Vissa anslag inom utrikesdepartementets område
Betänkande 1990/91:NU26
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU26
Vissa anslag inom utrikesdepartementets område
Innehåll
1990/91 NU26
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna B6 och B 7 (bidrag till vissa internationella organisationer) och E1--E3 (utrikeshandel och exportfrämjande),
dels -- helt eller delvis -- fem motioner med anknytning till dessa anslag.
Företrädare för exportkreditnämnden (EKN) har inför utskottet lämnat uppgifter om EKNs verksamhet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Dessa gäller anslag och bemyndiganden m.m. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring, kommerskollegium, exportfrämjande verksamhet och exportkreditnämnden. Utskottet avstyrker en motion (mp) om oförändrat anslag till GATT och tre motioner (fp; c) om liberalare regler för exportkreditgarantigivningen så att framför allt affärer på Polen underlättas. Vidare avstyrks en motion (v) om att riktlinjerna för garantigivningen borde innefatta hänsyn även till biståndspolitiska mål; den följs upp i en reservation.
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 5 har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anita Gradin -- framlagt förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln. Under här angivna punkter föreslås följande:
B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (s. 36--38) att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9253000 kr.
B 7. Internationell råvarulagring (s. 38) att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.
E 1. Kommerskollegium (s. 196--200) att riksdagen 1. godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom kommerskollegium skall vara i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat i avsnittet Förslag, 2. till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 50487000 kr.
E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 201--207) att riksdagen 1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 259815000 kr. 2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35000000 kr., 3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp på högst 8000000 kr.
E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar (s. 207--213) att riksdagen 1. medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och till 45000000000 kr. för LT-garantier, 2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr., 3. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1991/92 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1000000000 kr., 4. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar [för] budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1990/91:N234 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med motivering i motion 1990/91:U215 -- yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6515000 kr., dvs. 1 320 000 kr. mindre än som föreslås i propositionen.
1990/91:N319 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag om ökning av kreditvolymen hos exportkreditnämnden i enlighet med motionens förslag, 2. hos regeringen begär förslag, i enlighet med vad i motionen anförts, om ändring av regelsystemet för exportkreditnämnden så att möjlighet ges att ta med experter från andra länder då projekt granskas.
1990/91:N324 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion 1990/91:T251 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkreditgarantigivning.
1990/91:N358 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i motion 1990/91:U258 -- yrkas att riksdagen beslutar att exportkreditnämnden skall beakta biståndsmålen vid kredit[garanti]givning till u-länder.
1990/91:N371 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) såvitt avser yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:U532 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade statliga kreditgarantier.
Utskottet
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
I budgetpropositionen föreslås (bil 5 s. 36--38) ett anslag av drygt 9milj.kr. till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. Större delen härav, nära 6 milj.kr., avser bidrag till GATT (det allmänna tull- och handelsavtalet). GATT har utvecklats till det centrala organet för internationella handelsförhandlingar och för fastställande av normer för internationella handelsförbindelser. Bidraget till GATT tas i huvudsak ut på basis av de avtalsslutande ländernas andel av världshandeln. Slutförandet av GATTs s.k. Uruguayrunda och en nyligen införd systematisk granskning av de enskilda ländernas handelspolitik motiverar den höjning av bidraget till GATT om ca 1,3 milj.kr. som ingår i beräkningarna.
Den föreslagna ökningen av bidraget till GATT bör inte medges, hävdar miljöpartiet de gröna i motion 1990/91:N234. Motionärerna åberopar ett beslut av riksdagen hösten 1988 som innebar liberalisering av importen av äpplen och päron. Beslutet var, menar motionärerna, ett exempel på hur GATTs regler kan utgöra hinder för en effektiv hälso- och miljöpolitik.
Riksdagen avslog våren 1989 en motion (mp) med samma syfte. Utskottet lämnade härvid en kort redogörelse för GATT och dess finansiering. Det erinrades om att Sverige har gjort vissa åtaganden om stöd till samarbetet i GATT. Dessa åtaganden kan inte frångås från svensk sida, framhöll utskottet och underströk vikten av att arbetet för frihandel bedrivs i oförminskad omfattning (1988/89:NU19 s. 4).
