franzén, prövat förenligheten av Systembolaget AB:s detaljhandelsmonopol med gemenskapsrätten. EG-domstolens prövning var föranledd av en begäran om förhandsbesked från Landskrona tingsrätt där Franzén stod åtalad för olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker. I domen som meddelades den 23 oktober 1998 uttalade domstolen att EG-fördragets bestämmelser i artikel 37 om statliga handelsmonopol inte utgör hinder för sådana nationella bestämmelser som rör Systembolaget AB och dess funktionssätt.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att Systembolagets ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin och starköl är ett av de viktigaste inslagen i den restriktiva alkoholpolitiken. Denna inställning delas också av regeringen. Motion So644 (fp) yrkande 6 är således tillgodosedd och avstyrks. Motionerna So610 (m) yrkande 12, So601 (m) och So606 (m) om bl.a. en avveckling av detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker och försöksverksamhet med vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne avstyrks. Även motion So637 (m) om vinauktioner avstyrks. I avtalet mellan staten och Systembolaget stadgas bl.a. att förläggningen av systembutiker skall ske på ett sådant sätt att sociala olägenheter i möjligaste mån undviks och att bolaget skall inhämta yttrande från kommunfullmäktige och polismyndigheten innan beslut fattas om etablering eller flyttning av en systembutik. Utskottet avstyrker motion So604 (kd).
Alkoläsk m.m. I motion So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för alkoläsk, alkomjölk och alkogodis samt pröva möjligheten att förbjuda försäljning av sådana produkter (yrkande 6). Motionärerna anser att arbetet på det internationella planet med att försöka ändra beskattningsreglerna för alkoläsk och liknande produkter bör intensifieras. Dessutom bör möjligheten att förbjuda försäljning av dessa produkter prövas. I motion So608 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om alkoläsk. Enligt motionärerna utgör alkoläsken ett stort hot mot folkhälsan särskilt hos ungdomar. Det bör därför, menar motionärerna, prövas om inte drycken kan förbjudas enligt artikel 36 i Romfördraget, som medger undantag om bl.a. hälsan hotas. Visar det sig att denna väg inte är framkomlig måste andra åtgärder för att begränsa tillgängligheten prövas. I motion So618 av Elver Jonsson (fp) yrkas att alkoläskens utbredning och effekter kartläggs (yrkande 1), att en kraftfull informationskampanj vidtas om det s.k. alkogodiset kommer till Sverige (yrkande 2) och att en snabb utredning görs av vilka alkoholprodukter som kan tänkas komma in på den svenska marknaden under de närmaste åren (yrkande 3). I motion So632 av Nikos Papadopoulos (s) begärs tillkännagivanden om att försäljning av alkoläsk och alkopulver till ungdomar skall förbjudas, att frågan om alkoläsk skall tas upp i EU:sammanhang samt att alkoläskproducerande företag inte skall få bidrag (yrkandena 1-3). I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om Systembolagets möjligheter att kunna överklaga Alkoholsortimentsnämndens beslut (yrkande 7). Motionärerna anser det viktigt att försäljningen av alkoläsk stoppas eftersom alkoläsken lett till ett ökat missbruk särskilt hos unga kvinnor. Systembolagets beslut att inte sälja alkoläsk godtogs inte av Alkoholsortimentsnämnden, som ansåg att beslutet utgjorde ett handelshinder enligt Romfördraget. Enligt motionärerna bör frågan prövas av EG-domstolen. Det skulle vara olyckligt om Alkoholsortimentsnämndens rättstillämpning leder till en uppfattning att beslut som grundar sig på den svenska alkohollagstiftningen är stridande mot EG-rätten utan att EG-domstolen har fått möjlighet att tolka den svenska lagstiftningens förenlighet med EG- rätten. Systembolaget bör, menar motionärerna, ges möjlighet att överklaga Alkoholsortimentsnämndens beslut. Alkoholsortimentsnämnden måste få en sådan instruktion och sammansättning att den också tar med hälsomässiga synpunkter i sina bedömningar. I motion So645 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kd) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om att Sverige inom EU kraftfullt skall verka för ett förbud av alkoläsk och att direktiven för Alkoholsortimentsnämnden ändras så att också folkhälsoskäl kan vägas in i nämndens beslut (yrkandena 1 och 2). I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om behovet av att regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot EU med krav på att slippa alkoholprodukter (alkoläsk och alkogodis) som specifikt vänder sig till ungdomar (yrkande 17).
Bakgrund och tidigare behandling Utskottet har nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 behandlat motionsyrkanden om åtgärder för att komma till rätta med försäljningen av den s.k. alkoläsken. På s. 13-14 i betänkandet ges en redogörelse av olika åtgärder som vidtagits eller förbereds inom detta område samt en beskrivning av Alkoholsortimentsnämndens uppgifter. Utskottet gjorde följande bedömning.
I likhet med regeringen och motionärerna ser utskottet med oro på den omfattande försäljningen av den s.k. alkoläsken särskilt bland ungdomar. Olika åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med försäljningen. Utskottet är positivt till att socialministern fört upp frågan om begränsningar i marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-nivå. Att de svenska förslagen har mottagits positivt från flera hälsoministrar är tillfredsställande, och det är ytterst angeläget att frågan drivs vidare med oförminskad styrka från svenskt håll. Det är också menar utskottet angeläget att få producenter och distributörer att ta sitt ansvar. I detta sammanhang kan noteras att frågan om näringslivsstöd till bryggerier som bl.a. tillverkar alkoläsk är ifrågasatt och diskuteras inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillsatt en särskild kommitté med uppgift att verka för samarbete mellan olika företag, bransch-organisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter m.fl. när det gäller alkoholförebyggande arbete. Systembolagets möjligheter att avvisa produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning, marknadsföring och produktinformation kommer att tas upp av den utredare som har regeringens uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att något tillkännagivande till regeringen inte behövdes och avstyrkte därmed då aktuella motioner. Detta blev också riksdagens beslut. Vidare uttalade utskottet att det inte då var berett att förorda någon ändring i förordningen med instruktion för Alkoholsortimentsnämnden, vars huvudsakliga syfte är att säkerställa att detaljhandelsmonopolet fungerar icke- diskriminerande gentemot leverantörer. Det då aktuella motionsyrkandet om att ändra förordningen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr. 7). Falcon och Spendrup bryggerier har upphört med sin försäljning av alkoläsk. Som skäl för besluten angavs vikande försäljningssiffror och att drycken inte ansågs passa in i bolagets sortiment och image. Enligt uppgift från Systembolaget har försäljningen på Systembolaget gått ned med 49,5 % jämfört med försäljningen under oktober månad 1996 (drycken introducerades på den svenska marknaden under augusti månad 1996). Inom EU har arbete påbörjats för att i skattesammanhang