2. Avkastningskravet för anordnare av bingospel

Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet (Betänkande 2004/05:KRU3 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande2004/05:KRU3

Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet

Sammanfattning
Kulturutskottet tillstyrker de ändringar i automatspelslagen och
lotterilagen som regeringen föreslår i proposition 2004/05:3.
Ändringen i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel innebär
att Lotteriinspektionen tar över socialnämndernas ansvar för
tillståndsgivningen för och tillsynen av förströelseautomater, dvs. sådana
spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form av frispel
på automaten. Dit hör bl.a. flipperspel, skjutare, målspel och TV-spel.

För att få tillstånd att anordna bingospel krävs i dag att bingospelet
kan väntas ge sammanslutningen en skälig avkastning. Regeringen föreslår
att det i lotterilagen (1994:1000) tas in en föreskrift om att även
avkastningen från spel på eventuella värdeautomater i samma lokal ska
beaktas vid tillståndsgivningen. Det ger fler bingoanordnare möjlighet
att få behålla sina tillstånd.
Lotterilagen ändras också på så sätt att Lotteriinspektionen ges möjlighet
att medge undantag från förbudet att ge kredit för insatser i lotteriet
när det finns synnerliga skäl.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. För förströelseautomater
för vilka tillstånd har meddelats tidigare föreslås särskilda
övergångsbestämmelser.
Såväl Kristdemokraterna som Vänsterpartiet reserverar sig mot de föreslagna
ändringarna i lotterilagen. Vänsterpartiet begär dock att regeringen
ska återkomma med ett nytt förslag där undantag från kreditförbudet
endast görs för näringsidkare. I en reservation motsätter sig Vänsterpartiet
också den föreslagna ändringen i automatspelslagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i automatspelslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:636)
om anordnande av visst automatspel. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:3 punkt 1 och avslår motion 2004/05:Kr6 yrkande 1.
Reservation 1 (v)

2. Avkastningskravet för anordnare av bingospel
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000) såvitt avser 22 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:3 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Kr5 yrkande
1 och 2004/05:Kr6 yrkande 3.
Reservation 2 (kd, v)

3. Undantag från lotterilagens kreditförbud
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000) såvitt avser 37 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:3 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Kr5 yrkande
2 och 2004/05:Kr6 yrkande 2.
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (kd)

Stockholm den 9 november 2004
På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),
Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius
(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Göran Persson i
Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),
Rossana Dinamarca (v), Hans Backman (fp), Lars-Ivar Ericson (c) och
Henrik Westman (m).

Redogörelse för ärendet
Regeringen beslutade den 19 maj 2004 att tillkalla en särskild utredare
för att göra en översyn av lotterilagen (dir. 2004:76). Översynen anses
nödvändig med hänsyn till att den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen
fört med sig stora förändringar på spel- och lotteriområdet. Utredningsmannen
ska även beakta utvecklingen inom EG-rätten, särskilt EG-domstolens
rättspraxis på området. Enligt direktiven ska utredaren ha slutfört
sitt uppdrag senast den 15 december 2005. Det står honom dock fritt att
dessförinnan redovisa delar av sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.

I proposition 2004/05:3 föreslås att tillståndsgivningen för spel och
lotterier ändras i tre avseenden. Lotteriinspektionen ska ta över
ansvaret som tillstånds- och tillsynsmyndighet för s.k. förströelseautomater
från socialnämnderna. Vidare ska tillståndsmyndigheterna ta hänsyn till
inte bara den framtida avkastningen från bingospel utan också avkastningen
från eventuella värdeautomater i samma lokal när tillstånd för att få
anordna bingospel prövas. En förutsättning för att tillstånd ska kunna
beviljas är att bingospelet kan väntas ge sammanslutningen en skälig
avkastning. Slutligen ska Lotteriinspektionen få möjlighet att medge
undantag från lotterilagens förbud att ge kredit för insatser i lotterier
när det finns synnerliga skäl.
Förslagen föranleder ändringar i dels lagen (1982:636) om anordnande av
visst automatspel, dels lotterilagen (1994:1000). De senare ändringarna
har granskats av Lagrådet som lämnat dem utan erinran. Däremot har
ändringarna i lagen om anordnande av visst automatspel inte prövats av
Lagrådet. Enligt regeringen rör det sig om författningstekniskt
okomplicerade ändringar och så enkla frågor att Lagrådets hörande saknar
betydelse.
Utskottet har valt att i detta sammanhang behandla endast propositionens
förslag och de båda motioner som väckts med anledning av propositionen.
Spel- och lotterifrågor tas också upp i ett stort antal motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2003 och 2004 och som hänvisats till
utskottet. Dessa motioner kommer utskottet att behandla i ett särskilt
betänkande vid ett senare tillfälle.