GATTs regelverk har tillkommit i syfte att främja den globala frihandeln. Uttryckliga undantagsbestämmelser i GATT tillåter emellertid ett enskilt land att tillämpa importrestriktioner för skydd av hälsa och miljö avseende det egna landet. Miljöfrågor har kommit att tilldra sig ökat intresse inom GATT. Detta gäller t.ex. de diskussioner som inom Uruguayrundans jordbruksförhandlingar förs om möjligheten att av miljöskäl lämna stöd till vissa odlingstyper. Vidare har Sverige tillsammans med övriga EFTA-länder nyligen föreslagit en översyn i GATT av sambanden mellan miljöpolitik och handelspolitik.
Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången när frågan om bidrag till GATT behandlades. Regeringens förslag tillstyrks således, och motion 1990/91:N234 (mp) avstyrks.
Vad som i budgetpropositionen (s. 38) anmäls om internationell råvarulagring ger inte utskottet anledning till någon erinran. Regeringens förslag om anslag tillstyrks i denna del.
Utrikeshandel och exportfrämjande
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. På förslag av kollegiet förordar regeringen nu en översyn med sikte på att ansvarsgränserna mellan vissa myndigheter med uppgifter på det näringspolitiska området skall preciseras. Av en beräknad utgiftsminskning om 5 % under perioden 1991/92--1993/94 föreslås att tre procentenheter skall återföras till anslaget. Verksamheten kommer under perioden att till stor del präglas av de handelspolitiska konsekvenserna av ett utvidgat Europasamarbete och av uppföljningen av GATTs Uruguayrunda. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till kommerskollegium av ca 50,5 milj.kr. Likaså ställer sig utskottet bakom vad regeringen har uttalat om den huvudsakliga inriktningen av kollegiets verksamhet.
Under anslaget till exportfrämjande verksamhet beräknas medel för det slags verksamhet som Sveriges exportråd antingen självt utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen. Anslaget för budgetåret 1991/92 är beräknat till ca 260 milj.kr. Vidare föreslås bemyndiganden för regeringen att intill belopp av högst 35 milj.kr. resp. högst 8 milj.kr. göra utfästelser om stöd till svensk projektexport och till konsultexport. Utskottet tillstyrker här angivna förslag beträffande exportfrämjande verksamhet. Motionsyrkanden rörande svensk handelsrepresentation i de baltiska republikerna tar utskottet upp i ett senare betänkande (1990/91:NU36).
Exportfinansiering
Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att genom utfärdande av garantier på statens vägnar främja svensk export. En garanti utgör en försäkring som skyddar svenska företag mot vissa förluster vid exportaffärer och investeringar utomlands. Till Exportkreditnämnden, täckande av vissa skadeersättningar föreslår regeringen ett formellt belopp av 1000kr. Vidare begär regeringen vissa medgivanden och bemyndiganden. Ett av dessa gäller betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2 miljarder kronor, vilket innebär en höjning jämfört med tidigare. Utskottet tillstyrker här angivna förslag beträffande EKN.
De motioner rörande exportfinansiering som behandlas i detta betänkande syftar till att reglerna för EKN skall liberaliseras så att svensk export till framför allt Polen och u-länderna underlättas och att exporten därmed gynnar även de berörda mottagarländerna.
Riksdagen fattade våren 1990 beslut om riktlinjer för statlig garantigivning genom EKN (prop. 1989/90:44, 1989/90:NU19). Regeringens förslag, som riksdagen godtog, syftade till att systemet skulle renodlas i fråga om bedömningsgrunderna. Garantigivningen sker sålunda inom två system, nämligen N-systemet (normalgarantier) och LT-systemet (Long Term-garantier). Gemensamt för de båda systemen är målet att verksamheten skall gå ihop; för LT-systemet gäller detta åtminstone på sikt. Det innebär att EKNs uppgift är att genom bedömning av länders och företags kreditvärdighet minimera förlustrisken. Skillnaden mellan de båda systemen gäller förutsättningarna för måluppfyllelsen. Bedöms riskernas överblickbarhet och spridning vara tillfredsställande skall garanti kunna utfärdas inom N-systemet. Vid mer osäkra förutsättningar görs prövningen inom LT-systemet. Härvid görs först en bedömning av risken. Om denna anses acceptabel prövas samhällsintresset i vad avser garantins bidrag till uppnående av vissa inhemska industripolitiska mål. Riktlinjerna föreskriver inte någon bedömning av huruvida affären bidrar till andra i och för sig angelägna samhällsintressen.