klassificera alkoläsken. Om alkoläsken klassificeras som en s.k. mellanprodukt skulle den bli så mycket dyrare att priset kan medföra en nedgång i efterfrågan. I Alkoholreklamutredningens betänkande, Alkoholreklam (SOU 1998:8), som nyligen överlämnats till regeringen, konstaterar utredningen att marknadsföringen av alkoläsk riktad till barn och ungdomar förmodligen kan angripas redan med stöd av nuvarande reglering av såväl marknadsföringen i allmänhet som alkoholreklamlagen. Utredningen finner dock skäl att föreslå att en bestämmelse införs om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar eller skildra sådana personer. En sådan bestämmelse skall tillämpas om marknadsföringen har en sådan utformning att det kan antas att barn och ungdomar lägger märke till och kan påverkas av den. Vid bedömningen bör beaktas dryckens egenskaper och sammansättning, dryckens popularitet hos unga, dess namn och image. De mest verkningsfulla åtgärderna för att komma till rätta med barns och ungdomars konsumtion av alkoläsk är dock enligt utredningens mening åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet (t.ex. att försöka få till stånd ett förbud mot produkten eller, som socialministern redan initierat, en höjning av skattesatsen för alkoläsken) och nationella åtgärder mot langningen. Försäljningen och marknadsföringen av s.k. alkopulver faller utanför Alkoholreklamutredningens uppdrag. Frågan bör enligt Alkoholreklamutredningen tas upp av den utredning om teknisk sprit m.m. som regeringen avser att tillsätta. I betänkandet ägnas också stor uppmärksamhet åt Systembolagets produkt-urval, bolagets möjligheter att avvisa varor och Alkoholsortimentsnämndens uppgift och praxis. Enligt avtalet mellan staten och Systembolaget AB skall produkturvalet vara sådant att ingen favorisering sker av inhemska produkter, och det får grundas enbart på bedömningen av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga och etiska hänsyn. Alkoholsortimentsnämnden skall på begäran av den leverantör vars produkt avvisats från eller avförts ur bolagets sortiment överpröva Systembolagets beslut. Systembolagets kriterier för produkturval är enligt utredningens mening förenliga med grunderna för den svenska alkoholpolitiken. Kriterierna är också förenliga med gemenskapsrätten, möjligen med undantag för kriteriet etiska hänsyn. Den nuvarande konstruktionen är dock enligt utredningen mindre lyckad. Avtalet mellan staten och Systembolaget har en otydlig konstitutionell status, vilken bl.a. medför att avtalets förhållande till gemenskapsrätten är svårtolkad. Reglerna om produkturval bör enligt utredningens mening ytterligare tydliggöras. Vidare pekar utredningen på att det är oklart om Alkoholsortimentsnämnden i gemenskapsrättsliga sammanhang skall bedömas som en domstol. Med utgångspunkt från den tillämpning av avtalet som följer av Alkoholsortimentsnämndens praxis har Systembolaget enligt utredningen mycket begränsade möjligheter att avvisa produkter med hänsyn till produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten eller etiska hänsyn. Om de överväganden som hittills har styrt den svenska alkoholpolitiken skall gälla också i fortsättningen, anser utredningen att det är nödvändigt att se över ordningen för bolagets produkturval. Antingen bör avtalet överarbetas eller de aktuella bestämmelserna föras in i alkohollagen eller alkoholförordningen. I sådana fall skall reglerna utformas på ett sådant sätt att de inte kommer i konflikt med gemenskapsrätten särskilt artiklarna 30 och 36. Förs bestämmelser om produkturvalet in i alkohollagen bör beslut fattade på grundval av dem kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Därigenom kan också de tveksamheter som nu råder huruvida förhandsavgöranden från EG- domstolen kan begäras i överklagade beslut om produkturval undanröjas. Utredningen anser också att det kan övervägas om Systembolaget inom ramen för en sådan ordning skall ges rätten att överklaga beslut som går bolaget emot. Vidare anförs att Alkoholsortimentsnämnden kan avskaffas om uppgiften att pröva Systembolagets beslut om produkturval förs över till allmän förvaltningsdomstol.
Utskottets bedömning Utskottet ser positivt på att detaljhandelsförsäljningen av alkoläsk kraftigt har minskat under senare tid. Eftersom drycken särskilt tilltalar ungdomar och kan befaras motverka alkoholpolitikens syfte att skydda barn och ungdomar från alkoholkonsumtionens negativa följder vidhåller utskottet sin tidigare inställning att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med barns och ungdomars konsumtion av alkoläsk. Utskottet konstaterar att flertalet av de frågeställningar som aktualiseras i motionsyrkandena har behandlats av Alkoholreklamutredningen i det till regeringen nyligen överlämnade betänkandet Alkoholreklam (SOU 1998:8). Regeringens överväganden med anledning av förslagen i betänkandet bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna So305 (c) yrkande 6, So608 (c), So618 (fp), So632 (s), So644 (fp) yrkande 7, So645 (kd) yrkandena 1 och 2 och So655 (mp) yrkande 17.
Marknadsföring I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av alkoholdrycker (yrkande 13). Motionärerna anför att alkoholreklamen verkar ha störst effekt på barn som ännu inte börjat dricka. Reklam för alkoholdrycker står i strid med de mål samhället sagt sig vilja verka för. Därför måste sådan reklam i alla former upphöra. Även Systembolaget skall omfattas av reklamförbudet. Smygreklam för alkohol med hjälp av kläder, prylar m.m. skall inte tillåtas. Enligt motionärerna bör lagen med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker (SFS 1978:763) ändras så att all reklam för alkoholdrycker stoppas. Genom satellitsända TV-program kringgås lagen om reklamförbud för alkohol i vissa länder. Sverige bör därför inom EU agera för att varje land skall ha rätt att reglera kommersiella budskap i TV-sändningar riktade till den egna befolkningen.
Bakgrund och tidigare behandling Utskottet behandlade nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 bl.a. en motion med liknande innehåll som den nu aktuella. En utförlig redogörelse för gällande bestämmelser när det gäller marknadsföring av alkoholdrycker, uppgifterna för den utredning som har regeringens uppdrag att göra en översyn av dessa bestämmelser, m.m. återfinns på s. 16-18 i betänkandet, vartill hänvisas. Utskottet avstyrkte då aktuella motioner med följande motivering.
Utskottet konstaterar att flertalet av de frågeställningar som aktualiseras i motionsyrkandena faller inom ramen för direktiven för Kommittén för översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. Utskottet anser att regeringens överväganden med anledning av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i dessa frågor. Riksdagen följde utskottet (rskr. 7).
Utskottets bedömning Kommittén för översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker (Alkoholreklamutredningen) (S 1996:03) har nyligen överlämnat sitt betänkande Alkoholreklam (SOU 1998:8) till regeringen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att regeringens överväganden med anledning av de förslag som lämnas av Alkoholreklamutredningen bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i de frågor som aktualiseras i motion So655 (mp) yrkande 13. Yrkandet avstyrks.