Utskottets överväganden
Ändringar i automatspelslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Lotteriinspektionen ska
överta socialnämndernas uppgifter enligt lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel.
Jämför reservation 1 (v).
Propositionen
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska ta över socialnämndernas
uppgifter enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Det gäller tillståndsgivning för och tillsyn av spel med förströelseautomater,
dvs. sådana spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form
av frispel på automaten. Dit hör bl.a. flipperspel, skjutare, målspel
och TV-spel. Förslaget motiveras i propositionen med att den kommunala
tillståndsgivningen i många fall inte fungerar tillfredsställande. Stora
samordningsvinster kan också göras om Lotteriinspektionen får ta över
dessa uppgifter, eftersom inspektionen redan i dag är tillståndsmyndighet
enligt lotterilagen för bl.a. varuspelsautomater och restaurangkasinospel,
vilket är spelformer som ofta förekommer ihop med förströelseautomater.

Enligt lagförslaget får Lotteriinspektionen inte bevilja tillstånd för
spel med förströelseautomater utan att polismyndigheten och berörd kommun
hörts i ärendet. Kommunerna har värdefull kunskap om de tilltänkta
spelplatserna och andra lokala förhållanden av betydelse för
tillståndsgivningen,
framhåller regeringen.
För sitt arbete med tillståndgivningen och tillsynen ska Lotteriinspektionen
få ta ut avgifter enligt föreskrifter som regeringen fastställer.
Lotteriinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

De nya bestämmelserna i lagen om anordnande av visst automatspel föreslås
träda i kraft den 1 januari 2005. Tillstånd som har meddelats med stöd
av äldre bestämmelser och vars giltighet löper ut före den 1 april 2006
ska fortsätta att gälla till dess giltighetstiden löper ut. Övriga
tillstånd med längre giltighetstid löper ut den 1 april 2006. Har beslut
meddelats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla för
överklagande och vid handläggningen av överklagandet.
Propositionen bygger i denna del på förslag som lagts fram av
Lotterilagsutredningen i det slutbetänkande utredningen överlämnade i juli
2000, Från tombola till Internet - översyn av lotterilagstiftningen
(SOU 2000:50). I propositionen tar regeringen också upp Lotterilagsutredningens
övriga förslag om förströelseautomater men avstår från att föra dem
vidare till riksdagen som lagändringar.
Det gäller utredningens förslag om att man ska kräva typgodkännande av
spelautomater, något regeringen varken finner möjligt eller önskvärt
med tanke på att det numera i snart sagt varje hem finns apparater som,
beroende på hur de används, skulle kunna klassificeras som spelautomater.

