Vissa anslag till bostadsförsörjningen
Betänkande 1990/91:BoU12
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU12
Vissa anslag till bostadsförsörjningen
Innehåll
1990/91 BoU12
1Sammanfattning
Bostadsutskottet behandlar i betänkandet huvuddelen av de förslag i budgetpropositionen som avser anslag till bostadsförsörjningen. Ett undantag utgör dock anslaget till räntebidrag som kommer att behandlas i ett betänkande senare under våren. Dessutom behandlas närmare 50 motioner helt eller delvis.
Med anledning av de i budgetpropositionen framlagda förslagen gör utskottet tre tillkännagivanden. Förslaget om att vintertilläggen skall avvecklas avstyrks av utskottet. Utskottet tillstyrker därmed två motioner (s) och (c). I fråga om ramen för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslår utskottet att den av regeringen förordade ramen ökas med 25 milj.kr. i enlighet med motionsförslag (c) och (fp). Regeringens förslag om att förvärvslånen till flerbarnsfamiljer skall avvecklas accepteras av utskottet, som dock uttalar att avvecklingen bör ses som en tillfällig åtgärd föranledd av det statsfinansiella läget. Utskottet förutsätter dessutom att regeringen så snart det ekonomiska läget har förbättrats återkommer till riksdagen i frågan. Regeringens förslag i övrigt tillstyrks av utskottet.
Med anledning av en sexpartimotion förordar utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare utredningsinsatser m.m. avseende det s.k. ekokommunprojektet.
Till betänkandet har fogats 92 reservationer och 4 särskilda yttranden.
ELFTE HUVUDTITELN
2Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
dels att riksdagen 1. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av det statliga stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem, 2. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om borttagande av vintertillägg, 3. antar det i regeringsprotokollet förelagda förslaget till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m., 4. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om möjligheten att få tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i exploateringsområden, 5. medger en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på 140 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 6. medger att av ramen under 5 högst 5 000 000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande, 7. medger att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 220 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 8. medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr. under budgetåret 1991/92, 9. bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en ram om 190 200 000 kr. under budgetåret 1991/92, 10. bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1992/93, 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97 preliminärt inom en ram om 95 000 000 kr., 55000000 kr., 25000 000 kr., 25 000 000 kr. resp. 25000000 kr., 11. bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till experimentbyggande intill ett belopp om 34 000 000 kr. under budgetåret 1991/92 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1992/93, 12. bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåren 1992/93 och 1993/94 preliminärt intill ett belopp om 10000000 kr. resp. 5000000 kr., 13. medger att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för tiden fram till utgången av budgetåret 1991/92 vidgas till 330000000 kr.,
dels att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar till 14. Vissa lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag på 1000000 kr., 15. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m. ett förslagsanslag på 50000000 kr., 16. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. ett förslagsanslag på 315000000 kr., 17. Bostadsbidrag m.m. ett förslagsanslag på 2200000000 kr., 18. Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. ett förslagsanslag på 252000000 kr., 19. Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag på 1000000 kr., 20.Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 186600000 kr., 21.Stöd till experimentbyggande ett reservationsanslag på 21000000 kr., 22. Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag på 1000 kr., 23. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag på 49062000 kr., 24. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag på 1000000 kr., 25. Investeringsbidrag för bostadsbyggande ett förslagsanslag på 5500000000 kr., 26. Information och utbildning m.m. ett reservationsanslag på 10500000 kr., 27. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag på 85000000 kr.
3Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo201 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som framförts i motionen.
1990/91:Bo203 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information beträffande riksdagsbeslutet om ålderdomshem.
1990/91:Bo204 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till förnyelse av miljonprogrammets bostadsområden i enlighet med storstadsutredningens förslag.
1990/91:Bo208 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ramen för förhöjda lån/tilläggslån till ombyggnad av hus som förklarats eller kan förklaras som byggnadsminnen, för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m.fl. samt till arkeologiska undersökningskostnader bör höjas till 195 milj.kr. för nästa budgetår i enlighet med boverkets förslag.
1990/91:Bo210 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överväganden i fråga om förvärvslånen.
1990/91:Bo212 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning till stöd för helhetssyn, samverkan, delaktighet och ansvar för vardagsomsorgen på grannskapsnivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om förenkling av föreskrifterna i nuvarande bostadsfinansieringsregler, dels vid utformningen av tillämpningsföreskrifterna för det nya bostadsfinansieringssystemet.
1990/91:Bo215 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljande studier av räntelånesystemet.
1990/91:Bo216 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, s, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boverket och glesbygdsmyndighetens engagemang i projekt ekokommuner.
1990/91:Bo217 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlokalisering av uppgifter inom statens råd för byggnadsforskning och verksamheter i Gävle.
1990/91:Bo218 av Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare överväganden i fråga om förvärvslånen.
1990/91:Bo219 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av förvärslånen i vissa kustkommuner.
1990/91:Bo220 av Lars Ulander och Nils T Svensson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra kraftig försämring av arbetsmarknadsläget inom byggnadssektorn, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande om återstående ombyggnadsbegränsningar för Stockholm och Göteborg vad avser bostäder och lokaler, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten utan en snabb kostnadsutveckling, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgande av ramen för tilläggslån i första hand för projekt inom miljonprogrammets områden.
1990/91:Bo221 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten att erhålla tillägg för vintermerkostnader i det schablonmässigt beräknade låneunderlaget skall behållas.
1990/91:Bo222 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till vattentoaletten vid renoveringen av landets vattendistributionssystem. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo513.
1990/91:Bo224 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en social bostadspolitik, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stimulans till självbyggarinsatser, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om definitionen av rimlig bostadskostnad, 5. att riksdagen avvisar regeringens förslag att slopa det subventionerade förvärvslånet för flerbarnsfamiljers köp av småhus, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att räntelån och subventioner också skall gälla kostnader för hyresgästkonsult vid ombyggnad, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för nyproduktionen av bostäder skall sättas till 50 000 lägenheter om året, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en uppdelning av alltför stora lägenheter kan stimuleras, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade tilläggslåneramar, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hembud och priskontroll på bostadsrätter och förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt (motionsyrkandet behandlas delvis i detta betänkande, i övrigt behandlas det i betänkandet 1990/91:BoU13).
1990/91:Bo225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambanden mellan den ekonomiska politiken och boendekostnadernas utveckling och nivå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en strategi för sänkta boendekostnader i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stabilare regler på bygg- och bostadsmarknaden för lägre boendekostnader, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det s.k. räntelånesystemet ej bör införas och hos regeringen begär förslag om ett nytt och förenklat bostadsfinansieringssystem enligt de riktlinjer som förordas i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för ökad marktillgång för byggande, 8. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att investeringsbidrag för bostadsbyggande ej skall utgå,
1990/91:Bo226 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra storstadens livsmiljö.
1990/91:Bo227 av Sören Norrby m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en åtgärdsgrupp för radonfrågor och andra frågor avseende sjuka hus, 2. att riksdagen beslutar att övre gränsen för radonbidrag höjs till 20000 kr., 3. att riksdagen anvisar till i motionen föreslagen åtgärdsgrupp och dess arbete för budgetåret 1991/92 5 000 000 kr. samt till radonbidrag för budgetåret 1991/92 15 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (B 8) för budgetåret 1991/92 272 000 000 kr.
1990/91:Bo230 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1991, 2. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1991, 3. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1991, 4. att riksdagen beslutar att bidrag för hyresrabatter skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1991, 5. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för underhållslån i vissa fall skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1991, 10. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. fastställs till 240 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 11. att riksdagen beslutar att av denna ram högst 10 000 000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande, 12. att riksdagen beslutar att avskaffa tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år fr.o.m. den 1 juli 1991, 13. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år skall avskaffas, 14. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för bostadsbidrag till hushåll utan barn skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1991, 15. att riksdagen beslutar att till anslaget B 7 Bostadsbidrag m.m. anslå 2 120 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,
1990/91:Bo232 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lånebestämmelserna till gemensamma samlingslokaler.
1990/91:Bo233 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen till boverket under en ny anslagspost anvisar 100000000 kr. som stöd till ekologiskt byggande och därav 5000000 kr. till ekokommunprojekt, 2. att riksdagen under en ny anslagspost anslår 3 000 000 kr. till en professur med institution i ämnet ekologiskt byggande, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredningar om ekologiskt byggande, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning rörande storleksbegränsning av byggentreprenader, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arkitektens roll i plan- och byggprocessen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till självbyggeri, 9. att riksdagen till investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar 250 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslår eller således 5 250 000 000 kr.
1990/91:Bo234 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen upphäver lagen om byggnadstillstånd m.m. (1971:1204). Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T248.
