Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område
Betänkande 1994/95:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU14
Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1994/95:100 bil. 4)
Innehåll
1994/95 UU14
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition 1994/95:100 bilaga 4 avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.), anslagen B 1--5 och B 8--11 under littera B (Bidrag till vissa internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2 under littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.), anslagen E 4--E 5 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.
Regeringen föreslår att totalt 4 222 895 000 kr anvisas till ovan nämnda anslag budgetåret 1995/96.
I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet godkänner också de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen och inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet tar vidare ställning till olika motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande medelsanvändningen.
Till betänkandet har fogats 11 reservationer och ett särskilt yttrande.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1994/95:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7), B (1--5 och 8--11), D (1--2), E (4--5) och F (1--6):
1994/95:100 bilaga 4 A vari yrkas att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet ovan Förändringar inom verksamhetsområdet.
1994/95:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 666 663 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 26 999 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 115 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 809 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 770 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 410 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 351 353 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 472 500 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 36 339 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 040 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 341 948 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 823 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 B 11 vari yrkas att riksdagen till Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 633 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 D vari yrkas att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser Information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar inom detta verksamhetsområde.
1994/95:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 88 784 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 204 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 118 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F vari yrkas att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
1994/95:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 641 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 360 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 18 711 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 15 579 000 kr.
1994/95:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 248 000 kr.
Motionerna
1994/95:U301 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska FN-delegationen i New York.
1994/95:U302 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.
1994/95:U304 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ambassaden i Lima, Peru inte bör läggas ner.
1994/95:U305 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omfördela resurserna vid utlandsrepresentationen i USA så att generalkonsulatet i Los Angeles bibehålls.
1994/95:U306 av Jan Backman och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i Sverigeinformationen.
1994/95:U307 av Berit Löfstedt och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av diplomatisk närvaro i Franska Väst- och Centralafrika.
1994/95:U308 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten till ytterligare besparingar på utrikesförvaltningen genom hemmabaserade ambassadörer, 2. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 1 377 000 kr mindre än regeringen föreslagit eller således 12 393 000 kr.
1994/95:U309 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av ambassaden i Kinshasa.
1994/95:U310 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skyndsam översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation, 2. att riksdagen under tredje huvudtiteln anslag A 1. Utrikesförvaltningen anvisar ett extra anslag om högst 50 000 000 kr att användas efter översyn av den svenska utrikesrepresentationen.
1994/95:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen beslutar avveckla anslaget F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
1994/95:U312 av Peter Eriksson och Birger Schlaug (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nedskärningar inom utrikesförvaltningen inte bör innebära total nedläggning av någon beskickning, 2. att riksdagen under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen anvisar ytterligare 38 000 000 kr för att begränsa nedskärningarna inom utlandsmyndigheterna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare besparingar inom utlandsmyndigheterna inte bör planeras för kommande budgetår under denna mandatperiod.
1994/95:U313 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete på det diplomatiska området.
1994/95:U314 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar 3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 20 000 000 kr, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av F 2-anslaget till 15 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av grundbidragen vid fördelning av medel under F 2-anslaget, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för F 2-anslagets fördelning mellan de sökande organisationerna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att F 2-anslaget skall rubriceras Information, studier och forskning om fredspolitik.
1994/95:U315 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en svensk representation bör inrättas i Murmansk i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:U316 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återställa organisationsstödet till Transnationella Stiftelsen, TFF, till vad som motsvarar det ursprungliga bidragets reella värde i dag, 450 000 kr.
1994/95:U317 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret 1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om fredspolitik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att angivna mål bör bli vägledande för anslagets fördelning mellan de sökande organisationerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundbidragen bör prioriteras, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett snabbt återställande av F 2-anslaget till den tidigare högre nivån.
1994/95:U629 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas 10. att riksdagen hos regeringen begär att den omfördelar anslag inom UD:s budget så att en officiell svensk representation kan bibehållas i Jordanien.
1994/95:U638 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Taiwans representationskontor i Stockholm,
1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och Lars Leijonborg (c, fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild redovisning till riksdagen om nivå och innehåll i Nordiska ministerrådets budget för år 1996 innan budgetförslaget fastställs i ministerrådet.
1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av ett svenskt konsulat i Murmansk.
A. Utrikesförvaltningen m.m.
Propositionen (s. 3--21)
Sveriges inträde i den europeiska unionen den 1 januari 1995 skapar nya möjligheter för Sverige att medverka i Europas utveckling och för internationell politik i stort. I EU-samarbetet avser regeringen att verka för att skapa en allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa, säkerställa EU:s öppenhet mot staterna i Central- och Östeuropa och de baltiska staterna. Utrikesförvaltningens resurser kommer vidare bl.a. att tas i anspråk för fredsbevarande styrkor, civila och militära observatörer, diplomatiska och biståndsinriktade insatser samt andra freds- och säkerhetsskapande insatser i första hand genom Förenta nationerna (FN) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Verksamheten inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) fordrar också svensk uppmärksamhet. Av särskild betydelse är samarbetet i Norden och Östersjöområdet.
Förutsättningarna för det svenska agerandet och engagemanget på det utrikespolitiska området begränsas av det mycket ansträngda statsfinansiella läget. Långsiktiga ambitionshöjande åtgärder inom ett område, till följd av förändringar i omvärlden eller av andra skäl, kommer att kräva motsvarande kostnadssänkningar inom andra områden. Regeringen föreslår i föreliggande proposition att förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom utrikesförvaltningens verksamhetsområde minskas med 231 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 105 miljoner kronor. För ett år blir besparingen 70 miljoner kronor.
Verksamhetsområdet under littera A. Utrikesförvaltningen m.m. omfattar förvaltningskostnaderna vid Utrikesdepartementet och de svenska utlandsmyndigheterna (A 1), kostnaderna för eventuella kursförluster (A 2), honorärkonsuler (A 3), nordiskt samarbete (A 4), utredningar (A 5), officella besök (A 6) samt ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (A 7).
Utrikesförvaltningen har under de senaste budgetåren ålagts stora besparingar. Budgetåret 1993/94 resulterade de i att tio utlandsmyndigheter lades ned. Härutöver drogs ett tjugotal befattningar vid utlandsmyndigheter in, och departementets organisation förändrades och minskades. Dessa åtgärder har lett till att drygt 40 lokalanställda samt 70 tjänstemän, huvudsakligen assistenter, stationerade i departementet och i utlandet sagts upp (jfr. bet. 1993/94:UU14 s. 7--9). Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes år 1993 och är nu enligt propositionen slutförd. Integrationen som på lång sikt beräknas medföra ytterligare rationaliseringsvinster har redan inneburit minskade kostnader genom att antalet utsända vid berörda myndigheter kunnat minska.
Innevarande budgetår 1994/95 har besparings- och rationaliseringskraven inriktats på att minska kostnaderna dels för lokalförsörjningen, dels för lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna. Kostnadsbegränsningar har ålagts resor som företas inom förvaltningen. Arbetet med att standardisera ADB- och kommunikationsprogram pågår syftande till kostnads- och effektivitetsvinster.
I propositionen sägs att arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män inom utrikesförvaltningen kommer att intensifieras. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att andelen kvinnor på chefstjänster skall öka och för att andelen kvinnor och män skall fördelas jämnare mellan och inom olika områden i organisationen.
Budgetåret 1995/96 står, som framgått ovan, utrikesförvaltningen inför fortsatta besparingar; bl.a. har anslaget A 1. Utrikesförvaltningen räknats ner med 76 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 167 miljoner kronor eller 11 %. För att uppnå sparbetinget under mandatperioden aviseras i propositionen en rad åtgärder, bl.a. nedläggning av femton utlandsmyndigheter, hemstationering av ett fyrtiotal befattningar vid kvarvarande utlandsmyndigheter och rationaliseringar på fastighets- och bostadsområdet vid utlandsmyndigheterna samt förhandlingar med de fackliga organisationerna om revidering av kostnadsersättningar i enlighet med avtalet om utlandsbestämmelser.