Det gäller vidare utredningens förslag om att upphäva automatspelslagen
och i stället föra in bestämmelserna om förströelseautomater i lotterilagen,
något som regeringen finner principiellt betänkligt eftersom en verksamhet
som inte utgör lotteri då skulle komma att regleras i lotterilagen.
Det gäller slutligen också utredningens förslag att i lagen föreskriva
att tillstånd för automatspel ska vara tidsbegränsade, något regeringen
inte finner nödvändigt eftersom de nuvarande bestämmelserna inte hindrar
beslutsmyndigheten från att begränsa tillståndens giltighet.
Motionen
Vänsterpartiet avvisar i motion Kr6 den föreslagna ändringen i lagen
(1982:636) om anordnande av visst automatspel (yrkande 1).
Motionärerna anser att det är socialnämnderna som har den lokala kunskapen
och som har möjlighet att agera på individnivå och som kan ingripa i
förebyggande syfte när problem kring spelandet uppstår eller hotar att
uppstå. De motsätter sig därför att ansvaret för tillstånd och tillsyn
av förströelseautomater förs över på Lotteriinspektionen. De brister
som i dag finns i den kommunala tillsynen och tillståndsgivningen bör
i stället åtgärdas genom utbildning och riktlinjer för hur dessa
verksamheter ska bedrivas.
Utskottet
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska överta de kommunala
socialnämndernas ansvar för tillståndsgivningen och tillsynen av spel
med förströelseautomater. Detta motsätter sig Vänsterpartiet som anser
att socialnämnderna har den lokala kunskapen och är bäst skickade att
ingripa i förebyggande syfte när problem uppstår.
Utskottet vill med anledning av detta framhålla följande. Lotteriinspektionen
har under 2003 undersökt hur den kommunala tillståndsgivningen enligt
automatspelslagen fungerar. Kartläggningen visar på stora brister och
på att stora skillnader föreligger mellan kommunerna. Tillståndsgivningen
är enligt Kommunförbundet i många kommuner en marginell arbetsuppgift,
vilket gör att det kan vara svårt att upprätthålla en tillräcklig
kompetens i sådana ärenden. De brister som uppdagats är enligt utskottets
mening av sådan art att enbart utbildningsinsatser och riktlinjer för
hur verksamheten ska bedrivas framstår som otillräckliga för att komma
till rätta med problemen.
Regeringens förslag till lösning innebär att ansvaret för tillståndsgivningen
enligt automatspelslagen förs över på Lotteriinspektionen, en myndighet
med stor kompetens på spelområdet. Vid tillståndsprövningen kommer
kunskapen om de lokala förhållandena att säkerställas genom att
polismyndigheten och berörd kommun alltid ska höras innan tillstånd meddelas.
Eftersom Lotteriinspektionen redan i dag är tillståndsmyndighet enligt
lotterilagen för bl.a. varuspelsautomater och restaurangkasinospel kan
dessutom samordningsvinster göras. I många fall är det nämligen samma
företag som arrangerar sådana spel och spel på förströelseautomater.
Dessutom får man med regeringens förslag en enhetlig tillämpning över
hela landet. Regeringens förslag framstår mot denna bakgrund som
ändamålsenligt.
Enligt utskottets mening bör riksdagen således anta det i propositionen
redovisade förslaget till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel (punkt 1) samt avslå motion Kr6 (v) yrkande 1.
Avkastningskravet för anordnare av bingospel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att även avkastningen från
spel på värdeautomater ska beaktas när tillståndsmyndigheten prövar
tillstånd för att få anordna bingospel.
Jämför reservation 2 (kd, v).
Propositionen
Ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja ett
allmännyttigt ändamål inom landet kan enligt 22 § lotterilagen (1994:1000)
få tillstånd att anordna bingospel. Då krävs emellertid att bingospelet
kan väntas ge sammanslutningen skälig avkastning.
Bingospelandet har på senare år minskat i omfattning, vilket medfört
att alltfler tillståndsinnehavare fått svårt att uppfylla detta
avkastningskrav.
Samtidigt gäller att AB Svenska Spel har placerat ut värdeautomater -
s.k. Miss Vegas-automater - i flera av landets bingohallar. Totalt fanns
405 sådana automater utplacerade vid det senaste årsskiftet. Dessa gav
under 2003 ett överskott på 213 miljoner kronor. En del av detta överskott
tillfaller bingospelsanordnarna.
När tillståndsmyndigheten vid prövningen enligt 22 § första stycket 4
lotterilagen bedömer avkastningskravet medger inte de nuvarande
bestämmelserna att hänsyn tas till avkastningen från eventuella värdeautomater
i samma lokal. I några fall leder det till att ansökningar avslås trots
att den samlade spelverksamheten i lokalen kan antas ge skälig avkastning.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det är rimligt att man vid
bedömningen av avkastningskravet beaktar all spelverksamhet som bedrivs
i spellokalen. Hänsyn bör således tas även till den avkastning som
värdeautomatspelet väntas ge. För att undvika att värdeautomatspelandet
tar över i bingohallar har regeringen för avsikt att verka för en
begränsning av avkastningen på värdeautomater så att denna inte överstiger
avkastningen på bingospelet.
Förslaget föranleder en ändring av 22 § lotterilagen. Ändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2005.
Motionerna
Förslaget till ändrad beräkningsgrund avvisas av Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna.
Kristdemokraterna begär i motion Kr5 att riksdagen avslår den föreslagna
ändringen av avkastningskravet för anordnare av bingospel (yrkande 1).