Vid utskottsbehandlingen förra året avgavs en reservation (vpk, mp), i vilken förespråkades vidgade samhällshänsyn inom ramen för exportkreditgarantisystemet. Reservanterna ansåg sålunda att garantigivningen skulle kunna komplettera befintliga politiska medel, t.ex. för att främja sysselsättning och regional utveckling men också för att hindra viss export av varor och kunnande, exempelvis på krigsmaterielområdet. I en reservation (fp, c, mp) rörande miljögarantier anfördes att det statliga systemet för exportkreditgarantier torde vara ett ändamålsenligt medel att stimulera export av miljöteknik.
En ökning av täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier, så att nämnden skulle kunna försäkra en affär upp till samma nivå -- 95% -- som konkurrentlandet Tyskland, påfordras i motion 1990/91:N319(c). Motionärerna pekar på att EKNs garantier endast uppgår till 85 % och menar att detta skapar olikheter i konkurrenshänseende mellan de båda länderna. Motionärerna tar främst sikte på garantier som lämnas för affärer på Polen.
Enligt vad utskottet har inhämtat kan EKN i likhet med den motsvarande tyska garantimyndigheten försäkra upp till 95 % av en affär. Detta hindrar inte att en lägre täckningsgrad kan komma i fråga. Valet av nivå styrs -- såsom har antytts i det föregående -- av riskbedömningen och kan skilja mellan olika länder och mellan olika affärer. I fråga om investeringsgarantier gäller sedan den 1 januari 1991 enligt en nyligen beslutad ändring (SFS 1990:1113) i förordningen (1987:861) om investeringsgaranti en viss utvidgning av garantitäckningen. Ytterligare en förbättring avser ramen för investeringsgarantierna; i budgetpropositionen föreslås -- såsom har framgått i det föregående (s. 5) -- en ram om 2 miljarder kronor, vilket innebär en fördubbling jämfört med tidigare. Förslaget är föranlett av den ökade efterfrågan som väntas följa av stigande svenska investeringar, främst i Centraleuropa och Östeuropa.
Polen har stora skulder till olika länder och har träffat överenskommelser med den s.k. Parisklubben och IMF (Internationella valutafonden) som går ut på att Polens skulder skall omförhandlas. Svenska staten har genom EKN fordringar på Polen som för närvarande uppgår till ca 3,4 miljarder kronor. EKN lämnar som en följd av Polens nyssnämnda åtaganden garantier för affärer på detta land men endast för affärer av begränsad omfattning. I samband med den omförhandling som görs inom Parisklubben har EKN i fråga om affärer på Polen påtagit sig ett kreditengagemang om 250 milj.kr. Vad EKN bl.a. granskar är i vilken utsträckning Polen betalar förfallna skulder efter det s.k. avbrottsdatum som fastställs i samband med omförhandlingarna. Täckningsgraden för exportaffärer med Polen är normalt 85 %.
I samband med behandlingen av proposition 1989/90:44 uppmärksammade utskottet (1989/90:NU19 s. 10) att riktlinjerna i vissa fall kunde leda till olikheter i konkurrensförutsättningarna för svenska exportföretag jämfört med företag i andra länder. Enligt vad utskottet har inhämtat gör Sverige i internationella sammanhang försök att få till stånd en premiepolitik som är riskbaserad och därmed åstadkomma en minskning av garantigivningens snedvridande effekter.
Utskottet har här lämnat en sammanfattande redogörelse för de riktlinjer för EKN som riksdagen har ställt sig bakom. Utskottet konstaterar att vissa förbättringar gäller för de risker som kan täckas genom EKNs investeringsgarantisystem. Utskottet utgår från att dessa också kan komma svenska investeringar i Polen till godo. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det nu behandlade yrkandet i motion 1990/91:N319 (c).