Försäljning av folköl I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) hemställs om ett tillkännagivande om vad som anförts om insatser för att förhindra försäljning av folköl till minderåriga (yrkande 11). Enligt motionären har det slopade kravet på tillstånd för försäljning av folköl resulterat i att drycken blivit mer lättillgänglig, framför allt för ungdomar. Efterlevnaden av åldersgränsen, 18 år, är också dålig. För att motverka försäljningen av folköl till minderåriga föreslår motionärerna en återgång till de regler som gällde före alkohollagens ikraftträdande och att kommunerna skall ges möjlighet att ta ut avgifter för tillståndsgivningen och tillsynen över försäljningen. Vidare anser motionärerna att en kartläggning över kommunens tillsynsinsatser snarast bör komma till stånd. Även tydligare ansvarsregler vid försäljningen behövs. I motion So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om att tillstånd/registrering skall fordras för försäljning av folköl (yrkande 2). Dagligvaruhandeln har enligt motionärerna inte skött försäljningen av folköl på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av att bättre kontrollera denna handel genom skärpta regler och möjligheter till inspektion. Någon form av tillstånd/registrering bör krävas för att få sälja folköl. Prövningen av ansökan om tillstånd bör avgiftsbeläggas. Även i motion So646 av Karin Israelsson (c) och Fanny Rizell (kd) begärs ett tillkännagivande om skärpta regler när det gäller servering och försäljning av folköl (yrkande delvis).
Bakgrund och tidigare behandling Utskottet har nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 behandlat motionsyrkanden med liknande innehåll som de nu aktuella. I betänkandet (s. 28-30), vartill hänvisas, ges en redogörelse för de bestämmelser som gäller för försäljning och servering av folköl, tillsynen över verksamheten, utskottets tidigare ställningstaganden samt en sammanfattning över Alkoholinspektionens enkätundersökning angående utvecklingen av folkölsförsäljningen sedan alkohollagen trädde i kraft den 1 januari 1995.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning beträffande regler för försäljning och servering av folköl. Mot bakgrund bl.a. av den undersökning som Alkoholinspektionen genomfört om utvecklingen av folkölsförsäljningen vill utskottet understryka vikten av att den som serverar eller säljer alkoholdrycker noga följer alkohollagens bestämmelser och förvissar sig om att gästen/köparen har uppnått den ålder som anges i lagen. Det är enligt utskottets mening angeläget att kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna ökar och effektiviseras. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till riksdagen vid behov. Frågan om kommunerna som, tillsammans med polismyndigheterna, har huvudansvaret för den direkta tillsynen över servering och detaljhandel med öl skall ges möjlighet att ta ut avgift för tillsynen bereds för närvarande i Socialdepartementet. Motionerna So655 (mp) yrkande 11, So665 (s, c, fp, v, mp, kd) yrkande 2 och So646 (kd) yrkande delvis avstyrks.
Servering av alkoholdrycker I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om behovet av ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd och om en utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt alkoholpolitiska ansvar i samband med övertagandet av beslutanderätten om serveringstillstånd (yrkandena 9 och 10). Enligt motionärerna har kommunerna, tvärtemot intentionerna i alkohollagen, mycket små möjligheter att bedriva en aktiv alkoholpolitik med hjälp av serveringstillstånden. Kommunerna bör ges rätt att begränsa antalet permanenta serveringstillstånd inom kommunen samt tidsbegränsa tillstånden. Kommuninnevånarna och länsstyrelsen bör ges rätt att överklaga beslut om serveringstillstånd. Frågan om alkoholpolitiska hänsyn fått företräde framför näringspolitiska hänsyn bör enligt motionärerna bli föremål för en utvärdering. I motion So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) yrkas att alkohollagens bestämmelser om serveringstillstånd skall ges större social prägel (yrkande 1). Motionärerna anser att det finns skäl att pröva om serveringstillstånden skall tidsbegränsas och att utreda om alkohollagens bestämmelser kan ges en starkare social prägel för att skapa bättre förutsättningar för en allsidig prövning av ansökningarna om serveringstillstånd. I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att bestämmelserna i alkohollagen om att lagad mat skall kunna tillhandahållas för att få tillstånd att servera alkoholdrycker skall utgå ur lagen liksom reglerna om pausservering och minibarer (yrkandena 9 och 10). Enligt motionärerna skall matservering inte vara ett krav för att få serveringstillstånd. Det skall vara möjligt att öppna renodlade barer och pubar. Servering av alkoholdrycker i foajéer till teatrar och konsertlokaler bör inte begränsas till att äga rum endast vid en paus under pågående föreställning. Motionärerna anser det rimligt att man skall ha möjlighet att dricka ett glas både före och efter en föreställning. I samma motion yrkas att alkohollagens bestämmelser om serveringstider, att priset på alkohol inte får understiga inköpspriset, att det måste finnas alkoholfria alternativ och förbudet att vidta åtgärder på serveringsstället för att förmå en gäst att köpa alkohol skall utmönstras ur lagen (yrkande 11). Bestämmelserna är enligt motionärerna ytterligare exempel på onödiga regler som dessutom torde ha få försvarare bland det stora flertalet människor i vårt land.
Bakgrund och tidigare behandling Ansvaret för att utreda och besluta om serveringstillstånd samt rätten att fatta beslut om återkallelse av tillstånd och andra administrativa ingripanden åvilar numera kommunerna. Kommunerna har också tillsammans med polismyndigheten ansvaret för den direkta tillsynen över serveringsställena. Före alkohollagens ikraftträdande hade länsstyrelserna ansvaret för dessa uppgifter. Kommunerna har i och med alkohollagen fått en annan och mer uttalad roll än tidigare när det gäller att påverka alkoholens tillgänglighet. Kraven har ökat på att kommunerna skall ha en genomtänkt och dokumenterad strategi för såväl prövningar av serveringstillstånd som en offensiv tillsyn över verksamheten i kommunerna. Enligt regeringens mening bör varje kommun ha alkoholpolitiska program som innehåller en detaljerad analys av alkoholsituationen i kommunen, tydliga riktlinjer för vad som skall gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket sätt det alkoholförebyggande arbetet skall bedrivas. Svenska Kommunförbundet har därför under åren 1995 och 1996 erhållit sammanlagt 3,3 miljoner kronor för att i kommunerna utveckla sådana lokala alkoholpolitiska handlingsplaner. En ansökan om serveringstillstånd skall prövas utifrån de kriterier som gäller enligt alkohollagen, dvs. prövning av sökandens personliga lämplighet och serveringsställets ändamålsenlighet. I samband med tillståndsprövningen skall kommunerna också uppmärksamma riskerna för eventuella alkoholpolitiska olägenheter. Kommunerna kan förhindra alkoholservering i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar, trafikleder, idrottsplatser eller i områden med känd missbrukarproblematik. Om antalet restauranger i ett område har ökat eller riskerar att öka till en sådan omfattning att alkoholpolitiska olägenheter bedöms föreligga bör kommunerna också kunna vägra nya serveringstillstånd i området (prop. 1994/95:89, bet. SoU9). En ansökan om serveringstillstånd, som avser servering året runt eller årligen under viss tidsperiod, får inte bifallas utan att kommunerna dessförinnan inhämtat yttrande från polismyndigheten. Kommunerna kan återkalla beviljade tillstånd om serveringen föranleder olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om alkohollagens bestämmelser inte följs. Länsstyrelsernas