Inom området Utrikesförvaltningen m.m. föreslås för budgetåren 1997 och 1998, utöver effektivitetskravet för statlig konsumtion, en ytterligare minskning med 1 miljon kronor avseende utredningsverksamheten. Regeringen föreslår att inriktningen av besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och 1998 inom området Utrikesförvaltningen m.m. godkänns av riksdagen.
Sammanfattning av motionerna
I ett antal motioner framförs förslag om förändringar i utrikesförvaltningens utrikesrepresentation under budgetåren 1995/96, 1997 och 1998.
I motion U301 (mp) anförs att en hållbar och bärkraftig utveckling för överlevnad kräver att alla beslut, förslag och ståndpunkter underställs en granskning ur ett ekologiskt perspektiv. Detta gäller också för det internationella samarbetet, inte minst i FN-sammanhang. Motionärerna föreslår därför att en tjänst med ekologisk kompetens inrättas vid den svenska FN-delegationen i New York. Enligt motionärerna bör en sådan tjänst inrättas under liknande former som gäller för två speciella befattningar vid FN-delegationen, den ena som militär rådgivare och den andra som syftar till att bistå det svenska näringslivet.
Frågan om att upprätta handelskontor och ett konsulat i Murmansk tas upp i tre motioner. I motion U302 (m) framhålls att samarbetet mellan de åtta nordligaste länen i Sverige, Norge, Finland och Ryssland innebär nya, gigantiska utmaningar. En miljöanpassad exploatering är nyckeln till Rysslands ekonomiska utveckling. Norge och Finland har redan öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk. I motion U315 (c) anförs att frågan om svensk representation i Murmansk bör beaktas i samband med nedläggningar och andra indragningar i förvaltningens utrikesrepresentation. Den nuvarande lösningen med Norges generalkonsul som svensk representant i Murmansk är enligt motion U811 (v) yrkande 6 inte tillfredsställande. Ett inrättande av ett svenskt konsulat bör prioriteras.
I motion U304 (m) anförs att ambassaden Lima i Peru bör behållas. I motionen hänvisas bl.a. till att ett stort antal svenska företag har dotterföretag i Peru och att företag som ABB, AGA, Alfa Laval, Ericsson, Sandvik m.fl. svarar för en avsevärd del av den svenska exporten till Peru. Härutöver är, enligt motionären, Peru ett prioriterat samarbetsland i EU. En nedläggning av ambassaden ger en felaktig signal, i synnerhet som det ömsesidiga intresset för intensifierade kontakter länderna emellan är på stark uppgång. Den peruanska ambassaden i Stockholm täcker inte bara Sverige utan hela Norden.
I motion U305 (m) erinras om att generalkonsulatet i Los Angeles bör behållas. Generalkonsulatet representerar 13 ekonomiskt expansiva delstater i USA. Varken bevakning från ambassaden i Washington eller honorärkonsulernas värdefulla verksamhet kan ersätta trovärdigheten och kunskapsresursen hos en officiell utlandsmyndighet i denna region av USA.
Behovet av att behålla ambassaden i Kinshasa tas upp i två motioner. I motion U307 (s) erinras om svenskt politiskt och kommersiellt intresse i fransktalande Afrika. Det bör undersökas i vilken mån EU-medlemskapet kan göra det möjligt för Sverige att dra ner den egna utrikesrepresentationen. Ökat nordiskt samarbete på plats bör eftersträvas för att minska kostnaderna. Behovet av utlandsplacerade militärattachéer bör ses över. Deras funktion kunde eventuellt ersättas av det arbete som sker inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Partnerskap för fred (PFF). I motion U309 (fp) framhålls riksdagens tidigare markering av behovet av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. Svenska ambassadens betydelse för såväl svenska missionens verksamhet som biståndsinsatserna i området betonas. Motionärerna föreslår att andra besparingsalternativ bör övervägas som t.ex. neddragning/nedläggning av ambassaderna i Cuba eller Guatemala.
I motion U629 (s) yrkande 10 ifrågasätts regeringens avsikt att lägga ned ambassaden i Amman. Motionärerna pekar på att Jordanien är en nyckelnation i den pågående fredsprocessen i Mellanöstern. En nedläggning av ambassaden i Amman är en signal som kan misstolkas i arabvärlden. En omfördelning inom UD:s budget i valet av nedläggningar eller omfattning av personalstaben på beskickningarna bör göra det möjligt att behålla ambassaden i Amman.
Motion U638 (m) yrkande 1 berör Sveriges relationer med Taiwan och detta lands representationskontor i Stockholm. Taiwans representationskontor i Stockholm bör få samma behandling som det svenska Exportrådskontoret i Taipei, dvs. befrias från inkomstskatt och skatt på införsel av förbrukningsvaror. Som medlem i EU bör Sverige anpassa sig till den praxis som utvecklats bland unionens medlemsstater som t.ex. Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike. Enligt motionären medger även Norge befrielse från inkomstskatt.
Vänsterpartiet ställer sig i motion U308 bakom regeringens förslag till besparingar de kommande budgetåren. Ytterligare förslag bör prövas för att öka effektiviteten i förvaltningen. Det förefaller dock olämpligt med ytterligare personalnedskärningar. Jämställdheten inom UD är eftersatt. Motionärerna anser att det nordiska samarbetet som finns på flera utlandsmyndigheter bör utvecklas ytterligare. Möjligheterna till nordisk konsulär samverkan bör utredas. Det s.k. KSA-systemet med hemmabaserade ambassadörer bör i besparingssyfte vidareutvecklas (yrkande 1). I yrkande 2 föreslås nedskärning i A 6-anslaget Officiella besök m.m. med 1 377 000 kr till 12 393 000 kr för budgetåret 1995/96.
Även motion U313 (m) tar upp frågan om nordiskt samarbete inom utrikesförvaltningen och anför att det synes rimligt att de nordiska länderna fördelade sina utlandsrepresentationer sinsemellan och i nära diplomatisk samverkan. Motionären anser t.ex. att viseringar och informationsverksamhet bör kunna utföras samnordiskt. Ett sådant samarbete skulle kunna medföra ökade besparingar för respektive lands utrikesförvaltning. Sverige bör ta erforderliga initiativ för att få till stånd ett sådant samarbete.
I motion U310 (m) anförs att regeringens förslag till besparingar inom utrikesförvaltningen bygger på föreställningen att den rådande strukturen i princip skall bibehållas fast på en lägre utgiftsnivå och genom att ett antal utlandsmyndigheter avskaffas och att tjänstemännens kostnadsersättningar reduceras. Bland annat mot bakgrund av de utrikespolitiska förändringarna i omvärlden, det svenska EU-medlemskapet och den offentliga sektorns finansiella kris kan detta enligt motionärerna inte vara ett rimligt tillvägagångssätt. Frågan om den svenska utrikesrepresentationens övergripande struktur är en fråga för riksdagen. Regeringen bör därför tillsätta en parlamentarisk utredning som till sommaren 1995 skall lägga fram förslag om principerna för svensk utrikesrepresentation (yrkande 1). En sådan utredning bör bl.a. analysera kostnader som bör belasta andra delar av svensk förvaltning och samhällsliv, den exportfrämjande verksamheten och samverkan mellan de nordiska utrikesförvaltningarna samt inom EU:s ram. Ett extra anslag om 50 miljoner kronor bör finnas i beredskap under A 1-anslaget för att eventuellt användas efter en sådan översyn (yrkande 2).
I motion U312 (mp) motsätter sig motionärerna regeringens förslag till nedskärningar i utrikesförvaltningen (yrkandena 1 och 4). De svenska beskickningarna behövs för att Sverige skall kunna driva en självständig utrikespolitik och inte bli beroende av EU. Ytterligare 38 miljoner kronor bör anvisas A 1-anslaget genom en minskning av E 2-anslaget (Exportfrämjande verksamhet) så att nedläggningarna av utlandsmyndigheter kan begränsas (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella resurser samt Sveriges utrikesrepresentation.
Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningen på grund av det statsfinansiella läget tvingats till kraftiga nedskärningar i verksamheten. En serie besparingsåtgärder och reformer har genomförts i utrikesförvaltningen under hela 1980-talet fram till i dag i syfte att fortsatt kunna möta de krav som riksdag och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för Sveriges utrikespolitik. Besparingsarbetet under de senare budgetåren har bl.a. tvingat fram avveckling av flera utlandsmyndigheter liksom personalneddragningar. Budgetåret 1992/93 lades fyra lönade myndigheter ned, och två konsulat omvandlades till honorärkonsulat. Budgetåret 1993/94 stängdes tio myndigheter som bemannats med utsänd personal. Ett tjugotal befattningar drogs in, och 70 tjänstemän i såväl departementet som i utlandet sades upp. Den nu pågående sparperioden fram till år 1998 föreslås medföra ytterligare nedläggningar. Regeringen har också för avsikt att minska utgifterna för ambassadkanslier, personalbostäder och lokalanställda.
De senaste årens förändringar i omvärlden har medfört att läget inte längre präglas av stormaktsblockens ideologiska och säkerhetspolitiska motsättningar. Nya förutsättningar har skapats för det internationella samarbetet. Ambitionen att fortsätta föra en aktiv svensk utrikespolitik och att på olika sätt främja Sveriges intressen utomlands medför ständigt nya och ökande krav på utrikesförvaltningen i dess helhet. Detta gäller bl.a. till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, FN:s fredsbevarande arbete samt det faktum att Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i EU. Sveriges medverkan i det internationella miljövårdsarbetet liksom frågor som rör migrations- och flyktingströmmar är ytterligare några exempel där statsmakterna ställer höga krav på kompetens och effektivitet i utrikesförvaltningen.
Utskottet konstaterar att det innebär en anspänning för utrikesförvaltningen att inom ramen för de resurser statsmakterna är beredda att ställa till förfogande lösa förelagda uppgifter. Behovet av prioriteringar ökar och eventuella ambitionshöjningar måste prövas mycket noga. Utskottet ser emellertid inget direkt hinder för att Sverige skall kunna fortsätta föra en aktiv utrikespolitik i stort trots att Sverige har en mindre representation i utlandet.
Inriktningen av de besparingsåtgärder som regeringen förordar inom flera verksamhetsområden under tredje huvudtiteln i budgetpropositionen, däribland revidering av tjänstemännens ersättning för kostnader i samband med utlandsstationering, innebär självfallet att prioriteringar i verksamheten måste göras under såväl innevarande budgetår som de kommande åren fram till 1998. Inte minst är detta viktigt med tanke på de påfrestningar som hela förvaltningens personal och deras familjer utsätts för.
Trots att vissa lönekorrigeringar medfört att Utrikesdepartementets personal börjat närma sig de genomsnittslöner som gäller i övriga delar av regeringskansliet, kvarstår enligt propositionen alltjämt vissa löneskillnader mellan kvinnor och män. Utskottet underströk senast i betänkandet 1993/94:UU14 vikten av att takten i jämställdhetsarbetet i departementet måste öka. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Utskottet anser att det är viktigt att regering och riksdag har en överblick över de utrikespolitiska effekter som blir följden av de föreslagna besparingsåtgärderna. Utskottet har erfarit att regeringsförslaget att bl.a. lägga ned tio utlandsmyndigheter under budgetåret 1995/96 har föregåtts av noggranna prövningar och överväganden på det utrikespolitiska området vad avser såväl allmänpolitiska, biståndspolitiska och handelspolitiska verksamheter som det konsulära verksamhetsområdet samt press- och informationsverksamhet. De krav som framförs i motion U310 (m) yrkande 1 synes således i allt väsentligt redan vara beaktade.
Motion U310 (m) yrkande 1 kan därmed anses besvarad. Yrkande 2 avstyrks.
Vad beträffar förslagen i motionerna U302 (m), U315 (c) och U811 (v) yrkande 6 om att upprätta ett handelskontor och konsultat i Murmansk konstaterar utskottet att likalydande motioner behandlats och avstyrkts i utskottsbetänkandena 1992/93:UU14 och 1993/94:UU14. Utskottet har också behandlat samarbetet inom Barentsregionen i betänkandena 1993/94:UU6 och 1994/95:UU3. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att samarbetet i den euroarktiska Barentsregionen är betydelsefullt. Utskottet har i dessa betänkanden också pekat på att nordisk konsulär samverkan i Murmansk föreligger i och med att Norge och även Finland upprättat lönade myndigheter där. Enligt vad utskottet inhämtat är Sverige sedan år 1994 representerat i Murmansk av en honorärkonsul, som är den norske utsände generalkonsuln. Arrangemanget fungerar väl och innebär bl.a. att honorärkonsulatet kan utfärda viseringar. Med tanke på det sparbeting som sedan flera år åligger Utrikesdepartementet och de nya besparingskrav som gäller fram till år 1998 anser utskottet att det nu inte finns utrymme för att upprätta en lönad myndighet i Murmansk. Utskottet, som generellt ser positivt på samverkan mellan de nordiska utrikesförvaltningarna, anser det värdefullt att utvärdera samarbetet i Murmansk för att utröna huruvida ett sådant samarbete kan etableras på fler orter.
Motionerna U302 (m), U315 (c) och U811 (v) yrkande 6 avstyrks därmed.
I motionerna U304 (m), U305 (m), U307 (s), U309 (fp) och U629 (s) yrkande 10 reses invändningar mot planerade nedläggningar av Sveriges representation i Lima, Los Angeles, Kinshasa och Amman. Som framgått ovan sker indragningarna av besparingsskäl, och enligt vad utskottet tidigare erfarit avser regeringen under budgetåret 1995/96 också lägga ned myndigheterna i Tripoli, Jeddah, Milano, Sydney, Wellington och Pyongyang. Ytterligare fem utlandsmyndigheter avses läggas ned fram till år 1998.
Utskottet får i detta sammanhang återigen framhålla möjligheterna till nordisk samordning utomlands, som anförs i motionerna U313 (m), U308 (v) och U307 (s). Sådant samarbete är etablerat, som framgått ovan, i Murmansk, men förekommer bl.a. också i Rio de Janeiro, Islamabad, Tenerife, Marseille och Abu Dhabi. Utskottet utesluter inte att det i ytterligare fall kan finnas skäl att utöka denna nordiska samverkan eller att överväga samarbete med andra medlemsstater i EU. Besparingsvinster kan också göras genom gemensamma lokaler för de nordiska ländernas utrikesrepresentation, något som kommer att genomföras i samband med att Sveriges ambassad i Tyskland flyttar från Bonn till Berlin. Härutöver finns sedan ett antal år tillbaka det s.k. KSA-systemet med Stockholmsbaserade ambassadörer för större verksamhetsområden, vilket påpekas i motion U308 (v) yrkande 1. Utskottet anser med anledning av motion U308 (v) yrkande 1 att det bör undersökas huruvida KSA-systemet kan vidareutvecklas och förbättras så att det ger ett mer effektivt resursutnyttjande. I detta sammanhang vill utskottet också peka på systemet med honorära generalkonsulat och konsulat. Utskottet utgår från att regeringen i samband med avveckling från lönad beskickning till honorär sådan i möjligaste mån verkar för att den honorära verksamheten kan ta vid i direkt anslutning till avvecklingen. Vidare förutsätter utskottet att avvecklingen sker på sådant sätt att de goda förbindelserna mellan Sverige och respektive land kan bestå.
Utskottet vill erinra om att nedläggningarna sker i ljuset av de kraftiga besparingskraven och efter noggrann avvägning mot andra angelägna uppgifter för utrikesförvaltningen. Utskottet förutsätter att regeringen därvid beaktat de förslag till prioriteringar som framförs bl.a. i motion U307 (s) rörande förekomsten av militärattachéer på berörda utlandsmyndigheter och behovet av kunskapsuppbyggnad i det fransktalande Afrika som omnämns i motion U309 (fp).