1990/91:Bo235 av Jan Strömdahl och Annika Åhnberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i plan- och bygglagen att den ekologiska grundprincipen framhävs, 2. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i uppdrag att beakta de ekologiska principerna vid utarbetande av tillämpningsföreskrifter till det nya bostadsfinansieringssystemet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändringar i VA-lagen och renhållningsförordningen.
1990/91:Bo236 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva det s.k. räntelånesystemet. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk392.
1990/91:Bo237 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av bostadspolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de särregler som gäller för s.k. allmännyttiga bostadsföretag bör avvecklas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inga åtgärder skall vidtas i syfte att bromsa tillväxten i Stockholmsregionen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A766.
1990/91:Bo238 av Karin Wegestål och Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt verksamhet vid MOVIUM med utveckling av forskning, rådgivning och information om tätorternas grönområden.
1990/91:Bo239 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder bostadsfinansieringsfrågan och återkommer till riksdagen med förslag om ett räntebidragssystem enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.
1990/91:Bo241 av Rune Thorén och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda frågan om möjligheter att ändra ägarförhållandena hos allmännyttiga bostadsföretag.
1990/91:Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för ett resursbevarande och miljöanpassat boende, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning, utformning och stöd till ekologiskt byggande och boende, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansåtgärder för en fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsen för bidrag till åtgärder för att sanera bostäder från radon sätts till lägst 1 000 kr. och högst 25 000 kr.
1990/91:Bo243 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bostadspolitiska åtgärder i syfte att främja bostadsförsörjningen på landsbygden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet och behovet av ett översiktsplanearbete i kommunerna med inriktning att främja landsbygdens bostadsförsörjning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av olika upplåtelseformer av bostäder på landsbygden, 4. att riksdagen hos regeringen begär att lånebestämmelserna för byggande i egen regi på landsbygden får ske med belåning upp till 100% av låneunderlaget i enlighet med vad i motionen anförts,
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den allmänna inriktningen av bostadspolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendets anpassning till det ekologiska systemet och om källsortering av sopor, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nybyggnadsbehovet och förhållandena på bostadsmarknaden, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereformen och boendet, 10. att riksdagen anvisar 50 000 000 kr. till stimulansbidrag för byggande av hyreslägenheter på landsbygden och i små orter i enlighet med vad i motionen anförts, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för bostadslån vid överlåtelse av allmännyttigt ägda bostadshus, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om markvillkoret vid erhållande av bostadslån för egna hem, 13. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att föreslagen anvisning av medel till vissa lån till bostadsbyggande ej medges i enlighet med vad i motionen anförts, 15. att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 såvitt avser förslag om slopande av vintertillägget vid beräkning av låneunderlag och pantvärde i enlighet med vad i motionen anförts, 16. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att räntestöd ej medges för vissa underhålls- och reparationsåtgärder, från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 17. att riksdagen med avslag på proposition 1991/91:100 i denna del beslutar att ungdomsbostadsstödet ej medges från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 18. att riksdagen med avslag på proposition 1991/91:100 i denna del beslutar att nybyggnadsbidrag ej medges från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 19. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att avveckla hyresrabatterna från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 20. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att ersättning för förvaltningsförluster ej medges från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 21. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att bidrag till bostadskostnad efter ombyggnad ej medges från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts, 25. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar medge en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på 165 000 000 kr. för budgetåret 1991/92, 27. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del till stöd för experimentbyggande för budgetåret 1991/92 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om totalt 25 000 000 kr., 28. att riksdagen till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 292 000 000 kr. för bidrag till hissinstallationer och åtgärder mot radon i bostäder i enlighet med vad i motionen anförts, 29. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del till information och utbildning m.m. för budgetåret 1991/92 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. minskat reservationsanslag om totalt 5 500 000 kr.
1990/91:Bo245 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av återställningsbidragen.
1990/91:Bo246 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delegationen för ökat bostadsbyggande skall avskaffas, 3. att riksdagen beslutar avskaffa de regleringar som införts speciellt för byggandet i Stockholms län, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen om bostadsbyggandet i Stockholms län.
1990/91:Bo247 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av de kommunala bostadsbolagens hyreslägenheter till de boende. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi610.
1990/91:Bo248 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendet i glesbygd, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A489.
1990/91:Bo250 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala taxesättningen för vatten och avlopp. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo813.
1990/91:Bo251 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldres boende (avsnitt 3). Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf357.
1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för den framtida bostadspolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar i kommunernas anvisningsrätt för nybyggda bostadsrättslägenheter, 9. att riksdagen beslutar om upphävande av bestämmelsen om slopande av räntebidrag vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana bostadsföretags bostadsbestånd m.m., 11. att riksdagen beslutar avskaffa markvillkoret, 12. att riksdagen beslutar avskaffa konkurrensvillkoret, 13. att riksdagen beslutar att avskaffa kostnadskontrollen vid beviljande av bostadslån, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om schablonberäkning av räntebidrag, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett schabloniserat investeringsbidrag, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av SBAB, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av skattefria avsättningar till reservationer för underhåll, 27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i bostadssaneringslagen så att vid utfärdande av hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som företräds av majoriteten av de boende i fastigheten (motionsyrkandet behandlas delvis i detta betänkande, i övrigt behandlas det i betänkandet 1990/91:BoU9), 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av administrativa begränsningar av byggandets omfattning, 29.att riksdagen beslutar att avskaffa lagen om byggnadstillstånd, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en planmässig nedtrappning av räntebidragen och en samtidig sänkning av skatterna, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av räntelånen och en översyn av bostadsfinansieringen, 34. att riksdagen beslutar avskaffa förvärvsstödet vid kommunal förköpsrätt i vissa kustkommuner, 35. att riksdagen beslutar avskaffa ungdomsbostadsstödet fr.o.m. den 1 juli 1991, 36. att riksdagen beslutar att avskaffa ungdomsbostadsdelegationen, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägre räntestöd för underhåll m.m., 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av räntebidragstrappan, 40. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. (B 6) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 285000000 kr., 41. att riksdagen beslutar att tilläggslån till ombyggnad av bostadshus som är yngre än 30 år inte skall beviljas efter den 1 juli 1991, 42. att riksdagen medger en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på 165 000 000 kr. för budgetåret 1991/92.
1990/91:Bo253 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambanden mellan bostadspolitikens inriktning och en balanserad bygg- och bostadsmarknad i storstadsregionerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformning och inriktning av ett miljöanpassat byggande och boende i storstadsregionerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets ansvar för bostadsförsörjningen i storstadskommunerna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översiktsplaner och kommunernas bostadsförsörjningsprogram, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av minskad segregation och ensidighet i storstädernas boendemiljöer, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov och inriktning av åtgärder för att öka tillgången på fler, billigare och bättre bostäder i storstadskommunerna, 7. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med direktiv att lägga förslag om bättre utnyttjande av befintliga bostadsytor i storstadsregionerna i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Bo306 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till förhandling med kommunerna i syfte att säkerställa underhåll och förnyelse av kommunernas VA-nät i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägande och ansvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att boende i eget hem inte skall missgynnas, 9. att riksdagen avskaffar den s.k. Lex Malmö, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låne- och finansieringsreglerna skall vara lika för alla fastigheter oavsett vem som äger dem, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ombildning av allmännyttan, 14. att riksdagen beslutar upphäva det s.k. räntelånesystemet, 15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett bostadsfinansieringssystem lika för alla upplåtelseformer, byggt på s.k. enhetslån, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av länsbostadsnämnderna och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (motionsyrkandet behandlas delvis i detta betänkande, i övrigt behandlas det i betänkandet 1990/91:BoU10), 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stegvis avskaffande av räntebidrag, 18. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med statliga lån och bidrag till reparationer och underhåll av hyreshus i enlighet med vad i motionen förordats, 20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m., 24. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. markvillkoret.
1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att få en bostadsmarknad i balans, 5. att riksdagen beslutar om en ändring av lagstiftningen i enlighet med vad i motionen anförts om den enskilde hyresgästens inflytande över reparation av den egna lägenheten (motionsyrkandet behandlas delvis i detta betänkande, i övrigt behandlas det i betänkandet 1990/91:BoU9), 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställa olika fastighetsbolag i vad avser kostnaden för finansiering, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelserna i förordningen 1986:694 bör ändras så att dessa i vad avser aktieutdelning till vissa allmännyttiga bostadsföretag överensstämmer med aktiebolagslagens regler, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad mångfald av producenter vid nyproduktion av bostadsrätter, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommuners rätt att förmedla nybyggda bostadsrättslägenheter, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att underlätta för människor att skaffa ett eget hus, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett återupprättande av kostnadsneutraliteten mellan olika upplåtelseformer, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt bostadsfinansieringssystem, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om a) produktionskostnadsprövningen, b) räntebidragstrappan, 19. att riksdagen beslutar att avskaffa konkurrensvillkoret fr.o.m. den 1 juli 1991, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnadsreglerande åtgärder,
1990/91:Bo413 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder så att hyresgäster i privatägda fastigheter ges ett ökat inflytande,
1990/91:Bo507 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i uppdrag att snarast påskynda och utveckla ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp bör läggas till grund för bygglovgivning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lån med statligt stöd och kreditgaranti endast kan ges till objekt där ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp har tillämpats.