uppgifter på alkoholområdet är sedan alkohollagens ikraftträdande bl.a. att utöva tillsyn över kommunernas verksamhet samt att på regional nivå följa upp alkoholhanteringen och den verksamhet som bedrivs med stöd av alkohollagen. I Socialdepartementets rapport Länsstyrelsernas nya roll på alkoholområdet (Ds 1995:50) betonas det angelägna i att länsstyrelserna genom råd och stöd aktivt medverkar till en kompetens och kunskapsuppbyggnad i kommunerna, t.ex. genom seminarier, utbildningar eller genom gemensamma tillsynsbesök på restauranger. I syfte att förstärka samverkan mellan olika aktörer på regional och lokal nivå förordas i rapporten att länsstyrelserna tar initiativ till bildande av s.k. regionala råd för alkoholfrågor. I dessa råd bör förutom länsstyrelsen ingå företrädare för landstinget, polismyndigheten, skattemyndigheten, tullen, kommunen och Folkhälsoinstitutets regionala kontaktpersoner. I juni 1995 beslutade regeringen att det i varje län skall finnas ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet (Förordning 1995:736). Alkoholinspektionen skall på uppdrag av regeringen utvärdera den s.k. kommunaliseringen av ansvaret för att utreda och besluta om serveringstillstånd och tillsynen över serveringsställena. Utvärderingen skall redovisas senast den 1 september 1998. Motioner om matservering som villkor för serveringstillstånd, tillstånd för servering i foajé till teater eller konsertlokal och villkoren för bestämmelser om minibarer har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen senast i betänkande 1997/98:SoU7. Utskottets inställning var att matservering även i fortsättningen skall vara ett krav för att serveringstillstånd skall kunna beviljas. Utskottet var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar och konsertlokaler till att avse andra tider för serveringens bedrivande än i paus under pågående föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin och starköl. Även motionsyrkanden om att bestämmelser om minibar skall utgå ur alkohollagen avstyrktes av utskottet. Detta blev också riksdagens beslut. När det gäller alkohollagens bestämmelser om tidpunkter för serveringens bedrivande uttalade utskottet (bet. 1994/95:SoU9) med anledning av ett motionsyrkande med samma innehåll som det nu aktuella att reglerna utgör en inte oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken och sociala hänsyn skall ha klart företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga sådana. Enligt utskottets mening skulle serveringstiderna även fortsättningsvis vara lagreglerade. Motionsyrkandet avstyrktes. Denna inställning vidhölls även i betänkandena 1995/96:SoU3 och 1997/98:SoU7. I dessa betänkanden avstyrktes också motionsyrkanden om att 6 och 7 §§ i 6 kap. alkohollagen skulle upphävas. Utskottet fann att det var viktigt att motverka förekomsten av lockpriser på alkoholvaror i samband med servering. Utskottet ansåg också att priserna skall avvägas så att försäljning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas. En ansvarsfull alkoholservering kan inte förenas med att gästerna förmås till akoholkonsumtion uttalade utskottet vidare. Riksdagen följde utskottet. Syftet med bestämmelsen om alkoholfria alternativ är enligt förarbetena till alkohollagen bl.a. att garantera att en kund eller gäst som önskar ett alkoholfritt alternativ, lättdryck i alkohollagens mening, också skall kunna få detta i stället för alkoholdryck. Utskottet hade vid behandlingen av regeringens förslag till alkohollag inte något att invända mot att en sådan bestämmelse infördes i alkohollagen.
Utskottets bedömning Utskottet vill i likhet med regeringen understryka vikten av att varje kommun utarbetar alkoholpolitiska program med tydliga riktlinjer för vad som skall gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket sätt det alkoholförebyggande arbetet skall bedrivas. Det är också angeläget att kommunerna i samband med tillståndsprövningen noga uppmärksammar riskerna för eventuella alkoholpolitiska olägenheter. Alkohollagen ger kommunerna möjligheter att förhindra alkoholservering i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar, trafikleder, idrottsplatser eller i områden med känd missbrukarproblematik. Det är även möjligt för kommunerna att vägra serveringstillstånd om antalet restauranger i ett område ökat eller riskerar att öka till en sådan omfattning att alkoholpolitiska olägenheter bedöms föreligga. För att effektivisera handläggningen av tillstånds- och tillsynsärenden har Alkoholinspektionen inlett arbete med att bygga upp och utveckla tillsynsarbetet tillsammans med länsstyrelsen liksom ett centralt tillstånds- och tillsynsregister såväl för partihandeln som för kommunernas serveringstillstånd. Den s.k. kommunaliseringen av ansvaret för att utreda och besluta om serveringstillstånd samt tillsynen över serveringsställena är för närvarande föremål för utvärdering av Alkoholinspektionen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1998. Den alkoholpolitiska proposition som är planerad att föreläggas riksdagen under senare delen av våren 1998 kommer enligt uppgift att innehålla bl.a. förslag till riktlinjer för en ny central alkohol- och drogmyndighet. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna So655 (mp) yrkandena 9 och 10 och So665 yrkande 1 (s, c, fp, v, mp, kd). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om att ett tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl till allmänheten förutsätter att lagad mat kan tillhandahållas. Utskottet finner heller inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande beträffande s.k. pausservering och servering från minibar på hotell. Motion So610 (m) yrkandena 9 och 10 om ändring i alkohollagen i dessa avseenden avstyrks. Utskottet vidhåller också sin tidigare inställning i fråga om alkohollagens bestämmelser om serveringstider, prissättning, animeringsförbud och alkoholfria alternativ och avstyrker därmed förslaget i motion So610 (m) yrkande 11 om att bestämmelserna härom skall utgå ur lagen.
Illegal alkoholhantering I motion So609 av Tuve Skånberg och Åke Carnerö (kd) yrkas ett tillkännagivande om ett åtgärdsprogram för att förebygga, upptäcka och beivra hembränning. Hembränning utgör ett stort hot mot folkhälsan och situationen är i dag mycket alarmerande särskilt när det gäller ungdomars konsumtion av hembränt. Ett kraftfullt åtgärdsprogram för att förebygga och beivra hembränning måste till anser motionärerna. Regeringen bör uppdra åt Folkhälsoinstitutet att utarbeta ett handlings- och informationsprogram för att motarbeta hembränningen. Polisen måste få ytterligare resurser för att bekämpa hembränningen. I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om behovet av insatser mot illegal alkoholhantering (yrkande 12). Motionärerna anför att olika former av illegal alkoholhantering utgör ett stort hot mot den svenska alkoholpolitiken och folkhälsan. Motionärerna ser positivt på det uppdrag som regeringen gett till Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen att kartlägga omfattningen och karaktären på den olagliga alkoholhanteringen samt lämna förslag till åtgärder. Motionärerna hänvisar till ett lyckat projekt mot olaglig alkoholhantering som bedrivits i Norge och anser att ett liknande projekt bör genomföras i Sverige. I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om behovet av en upplysningskampanj mot svartsprit (yrkande 8). Motionärerna anser att en upplysningskampanj om riskerna med att dricka förorenad etylalkohol, metanol eller alkohol som blivit tillgänglig på illegal väg snarast måste genomföras. Motioner liknande de nu aktuella behandlades av utskottet under hösten 1997 (bet. 1997/98:SoU7). I betänkandet lämnas en redogörelse över aktuella insatser för att motverka den illegala alkoholhanteringen, vartill hänvisas. Utskottet gjorde följande bedömning.