Utskottet anser därmed att motionerna U308 (v) yrkande 1 och U313 (m) är besvarade.
Mot bakgrund av det ovan anförda biträder utskottet regeringsförslaget om nedläggning av 15 utlandsmyndigheter fram till år 1998. Motion U305 (m) avstyrks därmed. Utskottet kan med hänsyn till det anförda inte heller biträda förslaget i motion U312 (mp) om att alla nuvarande beskickningar bör finnas kvar. Följaktligen avstyrks motion U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4.
Vad beträffar motionerna U307 (s) och U309 (fp) som tar upp frågan om att behålla ambassaden i Kinshasa har utskottet genom expeditionschefens föredragning erfarit att samtal pågår mellan departementet och företrädare för missionsverksamheten i Zaire om olika lösningar, varav en tänkbar lösning är att utnämna en svensk missionär till honorärkonsul.
Utskottet anser därmed motionerna U307 (s) och U309 (fp) besvarade.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion U629 (s) om vikten av att stödja och aktivt delta i fredsprocessen i Mellanöstern. Sveriges ambassad i Amman utgör därvid en viktig politisk replipunkt. En nedläggning av ambassaden i Amman vid nuvarande tidpunkt kan mot denna bakgrund ifrågasättas.
Utskottet befarar att en nedläggning av ambassaden i Lima, som tas upp i motion U304 (m), kan medföra negativa konsekvenser av såväl ekonomisk/kommersiell som politisk natur. En nedläggning av ambassaden i Lima bör ses mot denna bakgrund.
Utskottet har under beredningen erfarit att regeringen givit uttryck för samma synsätt och att en nedläggning av ambassaderna i Amman och Lima således inte längre är aktuell under budgetåret 1995/96.
Utskottet anser därmed att motionerna U304 (m) och U629 (s) yrkande 10 är besvarade.
Vad gäller förslaget i motion U301 (mp) instämmer utskottet i motionärernas uppfattning att internationellt miljöarbete är en viktig del i svensk utrikespolitik. Bevakningen av miljöfrågorna, såväl av olika länders inhemska miljöfrågor som av de stora internationella miljöproblemen, är enligt utskottets mening en viktig uppgift för utrikesförvaltningen. Fastän UD-personalen lägger ned ett betydande och förtjänstfullt arbete, krävs i vissa fall en expertis som normalt endast specialister på miljöområdet besitter. Inrättande av tjänster inom utrikesförvaltningen faller inom Utrikesdepartementets kompetensområde, varför utskottet inte anser att riksdagen bör ha en mening i frågan. Utskottet förutsätter dock att den kompetens som behövs för det globala miljösamarbetet tillgodoses på lämpligt sätt.
Motion U301 (mp) avstyrks därmed.
Vad beträffar förslaget i motion U308 (v) yrkande 2 att minska A 6-anslaget som utnyttjas för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer konstaterar utskottet att anslaget, som är ett förslagsanslag, kan vara svårt att exakt beräkna i förväg. Utskottet utgår från att regeringen vidtar fortlöpande åtgärder för att hålla ner kostnaderna.
Motion U308 (v) yrkande 2 avstyrks därmed.
Förslaget om att personalen vid Taiwans representationskontor i Stockholm skall befrias från inkomstskatt m.m., som framförs i motion U638 (m) yrkande 1, har tidigare behandlats av utskottet, senast i betänkandena 1992/93:UU14 och 1993/94:UU26. Utskottet konstaterar att det med nuvarande skattelagstiftning, som vad avser skattebefrielse är kopplad till diplomatisk status, inte är möjligt att tillmötesgå önskemålet om skattebefrielse för Taiwans representation i Sverige, numera Taipei Mission in Sweden. Sverige tillämpar inte heller reciprocitetsprincipen i behandlingen av utländsk representation, utan följer principen om lika behandling av all utländsk representation med diplomatisk status genom lagen om immunitet och privilegier.
Utskottet anser därmed att motion U638 (m) yrkande 1 är besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under littera A. Utskottet godkänner vidare inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen som regeringen föreslår för budgetåren 1997 och 1998. Som framgått ovan avstyrker utskottet således motion U312 yrkande 4.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 23--37)
Medlemskap och aktivt deltagande i olika internationella och mellanstatliga organisationer är av central betydelse för ett litet land som Sverige. Regeringen föreslår att drygt 1 280 miljoner kronor anslås till anslagen B 1--B 5 och B 8--B 11. Den beräknade besparingen på verksamhetsområdet för budgetåren 1997 och 1998 är ca 85 miljoner kronor.
Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1994 och 1995 fastställdes av den 48:e generalförsamlingen (1993) till 2 580 200 200 dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära budgeten beräknas fr.o.m. kalenderåret 1995 öka från 1,11 % till 1,22 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1994 (budgetåret 1993/94) uppgick till 92,8 miljoner kronor. Enligt propositionen kan detta belopp komma att revideras i efterhand. Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1995 (budgetåret 1994/95) till följd av den högre bidragsandelen. För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) kan det svenska bidraget beräknas uppgå till 93 miljoner kronor. Ett ökat antal fredsbevarande insatser har lett till ökade kostnader. För närvarande pågår 17 operationer. Tre av dessa finansieras över FN:s reguljära budget. En närmare redogörelse över dessa operationer lämnas på s. 27 i propositionen. Sveriges bidragsandel beräknas även för de fredsbevarande operationerna uppgå till 1,22 % fr.o.m. kalenderåret 1995. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 241 853 000 kr avsätts för att betala Sveriges andel av FN:s fredsbevarande verksamhet. Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,16 %. För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) beräknar regeringen att det svenska obligatoriska bidraget uppgår till 8 100 000 kr. FN:s konvention mot kemiska vapen beräknas träda i kraft under 1995. I samband med ikraftträdandet kommer en internationell kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande kommission har i uppdrag att förbereda verksamheten. Sveriges bidrag till den förberedande kommissionens arbete uppgick budgetåret 1993/94 till 1 624 364 kr. Andelen för kalenderåret 1994 har enligt propositionen beräknats till 2 400 000 kr. Enligt kommissionens beslut utgör Sveriges preliminära bidragsandel kalenderåret 1995 686 972 gulden, motsvarande 1,22 % av totalbudgeten. Regeringen föreslår att 3 750 000 kr avsätts för att täcka kostnaden för den svenska andelen av budgeten för den förberedande kommissionen alternativt den blivande kontrollorganisationen för budgetåret 1995/96. Under anslagsposten B 1 budgeteras också för obligatoriska kostnader till följd av bl.a. översyns- och granskningskonferenser för internationella konventioner. Under budgetåret 1995/96 kommer en översynskonferens för konventionen mot särskilt inhumana vapen att äga rum. Vidare förutses i propositionen en granskningskonferens för B-vapenkonventionen. Regeringen föreslår att 750 000 kr avsätts för att täcka obligatoriska kostnader.
För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås 472 500 000 kr. Den svenska bidragsdelen för verksamhetsåret 1995 är 40,4 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
I och med medlemskapet i EU frånträder Sverige EFTA-konventionen. Genom en överenskommelse mellan medlemsstaterna bidrar Sverige till en avvecklingsbudget för EFTA-sekretariatet under det första halvåret 1995. I enlighet med övergångsavtalet, som reglerar övergången från EES till EU såvitt avser EES-institutionernas roll efter den 1 januari 1995, skall EFTA-domstolen fungera fram till den 30 juni 1995 för de EFTA-stater som anslutit sig till EU. Beräkningen av utfallet för detta anslag (B 5) är osäker. Regeringen föreslår att ett belopp om 1 000 kr anslås.
Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att möjliggöra svenskt deltagande i och stöd åt FN:s och OSSE:s konfliktförebyggande, fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet inklusive sanktionsövervakning, planerings- och förhandlingsarbete, deltagande i övervaknings- eller missionsverksamhet samt utbildning och förberedelser härför. Från anslaget kan också bekostas svenskt deltagande i EU:s gemensamma aktioner inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).