Motionärerna motsätter sig bestämt att den negativa utvecklingen på
bingomarknaden tas till intäkt för att låta avkastningen från spel på
värdeautomater få ingå i underlaget för tillståndsprövningen. Liksom
Spelberoendes riksförbund anser motionärerna att man med propositionens
förslag riskerar att få en ökning av en, ur spelberoendehänsyn, mycket
negativ spelform.
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr6 att riksdagen avslår förslaget
till lag om ändring i 22 § lotterilagen (yrkande 3). Om även avkastningen
från automatspel får beaktas när tillstånd för bingospel prövas anser
motionärerna att en i spelberoendehänseende mycket negativ spelform kan
komma att öka. Trots regeringens uttalade avsikt att verka för en
begränsning av avkastningen på värdeautomater anser motionärerna att risken
är överhängande för att förslaget kommer att leda till ett ökat spelande
på de starkt beroendeframkallande värdeautomaterna.
Utskottet
För att en förening ska få ordna bingospel krävs normalt att bingospelet
kommer att ge föreningen en skälig avkastning. I takt med att intresset
för denna spelform avtagit har alltfler tillståndsinnehavare fått svårt
att uppfylla detta avkastningskrav. Regeringen föreslår därför att även
överskottet från eventuella värdeautomater i samma lokal ska få räknas
in i bedömningsunderlaget.
Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna att det är
viktigt att man uppmärksammar förslagets inverkan på spelberoendet. Det
kan då konstateras att den ändrade beräkningsgrunden i sig inte har
någon omedelbar effekt på spelberoendet. Den innebär ju endast att
förutsättningarna för att starta eller bedriva bingoverksamhet förbättras
för de föreningar som också har värdeautomater i samma lokal. Indirekt
kan dock följden bli den att bingoarrangörer önskar få fler värdeautomater
utplacerade i sina lokaler för att på så sätt uppnå en högre avkastning
och säkerställa en fortsatt bingoverksamhet. Möjligheterna att göra det
är dock begränsade. Totalt finns för närvarande ca 410 Miss Vegas-automater
utplacerade i bingohallar. Detta är den enda typ av värdeautomat som
förekommer i bingohallar. I landet finns ca 95 bingohallar med sådana
värdeautomater. Eftersom AB Svenska Spel har rätt att placera ut högst
500 Miss Vegas-automater i bingohallar kan antalet värdeautomater i
sådana anläggningar öka med högst 90. Till detta kommer att regeringen
har för avsikt att verka för en begränsning som säkerställer att
avkastningen från värdeautomater inte kommer att överstiga avkastningen
från bingospelet. Med hänsyn härtill delar utskottet regeringens
uppfattning att någon risk för ett ökat spelberoende inte kan anses föreligga.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändring
i 22 § lotterilagen (1994:1000) och avstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande
1 och Kr6 (v) yrkande 3.
Undantag från lotterilagens kreditförbud
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Lotteriinspektionen i
enskilda fall ska kunna medge undantag från kreditförbudet i lotterilagen
om det finns synnerliga skäl.
Jämför reservationerna 3 (v) och 4 (kd).
Propositionen
Den som anordnar ett lotteri eller som är ombud för anordnaren får enligt
37 § lotterilagen inte lämna kredit för insatser i lotteriet. Bestämmelsen
har tillkommit för att minimera riskerna för spelmissbruk och de sociala
skadeverkningar detta kan ge upphov till. I förarbetena till
lotterilagen1Proposition 1993/94:182 s. 37. framhålls att spel på kredit i
enskilda fall kan få förödande konsekvenser eftersom deltagarna då
frestas att spela långt över sin ekonomiska förmåga. Ett i det sammanhanget
redovisat exempel är de då förekommande spelen och lotterierna på
071-linjer, som kunde leda till att spelare drog på sig stora skulder
vilka senare skulle betalas över telefonräkningen.
Kreditförbudet har också kommit att omfatta försäljningsformer som inte
användes när den nu aktuella bestämmelsen tillkom för ca 10 år sedan.
Ett exempel som lyfts fram i den nu aktuella propositionen är de
förmedlingsformer som tillämpats av vissa s.k. rikslotterier, dvs. lotterier
som anordnas i flera län. Dessa har under en längre tid förmedlat sina
lottsedlar via postförsändelser mot postförskott. Under senare år har
dessa lotterianordnare övergått till att anlita ombud och - efter en
lagändring som innebar att kreditförbudet kom att omfatta även ombuden
- s.k. servicebolag som skickar lotterna med post till köparen tillsammans
med en faktura. Även om fakturan inte betalas i tid deltar lotterna i
dragningen. Den som inte betalar fakturan blir däremot avstängd från
möjligheten att framöver köpa lotter på detta sätt.
Lottköparna får alltså i detta fall sina lottsedlar innan de betalas,
vilket är en form av kredit. Regeringen anser dock att det snarare rör
sig om ett alternativt betalningssätt än om ett sätt att göra det möjligt
för den som inte har råd att ändå spela. Någon risk för spelmissbruk av
det slag som en gång motiverade införandet av kreditförbudet ger
försäljningsmetoden inte upphov till, framhåller regeringen. I stället rör
det sig om en lösning som är praktisk och ekonomisk för både anordnaren
och lottköparen. Regeringen anser därför att det bör finnas möjlighet
för lotterianordnare att använda sig av ett sådant system vid försäljning
av lotter. I lotterilagen bör därför ges möjlighet till undantag från
förbudet att lämna kredit för insatserna i lotteriet, föreslår regeringen.