Utskottet instämmer med motionärerna att olovlig tillverkning av sprit och spritdrycker är ett stort alkoholpolitiskt problem och att möjligheterna att ingripa mot den illegala sprithanteringen måste förbättras. Regeringens ställningstagande till de förslag som lämnas i rapporten Svartsprit och ungdomar (Ds 1997:8) bör dock avvaktas innan riksdagen överväger något initiativ i frågan. Motionerna avstyrktes.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att den illegala alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol och langning till ungdomar, är ett stort alkoholpolitiskt problem och att möjligheterna att ingripa mot denna hantering måste förbättras. Denna inställning delas också av regeringen som tagit initiativ till en rad åtgärder. Bl.a. har regeringen uppdragit åt en arbetsgrupp som består av företrädare för Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet att kartlägga omfattningen och karaktären på den olovliga sprithanteringen och i vilken omfattning denna hantering påverkar ungdomar samt lämna förslag till lämpliga åtgärder för att minska denna typ av verksamhet. Kartläggning, analys och förslag vilar på ett mycket omfattande underlag. Arbetsgruppens slutrapport som innehåller förslag till en rad åtgärder för att minska förekomsten av olovligt framställd eller införd sprit, Svartsprit och ungdomar (Ds 1997:8) överlämnades till regeringen i december 1996. Rapporten har remissbehandlats och frågor om s.k. svartsprit och ungdomar kommer att tas upp i den alkoholpolitiska proposition som är aviserad till våren 1998. Regeringen har också anvisat 8 miljoner kronor till Rikspolisstyrelsen för att bl.a. användas till olika lokala och regionala samarbetsprojekt mellan närpolisverksamhet, socialtjänst och länsstyrelse för att förhindra eller försvåra den olovliga sprithanteringen. Alkoholinspektionen skall vidare i samråd med ovan nämnda myndigheter följa utvecklingen och bedöma omfattning och karaktären på den illegala alkoholhanteringen vad avser tillverkning och distribution. Detta uppdrag skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1999. Folkhälsoinstitutet har ansvaret för att fortlöpande följa upp utvecklingen när det gäller konsumtionen av svartsprit. Därutöver skall nämnas att insatser som motverkar den illegala alkoholhanteringen är en prioriterad uppgift för Branschkommittén, dvs. kommittén för samverkan angående information kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar mellan branschorganisationer, försäkringsbolag, myndigheter och andra aktörer (S 97:02, dir. 1997:3). Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So609 (kd), So655 (mp) yrkande 12 och So644 (fp) yrkande 8 inte behövs. Motionerna avstyrks.
Åldersgränser I motion So660 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen när det gäller ålderskravet för personal som säljer respektive serverar alkoholdrycker. I motionerna So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) (yrkande 8), So603 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) och So623 (s) av Majléne Westerlund-Panke (s) yrkas att riksdagen skall besluta att åldersgränsen för inköp på Systembolaget skall sänkas till 18 år. I motionerna So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) och So666 av Göran Magnussom m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) (delvis) begärs ett tillkännagivande om att höja åldersgränsen för inköp och förtäring av alkoholdrycker på restaurang till 20 år. Alkoholpolitiska kommissionen har föreslagit att åldersgränsen för servering av alkoholdrycker skall höjas från 18 år till 20 år. Åldersgränsutredningen (C 1995:02) som har haft regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av de åldersgränser i samhället som berör unga människor har i sin rapport (SOU 1996:11) föreslagit att nuvarande åldersgränser för inköp och servering av alkoholdrycker bör behållas. För att få bedriva försäljning av alkoholdrycker krävs att vederbörande uppnått myndig ålder (3 kap. 7 § alkohollagen). Något motsvarande krav gäller inte för försäljnings- eller serveringspersonal. Åldersgränsutredningen har inte föreslagit någon ändring av alkohollagen i detta avseende.
Utskottets bedömning Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt motioner om att höja respektive sänka åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker. Utskottet har senast i betänkande 1997/98:SoU7 uttalat att det inte var berett att förorda någon ändring av nuvarande åldersgränser för inköp på Systembolaget och för servering av alkoholdrycker på restaurang. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker motionerna So610 (m) yrkande 8, So603 (m), So623 (s), So653 (kd) yrkande 3 och So666 (s, c, fp, v, mp, kd) delvis. Även motion So660 (s) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So610 yrkande 1, 1997/98:So619 yrkande 1, 1997/98:So643, 1997/98:So644 yrkandena 1, 3 och 9 samt 1997/98:So649 yrkande 3, res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp, kd) 2. beträffande forskning att riksdagen avslår 1997/98:So610 yrkande 3 och 1997/98:So644 yrkande 2 res. 1(m) - delvis res. 3 (fp) 3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5, 1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So644 yrkande 5, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649 yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt 1997/98:A805 yrkande 19, res. 4 (m) res. 5 (mp, kd) res. 6 (fp) 4. beträffande detaljhandelsmonopolet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So604, 1997/98:So606, 1997/98:So610 yrkande 12, 1997/98:So637 och 1997/98:So644 yrkande 6, res. 7 (m) res. 8 (kd) 5. beträffande alkoläsk m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So305 yrkande 6, 1997/98:So608, 1997/98:So618, 1997/98:So632, 1997/98:So644 yrkande 7, 1997/98:So645 och 1997/98:So655 yrkande 17, res. 9 (fp) 6. beträffande marknadsföring att riksdagen avslår motion 1997/98:So655 yrkande 13, res. 10 (mp, kd) 7. beträffande försäljning av folköl att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So655 yrkande 11 och 1997/98:So665 yrkande 2, res. 11 (c, mp, kd) 8. beträffande servering av alkoholdrycker att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So610 yrkandena 9-11, 1997/98:So655 yrkandena 9 och 10 samt 1997/98:So665 yrkande 1, res. 12 (m) res. 13 (mp) 9. beträffande illegal alkoholhantering att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So609, 1997/98:So644 yrkande 8 och 1997/98:So655 yrkande 12, res. 14 (fp, mp, kd) 10. beträffande åldersgränser att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So603, 1997/98:So610 yrkande 8, 1997/98:So623, 1997/98:So653 yrkande 3, 1997/98:So660 och 1997/98:So666 delvis. res. 15 (m) res. 16 (mp, kd)
Stockholm den 3 februari 1998
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Annika Jonsell (m) och Kerstin Heinemann (fp).