De frivilliga insatser som tidigare budgeterats under anslaget B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kommer fr.o.m. budgetåret 1997 att bekostas från detta anslag (B 9). Regeringen föreslår att B 9-anslaget anvisas ett belopp om 1 341 948 000 kr.
För anslagsposten B 10 föreslår regeringen ett belopp om 13 823 000 kr. Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel i OSSE:s reguljära budget, till den enligt OSSE-konventionen om förlikning och skiljedom upprättade skiljedomstolen och till OSSE:s missioner. Obligatoriska bidrag uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel. Sveriges andel uppgår enligt propositionen till 3,55 % av den reguljära budgeten.
I propositionen presenteras ett nytt anslag, B 11. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. Från anslaget, som regeringen föreslår skall uppgå till 12 633 000 kr, avser regeringen att betala obligatoriska kostnader utgörande Sveriges andel för beslut inom GUSP. Fördelningsnyckel fastställs i varje enskilt fall, oftast med BNP som grund.
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt anslaget Övriga internationella organisationer m.m. (B 8). Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet.
Sammanfattning av motionen
I motion U704 (c, fp) som behandlar det nordiska samarbetet hänvisas till att Nordiska ministerrådets budget för år 1996 fastställs först i november 1995. Beslutet föregås av behandling vid Nordiska rådets session. Det nordiska samarbetet är av sådan vikt att regeringen bör lämna särskild redovisning till riksdagen vad avser budgetens nivå och innehåll innan samarbetsministrarna antar budgetförslaget för år 1996 (yrkande 5). En sådan redovisning gör det möjligt för riksdagen i sin helhet att ta del av och ge synpunkter på de prioriteringar som görs av företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet.
Utskottet
Utskottet får med anledning av motion U704 (c, fp) yrkande 5 som avser fastställandet av Nordiska ministerrådets budget för år 1996 anföra att anslaget B 2 behandlas på motsvarande sätt som de övriga anslagen under littera B till andra internationella organisationer. Det är regeringens uppgift att förhandla med de övriga nordiska länderna inom ramen för Nordiska ministerrådet. Utskottet har inhämtat att Nordiska rådets svenska delegation i mitten på januari skriftligen informerades om regeringens önskemål att spara i ministerrådets budget. Bakgrunden är det besvärliga budgetläget och de ökade kostnaderna för det nordiska samarbetet. Regeringen har också i propositionen anfört att det är nödvändigt att högt prioriterade utrikespolitiska verksamheter som Sverige bedriver omfattas av besparingar och att vi i internationella organisationer skall verka för en effektivare användning av resurserna. Utskottet konstaterar att de nordiska samarbetsministrarna vid ett möte i Köpenhamn den 13 februari 1995 fastställde ramen för Nordiska ministerrådets budget 1996. Budgeten minskas med 10 miljoner danska kr. En utebliven indexuppskrivning ger ytterligare en besparing i budgeten på ca 18 miljoner danska kr. Dessutom sparas 5 miljoner kr. på Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg. Ministerrådets budget för 1996 omfattar 708 miljoner danska kr i dagens penningvärde. Budgetnivån är således nu överenskommen och ministerrådets generalsekreterare kommer på basis av beslutet att lägga fram ett budgetförslag som de nordiska regeringarna har att ta ställning till i juni 1995. Sveriges andel av den totala nordiska budgeten minskar från 40,4 % i år till 38,8 % 1996. Utskottet konstaterar vidare att regeringen informerat Nordiska rådets delegation om den fastställda budgetramen.
Utskottet kommer senare under riksmötet att behandla de nordiska frågorna i ett sammanhang, varför utskottet anser att motion U704 (c, fp) yrkande 5 härmed får anses besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under anslagen B 1--5 och B 8--11.
D. Information om Sverige i utlandet m.m.
Propositionen (s. 157--161)
De statligt finansierade informationsinsatserna skall komplettera den allmänna internationella nyhetsförmedlingen genom att belysa samhällsutvecklingen samt utvecklingen inom sektorer som högteknolgisk industri, forskning och utveckling, det mångfacetterade kulturlivet och miljösatsningar. Inte minst är detta av särskild vikt när Sverige numera är medlem i Europeiska unionen. Samordningen mellan de statliga organens informationsinsatser liksom samspelet mellan stat, näringsliv och folkrörelser bör stärkas. För detta ändamål avser regeringen att inom Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för Sverigeinformation i utlandet.
Under budgetåret 1995/96 föreslås besparingar på sammanlagt 9 miljoner kronor. För budgetåren 1997 och 1998 föreslås ytterligare en minskning med 900 000 kr.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att handlägga frågor om information om Sverige i utlandet. Svenska institutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 3 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 11 %. Till följd av det statsfinansiella läget bör ytterligare neddragning av institutets resurser ske med 2 442 000 kr budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 88 784 000 kr.
För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet föreslås 16 386 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget finansierar och bidrar till särskilda, av regeringen prioriterade, informationsinsatser främst genom de svenska utlandsmyndigheterna. Till följd av besparingskravet föreslår regeringen att anslaget, förutom den allmänna minskningen av bidragsanslagen med 10 % eller 1 375 000 kr t.o.m. år 1988, minskas med 3,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96 bl.a. genom indragning av bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Sammanfattning av motionen
Med anledning av regeringens förslag att dra in bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) föreslås i motion U306 (m) en omdisponering på D 2-anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademiens förmån. Motionärerna påpekar att verksamheten till stor del bygger på ingångna avtal, främst vad gäller länderna i Öst- och Centraleuropa. IVA måste få möjlighet till en skälig övergångsperiod. Under tiden bör överläggningar upptas för att komma fram till ett avtal som reglerar IVA:s fortsatta roll i Sverigeinformationen utomlands.
Utskottet
Utskottet konstaterar att regeringen, som förutskickats i propositionen, nyligen fattat beslut om att inom Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för Sverigeinformation i utlandet (NSU). Nämnden skall vara ett centralt forum för utbyte av synpunkter och information samt ett rådgivande organ till regeringen i frågor om Sverigeinformation i utlandet.
Med anledning av motion U306 (m) som tar upp frågan om bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien noterar utskottet att det under senare år tillkommit flera nya möjligheter till forskarkontakter och samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Sålunda disponerar t.ex. Svenska institutet innevarande budgetår medel för detta inom såväl regeringens särskilda anslag för samarbete med Central- och Östeuropa som via Utbildningsdepartementets huvudtitel. Till följd av kravet på besparingar i de statliga utgifterna föreslår regeringen att anslaget D 2 minskas med 2,8 miljoner kronor räknat på en tolvmånadersperiod. Enligt vad utskottet inhämtat bedömer regeringen att det krävs hårdare prioriteringar inom detta anslag och att det bör renodlas till att avse endast särskilda, av regeringen prioriterade informationsinsatser, genom främst de svenska utlandsmyndigheterna. Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, som nyligen lämnats till riksdagen, planerar att lämna ett bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Detta avses ske inom ramen för 75 miljoner kronor som föreslås anslås till Svenska institutet.
Utskottet konstaterar att riksdagen därmed får anledning att återkomma till frågan, varför motion U306 (m) kan anses besvarad.
Riksdagen bör således tillstyrka propositionens förslag till belopp under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2 och godkänna inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser Information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordat inom detta verksamhetsområde.
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 162--181)
Anslagen E 1--3 och E 7--9 behandlas av näringsutskottet. Anslaget E 6. Europainformation m.m. behandlas av konstitutionsutskottet.
Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI). Regeringen föreslår att till ramanslaget för budgetåret 1995/96 anvisas 8 204 000 kr. Anslaget har minskats med 510 000 kr som utgjorde engångsbelopp för ADB-utrustning budgetåret 1994/95.
Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska institutet föreslår regeringen att ett anslag på 5 118 000 kr anvisas.