1990/91:Bo522 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att boverket och naturvårdsverket får i uppdrag att analysera, utvärdera och redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
1990/91:Bo529 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappades medbestämmande vad gäller boende, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklande av nya boendeformer för handikappade. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Bo532 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för den bofasta befolkningen i attraktiva kustområden att erhålla statliga bostadslån vid köp av permanentbostäder,
1990/91:Bo543 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av statlig mark som kan användas för bostadsproduktion.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Byggentreprenörerna. 4 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m.m.
4.1 Bostadsbeståndet
Det finns i dag drygt 4miljoner permanentbostäder i landet. Av dessa lägenheter ligger ca 54 % i flerbostadshus och återstoden -- 46% -- således i småhus. Mer exakta uppgifter om bostadsbeståndets sammansättning kan endast erhållas vart femte år från folk- och bostadsräkningarna (FoB). De senaste tillgängliga uppgifterna som beskriver hela bostadsbeståndet härrör sig från folk- och bostadsräkningen år 1985. Uppgifter från den senaste folk- och bostadsräkningen -- FoB 90 -- finns ännu ej framtagna. I tabell 1 redovisas bostadsbeståndets fördelning på olika hustyper och ägarkategorier år 1985. Sedan FoB 85 genomfördes har nettotillskottet av permanentbostäder varit ca 190 000 lägenheter. Sammansättningen av denna nyproduktion beskrivs i avsnitt 4.2.1 nedan.
Tabell 1. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och ägarkategori år 1985
00>Hustyp 21>Antal 39>Ägarkategori % 00> 21>lägenheter 00> 39>Staten, 53>Allmän- 65>Bostads- 79>Privata 91>Privata 00> 39>lands- 53>nyttiga 65>rätts- 79>perso- 91>företag 00> 39>ting, 65>före- 79>ner 00> 39>kommuner 65>ningar
00>Alla hus 32>3 863 000 42>2 56>22 70>16 84>52 98>8
00>småhus32>1 778 000 42>2 56> 2 70> 3 84>92 98>1 00>flerbostads- 00>hus 32>2 085 000 42>3 56>38 70>27 84>18 98>14
00>Källa: SCB, FoB 85
Som framgår av tabell 1 ägs småhusen till övervägande del av enskilda. Flerbostadshusen uppvisar en mer varierad ägarfördelning. Största ägarkategorin för flerbostadshusen är de allmännyttiga bostadsföretagen med 38 % av lägenhetsbeståndet.
Den vanligaste lägenhetsstorleken räknat på hela bostadsbeståndet är 3 rum och kök. I flerbostadshusbeståndet dominerar två- och trerumslägenheterna. Den helt övervägande andelen stora lägenheter återfinns i småhusbeståndet. Av de sammanlagt ca 1,5 miljoner lägenheter som var större än 3 rum och kök låg 83 % i småhus.
Tabell 2. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och lägenhetstyp år 1985
00>Hustyp 25>Lägenhetstyp %
25>-1RK 37>2RK 51>3RK 65>4RK 79>5RK 91>6RK+
00>Alla hus 30>13 42>23 54>24 68>19 82>12 96>9 03>småhus 30>3 42>7 54>18 68>30 82>24 96>18 03>flerbostadshus 30>22 42>36 54>30 68>9 82>2 96>1
00>Källa: SCB, FoB 85
Över 75 % av bostadslägenheterna har byggts under den senaste 50-årsperioden. Av de lägenheter som är äldre än 50 år ligger större delen i småhus. Efter år 1960 har ca 2,2 miljoner lägenheter nyproducerats och 0,5 miljoner lägenheter moderniserats. Omkring 25 % av hela det nuvarande bostadsbeståndet producerades under det s.k. miljonprogrammet åren 1965--1974.
Tabell 3. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och färdigställandeår år 1985
00>Hustyp 27>Färdigställandeår %
00> 27>- 37>1921- 47>1941- 57>1951- 67>1961- 77>1971- 87>1981- 00> 27>1920 37>1940 47>1950 57>1960 67>1970 77>1980 87>1985
00>Alla hus 30>13 40>13 50>10 60>15 70>23 80>20 90>6 03>småhus 30>19 40>15 50>8 60>10 70>16 80>25 90>7 03>flerbostadshus 30>7 40>12 50>12 60>20 70>29 80>16 90>4
00>Källa: SCB, FoB 85
4.2 Bostadsproduktionen
4.2.1 Nyproduktionen
Sett över en längre period har bostadsproduktionen varierat mycket kraftigt. Från den rekordstora produktionen kring år 1970 på över 100000 lägenheter per år minskade produktionsnivån successivt för att nå en bottennivå år 1985 då endast 27500 lägenheter påbörjades. Detta var den lägsta produktionsnivån under hela efterkrigstiden. Antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen har sedan ökat för varje år. Enligt preliminära uppgifter påbörjades nyproduktionen av ca 67600 lägenheter under år 1990, vilket innebär en ökning med 15% i förhållande till år 1989. Man får gå ända tillbaka till slutet av miljonprogrammet år 1974 för att hitta en större nyproduktion. Ökningen av nyproduktionen har varit mest påtaglig i i storstadsområdena, där produktionstakten ökade med 19%.
Tabell 4. Antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen i riket som helhet samt i storstadsområdena under åren 1980-1990
00>År 21>Påbörjade lägenheter i nyproduktionen i
00> 21>Riket 41>Stor- 61>Stor- 81>Stor- 00> 41>Stockholm 61>Göteborg 81>Malmö
00>1980 21>50 100 41>7 300 61>3 900 81>2 000 00>1981 21>44 500 41>6 600 61>3 100 81>2 800 00>1982 21>41 900 41>7 100 61>2 700 81>2 300 00>1983 21>37 800 41>9 700 61>3 400 81>2 000 00>1984 21>34 000 41>9 700 61>3 400 81>1 700 00>1985 21>27 500 41>5 800 61>2 400 81>2 000 00>1986 21>30 600 41>5 900 61>2 700 81>1 700 00>1987 21>39 800 41>7 600 61>3 500 81>2 600 00>1988 21>50 800 41>8 200 61>4 800 81>2 800 00>1989 21>58 700 41>7 800 61>3 500 81>2 600 00>19901 21>67 600 41>9 000 61>4 300 81>3 300
00>1 Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning 00>Källa: SCB
Förändringar i bostadsbyggandet kan avläsas i olika former av statistik. Tabell 4 ovan redovisar som framgått antalet påbörjade lägenheter under året. Detta är den statistikserie som normalt används när nyproduktionen diskuteras. Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar även statistik över antalet färdigställda lägenheter. Denna statistik beskriver utförligare bostadsproduktionens sammansättning avseende lägenhetstyp, ägarkategori m.m. Som ett mått på nyproduktionen innebär dock färdigställandestatistiken omkring ett års eftersläpning i förhållande till uppgifterna om påbörjandet. En tidig -- men osäker -- indikation på vilka förändringar i nyproduktionen som är att vänta under de närmaste åren kan man få genom att studera förändringar av lägenhetsantalet i ansökningar om bostadslån resp. antalet lägenheter som fått preliminärt beslut om bostadslån. Att bedömningar av det kommande bostadsbyggandet gjorda utifrån statistik om låneansökningar kan slå fel visas inte minst av utvecklingen under det senaste året. På basis av uppgifter från år 1989 om ett minskat antal lånebeslut gjordes förra året från flera håll bedömningen att bostadsbyggandet sannolikt hade kulminerat år 1989 och att vi år 1990 skulle få se en utplaning eller ett något minskat bostadsbyggande. I stället blev det som framgått ovan en fortsatt kraftig ökning av nyproduktionen.