Reservationer
1. Inriktningen av alkoholpolitiken och forskning (mom. 1 och 2) Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar med ?Totalkonsumtionen? och på s. 10 slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse: Vägledande för den svenska alkoholpolitiken måste som anförs i motion 610 (m) vara att den övervägande delen av befolkningen är kapabel att ta ansvar för sin egen alkoholkonsumtion, utan omfattande restriktioner och regler. Av detta skäl är det också angeläget att en klar åtskillnad görs mellan bruk och missbruk av alkohol. Dessa begrepp blandas alltför ofta ihop vilket medfört att Sverige för en alkoholpolitik som skiljer sig markant från den syn på frågorna som är förhärskande i vår omvärld. Den svenska alkoholpolitiken har i alltför hög utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket lett till att problemet med den grupp som överkonsumerat alkohol inte tillräckligt uppmärksammats. Enligt utskottets mening finns det inte något entydigt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och alkoholskador. Däremot för överkonsumtionen av alkohol med sig omfattande sociala och medicinska problem. Kostnaderna för samhället är mycket höga och lidandet för den enskilde och dennes anhöriga är mycket stort. Barn till missbrukare är särskilt utsatta. Missbruket har också en stark koppling till våld och andra former av brott och ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför tidig död. Det är mot den bakgrunden viktigt att minska alkoholkonsumtionen, men detta skall ske utan fixering vid totalkonsumtionen - en fixering som ofta har lett till felaktiga prioriteringar och åtgärder. Enligt utskottet får de åtgärder som vidtas för att minska alkoholkonsumtionen inte uppfattas som trakasserier av den övervägande del av befolkningen som inte har problem med sin alkoholkonsumtion. Utskottet kommer därför i det följande att föreslå ändringar av nuvarande bestämmelser om utskänkningstillstånd, åldersgränser för inköp av alkoholdrycker, serveringstider m.m. samt att Systembolagets monopol på detaljhandeln med sprit, vin och starköl successivt skall avvecklas. Utskottet anser att alkoholpolitiken i ökande utsträckning skall inriktas på information, utbildning, opinionsbildning och andra förebyggande insatser i syfte att tränga tillbaka missbruket av alkohol, förhindra att fler blir missbrukare och motverka alkoholskador. Detta är det viktigaste alkoholpolitiska instrumentet. Utskottet återkommer i det följande till dessa frågor. Vidare anser utskottet att Sverige som medlem i Europeiska unionen skall delta i det europeiska samarbetets alla delar. Vi har accepterat Romfördragets grundläggande principer om fri rörlighet över gränserna för bl.a. varor och personer. I kommande förhandlingar med EU bör Sverige inte fortsätta att begära permanenta undantag för privatpersoners rätt att införa alkoholdrycker. I stället bör gränserna för privatinförsel successivt höjas fram till den 30 juni år 2000 då det svenska undantaget helt bör upphöra. Vidare anser utskottet att det är hög tid att erfarenheter från internationell forskning på det alkoholmedicinska området diskuteras i Sverige. Internationell forskning har t.ex. visat att en viss mängd alkohol per dag kan vara nyttigt och kraftigt minska antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta diskuteras runt om i världen men inte i Sverige. Utskottet anser att denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska området är allvarlig och bör ändras. Vad utskottet nu anfört om inriktningen av alkoholpolitiken bör riksdagen med anledning av motion So610 (m) yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i denna del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:So619 yrkande 1, 1997/98:So643, 1997/98:So644 yrkandena 1, 3 och 9 samt 1997/98:So649 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande forskning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:So644 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inriktningen av alkoholpolitiken (mom. 1) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar med ?En samlad? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Sverige har anslutit till sig WHO:s mål att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 % från år 1980 till år 2000. Det är nu enligt utskottets mening dags att utvärdera vilka åtgärder som vidtagits och hur långt Sverige har kommit mot målet. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en sådan redogörelse. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av motionerna So619 (kd) yrkande 1 och So643 (kd). Övriga motionsyrkanden om inriktningen av alkoholpolitiken avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So619 yrkande 1 och 1997/98:So643 samt med avslag på motionerna 1997/98:So610 yrkande 1, 1997/98:So644 yrkandena 1, 3 och 9 och 1997/98:So649 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Forskning (mom. 2) Kerstin Heinemann (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med ?Utskottet delar? och som slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det behövs mer forskning inom alkoholområdet bl.a. om användningen och riskerna med nya alkoholdrycker, konsumtion och konsekvenserna av alkoholbruk i olika samhällsgrupper och om sambandet mellan alkohol och våld. Utskottet ser positivt på att ett Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning har inrättas vid Stockholms universitet och att SFR beslutat att inrätta en särskild professur med placering vid denna institution. Enligt utskottets mening bör även en särskild tjänst för forskning kring kvinnor och alkohol inrättas. Angelägna områden är bl.a. forskning inriktad på förebyggande insatser och utvärdering av vård och behandling för kvinnor. Vidare anser utskottet att en gästprofessur bör inrättas vid Folkhälsoinstitutets alkoholforskningscentrum för en tid om förslagsvis 3-6 år. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande forskning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:So610 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3) Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse: Det viktigaste instrumentet i kampen mot alkoholmissbruk är enligt utskottet information och opinionsbildning. Effektiva och regelbundet återkommande informations- och hälsoupplysande kampanjer skapar större förståelse hos enskilda människor och har större påverkan på deras attityder än restriktioner och förbud. Ett utmärkt exempel på detta är de antirökkampanjer som bedrevs främst i slutet av 1970-talet och som ledde till en kraftig minskning av rökning bland ungdomar. Redan före tobakslagens tillkomst hade också många miljöer, t.ex. vissa offentliga lokaler, sammanträdesrum och inrikes transporter, gjorts rökfria. Information om alkohol och alkoholrelaterade skador måste vara baserade på fakta och kunskap. Det är därför väsentligt att sådan sammanställs och utvärderas för att på ett effektivt sätt kunna användas i opinionsarbetet. Utskottet vill också framhålla vikten av att den information som ges inte är förbudsivrande eller kan uppfattas som förmynderi. Budskapet måste vara tydligt och enkelt och anpassat till den målgrupp som avses. Det är också viktigt att en klar åtskillnad görs mellan bruk och missbruk av alkohol. Utskottet anser att Sverige i detta sammanhang bör ta lärdom av det arbete som pågår i den kanadensiska delstaten Quebec där en omfattande liberalisering av alkohollagarna kombinerats med ett omfattande upplysningsarbete, något som lett till minskad konsumtion. Skolans roll är utomordentligt viktig, och undervisning om alkoholens skadeverkningar måste återfinnas i skolans läroplan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So610 (m) yrkandena 2 och 5 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i denna del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5 och med avslag på motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So644 yrkande 5, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649 yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt 1997/98:A805 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse: Insatser för ungdomar måste enligt utskottet inriktas på att få dem att helt avstå från alkohol under uppväxttiden. Det är därför angeläget att främja alkoholfria fritidsmiljöer för ungdomar. Stat och kommun bör i samverkan med näringsliv och organisationer stödja förekomsten av alkoholfria träffpunkter för ungdomar. Samhället bör också verka för att kvinnor skall avstå från alkohol under graviditeten. Över huvud taget bör intensifierade insatser sättas in för att få till stånd en minskad alkoholkonsumtion bland kvinnor. I det alkohol- och drogförebyggande arbetet har skolan har ett stort ansvar. ANT- undervisningen har dock kommit på undantag i många skolor under senare år, vilket utskottet anser oroväckande. Enligt utskottet bör varje skola utveckla