Inga motioner har väckts som rör dessa E-anslag.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under anslagen E 4--5.
F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 182--188)
Under littera F finansieras verksamhet som direkt stöder svensk utrikespolitik samt information och kunskapsinhämtande i nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Under budgetåret 1994/95 finns 60,5 miljoner kronor anvisat. För littera F föreslår regeringen att totalt 92,5 miljoner kronor anvisas och beräknar besparingarna för 1997 och 1998 till 3,2 miljoner kronor.
Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag för budgetåret 1995/96 om 3 641 000 kr. Från anslaget lämnas stöd till seminarier, utredningar, studier, publikationer m.m. av utrikespolitisk betydelse.
Till F 2-anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling föreslås 17 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (18 månader). För perioden den 1 juli 1995--den 30 juni 1996 blir anslagets storlek 9,6 miljoner kronor. För tiden den 1 juli 1996--den 31 december 1996 anvisas 7,3 miljoner kronor med motiveringen att hänsyn tagits till att huvuddelen av utbetalningarna sker under andra hälften av kalenderåret. Anslaget disponeras enligt förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling till svenska organisationer och stiftelser som bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar ansökningar och ger yttrande till regeringen. Som en del av regeringens sparplan föreslås att anslaget under en kommande treårsperiod minskas med 10 % eller 1 miljon kronor. Anslagen F 3--6 berör forsknings- och utvecklingsarbete. Anslagen F 3--5 omfattas av regeringens sparkrav för statlig konsumtion.
År 1998 beräknas nivån på anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ha sänkts med 2,4 miljoner kronor eller 11 %. För budgetåret 1995/96 föreslås 32 360 000 kr.
Målet med anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet är att tillföra departementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbegränsningar och internationell säkerhet. För budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 613 000 kr och regeringen föreslår ett anslag på 18 711 000 kr. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 1,3 miljoner kronor eller 11 %.
Anslaget F 5. Utrikespolitiska Institutet bekostar institutets verksamhet att främja intresse för och kunskap om internationella frågor samt att stödja forskningen rörande internationell politik. År 1998 beräknas anslaget ha sänkts med 1,1 miljoner kronor eller 11 %, vilket pekar på nödvändigheten av att institutet söker finna nya finansieringskällor. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett anslag på 15 579 000 kr.
Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att ett reservationsanslag på 5 248 000 kr anvisas. Under detta anslag stöds säkerhetspolitisk forskning med Utrikespolitiska Institutet som den största bidragsmottagaren för ett treårigt forskningsprogram.
Sammanfattning av motionerna
I ett antal motioner föreslås förändringar av F 2-anslagets storlek. I yrkande 9 i motion U311 (m) föreslås att riksdagen beslutar avveckla F 2-anslaget. Enligt motionärerna skall enskilda organisationer inte särbehandlas vad avser verksamhet som rör säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är viktigt med en bred folklig förankring och att dessa frågor ständigt hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som i övrigt står till folkrörelsernas förfogande. Riksdagen får också en bättre överblick över olika angelägna opinionsbildande insatser.
I motion U317 (s) föreslås att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret 1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om fredspolitik (yrkande 1). Motionärerna, som erinrar om riksdagens uttalade enpromillemål (anslagsnivå motsvarande en promille av försvarsanslaget), anför att anslaget sedan budgetåret 1992/93 reducerats från 24 miljoner kronor till 13 miljoner kronor för innevarande budgetår. Regeringens förslag innebär en fortsatt nedskärning: från 13 miljoner kronor till 9,7 miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996 eftersom inga fredslotterimedel för budgetåret 1995/96 finns att tillgå. Riksdagen bör uttala avsikten att snabbt återställa bidraget till den tidigare högre nivån (yrkande 4). Målet med F 2-anslaget bör vara att främja bl.a. uppbyggnad av kunskaper i fråga om konflikthantering och aktivt folkligt deltagande i arbetet för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter (yrkande 2). Inom de givna ramarna för verksamheten på F 2-anslaget bör regeringen prioritera utbetalningar av grundbidrag (organisationsstöd), något som bidrar till långsiktighet och effektivitet hos framför allt institut och samarbetsorgan som svarar för ett strategiskt viktigt arbete genom kunskaps- och nätverksbyggande (yrkande 3).
Även i motion U314 (v) föreslås att anslaget skall rubriceras Information, studier och forskning om fredspolitik (yrkande 5). Också målen för anslaget är likalydande med motion U307 (s) och återfinns i yrkande 4. Likaså åberopas riksdagens promillemål. I yrkande 1 föreslås att F 2-anslaget höjs med 3 miljoner till 20 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och i yrkande 2 att 15 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1996/97. I yrkande 3 begärs att grundbidraget (organisationsstödet) skall prioriteras vid fördelning av medel under anslaget.
I motion U316 (v) begärs att regeringen skall återställa organisationsstödet till Transnationella Stiftelsen, TFF, till vad som motsvarar det ursprungliga bidragets reella värde i dag, 450 000 kr. Organisationsstödet sänktes från 400 000 kr till 300 000 kr under F 2-anslaget.
Utskottet
Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att utrikesförvaltningens budgetarbete fram till och med år 1998 i alla sina verksamhetsgrenar präglas av mycket kraftiga sparkrav. Sparåtgärderna medför också återhållsamhet för anslagen till sådana organ som erhåller medel ur anslaget F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m., bl.a. folkrörelser, enskilda organisationer och institutioner som FOA, SIPRI och Utrikespolitiska Institutet. Anslagsposten F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling disponeras enligt förordningen (1993:983) om statligt stöd för denna typ av verksamhet hos svenska organisationer och stiftelser. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar ansökningar och avger yttrande till regeringen. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen under innevarande budgetår beviljat organisationsstöd till 16 organisationer uppgående till 9,6 miljoner kronor av anvisade 10 miljoner kronor. Härutöver disponeras innevarande budgetår drygt 3 miljoner kronor från Fredslotteriet, Svenska Penninglotteriet AB. Utskottet utgår från att de organisationer och de projekt som av regeringen föreslås få organisationsstöd respektive projektbidrag uppfyller de förutsättningar som anges i förordningen. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte skäl att anlägga synpunkter på frågan hur bidragen skall fördelas. Följaktligen avstyrks motion U316 (v) rörande organisationsstöd till Transnationella Stiftelsen.
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget. Med hänsyn till de hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande måste göra, delar utskottet emellertid regeringens syn beträffande storleken på F 2-anslaget under budgetperioden fram till 1998. Utskottet delar dock inte uppfattningen som framförs i motion U311 (m) yrkande 9 att F 2-anslaget bör avvecklas.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U314 (v) yrkandena 3 och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 är besvarade. Motionerna U311 (m) yrkande 9 och U314 (v) yrkande 1 avstyrks.
Utskottet ser inte skäl att anlägga några synpunkter på hur anslaget skall rubriceras, varför yrkande 5 i motion U314 (v) och yrkande 1 i motion U317 (s) avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till belopp avseende anslagen under littera F. Utskottet godkänner också regeringens förslag till inriktning av besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet avstyrker därmed motion U314 (v) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.