Under år 1990 har antalet lägenheter i förhållande till föregående år påtagligt ökat både i de ansökningar om nya bostadslån som kom in till landets länsbostadsnämnder (+26 %) och i de preliminära beslut om bostadslån som fattades under året (+37 %). Detta kan tyda på en fortsatt ökning av nyproduktionen av bostäder. Boverket gör dock i en nyligen framtagen prognos bedömningen att antalet påbörjade lägenheter i stället kommer att minska under år 1991 och uppgå till omkring 53000 lägenheter. Denna bedömning görs bl.a. mot bakgrunden av att påbörjandet av flera byggnadsprojekt anses ha påskyndats under slutet av år 1990. Man betonar dock att prognosen för år 1991 är mycket osäker på grund av flera faktorer, bl.a. den beslutade omläggningen av bostadsfinansieringssystemet och effekterna av lågkonjunkturen. Efter år 1991 räknar boverket med en successiv minskning av bostadsproduktionen fram till år 1995/96.
I tabell 5 redovisas data för åren 1988--1990 för de diskuterade måtten på planerat, pågående och avslutat bostadsbyggande.
Tabell 5. Data om nyproduktionen av bostäder år 1988-1990
00>År 19>Antal lägenheter
00> 19>Ansökningar 39>Preliminära 59>Påbörjade79>Färdig- 00> 19>om bostads- 39>beslut om 79>ställda 00> 19>lån 39>bostadslån
00>1988 19>59 900 39>60 300 59>50 800 79>40 600 00>1989 19>58 300 39>51 200 59>58 700 79>50 400 00>1990 19>73 500 39>67 700 59>67 600 79>58 400
00>Källa: Boverket, SCB
Under 1980-talet har olika förskjutningar i nyproduktionen skett avseende lägenhetstyp, upplåtelseformer m.m. En sådan förändring gäller fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. År 1980 låg 65% av de nyproducerade lägenheterna i småhus. År 1990 hade småhusens andel sjunkit till 40 % av de påbörjade lägenheterna. En ännu tydligare trend under det senaste årtiondet gäller fördelningen mellan olika upplåtelseformer. Andelen hyresrätter har fördubblats sedan år 1980. I dag är varannan nyproducerad bostad en hyreslägenhet. Bostadsrätternas andel i nyproduktionen har under senare år varit omkring en tredjedel. Andelen lägenheter med äganderätt har minskat för varje år sedan år 1980 och uppgick under år 1990 till 17% av den totala produktionen. Redovisningen i tabell 6 över fördelningen mellan olika upplåtelseformer avser de lägenheter som har färdigställts resp. år.
Tabell 6. Fördelning mellan olika upplåtelseformer i hus som färdigställts under perioden 1980-1990
00>År 21>Antal 41>Fördelning mellan upplåtelseformer % 00> 21>lägen- 00> 21>heter 00> 41>Hyres- 61>Bostads- 81>Ägande- 00> 41>rätt 61>rätt 81>rätt
00>1980 21>51 438 41>25 61>14 81>61 00>1981 21>51 597 41>30 61>16 81>54 00>1982 21>45 108 41>34 61>20 81>46 00>1983 21>43 374 41>32 61>29 81>39 00>1984 21>34 988 41>36 61>27 81>37 00>1985 21>32 932 41>38 61>29 81>33 00>1986 21>28 791 41>42 61>28 81>30 00>1987 21>30 884 41>41 61>32 81>27 00>1988 21>40 574 41>45 61>32 81>23 00>1989 21>50 404 41>45 61>34 81>21 00>1990 21>58 400 41>51 61>32 81>17
00>Källa: SCB
Den förändrade fördelningen mellan olika upplåtelseformer i nyproduktionen förklaras delvis av den minskade andelen småhus. En ännu mer betydelsefull faktor i sammanhanget är dock förändringen av upplåtelseformerna inom småhusproduktionen. Från att tidigare till helt övervägande del ha upplåtits med äganderätt har de två andra upplåtelseformerna successivt ökat sin andel i småhusproduktionen. Av 1990 års nyproducerade småhus uppläts 41 % med äganderätt, 36% med bostadsrätt och 23 % med hyresrätt. Motsvarande fördelning år 1980 var 89 % äganderätt, 6 % bostadsrätt och 6 % hyresrätt. Fördelningen mellan olika upplåtelseformer för flerbostadsbebyggelsen har däremot varit relativt oförändrad under 1980-talet, ungefär en tredjedel med bostadsrätt och två tredjedelar med hyresrätt.
Den genomsnittliga lägenhetsstorleken i nyproduktionen har minskat under 1980-talet. År 1980 var ca 17 % av de nyproducerade lägenheterna på 2 rum och kök eller mindre. År 1990 hade smålägenheternas andel mer än fördubblats och uppgick till 36% av nyproduktionen. På motsvarande sätt minskade andelen stora lägenheter -- större än 4 rum och kök -- i nyproduktionen från 43% år 1980 till 16% år 1990. Förskjutningen av lägenhetsstorlekarna i nyproduktionen förklaras bara delvis av den minskade andelen småhus. Även småhuslägenheternas genomsnittliga storlek har minskat påtagligt under 1980-talet.
4.2.2 Ombyggnadsverksamheten
Under ett antal år i början av 1980-talet med vikande nyproduktion av bostäder ökade samtidigt ombyggnadsverksamheten kraftigt. Den största omfattningen nåddes år 1986 då ombyggnaden av 33 000 lägenheter påbörjades. Under de senaste åren har vissa restriktioner -- ombyggnadslåneramar och minskade räntebidrag -- införts för ombyggnad av bostäder. Detta har bidragit till att antalet ombyggda lägenheter påtagligt har minskat under de senaste åren. År 1990 påbörjades ombyggnad av ca 16000 lägenheter i flerbostadshus. Detta innebar en minskning av antalet ombyggda lägenheter med närmare 30% mellan åren 1989 och 1990 och en halvering av ombyggnadstakten sedan år 1987. Boverket gör dock bedömningen att ombyggnadsverksamheten under år 1991 åter kommer att öka. Antalet ombyggda lägenheter väntas öka med ca 20% i förhållande till år 1990. Åren därefter kan enligt boverket ombyggnadsverksamheten förväntas öka ytterligare i omfattning.
Tabell 7. Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före moderniseringen i riket samt i storstadsområdena under åren 1980-1990
00>År 21>Antal lägenheter före modernisering
00> 21>Riket 41>Stor- 61>Stor- 81>Stor 00> 41>Stockholm 61>Göteborg 81>Malmö
00>1980 21>13 000 41>3 600 61>2 400 81>900 00>1981 21>14 600 41>2 200 61>3 100 81>1500 00>1982 21>19 700 41>4 500 61>3 200 81>1400 00>1983 21>22 100 41>4 000 61>3 600 81>1200 00>1984 21>29 700 41>3 900 61>5 100 81>1400 00>1985 21>24 500 41>4 400 61>2 900 81>1400 00>1986 21>33 200 41>4 600 61>4 100 81>1500 00>1987 21>32 100 41>4 600 61>3 800 81>1500 00>1988 21>28 200 41>3 900 61>3 400 81>1100 00>1989 21>22 600 41>3 100 61>3 000 81>900 00>19901 21>16 000 41>2 200 61>2 200 81>250
00>1 Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning 00>Källa: SCB
Uppgifterna i tabell 7 avser antalet lägenheter före ombyggnaden (modernisering med statligt lån). I samband med ombyggnadsverksamheten förekommer en viss lägenhetsavgång, som bl.a. beror på att små lägenheter slås ihop till större. Antalet färdigställda moderniserade lägenheter blir därför något lägre. År 1980 uppgick denna lägenhetsavgång till omkring 30 % av antalet påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus. Därefter har den successivt minskat och har under senare år uppgått till ca 6 % för riket som helhet. Under år 1990 har lägenhetsavgången ytterligare minskat betydligt och uppgick till endast 2% för riket som helhet. Särskilt påtaglig har minskningen i lägenhetsavgången varit i storstadsområdena, från 11% år 1989 till knappt 3% år 1990. Sannolikt har de regler för ombyggnadslån som riksdagen antog år 1989 i syfte att minska antalet lägenhetssammanslagningar haft betydelse för denna utveckling.
Minskningen i ombyggnadsverksamheten under år 1990 var särskilt påtaglig i Stormalmö. Ombyggnadslåneramarna uppges ha haft stor betydelse för denna utveckling i Malmöområdet. Ramarna är dock borttagna i detta område för år 1991 och en ökning av ombyggnadsverksamheten väntas därför.