handlingsprogram för elevarbetet med hälsofrågor där ANT skall ges en framträdande roll. Det är viktigt att skolorna använder det kommentar- och referensmaterial som Skolverket utarbetat och att undervisning om riskerna med alkohol, narkotika och tobak bedrivs kontinuerligt och inte som sporadiskt återkommande kampanjer. Det finns dessutom utmärkt informationsmaterial och kvalitativt goda metoder som utvecklats av bl.a. nykterhetsrörelsen och som bör tas till vara i ANT-undervisningen. Därutöver anser utskottet att utredningen om översyn av lärarutbildningen bör få tilläggsdirektiv om att föreslå åtgärder för att rätta till det bristande inslaget av alkohol- och drogkunskap i lärarutbildningen. Även blivande ungdomsledare, socionomer och andra som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar måste i sina respektive yrkesutbildningar få gedigna kunskaper om alkohol och övriga beroendeframkallande medel. Kontinuerlig information om alkoholens skadeverkningar bör också ges till föräldrar. Utskottet delar också inställningen i motion So619 (kd) om att förpackningar med alkoholdrycker skall förses med varningstext, som kortfattat upplyser om riskerna med alkoholbruk i samband med graviditet, under uppväxtåren, i trafiken och på arbetsplatserna. Sverige bör inom EU aktivt verka för att bestämmelser med krav på varningstexter skall införas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd), So655 (mp), So666 (s, c, fp, v, mp, kd), So619 (kd), So646 (c, kd) och A805 (kd) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner under detta avsnitt avstyrks. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649 yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt 1997/98:A805 yrkande 19 och med avslag på motionerna 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5 och 1997/98:So644 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3) Kerstin Heinemann (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse: Utskottet vidhåller sin tidigare inställning men anser i likhet med motionärerna i motion So644 (fp) att en bättre drogpolicy måste utvecklas i småföretagen. Det är angeläget att Folkhälsoinstitutet och Alnarådet m.fl. arbetar för att nå små företag med information och kunskap om droger i arbetslivet. Detta bör ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i denna del får anses tillgodosedda och avstyrks därför. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5, 1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649 yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt 1997/98:A805 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Detaljhandelsmonopolet (mom. 4) Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?vinauktioner avstyrks? bort ha följande lydelse: Systembolagets detaljhandelsmonopol bör enligt utskottet successivt avvecklas. Avvecklingen bör samordnas med införandet av ett licensieringssy- stem för försäljning via dagligvaruhandeln. I ett första skede bör starköl och vin kunna säljas utanför monopolet. Ett viktigt bidrag till att öka variationen av kvalitetsviner i Sverige är enligt utskottets mening att tillåta vinauktioner. Vinauktioner skulle också ge ökad möjlighet för dödsbon och konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till kontanta medel. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande detaljhandelsmonopolet att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So606, 1997/98:So610 yrkande 12 och 1997/98:So637 samt med avslag på motionerna 1997/98:So604 och 1997/98:So644 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Detaljhandelsmonopolet (mom. 4) Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ? I avtalet? och slutar med ? So604 (kd)? bort ha följande lydelse: En systembolagsbutik drar till sig många kunder och det är därför ofta eftertraktat att få en butik etablerad i ett köpcentrum eller en stadsdel. En sy-stembutik kan emellertid också innebära sociala olägenheter. Det är därför viktigt att de sociala konsekvenserna noga uppmärksammas innan beslut fattas om flyttning av en sådan butik. I dag kan ett beslut fattas att flytta en systembutik även om kommunen anser det olämpligt. Systembolaget är inte skyldigt att följa ett yttrande från kommunen i denna fråga. Enligt utskottets mening måste kommunernas inflytande över lokaliseringen av systembutiker stärkas. Utskottet delar uppfattningen i motion So604 om att kommunerna skall ges rätt att lägga in veto vid flyttning av systembutiker. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande detaljhandelsmonopolet att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So604 och med avslag på motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So606, 1997/98:So610 yrkande 12 och 1997/98:So637 och 1997/98:So644 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Alkoläsk m.m. (mom. 5) Kerstin Heinemann (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?yrkande 17? bort ha följande lydelse: Den stora faran med alkoläsk är att barn och ungdomar på ett mycket försåtligt sätt kan lockas till ett beroende av alkohol eftersom de inte ens känner att det är alkohol de dricker. Systembolagets beslut att inte sälja alkoläsk med hänvisning till dess skaderisker särskilt för barn och ungdomar godtogs inte av Alkoholsortimentsnämnden. Alkoholsortimentsnämnden ansåg att beslutet utgjorde ett handelshinder enligt Romfördraget (artikel 30). Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om huruvida Systembolaget har rätt att avvisa drycken ur sitt sortiment prövas av EG-domstolen. Det skulle vara olyckligt om nämndens rättstillämpning leder till uppfattningen att beslut som grundar sig på den svenska alkohollagstiftningen är stridande mot EG-rätten utan att EG-domstolen fått möjlighet att tolka den svenska lagstiftningens förenlighet med EG-rätten. Flera avgöranden från EG-domstolen under senare år visar att domstolen har blivit alltmer benägen att acceptera nationella regler, som till sin natur inte begränsar tillgängligheten till marknaden för utländska produkter i större utsträckning än nationella. Systembolaget bör därför ges möjlighet att överklaga Alkoholsortimentsnämndens beslut. Detta bör med anledning av motion So644 (fp) yrkande 7 ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i denna del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande alkoläsk m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1997/98:So305 yrkande 6, 1997/98:So608, 1997/98:So618, 1997/98:So632, 1997/98:So645 och 1997/98:So655 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Marknadsföring (mom. 6) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. ?21? börjar med Utskottet vidhåller? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ansvarsbestämmelserna när det gäller otillåten marknadsföring av alkoholdrycker måste skärpas och att de företag som inte följer gällande regelsystem skall riskera ett kännbart bötesstraff. Olika slag av reklam är en väsentlig del av alkoholindustrins i många fall aggressiva försäljningsmetoder. För att effektivt kunna klara av uppgifterna att vara kontrollerande, inspekterande och registrerande bör Alkoholinspektionen överta kontrollen av marknadsföringen av alkoholdrycker. Vidare anser utskottet att bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker skall föras in i alkohollagen. En tillståndshavare som inte följer gällande marknadsföringsregler skulle förutom åtgärder enligt marknadsföringslagen också riskera sitt tillstånd enligt alkohollagen. Reklamförbudet bör utsträckas till att omfatta även facktidskrifter som vänder sig till näringsidkare och deras anställda. Det är också, menar utskottet, hög tid att bestämmelser om förbud mot indirekt alkoholreklam införs i alkohollagen. Sverige bör också inom EU verka för att varje land skall ha rätt att reglera kommersiella budskap i TV- sändningar riktade till den egna befolkningen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande marknadsföring att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So655 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Försäljning av folköl (mom. 7) Roland Larsson (c), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med ?Utskottet vidhåller? och på s. 22 slutar med ?delvis avstyrks ? bort ha följande lydelse: Utskottet ser med oro på den ökade konsumtionen av folköl bland yngre tonåringar. En särskild fara ligger i att folkölet i många fall fungerar som inkörsport till ett mer utvecklat alkoholmissbruk bland ungdomar. Tillgängligheten är stor genom att antalet försäljnings- och serveringsställen har flerdubblats sedan reglerna om tillståndsplikt för detaljhandeln med och servering av folköl slopades. Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att på olika sätt finna vägar att hålla ungdomsåren alkoholfria. En sådan åtgärd är att begränsa tillgängligheten. Utskottet anser därför att de tidigare reglerna om tillståndsplikt skall återinföras. Därmed kan också efterlevnaden av åldersgränserna förbättras genom att ett tillstånd kan återkallas eller ett förnyat tillstånd vägras om det förekommit anmärkningar. För tillståndsprövningen och tillsynen över försäljningen bör kommunen ges möjlighet att ta ut skäliga avgifter. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So655 (mp) yrkande 11, So646 (c, kd) delvis och So665 (s, c, fp, v, mp, kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande försäljning av folköl att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So655 yrkande 11 och 1997/98:So665 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Servering av alkoholdrycker (mom. 8) Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?ur lagen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att alkohollagens bestämmelse om att lagad mat som en del av verksamheten för att få utskänkningstillstånd skall utgå ur alkohollagen. Detta krav fungerade möjligen tidigare då Sverige hade en annan restaurangkultur. Verkligheten är i dag annorlunda. Det anses numera som både naturligt och trevligt för allt fler att avsluta sin arbetsdag över ett glas öl eller vin på en kvarterspub i sällskap med vänner och arbetskamrater. Denna form av socialt umgänge är positiv och visar att även svenskar kan umgås med alkohol. Pubar och liknande inrättningar skall därför undantas från kravet på matservering. Även bestämmelserna om servering från minibar på hotell bör utgå ur alkohollagen. När det gäller pausservering i foajéer till teatrar och konsertlokaler föreligger inte något mattvång, vilket utskottet anser vara positivt. Däremot får endast vin och starköl serveras. Utskottet anser att serveringstillståndet även bör kunna omfatta spritdrycker och att servering bör kunna ske såväl i paus under pågående föreställning som före och efter en föreställning. Enligt utskottets mening fyller alkohollagens bestämmelse om tidsbegränsning för alkoholservering knappast någon alkoholpolitisk funktion utan har givit upphov till att antalet ?svartklubbar? har ökat i storstäderna. Ur alkoholpolitiskt perspektiv måste det vara bättre att ge de näringsställen som har serveringstillstånd möjlighet att själva bestämma sina öppettider än att genom regleringar skapa förutsättningar för en okontrollerbar verksamhet. Ytterligare exempel på regler som enligt utskottet är onödiga och därför bör utmönstras ur alkohollagen är bestämmelserna om att priset på alkoholdrycker vid servering inte får understiga inköpspriset och förbudet att vidta åtgärder för att förmå gäster att köpa alkoholdrycker. Även bestämmelsen om att alkoholfria alternativ måste finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning på serveringsställen med tillstånd att servera alkoholdrycker saknar enligt utskottet någon alkoholpolitisk funktion. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So610 (m) yrkandena 9-11 ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande servering av alkoholdrycker att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkandena 9-11 och med avslag på motionerna 1997/98:So655 yrkandena 9 och 10 och 1997/98:So665 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Servering av alkoholdrycker (mom. 8) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet vill? och på s. 25 slutar med ? (s, c, fp, v, mp, kd)? bort ha följande lydelse: Kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd måste enligt utskottets mening ges ökad tyngd. Bl.a. bör kommunerna i sina riktlinjer ges rätt att begränsa antalet permanenta serveringstillstånd inom kommunen genom att tidsbegränsa tillstånden till förslagsvis tre år, varefter de på nytt prövas. Vidare anser utskottet att alkohollagens regler om serveringstillstånd bör ses över i syfte att begränsa antalet tillstånd och ge bestämmelserna en starkare social prägel som ger bättre förutsättningar för en allsidig prövning. Enligt förarbetena till alkohollagen skall alkoholpolitiska hänsyn ha företräde framför näringspolitiska vid beviljandet av serveringstillstånd. Frågan om kommunerna har uppfyllt dessa intentioner bör enligt utskottet bli föremål för en utvärdering. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att göra utvärderingen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna So655 (mp) yrkandena 9 och 10 samt So665 (s, c, fp, v, mp, kd) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande servering av alkoholdrycker att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So655 yrkandena 9 och 10 och 1997/98:So665 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:So610 yrkandena 9-11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Illegal alkoholhantering (mom. 9) Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Kerstin Heinemann (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med ?Utskottet vidhåller? och på s. 27 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Enligt utskottet är hembränning ett stort hot mot folkhälsan. Sverige riskerar att få en situation liknande den vi hade i slutet av 1800-talet då husbehovsbränningen var accepterad och ledde till förödande sociala konsekvenser. Särskilt alarmerande är den ökade konsumtionen av hembränd sprit bland ungdomar. All alkohol är skadlig under uppväxtåren, och det finns en bred politisk enighet om att främja en alkoholfri uppväxt. Utskottet anser att ett kraftfullt åtgärdsprogram omedelbart måste sättas in för att förebygga och beivra hembränningen. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att utarbeta ett handlings- och informationsprogram för att motarbeta hembränningen och polisen måste tilldelas ytterligare resurser i kampen mot denna form av brottslighet. Vidare anser utskottet att Sverige bör ta lärdom av den lyckade kampanj mot hembränning, smuggling och annan olovlig sprithantering som under de senaste åren genomförts i Norge. Utskottet delar också inställningen i motion So644 om att en upplysningskampanj om riskerna med att dricka förorenad etylalkohol, metanol eller alkohol som blivit tillgänglig på illegalt sätt snarast måste genomföras. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande illegal alkoholhantering att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So609, 1997/98:So644 yrkande 8 och 1997/98:So655 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Åldersgränser (mom. 10) Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med ?Utskottet har? och på s. 28 slutar med ?So660 (s) avstyrks? bort ha följande lydelse: Personer som har uppnått 18 år är valbara till riksdagen, har rösträtt, rätt att ta körkort, rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära alkoholdrycker på restauranger och barer, m.m. Utskottet anser att det är hög tid att även åldersgränsen för inköp på Systembolaget jämställs med myndighetsåldern. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna So610 (m) yrkande 8, So603 (m) och So623 (s) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i denna del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande åldersgränser att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So603, 1997/98:So610 yrkande 8 och 1997/98:So623 samt med avslag på motionerna 1997/98:So653 yrkande 3, 1997/98:So660 och 1997/98:So666 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Åldersgränser (mom. 10) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med ?Utskottet har? och på s. 28 slutar med ?So660 (s) avstyrks? bort ha följande lydelse: För att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar anser utskottet att åldersgränsen för servering av alkoholdrycker skall höjas från nuvarande 18 år till 20 år. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna So653 (kd) och So666 (s, c, fp, v, mp, kd) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i denna del avstyrks. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande åldersgränser att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So653 yrkande 3 och 1997/98:So666 delvis samt med avslag på motionerna 1997/98:So603, 1997/98:So610 yrkande 8, 1997/98:So623 och 1997/98:So660 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................5 Inriktningen av alkoholpolitiken 5 Allmänt 5 Bakgrund 7 Utskottets bedömning 8 Alkoholförebyggande åtgärder 11 Tidigare behandling 13 Utskottets bedömning 15 Detaljhandelsmonopolet 15 Systembolagets verksamhet 15 Utskottets bedömning 16 Alkoläsk m.m. 16 Bakgrund och tidigare behandling 17 Utskottets bedömning 19 Marknadsföring 20 Bakgrund och tidigare behandling 20 Utskottets bedömning 20 Försäljning av folköl 21 Bakgrund och tidigare behandling 21 Utskottets bedömning 21 Servering av alkoholdrycker 22 Bakgrund och tidigare behandling 23 Utskottets bedömning 24 Illegal alkoholhantering 25 Utskottets bedömning 26 Åldersgränser 27 Utskottets bedömning 27 Hemställan 28 Reservationer........................................29