1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U312 yrkande 4 godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet Förändringar inom verksamhetsområdet.
res. 1 (mp) - delvis
2. beträffande parlamentarisk översyn att riksdagen förklarar motion 1994/95:U310 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 2 (m, fp, kds)
3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i Murmansk att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315 och 1994/95:U811 yrkande 6,
res. 3 (m) - delvis
4. beträffande nordisk samordning att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad utskottet anfört, res. 3 (m) - delvis
5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis
6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles att riksdagen avslår motion 1994/95:U305,
res. 3 (m) - delvis
7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis
8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad utskottet anfört, res. 3 (m) - delvis res. 4 (fp, v, kds)
9. beträffande Sveriges representation i Lima att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis
10. beträffande Sveriges representation i Amman att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis
11. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:U310 yrkande 2 och 1994/95:U312 yrkandena 1 och 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 666 663 000 kr,
res. 3 (m) - delvis res. 1 (mp) - delvis
12. beträffande miljöattaché i New York att riksdagen avslår motion 1994/95:U301,
res. 5 (mp, v)
13. beträffande kursdifferenser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
14. beträffande honorärkonsuler att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 999 000 kr,
15. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 115 000 kr,
16. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 809 000 kr,
17. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:U308 yrkande 2 till Officiella besök m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 13 770 000 kr,
18. beträffande Taiwans representation i Stockholm att riksdagen förklarar motion 1994/95:U638 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 6 (m)
19. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 410 000 kr,
till littera B. Bidrag till vissa internationella organisationer
20. beträffande Förenta nationerna att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Förenta nationerna för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 351 353 000 kr,
21. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen
dels med bifall till regeringens förslag till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 472 500 000 kr
dels förklarar motion 1994/95:U704 yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört,
22. beträffande Europarådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europarådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 36 339 000 kr,
23. beträffande Organistionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000 kr,
24. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
25. beträffande övriga internationella organisationer m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5 040 000 kr,
26. beträffande fredsbevarande verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 341 948 000 kr,
27. beträffande Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 13 823 000 kr,
28. beträffande gemensam utrikes- och säkerhetspolitik att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 12 633 000 kr,
till littera D. Information om Sverige i utlandet
29. beträffande Svenska institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 784 000 kr,
30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen
dels med bifall till regeringens förslag till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr,
dels förklarar motion 1994/95:U306 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 7 (m, fp, kds)
31. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar inom detta verksamhetsområde,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
32. beträffande Krigsmaterielinspektionen att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 204 000 kr,
33. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 5 118 000 kr,
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
34. beträffande utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 641 000 kr,
35. beträffande Transnationella Stiftelsen att riksdagen avslår motion 1994/95:U316,
res. 8 (v)
36. beträffande målet för F 2-anslagets storlek att riksdagen förklarar motion 1994/95:U317 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört,
37. beträffande fördelning av medlen under anslaget F 2 att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 3 och 1994/95:U317 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
38. beträffande målen för F 2-anslaget att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 4 och 1994/95:U317 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,
39. beträffande F 2-anslagets benämning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U314 yrkande 5 och 1994/95:U317 yrkande 1,
res. 9 (v, mp)
40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:U311 yrkande 9 och 1994/95:U314 yrkande 1 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,
res. 10 (m) res. 11 (v, c, fp, mp, kds)
41. beträffande bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 32 360 000 kr,
42. beträffande forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 18 711 000 kr,
43. beträffande Utrikespolitiska Institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 15 579 000 kr,
44. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 248 000 kr,
45. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U314 yrkande 2 godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Stockholm den 23 februari 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Nils T Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds).
Reservationer
1. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 1 och 11)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "Yrkande 2 avstyrks.",
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med "I motionerna U304 (m)" och som på s. 13 slutar med "yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:
En svensk beskickning i utlandet har stor betydelse för olika verksamheter utöver svensk utrikespolitik. Handel och bistånd är knutet till en beskickning, liksom press- och informationsverksamhet. Stöd till svenska medborgare, såväl bosatta som på tillfälligt besök, är också en del av arbetet. De nödvändiga rationaliseringsåtgärderna och besparingarna bör därför göras så, att en total nedläggning/indragning av en svensk beskickning undviks. Utskottet tillstyrker därmed motion U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4. Motion U310 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
dels att momenten 1 och 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion 1994/95:U312 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U312 yrkandena 1 och 2 och med avslag på regeringens förslag samt på motion 1994/95:U310 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 704 663 000 kr.
2. Parlamentarisk översyn (mom. 2)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) samt Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "därmed anses besvarad." bort ha följande lydelse:
De omfattande förändringar som skett och sker i vår omvärld ställer stora krav på utformningen av Sveriges utrikesrepresentation. Enligt utskottets uppfattning räcker den summariska hänvisningen till olika politikområden inte till för att ge riksdagen vederbörligt inflytande på utformningen av vårt lands utrikesrepresentation. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U310 yrkande 1 om behovet av en skyndsam översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation.
Utskottet tillstyrker motion U310 yrkande 1.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande parlamentarisk översyn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation.
3. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 3--11)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén, alla (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med "Yrkande 2 avstyrks." och som på s. 13 slutar med "yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:
En önskvärd och skyndsam översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation är enligt utskottets mening angelägen, och en sådan kommer att kunna medföra kostnadskonsekvenser.
Det är främst fyra stora händelser som kan kräva insatser som medför budgetkonsekvenser:
-- kalla krigets slut och östblockets sammanbrott -- framväxten av nya dynamiska länder utanför den traditionella industrivärlden -- EU-medlemskapet -- offentliga sektorns finansiella kris.
De nya förhållandena i Central- och Östeuropa samt den nya säkerhetspolitiska situationen med dess fokusering på Östersjöområdet ställer betydande krav på såväl representation som analytisk kapacitet.
Framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien, men även i Latinamerika och förhoppningsvis snart i Sydafrika ställer större krav på kontaktytor och kompetens.
EU-medlemskapet och den framväxande gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kommer att ställa högre krav på Utrikesdepartementet, framför allt analytiskt och kompetensmässigt, samtidigt som det medför lättnader på vissa områden.
Krisen i de offentliga finanserna ställer samtidigt stora krav på ekonomisk återhållsamhet. Detta gör det extra viktigt med en genomtänkt strategi för förändringarna.
Frågan om den svenska utrikesförvaltningens övergripande struktur är en fråga för riksdagen. En utredning med viss parlamentarisk representation bör lägga fram sitt förslag om principerna för svensk utrikesrepresentation till sommaren 1995. Detta förslag kan efter remissbehandling leda till en proposition med förslag till ikraftträdande den 1 januari 1996.
Under beredningstiden bör endast fortgående rationaliseringar genomföras. Under denna tid bör också analyseras vilka kostnader som rätteligen bör belasta andra delar av svensk förvaltning och svenskt samhällsliv i övrigt. Ävenledes bör -- med hänsyn till IT-teknologins framsteg -- fördelningen mellan verksamheten utomlands och i Sverige göras, liksom möjligheten till samverkan inom EU:s ram.
Ett reservationsanslag om 50 miljoner kronor bör finnas i beredskap för att i särskild proposition hösten 1995 kunna tillföras Utrikesdepartementet om utredningens resultat skulle föranleda ett ökat medelsbehov -- dock högst upp till denna taknivå.
Med anledning av vad som anförts får förändringar av situationen i Murmansk, Lima, Los Angeles, Amman, Kinshasa, Stockholm m.fl. anstå tills utredningens resultat föreligger.
Med bifall till motion U310 yrkande 2 föreslår utskottet riksdagen att under tredje huvudtiteln anslag A 1 Utrikesförvaltningen anvisa ett anslag om högst 50 000 000 kr att användas efter översyn av den svenska utrikesrepresentationen.
Härmed får motionerna U302, U304, U305, U307, U308 yrkande 1, U309, U312 yrkandena 1 och 2, U313, U315, U629 yrkande 10 och U811 yrkande 6 anses besvarade.
dels att momenten 3--11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i Murmansk att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315 och 1994/95:U811 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande nordisk samordning att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad utskottet anfört,
5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles att riksdagen förklarar motion 1994/95:U305 besvarad med vad utskottet anfört,
7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad utskottet anfört,
9. beträffande Sveriges representation i Lima att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad utskottet anfört,
10. beträffande Sveriges representation i Amman att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.
11. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1994/95:U312 yrkandena 1 och 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett extra anslag på 50 000 000 kr,
4. Sveriges representation i Kinshasa (mom. 8)
Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med "Vad beträffar motionerna" och som slutar med "U309 (fp) besvarade." bort ha följande lydelse:
Motionerna U307 (s) och U309 (fp) framhåller vikten av att upprätthålla svensk diplomatisk närvaro i den fransktalande delen av Väst- och Centralafrika.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat behovet av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. En eventuell nedläggning av den svenska ambassaden i Kinshasa skulle gå i rakt motsatt riktning.