4.3 Byggnadskostnader
Under de senaste åren har byggnadskostnadernas utveckling varit föremål för en omfattande uppmärksamhet. Orsaken är att byggnadskostnaderna under en period i slutet av 1980-talet ökade påtagligt snabbare än prisutvecklingen i övrigt. Under perioden 1986--1988 steg produktionskostnaderna för bostäder nästan tre gånger snabbare än inflationen. År 1989 var ökningstakten ungefär 1,5 gånger snabbare än inflationen. Kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet har under år 1990 ytterligare närmat sig den allmänna prisutvecklingen som den mäts genom konsumentprisindex (KPI). Under den senare delen av året låg kostnadsökningstakten för delar av bostadsbyggandet t.o.m. under prisutvecklingen i övrigt. Bilden av byggnadskostnadernas utveckling varierar dock något beroende på vilken typ av statistik som man utgår ifrån. Stora regionala variationer finns också.
För att mäta byggnadskostnadsutvecklingen används olika typer av index, bl.a. faktorprisindex. Faktorprisindex används vid kontraktsreglering av mindre entreprenad. Det används också för analys av byggnadskostnadsutvecklingen och som underlag för beräkning av tidskoefficienten i bostadslånesammanhang. Faktorprisindex mäter den sammantagna effekten av prisutvecklingen för de produktionsfaktorer (byggmaterialpriser, arbetslöner etc.) som sätts in i byggnadsverksamheten.
Den kvartalsvisa utvecklingen av byggnadspriserna under de två senaste åren redovisas i tabell 8. Som jämförelse redovisas utvecklingen av konsumentprisindex.
Tabell 8. Procentuell förändring av årstakt av faktorprisindex (inkl. löneglidning) och konsumentprisindex. Kvartalsvis för åren 1989 och 1990
00>År/ 25>Ökning i % gentemot motsvarande period föregående år 00>kvartal 00> 25>Faktorprisindex för 85>KPI
00> 25>flerbostadshus 55>gruppbyggda småhus
00>1989 00>1:a 25>10,6 55>10,2 85>6,5 00>2:a 25>10,3 55>9,9 85>6,5 00>3:e 25>10,4 55>8,6 85>6,2 00>4:e 25>10,4 55>10,4 85>6,5
00>1990 00>1:a 25>11,5 55>11,5 85>9,8 00>2:a 25>11,4 55>11,3 85>10,0 00>3:e 25>10,1 55>10,0 85>11,1 00>4:e 25>10,1 55>9,8 85>11,2
00>Källa: SCB
Tabellen visar att den kvartalsvisa ökningstakten för faktorprisindex inkl. löneglidning legat på ungefär samma nivå som konsumentprisindex under det senaste året. En jämförelse mellan faktorprisindex och konsumentprisindex blir emellertid aldrig helt rättvisande, eftersom det ena mäter prisutveckling på varor och lönekostnader medan det andra mäter prisutvecklingen på en viss konsumtion.
För 12-månadersperioden januari 1990 till januari 1991 steg faktorprisindex (exkl. löneglidning) med 7,6%. Detta är en mindre ökning än för motsvarande period året innan. Konsumentpriserna steg under motsvarande period med 10,6%. Av de kostnadsslag som ingår i faktorprisindex ökade byggmaterial med 6,5% och byggherrekostnaderna, dvs. kapitalkostnaderna samt kostnader för projektering, administration m.m., med 10,5%. För byggherrekostnaderna innebar detta en minskning av kostnadsökningstakten från föregående års nivå på 18%.
Ett annat sätt att mäta byggnadskostnadernas utveckling är genom de beräknade produktionskostnader som redovisas i de preliminära besluten om bostadslån vid resp. tidpunkt. I tabell 9 redovisas den genomsnittliga produktionskostnaden per kvadratmeter total primär bruksarea för den statligt belånade bostadsproduktionen under de två senaste åren.
Tabell 9. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus och gruppbyggda småhus kvartalsvis åren 1989 och 1990 enligt preliminära beslut om bostadslån
00>År/ 21>Genomsnittlig produktionskostnad per 00>kvartal 21>m2 total primär bruksarea
00> 21>Flerbostadshus 61>Gruppbyggda småhus
00> 21>kr/m2 41>Ökning i % 61>kr/m2 81>Ökning i % 00> 41>från före- 81>från före- 00> 41>gående år 81>gående år
00>1989 00>1:a 30>8 500 44>18 70>8 200 84>10 00>2:a 30>8 800 44>10 70>8 500 84>10 00>3:e 30>9 000 44>10 70>8 700 84>11 00>4:e 30>9 400 44>10 70>8 800 84>6
00>1990 00>1:a 30>9 700 44>13 70>9 600 84>17 00>2:a 30>10 200 44>16 70>9 900 84>16 00>3:e 30>10 300 44>14 70>9 900 84>13 00>4:e 30>10 200 44>8 70>10 100 84>15
00>Källa: Boverket
Den genomsnittliga produktionskostnaden för flerbostadshus i hela landet var under år 1990 10126kr./m2, vilket innebär en ökning med 12% jämfört med år 1989. För gruppbyggda småhus uppgick motsvarande produktionskostnad till 9891kr./m2 -- en ökning med 15% jämfört med år 1989. Ökningstakten för produktionskostnaden mätt på detta sätt var därmed något högre under år 1990 än under år 1989. Det är framför allt i småhusproduktionen som kostnadsökningarna har varit fortsatt höga. I flerbostadshusproduktionen avtog kostnadsökningarna under det sista kvartalet 1990. I jämförelse med det fjärde kvartalet 1989 var byggkostnaderna i denna del av produktionen drygt 8% högre, vilket innebär en lägre ökningstakt än KPI under motsvarande period.
De högsta genomsnittliga produktionskostnaderna återfinns i Storstockholmsområdet. För flerbostadshus uppgick här produktionskostnaden per kvadratmeter till 11343kr. och för gruppbyggda småhus till 11095 kr. Kostnadsökningstakten i Storstockholm under år 1990 låg också på en högre nivå än i övriga landet. Den genomsnittliga byggkostnaden ökade i Stockholms län med 14% för flerbostadshus och med 20% för gruppbyggda småhus. Även i Göteborgsregionen ökade byggkostnaderna mer än i övriga landet. I Malmöhus län låg däremot kostnadsökningen betydligt under övriga landets.
Om ovanstående uppgifter i stället uttrycks i kostnad per lägenhet uppgick produktionskostnaden för den genomsnittliga flerbostadshuslägenheten år 1990 till strax under 900 000 kr. Den genomsnittliga kostnaden för ombyggnad var ca 390000kr. per lägenhet i flerbostadshus.
I bostadslånesammanhang brukar även den s.k. överkostnaden, dvs. den del av kvoten mellan produktionskostnaden och pantvärdet som överstiger 100 %, användas som ett mått på byggkostnadsutvecklingen i nyproduktionen. Överkostnaderna har också genom den s.k. räntebidragstrappan betydelse för lånekostnaderna efter projektets färdigställande. Fullt räntebidrag utgår för lånedelar med högst 10% överkostnad. Den genomsnittliga överkostnaden för flerbostadshusen i hela landet uppgick under år 1990 till 29%.
4.4 Bostadsmarknadsläget
Bostadsmarknadsläget kan avläsas på flera olika sätt. Överskott av bostäder brukar redovisas med andelen outhyrda lägenheter i olika regioner. Brist på bostäder är svårare att finna något rättvisande mått på. Förändringar av antalet bostadssökande i olika bostadsköer ger en viss bild av utvecklingen. Antalet registrerade bostadssökande är emellertid starkt beroende av vilka anmälningsvillkor som tillämpas i resp. bostadskö.
Boverket genomför i början av varje år en enkätundersökning av bostadsmarknadsläget i landets kommuner. Enkätsvaren belyser dels kommunernas egen bedömning av läget vid årets början, dels redovisas antalet registrerade i kommunens bostadskö.
I kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget ökade successivt andelen kommuner som rapporterade bostadsbrist under hela den senare delen av 1980-talet, och andelen kommuner med bostadsöverskott eller en bostadsmarknad i balans minskade samtidigt för varje år. Denna trend tycks nu vara bruten. Mellan år 1989 och 1990 ökade inte längre andelen kommuner med bostadsbrist. Preliminära uppgifter från 1991 års enkät tyder på att denna andel i stället nu börjat minska och att antalet kommmuner med överskott på lägenheter således ökar. Fortfarande råder dock bostadsbrist i den helt övervägande andelen av landets kommuner.
Den andra delen av boverkets undersökning avser kommunernas bostadsköer. Även i denna undersökning registreras en i stort sett oförändrad situation mellan åren 1989 och 1990. Det totala antalet som var registrerade som bostadssökande den 1 januari 1990 kan utifrån undersökningen uppskattas till 520000hushåll. Av dessa hushåll uppskattas ungefär 241000, omkring 46%, vara bostadslösa i den bemärkelsen att de saknade eget kontrakt. Övriga har alltså en bostad med eget kontrakt, men önskar en annan. Av de ca 241 000 hushållen i bostadskön som saknade eget kontrakt uppskattas ca 60 % vara ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet. Övriga bostadssökande i denna kategori var bl.a. personer som hade andrahandskontrakt, bodde på institution eller som ville flytta in från annan kommun.