I samma motion framförs ett önskemål om en ändring i reglerna för EKN som medger anlitande av experter från det berörda landet i samband med projektgranskning. Även detta förslag gäller i första hand exportaffärer med Polen och siktar till att projekt som i något avseende är bristfälliga skall kunna rensas bort på ett tidigt stadium och därmed att EKNs risker skall minskas.
Enligt vad utskottet har erfarit lämnar Förbundsrepubliken Tyskland stöd till Polen genom en regeringskredit. Urvalet av de projekt som avses bli finansierade härigenom görs av en grupp med företrädare för de båda länderna. Sveriges exportfinansiering genom garantigivning sker uteslutande genom EKN. Om EKN konstaterar att det i ett projekt ligger en regeringsgaranti i botten utgår myndigheten från att projektet i fråga har prioritet. EKNs verksamhet är emellertid inte inriktad på projektgranskning i ordets egentliga bemärkelse. EKN har för övrigt möjlighet att anlita den expertis som nämnden finner lämplig, dvs. även experter från det land som garantin avser.
Utskottet finner inte någon åtgärd från riksdagens sida påkallad med anledning av det nu berörda yrkandet i motion 1990/91:N319 (c), vilket alltså avstyrks.
EKN borde få direktiv att prioritera garantier för investeringar i kommunikationer inom och till Polen och de baltiska republikerna, är innebörden i motion 1990/91:N324 (c). En väl fungerande infrastruktur är, framhåller motionärerna, av central betydelse för utvecklingen i dessa stater.
Utskottet vill liksom motionärerna understryka betydelsen av en väl fungerande infrastruktur. I det föregående har en redogörelse lämnats för de riktlinjer som gäller för exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det förhållandet att nu även s.k. systemskiftesrisker täcks och att ramen för investeringsgarantier föreslås bli vidgad till dubbla det hittillsvarande beloppet, dvs. från 1 miljard kronor till 2 miljarder kronor, möjliggör ökad garantigivning. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandet är, enligt utskottets mening, inte erforderligt. Motion 1990/91:N324 (c) avstyrks.
Utökade statliga kreditgarantier är ett önskemål som förs fram i motion 1990/91:N371 (fp). EKN borde se betydligt mer positivt än hittills på svenska kreditgarantier för investeringar i Polen, säger motionärerna och har därvid främst miljövårdande och energibesparande investeringar i åtanke. De för samtidigt fram tanken att det bör övervägas om hela eller delar av den polska skulden till Sverige borde efterskänkas.
Den fråga om statlig kreditgarantigivning som tas upp i denna motion är närbesläktad med dem som har behandlats i det föregående. Frågan om Polens skulder behandlas för närvarande i Parisklubben. Enligt vad utskottet har erfarit kan resultatet härav komma att bli en nedskrivning av skulderna. Motion 1990/91:N371 (fp) avstyrks i berörd del.
EKNs regler borde innefatta möjlighet att beakta biståndsmål vid garantigivningen, heter det i motion 1990/91:N358 (v). Motionärerna riktar kritik mot att handelspolitiken är inriktad på det kommersiella intresset medan däremot föga hänsyn tas till möjligheten att genom styrning av svensk export kunna tillgodose intresset av demokrati i mottagarlandet.