Historiskt sett har Sverige på statlig nivå inte skapat särskilt mycket kontakter med länderna i denna del av Afrika i jämförelse med de betydligt större insatser som gjorts och görs i de före detta brittiska och portugisiska kolonierna. Språkförhållandena har naturligtvis spelat en stor roll när det gäller hur kontakterna skapats.
I det fransktalande Afrika finns i dag ett betydande politiskt och kommersiellt intresse från Sveriges sida. Inte minst i den demokratiseringsprocess som pågår söker man efter kontakter och erfarenheter från olika håll -- inte minst då från Sverige.
Det bör också framhållas att den svenska ambassaden i Kinshasa har mycket stor betydelse för den omfattande verksamhet som den svenska missionen bedriver i området. De svenska biståndsinsatserna har rötter mer än 100 år bakåt i tiden i denna del av Afrika.
Mot denna bakgrund vore det mycket olyckligt om ambassaden i Kinshasa läggs ned. Innan ett sådant beslut fattas borde man i första hand avvakta resultatet av den översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation som föreslås i motion U310 och som utskottet tidigare tillstyrkt.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motionerna U307 (s) och U309 (fp). Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört om att behålla den svenska ambassaden i Kinshasa.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U309 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Miljöattaché i New York (mom. 12)
Bodil Francke Ohlsson (mp) och Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med "Fastän UD-personalen lägger" och som slutar med "(mp) avstyrks därmed." bort ha följande lydelse:
Att miljökonsekvensbedömning och utredning kommer in på tidigt stadium i ett ärendes hantering och följer det löpande, är av största vikt för att få ett godtagbart såväl kortsiktigt som långsiktigt resultat. Alla förslag, ståndpunkter och beslut bör underställas en granskning ur ekologiskt perspektiv. En ekolog eller FN-tjänsteman med ekologisk utbildning, som deltar i FN-delegationens arbete under samma förutsättningar som militär expertis och näringslivsexpertis redan gör, skulle i projekt med svenskt deltagande göra en ovärderlig insats för att hindra en ofta oreparerbar miljöpåverkan. Utskottet anser därför, med tillstyrkande av motion U301 (mp), att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska FN-delegationen i New York.
dels att i moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande miljöattaché i New York att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U301 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska FN-delegationen i New York.
6. Taiwans representation i Stockholm (mom. 18)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med "Utskottet konstaterar att" och som slutar med "yrkande 1 är besvarad." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det är angeläget att fördjupa och stärka relationerna mellan Sverige och Taiwan. Ett sätt är att ge Taiwans representation i Sverige, Taipei Mission in Sweden, samma behandling som kommer det svenska Exportrådskontoret i Taiwan (Exportrådet Taipei) till del, dvs. befrielse från inkomstskatt samt skattefri införsel av förbrukningsvaror. Som nybliven EU-medlem kan Sverige genom ett sådant beslut anpassa sig till den praxis som tillämpas i flera andra medlemsländer, vilka beviljar Taiwans representation befrielse från inkomstskatt.
Utskottet tillstyrker därmed motion U638 (m) yrkande 1.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande Taiwans representation i Stockholm att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U638 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Övrig information om Sverige i utlandet (mom. 30)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m), Karl-Göran Biörsmark (fp) samt Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar med "Med anledning av" och som slutar med "kan anses besvarad." bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de sparkrav regeringen anger för anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet. Utskottet anser emellertid att inom den angivna ramen 16 386 000 kr skall rymmas även de medel som krävs för att Ingenjörsvetenskapsakademien skall kunna fullfölja ingångna avtal främst vad gäller länderna i Öst- och Centraleuropa. IVA måste få möjlighet till en skälig övergångsperiod. Under denna tid bör överläggningar upptas för att komma fram till ett avtal som reglerar IVA:s fortsatta roll i Sverigeinformationen utomlands.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion U306 (m) ger regeringen till känna vad som anförts om medel till IVA inom ramen för anslaget D 2.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1994/95:U306 till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i Sverigeinformationen.
8. Transnationella Stiftelsen (mom. 35)
Eva Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Enligt vad utskottet" och som slutar med "till Transnationella Stiftelsen." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner dock att det på en punkt är starkt motiverat med en annan medelstilldelning än regeringen. Det gäller anslaget till TFF, Transnationella Stiftelsen. TFF bedriver forskning och deltar som en viktig part i fredsprocessen i framför allt f.d. Jugoslavien. Utskottet anser därför att organisationsstödet bör återställas till det ursprungliga bidragets reella värde i dag dvs. 450 000 kr för budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker därmed motion U316 (v).
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande Transnationella Stiftelsen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U316 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. F 2-anslagets benämning (mom. 39)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar med "Utskottet ser inte" och som slutar med "U317 (s) avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser av de skäl som framgår av motionerna U314 (v) och U317 (s) att F 2-anslaget i fortsättningen bör benämnas Information, studier och forskning om fredspolitik. Därmed tillstyrker utskottet yrkande 5 i motion U314 (v) och yrkande 1 i motion U317 (s).
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande F 2-anslagets benämning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U314 yrkande 5 och 1994/95:U317 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (mom. 40)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar den" och som slutar med "yrkande 1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
F 2-anslaget avser statligt stöd till information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Enligt utskottets mening skall enskilda organisationer inte särbehandlas när det gäller den del av verksamheten som omfattar säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är viktigt med en bred folklig förankring och att dessa frågor ständigt hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som i övrigt står till folkrörelsernas förfogande. Härigenom får riksdagen en bättre överblick och möjlighet ges till en rättvisare fördelning av medel för olika insatser inom detta område. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U311 (m) yrkande 9 att F 2-anslaget bör avvecklas. Med det anförda tillstyrker utskottet motion U311 (m) yrkande 9. Motionerna U314 (v) yrkandena 1, 3 och 4 samt U317 (s) yrkandena 2--4 avstyrks.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag samt motion 1994/95:U314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av F 2-anslaget.
11. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (mom. 40)
Eva Zetterberg (v), Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet konstaterar" och som på s. 22 slutar med "yrkande 1 avstyrks.",
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och som slutar med "U314 (v) yrkande 2." bort ha följande lydelse:
För att få statsbudgeten i balans krävs att vi minskar utgifter på det som är möjligt. Men dessa nedskärningar måste göras med varsamhet. Vad gäller anslag till försvars- respektive fredsorganisationer finns en tydlig obalans i regeringens budgetsförslag.
Med tanke på världssituationen, de krig och konflikter som faktiskt pågår, vore det naturligt med det omvända förhållandet att stora summor satsades på freds- och konfliktforskning.
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget.
Med hänsyn till de hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande måste göra anser utskottet det inte möjligt att nu kraftfullt höja detta anslag. Utskottet föreslår därför enbart att F 2-anslaget justeras i enlighet med penningvärdet, dvs. med ytterligare 3 miljoner för budgetåret 1995/96, = 20 miljoner totalt. Motion U311 (m) yrkande 9, att F 2-anslaget bör avvecklas, avslås därmed. Följaktligen tillstyrks motion U314 (v) yrkande 1. Motionerna U314 (v) yrkandena 2, 3 och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 anses besvarade.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U314 yrkande 1 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 9 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.
Särskilt yttrande
Nordiska ministerrådets budget
Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Ingrid Näslund (kds) samt Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Utskottet anser att det nordiska samarbetet är av sådan vikt att regeringen bör lämna särskild redovisning vad avser budgetens nivå och innehåll innan samarbetsministrarna antar budgetförslaget. Detta förslag till förändring gör det möjligt för riksdagen att ge synpunkter på de prioriteringar som görs av företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet. Denna förändring ger riksdagen inflytande oavsett om den nordiska budgeten måste innehålla besparingar eller utgiftsökningar.