Bostadsköns längd och sammansättning varierar starkt mellan olika delar av landet. Bristsituationen är svårast i Storstockholmsområdet, där dessutom en viss försämring kunde registreras mellan åren 1989 och 1990. I Storstockholm är dessutom andelen sökanden utan eget kontrakt betydligt större än i övriga landet.
Tecknen på att kulmen på den bostadsbrist som registrerats under senare år nu har passerat bekräftas av statistiken över outhyrda lägenheter. Efter att antalet outhyrda lägenheter minskat för varje år sedan år 1983, då 37000 lägenheter var lediga för uthyrning, tycks nu åter antalet öka. Enligt SCBs undersökning av de allmännyttiga bostadsföretagen hösten 1990 hade andelen outhyrda lägenheter i dessa företag på ett år ökat från 0,3% till 0,5%. Det är dock långt kvar till den nivå på ca4% av det allmännyttiga bostadsbeståndet som var outhyrt år 1983. Enstaka kommuner har dock även i dag 4--5% av sitt bestånd av hyreslägenheter outhyrt. Vissa tecken tyder på att andelen outhyrda lägenheter fortsatt att öka under slutet av år 1990.
4.5 Bostadskostnaderna
Boendekostnaderna har kraftigt påverkats av det senaste årets skatteomläggningar. Olika delar av kostnadsökningarna får full effekt vid skilda tidpunkter. På hyreshussidan skedde höjningarna per den 1 februari 1991. För egnahemmen och bostadsrättslägenheterna är det som alltid svårt att ge en entydig redovisning av boendekostnadernas utveckling. Detta beror bl.a. på de stora variationerna i lånesituation m.m. Skatteomläggningen kommer dock i viss utsträckning att i fortsättningen underlätta redovisningar av boendekostnaderna i detta bostadsbestånd, eftersom avdragsreglerna för räntekostnader gjorts mer enhetliga och den del av bostadsbeskattningen som påverkats av andra inkomster har slopats.
Enligt preliminära uppgifter från SCBs bostads- och hyresundersökning uppgick den genomsnittliga årshyran i rikets hyreslägenhetsbestånd under år 1990 till ca 417kr./m2. Vid ingången av år 1991 hade hyresnivån ökat till ca 429kr./m2. Enligt denna undersökning hade hyrorna därmed i genomsnitt höjts med 8,6% i förhållande till januari föregående år. Som ovan framhållits har dock höstens hyresförhandlingar resulterat i en större hyreshöjning som för första gången tas ut på årets februarihyra. För det allmännyttiga bostadsbeståndet har denna hyreshöjning beräknats till i genomsnitt 105kr./m2 eller 24,5%. Av hyreshöjningen uppges ca 69kr./m2 bero på sådana kostnadsökningar som är en följd av skatteomläggningen.
I tabell 10 redovisas de årliga hyreshöjningarna för den genomsnittliga lägenheten under 1980-talet enligt SCBs undersökning av januarihyrorna resp. år. För jämförbarhetens skull redovisas även konsumentprishöjningarna för motsvarande perioder.
Tabell 10. Förändringar i hyra mellan januari resp. år och januari året innan för en genomsnittlig hyreslägenhet (beräkning per m2 )
00>År 25>Hyreshöjning 55>Konsumentprisförändring 00> 25>jan.-jan. % 55>jan.-jan. %
00>1981 25>11,4 55>12,5 00>1982 25>15,3 55>9,5 00>1983 25>11,6 55>10,0 00>1984 25>5,2 55>8,0 00>1985 25>6,4 55>7,3 00>1986 25>5,9 55>6,2 00>1987 25>5,6 55>3,5 00>1988 25>6,2 55>4,4 00>1989 25>6,8 55>6,7 00>1990 25>10,2 55>8,8 00>19911 25>8,6 55>10,6
00>1 OBS. Stora hyreshöjningar i februari 1991 00>Källa: SCB
Som ovan påpekats är det svårare att erhålla en rättvisande bild av boendekostnadernas utveckling för egnahemmen än i hyreslägenhetsbeståndet. SCB publicerar emellertid en delindexserie till konsumentprisindex, som bygger på beräkningar av höjningarna av olika delkostnader för egnahemsboendet. Enligt denna indexserie ökade kostnaderna i egnahemmen med 18,4% under perioden januari 1990 -- januari 1991. Motsvarande delindex för hyres- resp. bostadsrättslägenheter ökade med 7,7%.
Boendekostnaderna för nytillkommande egnahemsägare påverkas givetvis av prisutvecklingen för egnahem. Priserna på egnahem (ej nyproduktion) sjönk mätt i reala termer under den första hälften av 1980-talet. Under den senare delen av 1980-talet har priserna däremot stigit kraftigt även realt. Sedan år 1981 (t.o.m. tredje kvartalet 1990) har prisökningarna i hela landet i genomsnitt varit 106% vilket motsvarar en real ökning på ca 10%. Under år 1990 har dock prisökningstakten avtagit igen och legat på ungefär samma nivå som inflationen.
5Utskottet
5.1Inledning
Utskottet vill inledningsvis kortfattat beröra förutsättningarna m.m. för detta betänkande.
Riksdagen fattade i december 1990 beslut om att införa ett nytt bostadsfinansieringssystem, det s.k. räntelånesystemet. Utskottet har sålunda helt nyligen haft att ta ställning till bostadsbyggandets finansiering. Det nu föreliggande betänkandet påverkas naturligtvis i viss utsträckning härav. Till detta kommer att förslag avseende vissa frågor om det nya bostadsfinansieringssystemet inom kort föreläggs riksdagen liksom förslag avseende räntebidragen för budgetåret 1991/92. Dessa förslag samt ett förslag om bostadsbidragen för år 1992 avser utskottet att behandla senare under våren. I det nu föreliggande betänkandet tas därför inte upp sådana frågor som anknyter till dessa förslag.
Flera redan genomförda och pågående utredningsinsatser har också samband med vissa i betänkandet behandlade förslag. Inför övergången till ett nytt finansieringssystem genomförs sålunda en översyn av länsbostadsnämndernas framtida organisation liksom av den administrativa prövningen av det statliga stödet i det nya systemet. Dessutom har förslag nyligen avgetts beträffande verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning.
5.2 Bostadspolitikens inriktning och utformning m.m.
5.2.1 Bostadspolitikens allmänna utformning
Utskottet behandlar i detta avsnitt ett antal motionsyrkanden som tar upp utformningen av bostadspolitiken utifrån mera allmänna och övergripande ståndpunkter. I vissa fall ingår även mera detaljerade förslag som delar i dessa yrkanden. Utskottet avgränsar i detta avsnitt sina överväganden till att gälla grunderna för bostadspolitiken. De mera detaljerade förslagen återkommer i olika säryrkanden i motionerna, och de behandlas därför under resp. sakavsnitt. Detta gäller även motionsyrkanden där ekologi- och miljöaspekter bildar utgångspunkt för förslag om bostadspolitiken m.m. -- yrkanden som behandlas i ett särskilt avsnitt nedan (avsnitt 5.2.2).
I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om inriktningen och utformningen av en social bostadspolitik. Enligt motionärerna är en bra bostad en social rättighet jämförbar med rätten till vård, omsorg och utbildning. Målsättningen bör därför vara att tillgodose allas rätt till bostad efter behov och till en rimlig kostnad. Bostaden som social rättighet anges vidare innebära att bostadsförsörjningen befrias från spekulation och osunda marknadskrafter i alla led. Det gäller finansiering, markupplåtelse, byggmaterial, byggande, förmedling, förvaltning och prissättning. Samtidigt bör det enligt motionärerna utvecklas en större känslighet för marknadens behov och önskemål, dvs. för de boendes och de bostadssökandes krav. En sådan marknadsanpassning bör genomföras via ett kraftigt ökat boinflytande, dvs. via demokratiska beslut hos de berörda. Enligt motionärerna får däremot inte hyressättningen marknadsanpassas med en därav följande segregation och utslagning.
Enligt centerpartiets partimotion Bo225 måste målet för bostadspolitiken vara att alla människor skall ha tillgång till en bra bostad till rimlig kostnad i god miljö. Om de sociala målen skall kunna uppfyllas måste ett statligt grundansvar för finansiering av byggande och boende finnas. För att staten skall kunna bära detta ansvar är det enligt motionärerna nödvändigt att boendekostnaderna hålls på en rimlig nivå. Enligt deras uppfattning måste konkurrensen öka om pris- och kostnadsutvecklingen skall kunna dämpas och därmed de offentliga utgifterna för bostadssubventionerna minska.