Denna möjlighet bör emellertid tillämpas restriktivt, anser regeringen.
För att markera detta föreslår regeringen att man i lagtexten anger
att "synnerliga skäl" ska föreligga för att undantag ska kunna medges.
Synnerliga skäl kan enligt regeringen aldrig föreligga om det rör sig
om en kreditform som innebär risk för spelmissbruk. För att säkerställa
en enhetlig tillämpning ska enligt förslaget Lotteriinspektionen vara
ensam behörig att pröva ansökningar om undantag, oavsett vilken myndighet
som gett tillstånd till lotteriet.
Förslaget föranleder ändring i 37 § lotterilagen.
Den föreslagna ändringen ska enligt propositionen träda i kraft den 1
januari 2005.
Motionerna
Även den föreslagna uppmjukningen av kreditförbudet i lotterilagen
avvisas av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
Kristdemokraterna begär således i motion Kr5 att riksdagen avslår
propositionens förslag om undantag från förbudet att lämna kredit för
deltagande i lotteri (yrkande 2). Något skäl till att medge ett sådant
undantag finns inte eftersom de uppkomna problemen redan kan lösas på
annat sätt. Motionärerna pekar på möjligheten till förskottsbetalning,
Internetbetalning och autogiro. Den föreslagna lagändringen riskerar
enligt deras mening att skapa otydlighet. Spelberoendeaspekterna har
heller inte genomlysts tillräckligt i förslaget, anser motionärerna.
Vänsterpartiets yrkande i motion Kr6 innebär att riksdagen ska avslå
den föreslagna ändringen i 37 § lotterilagen men samtidigt begära att
regeringen återkommer med ett nytt förslag där möjlighet till undantag
från förbudet mot kredit endast omfattar näringsidkare (yrkande 2).
Regeringens förslag är enligt Vänsterpartiet olyckligt eftersom det kan
bidra till att spelare köper fler lotter än vad deras ekonomi tillåter.
Motionärerna inser att spelombud kan ha behov av att köpa lotter på
kredit. De föreslår därför att kreditmöjligheten ska begränsas till
näringsidkare.
Utskottet
Enligt regeringens förslag ska Lotteriinspektionen kunna medge undantag
från kreditförbudet i lotterilagen om det finns synnerliga skäl. Rekvisitet
synnerliga skäl är ett starkt krav och innebär att denna regel ska
tillämpas restriktivt. Utskottet noterar också att den restriktiva
tillämpningen förutsätter att undantagsregeln bara kan användas i situationer
då det inte finns risk för spelberoende. Att endast Lotteriinspektionen
får medge undantag säkerställer samtidigt att tillämpningen blir enhetlig
över hela landet.
Mot denna bakgrund ser utskottet den föreslagna lösningen som både
praktisk och ändamålsenlig till nytta för såväl anordnare som ombud och
lottköpare. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring
av 37 § lotterilagen och avstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande 2 och
Kr6 (v) yrkande 2.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ändringar i automatspelslagen, punkt 1 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr6 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:3
punkt 1.
Ställningstagande
Regeringens motiv för att lägga över ansvaret för tillstånd för och
tillsyn av förströelseautomatspel på Lotteriinspektionen är att många
socialnämnder saknar erforderlig kompetens, bl.a. för att frekvensen av
ärenden kan vara låg i vissa delar av landet. Regeringen framhåller att
Lotteriinspektionen har hög kompetens inom området samt att berörd kommun
kommer att ges tillfälle att yttra sig, vilket anses eliminera risken
för brist på socialt hänsynstagande vid tillståndsgivning.
Vi anser att det är socialnämnderna som har bäst kännedom om de lokala
förhållandena och som också har bäst förutsättningar att kunna agera
såväl på individnivå som i förebyggande syfte när problem uppstår. De
brister som i dag utmärker tillsynen och tillståndsgivningen bör i
stället åtgärdas genom utbildning och tydliga riktlinjer för hur
verksamheten ska bedrivas.
Den avgift som Lotteriinspektionen föreslås få ta ut bör i stället
kommunerna kunna ta ut. Riksdagen bör bifalla motion Kr6 (v) yrkande 1
och avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel.