I det föregående har en redovisning av reglerna för exportfinansiering genom garantigivning lämnats. För biståndsverksamhet finns särskilda organ, främst styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är önskvärt med en renodling av exportkreditgarantisystemet. Enligt utskottets mening bör sålunda finansiering av export med biståndspolitisk inriktning även i fortsättningen hanteras inom andra system, skilda från det som tillämpas av EKN. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1990/91:N358 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 6 och med avslag på motion 1990/91:N234 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9253000kr.,
2. beträffande internationell råvarulagring att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 7 till Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2000000kr.,
3. beträffande kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 1 momenten 1 och 2 dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för verksamheten inom kommerskollegium, dels till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 50487000kr.,
4. beträffande exportfrämjande verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 2 a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 259815000kr., b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35000000kr., c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8000000kr.,
5. beträffande exportkreditnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 3 a) medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och till 45000000000 kr. för LT-garantier, b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr., c) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden från budgetåret 1991/92 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett värde motsvarande högst 1000000000 kr., d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
6. beträffande täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 1,
7. beträffande anlitande av experter att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 2,
8. beträffande garantier för investeringar i kommunikationer att riksdagen avslår motion 1990/91:N324,
9. beträffande utökade statliga kreditgarantier att riksdagen avslår motion 1990/91:N371 yrkande 2,
10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen att riksdagen avslår motion 1990/91:N358. res. (v)
Stockholm den 5 mars 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Björn Kaaling (s).
Reservation
Biståndsmål vid garantigivningen (mom. 10)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion 1990/91:N358 (v)" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att exportkreditgarantisystemet också kan innefatta hänsyn till olika samhällsintressen. EKN bör vid garantigivningen särskilt beakta mottagarlandets förhållanden med avseende på de biståndspolitiska målen, bland vilka ingår att en demokratisk utveckling skall främjas. Riksdagen bör besluta om en ändring av EKNs riktlinjer i enlighet med kravet i motion 1990/91:N358(v). Utskottet tillstyrker alltså motionen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N358 (v) beslutar att riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen även skall innefatta hänsyn till biståndspolitiska mål.
Särskilda yttranden
1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mom. 1)
Lars Norberg (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna betraktar en vidgning av det internationella samarbetet mellan likaberättigade, självständiga stater och mellan enskilda människor som en oundgänglig grundval i arbetet på att rädda vår gemensamma jord från ekologiska katastrofer och krigets fasor. Det är därför viktigt att Sverige stödjer organisationer med denna inriktning.
Det kan emellertid konstateras att kravet på likaberättigande inte alltid är tillräckligt för att en handel på lika villkor skall kunna åstadkommas. Vissa västerländska företag bedriver verksamhet i och handel med u-länder på ett sätt som allvarligt skadar dessa länders ekologiska system och exploaterar människorna där. I fråga om GATT har strävan mot en global frihandel i inte ringa utsträckning kommit att stå i konflikt med intresset att hindra ekologisk och social dumpning, till skada för människor och miljö i såväl de importerande som de exporterande länderna.
Det är därför med tillfredsställelse som jag nu noterar de initiativ i GATT som har tagits av EFTA-länderna i fråga om handel och miljö. Jag utgår från att Sverige därvid driver frågan på ett sådant sätt att hänsynen till miljön -- globalt, regionalt och lokalt -- och till människors hälsa i fortsättningen blir riktningsgivande i GATT-samarbetet.
2. Exportkreditnämnden (mom. 5)
Lars Norberg (mp) anför:
Vid näringsutskottets behandling förra året av riktlinjerna för statlig garantigivning vid export förde miljöpartiet det grönas representant fram vissa kritiska synpunkter mot regeringens förslag. I en reservation (vpk, mp) betonades behovet av vidgade samhällshänsyn inom ramen för exportkreditgarantisystemet. Garantigivningen skulle sålunda, menade vi, kunna komplettera befintliga politiska medel t.ex. för att främja sysselsättning och regional utveckling. På motsvarande sätt skulle systemet kunna utnyttjas för en effektivisering av gällande lagstiftning om förbud mot utförsel av krigsmateriel men också för exportkontroll när det gäller vissa slags teknologier, t.ex. på kärnkraftsområdet. En annan reservation (fp, c, mp) gav uttryck för den synpunkten att statliga exportkreditgarantier torde vara ett ändamålsenligt instrument när det gäller investeringar i ny teknik i länder med allvarliga miljöproblem. Jag anser att dessa synpunkter i fråga om kreditgarantisystemet fortfarande har giltighet.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna2
Utskottet3 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.3 Utrikeshandel och exportfrämjande4 Exportfinansiering5 Hemställan8
Reservation Biståndsmål vid garantigivningen (v)10
Särskilda yttranden 1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mp)10 2. Exportkreditnämnden (mp)11