Minskade bostadssubventioner anges vidare förutsätta att det förs en ekonomisk politik som medför stabilt penningvärde och låga räntor, eftersom räntenivån enligt deras uppfattning är helt avgörande för storleken på bostadskostnaderna. För en balanserad bygg- och bostadsmarknad krävs enligt motionärerna således betydande insatser för att utveckla hela landet och en omläggning av den ekonomiska politiken. I motionen anförs dessutom att ryckigheten på bostadsmarknaden måste ersättas med en politik som ger klara förutsättningar för byggandet, en jämnare byggproduktion, mindre reglering och stabilare spelregler på marknaden. De bostadspolitiska besluten måste därför bygga på långsiktighet och stabilitet.
För att nå de uppsatta målen förordas tillkännagivanden från riksdagen avseende sambandet mellan den ekonomiska politiken och boendekostnadernas utveckling och nivå (yrkande 1), bostadspolitikens inriktning (yrkande 2) samt behovet av stabilare regler på bygg- och bostadsmarknaden för lägre boendekostnader (yrkande 4). Dessutom begärs förslag om en strategi för sänkta boendekostnader i enlighet med motionens förslag (yrkande 3).
Även i motion Bo244 (c) yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om bostadspolitikens allmänna inriktning. Enligt motionärerna måste bostadspolitiken utformas så att villkoren på bostadsmarknaden blir sådana att även ungdomar och människor med låga inkomster kan få bo i bra bostäder. För att detta skall bli möjligt måste staten ta ett grundansvar för finansieringen av bostäderna. Genom en framsynt och konsekvent bostadspolitik skall staten vidare skapa förutsättningar för en bostadsförsörjning i kommunerna med såväl tillräckligt antal bostäder som balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.
Den förordade bostadspolitiken skall enligt förslaget också omfatta en strategi för lägre boendekostnader som bl.a. innefattar en politik för decentralisering, lägre ränta och stabilt penningvärde, stabilare regler på bostadsmarknaden, lägre beskattning av boendet, ny och förenklad bostadsfinansiering samt ökad konkurrens och mångfald.
Enligt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 bör bostadspolitiken bl.a. ha följande övergripande mål: den skall tillsammans med skattepolitiken ge förutsättningar för människor att själva välja bostad och upplåtelseform, ägande av bostad skall underlättas och reglering och byråkrati skall avskaffas.
Mot bakgrund härav förordas i motionens yrkande 1 ett riksdagens tillkännagivande om behovet av ägande och ansvar inom bostadspolitiken. Enligt motionärerna skall bostadsmarknaden styras av människornas efterfrågan, inte av detaljreglering, politiker och byråkrater. Det personliga ägandet av en bostad skall gynnas. Markägares rättigheter att bruka, bebygga och sälja sin egendom skall skyddas. Inskränkningar i dessa rättigheter skall endast få ske på ett fåtal mycket avgränsade grunder.
I motion Bo411 (m) yrkande 1 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande angående behovet av en ökad rörlighet på bostadsmarknaden i syfte att uppnå en marknad i balans. Enligt motionärerna kan nybyggandet av bostäder endast marginellt bidra till att lösa problemen på dagens bostadsmarknad. Vad som framför allt behövs är en rad åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Som exempel på sådana åtgärder nämns en förändring av dagens hyressättningssystem så att detta bättre speglar de boendes preferenser. Vidare föreslås åtgärder för att öka nyproduktionen av småhus och därigenom tillgodose många barnfamiljers önskemål.
Utifrån erfarenheterna i Stockholmsregionen förordas i motion Bo237 (m) yrkande 1 ett riksdagens tillkännagivande om den framtida inriktningen av bostadspolitiken. Enligt motivtexten -- som återfinns i motion A766 -- krävs en kursomläggning av bostadspolitiken så att bostadssektorn återförs till marknadsekonomin. Detta innebär bl.a. att de allmännyttiga bostadsföretagens status måste förändras och deras juridiska särställning upphävas. Vidare anförs att en fri uthyrningsrätt måste betraktas som en naturlig del av egendomsskyddet.
De boendes önskemål måste enligt motion Bo252 (fp) vara utgångspunkten för bostadspolitiken. Detta innebär bl.a. att valfriheten måste öka och att inte staten på olika sätt skall gynna eller missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. Mot bakgrund härav begärs i motionens yrkande 1 riksdagens stöd för de riktlinjer som enligt motionärernas mening bör vägleda den framtida bostadspolitiken. Dessa riktlinjer sammanfattas i motionen i bl.a. följande punkter: önskemål om en bostad eller byte av bostad skall kunna tillfredsställas när behovet uppstår, färre byråkratiska och reglerande inslag i bostadspolitiken, reducerade och mer riktade bostadssubventioner, underlättat ägande av bostäder, ökad rörlighet på bostadsmarknaden samt varsammare ombyggnader.
Med anledning av de nu behandlade motionsyrkandena om utformningen av bostadspolitiken gör bostadsutskottet följande överväganden.
Den i dag förda bostadspolitiken har i väsentliga avseenden sin grund i de övergripande mål som formulerades redan under efterkrigstiden. I takt med samhällsutvecklingen har dessa mål successivt utvecklats och konkretiserats men deras bostadssociala inriktning har stått fast. Utgångspunkten för samhällets insatser på bostadsområdet är och har varit att alla skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till ett rimligt pris. Dagens bostadspolitik är alltså resultatet av successiva förändringar vidtagna under en förhållandevis lång tidsperiod. Genom att grundvalarna för bostadspolitiken legat fast har dock förutsättningar för en nödvändig kontinuitet i samhällets insatser med bibehållande av den bostadssociala målsättningen skapats.
Det av riksdagen beslutade nya bostadsfinansieringssystemet har också sin grund i de ovan redovisade målen. Systemet syftar sålunda till att motsvara bostadspolitiska krav som bl.a. innebär att det skall vara neutralt mellan ägar- och upplåtelseformerna, ge en förbättrad paritet över tiden, vara fördelningspolitiskt effektivt och motverka en kapitalisering. Enligt utskottets mening får detta ses som ytterligare en markering av att de bostadspolitiska målen ligger fast.
Även framdeles kommer naturligtvis mer eller mindre genomgripande förändringar av statens insatser på bostadsmarknaden att behöva vidtas. Utöver de redan beslutade förändringarna i bostadsfinansieringssystemet kan olika åtgärder i syfte att förbättra t.ex. boendemiljö och bostadssociala förhållanden komma att aktualiseras. Denna omprövning av vissa av bostadspolitikens medel innebär dock inte att de grundläggande målen bör revideras.
Produktion av och efterfrågan på bostäder har under de senaste årtiondena visat stora variationer. En av utgångspunkterna för samhällets insatser på bostadsmarknaden är att tillgången på bostäder skall svara mot berättigade önskemål. Samtidigt bör det framhållas att de statliga insatserna för att uppnå en bostadsmarknad i balans hittills framför allt bestått i att ställa resurser till förfogande för produktion och förnyelse av bostadsbeståndet samt att i övrigt fastlägga ramarna för ansvarsfördelningen mellan de olika parterna på bostadsmarknaden. Genomförandet av bostadspolitiken åvilar däremot bl.a. kommunerna och bostadsföretagen. Denna ansvarsfördelning bör bestå. Utskottet konstaterar mot bakgrund härav att flera av de bostadspolitiska frågor som tas upp i de nu behandlade motionsyrkandena i viss utsträckning är sådana som det inte ankommer på regering och riksdag att besluta om.
Det nu anförda innebär att det utifrån ett bostadssocialt betraktelsesätt kan finnas skäl till mer eller mindre genomgripande omprövningar av de bostadspolitiska medlen. Det innebär att beslut om olika revideringar av de bostadspolitiska medlen fortlöpande kommer att behöva fattas. Utskottet kommer också att göra sådana överväganden i de frågor som det vid varje tidpunkt är aktuellt att ta ställning till. Enligt bostadsutskottets mening saknas dock tillräckliga skäl för tillkännagivanden från riksdagen om en förändrad utformning av bostadspolitiken i enlighet med de nu aktuella motionsyrkandena. Inte minst gäller detta mot bakgrund av den allmänna utformning som många av yrkandena har. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda partimotionerna Bo224 (v) yrkande 1, Bo225 (c) yrkandena 1--4 och Bo402 (m) yrkande 1 samt motionerna Bo244 (c) yrkande 1, Bo237 (m) yrkande 1, Bo252 (fp) yrkande 1 och Bo411 (m) yrkande 1.
5.2.2Ekologi- och miljöaspekter på boendet m.m.