2. Avkastningskravet för anordnare av bingospel, punkt 2 (kd, v)
av Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 22 §. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Kr5 yrkande 1 och 2004/05:Kr6 yrkande 3 och avslår
proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Vi instämmer i den kritik som Spelberoendes riksförbund riktat mot
förslaget och avstyrker regeringens förslag till ändring i 22 § lotterilagen.
Med den föreslagna ändringen av beräkningsgrunden för att få anordna
bingospel riskerar man att få en ökning av en i spelberoendehänseende
mycket negativ spelform. Det är inte rimligt att nya tillstånd ska vara
avhängiga av att fler värdeautomater kan placeras ut i bingohallar. Vi
avstyrker därför regeringens förslag till ändring i 22 § lotterilagen
och tillstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande 1 och Kr6 (v) yrkande 3.

3. Undantag från lotterilagens kreditförbud, punkt 3 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 37 § samt tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i reservation 3 om undantag från
kreditförbudet för näringsidkare. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr6
yrkande 2, bifaller delvis motion 2004/05:Kr5 yrkande 2 och avslår
proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska ges möjlighet att vid
synnerliga skäl medge undantag från förbudet att lämna kredit för
deltagande i lotteri. Vi anser att detta är direkt olämpligt eftersom det
kan bidra till att spelare köper fler lotter än vad deras ekonomi
tillåter. Även om lotterianordnaren sätter stopp för fortsatta köp om
betalning inte erhålls, har det då redan hunnit gå för långt. Spelaren
är satt i skuld.
Vi förstår att det kan finnas behov för spelombud att kunna köpa lotter
på kredit. Vi föreslår därför att den föreslagna möjligheten till
undantag endast ska gälla näringsidkare.
Riksdagen bör således bifalla motion Kr6 (v) yrkande 2 och avslå
regeringens förslag till ändring i 37 § lotterilagen (1994:1000). Vidare
bör regeringen återkomma till riksdagen med ett nytt förslag där undantag
från förbud mot kredit endast omfattar näringsidkare. Därmed tillgodoses
i huvudsak förslagen i motion Kr5 (kd) yrkande 2.

4. Undantag från lotterilagens kreditförbud, punkt 3 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 37 §. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr5 yrkande 2, bifaller delvis motion 2004/05:Kr6 yrkande
2 och avslår proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ges möjlighet att i enskilda
fall medge undantag från lotterilagens förbud att ge kredit för insatser
i lotterier om det finns synnerliga skäl. Bakgrunden till förslaget är
att vissa s.k. rikslotterier, dvs. lotterier som anordnas i flera län
under en längre tid, har förmedlat sina lottsedlar via postförsändelser
mot postförskott.
Kristdemokraterna avstyrker förslaget. För dessa lotterier finns redan
i dag alternativa distributionsformer som inte förutsätter att kredit
lämnas. Man kan t.ex. använda sig av förskottsbetalning, Internetbetalning
eller autogiro. Det är därför inte rimligt att som i detta fall i en
lag införa undantag från en etablerad ordning. Lagändringen riskerar
att skapa otydlighet. Spelberoendeaspekterna har heller inte genomlysts
tillräckligt i förslaget.
Jag anser därför att riksdagen ska bifalla motion Kr5 (kd) yrkande 2
och avslå regeringens förslag till ändring i 37 § lotterilagen (1994:1000).
Därmed tillgodoses i huvudsak förslagen i motion Kr6 (v) yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:3 Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:636) om anordnande av visst automatspel.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000).
Följdmotioner
2004/05:Kr5 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag om att förväntad avkastning
på värdeautomatspel skall räknas med vid prövning av tillstånd att
anordna bingospel, vid bedömningen av om bingospelet kan antas komma att
ge skälig avkastning.
2. Riksdagen avslår propositionens förslag om undantag i förbudet
att lämna kredit för deltagande i lotteri.
2004/05:Kr6 av Siv Holma m.fl. (v):

1. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lagen (1982:636)
om anordnande av visst automatspel.
2. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lotterilagen 37
§ (1994:1000) och begär att regeringen återkommer till riksdagen med
ett nytt förslag där möjlighet till undantag från förbudet mot kredit
endast omfattar näringsidkare.
3. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lotterilagen 22
§ (1994:1000).

Bilaga 2
Regeringens lagförslag