Byggande och boende ur olika ekologi- och miljöaspekter tas upp i 8 motioner med sammanlagt 17 yrkanden. Utskottet har valt att behandla dessa i ett sammanhang -- detta oavsett om något enskilt yrkande i och för sig har anknytning till andra förslag inom olika sakområden. Utgångspunkten för utskottets behandling har sålunda varit förslagens inriktning på att åstadkomma ett ekologiskt och miljöanpassat byggande och boende.
Kommunernas intresse för att förverkliga ekologiskt tänkande i samhällsutvecklingen är enligt motion Bo216 (c,s,m,fp,v,mp) stort. I motionen redovisas att det på initiativ av glesbygdsdelegationen t.o.m. den 31 december 1991 pågår ett projekt kallat "Förprojekt ekokommuner" som enligt planerna skall följas av ett treårigt pilotprojekt. Det är enligt motionärerna viktigt att som ett led i detta arbete skapa ett antal modellkommuner som kan dela med sig av sina erfarenheter på området. För att åstadkomma detta förordar de att boverket tillsammans med glesbygdsdelegationens efterföljare glesbygdsmyndigheten skall engagera sig i arbetet med ekokommunprojekten. Enligt förslaget skall detta ske både i form av ekonomiskt stöd och som sammanhållande organisation.
Enligt miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 skall allt nybyggande ske utifrån strikt ekologiska krav. Samtidigt skall befintlig bebyggelse successivt anpassas till alla rimliga ekologiska krav utan att arkitektoniska värden fördärvas. Enligt motionärerna innebär dessa utgångspunkter att bostäderna skall integreras med natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplatser, transporter och avfallshantering.
För att nå detta mål krävs enligt motionärerna medvetna satsningar på ekologiskt byggande. Med hänvisning härtill förordas att sammanlagt 100 milj.kr. skall anvisas till ekologiskt byggande under en ny anslagspost för budgetåret 1991/92 (yrkande 1). Av detta anslag skall 5milj.kr. avse stöd till ekokommunprojekt. Dessutom hemställs om ett nytt anslag på 3 milj.kr. till en professur i ämnet ekologiskt byggande (yrkande 2). Utöver dessa förslag förordar motionärerna utredningsinsatser avseende ekologiskt byggande (yrkande 4), storleksbegränsning av byggentreprenader (yrkande 5) samt arkitektens roll i plan- och byggprocessen (yrkande 6).
Även i miljöpartiets partimotion Bo507 tas upp frågor om ekologiskt byggande. Enligt motionärerna har intresset för ekologiskt byggande ökat markant under de senaste åren. Vad som är ekologiskt byggande och boende är enligt deras mening emellertid mycket oklart. Visst missbruk av begreppet har dessutom förekommit. Motionärerna vill därför understryka vikten av att ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp snarast fastställs. Enligt förslaget bör därför boverket få i uppdrag att påskynda och utveckla tillkomsten av ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp (yrkande 1). Detta byggnadsbegrepp skall sedan ligga till grund för bygglovgivning m.m. (yrkande 2). Så snart ett ekologiskt byggnadsbegrepp fastställts bör det dessutom utgöra ett villkor för att statligt bostadsstöd skall utgå (yrkande 3).
I de två motionerna Bo222 (mp) och Bo522 (mp) tas frågan om ekologiskt anpassade avloppssystem upp. Enligt motiveringen till den förstnämnda motionen, som återfinns i motion Jo513, finns det mycket bättre lösningar än att spola ut all avföring i våra vattendrag. Kommunerna bör därför vid sin översyn av ledningsnäten ta hänsyn till alternativ till vattentoaletter. Även i motion Bo522 (mp) framhålls att andra lösningar än vattentoalett bör prövas inför kommunernas byten av avloppsledningar. Enligt motionärerna kan nya lösningar förbilliga eller helt onödiggöra stora kommunala avloppsnät. Med hänvisning härtill förordas att bl.a. boverket får i uppdrag att analysera, utvärdera och redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
Ekologi definierat som resurshushållning och kretsloppstänkande måste enligt motion Bo235 (v) genomsyra hela bostadsbyggandet och bostadsplaneringen. Grundprinciperna för ett sådant byggande anges bl.a. vara hushållning med energi och naturresurser, kretsloppstänkande samt demokratisering och lokalt beslutsfattande.
För att nå ett eftersträvat ekologiskt byggande föreslås att plan- och bygglagen ändras så att den ekologiska grundprincipen framhävs (yrkande 1). Dessutom förordas att boverket skall få i uppdrag att beakta de ekologiska principerna när tillämpningsföreskrifterna till det nya bostadsfinansieringssystemet utarbetas. Slutligen hemställs om ändringar i VA-lagen m.m. så att inte lokala lösningar för avlopps- och avfallshanteringen motverkas (yrkande 3).
En bra boendemiljö förutsätter enligt motion Bo242 (c) ett boende och en bebyggelsemiljö som hushållar väl med naturens resurser. Enligt motionärerna måste boendet därför bättre än hittills anpassas till det ekologiska systemet och till behovet av en bättre och effektivare energianvändning. Detta innebär bl.a. att byggandet skall ske på ett sådant sätt att störningar i naturen undviks och att bebyggelsen planeras så att stor hänsyn tas till närmiljön. I ett ekologiskt system finns det enligt motionärerna alltid ett nära samband och ett ömsesidigt beroende. Utan att försvåra en önskvärd integritet och behovet av avskildhet bör dessa grunder utgöra en norm i ett ekologiskt boende.
För att nå de uppsatta målen för ett resursbevarande och miljöanpassat boende krävs det enligt motionärernas mening bl.a. en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag och byggnadsregler som är utformade så att ekologisk teknik m.m. stimuleras fram. I motionen hemställs därför om ett riksdagens tillkännagivande dels beträffande åtgärder för ett resursbevarande och miljöanpassat boende (yrkande 1), dels beträffande inriktning, utformning och stöd till ekologiskt byggande och boende (yrkande 2).
Även i motion Bo244 (c) yrkande 2 betonas vikten av att bostadspolitiken präglas av en helhetssyn som omfattar alla och som bättre tar hänsyn till de ändliga naturresurserna. Enligt motionärerna måste bostadspolitiken därför inriktas på en bättre boendemiljö och på ett ekologiskt anpassat byggande och boende. I anslutning härtill förordas också att effektivare och mera miljövänliga sätt att ta hand om avfallet måste introduceras och utvecklas.
Utskottet behandlar först förslaget om stöd till det s.k. ekokommunprojektet.
Det finns i dag många tecken på ett ökat intresse för ekologiskt byggande i olika former. Även om det hittills bara finns ett begränsat antal färdigställda projekt med denna inriktning är antalet som befinner sig på planerings- eller diskussionsstadiet stort. I många kommuner har också frågan om anläggande av ekobyar m.m. väckts genom motioner till kommunfullmäktige. Sett i ett bredare perspektiv pågår det sålunda runt om i landet betydande aktiviteter med inriktning på ekologiskt byggande och boende. Sammantaget innebär detta att det vuxit fram ett allt större behov av övergripande information och stöd m.m. till kommuner och övriga intressenter i hithörande frågor. Vissa åtgärder med denna inriktning har också, som framhålls i sexpartimotionen Bo216, redan vidtagits.
På initiativ av glesbygdsdelegationen pågår t.o.m. utgången av år 1991 det s.k. ekokommunprojektet. Avsikten är att detta förprojekt, som omfattar ett tiotal kommuner, skall efterföljas av andra. Även inom boverket har ett arbete med inriktning på ekologiskt byggande påbörjats. Som ett första steg i detta arbete avser verket att under våren 1991 i rundskrivelse till bl.a. kommunerna peka på att gällande bygg- och låneregler redan i dag kan användas för att åstadkomma ett ekologiskt riktigare byggande.
Även om åtgärder redan vidtagits delar dock utskottet motionärernas uppfattning att dessa inte är tillräckliga. Det föreligger således även enligt bostadsutskottets mening ett behov av ytterligare insatser på området. I enlighet med motionsförslaget bör det sålunda ankomma på berörda myndigheter som bl.a. boverket, byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika sätt bidra till att verksamheten med s.k. ekokommuner utvecklas och förs ut till en vidare krets. Det kan däremot varken anses möjligt eller lämpligt för utskottet och riksdagen att nu bestämma den exakta utformningen, inriktningen och omfattningen av dessa insatser. Det får anses vara en uppgift för de aktuella myndigheterna m.fl. att -- med utgångspunkt i resultaten av det hittills bedrivna arbetet -- fatta beslut härom. En förutsättning bör dock enligt utskottets mening vara att verksamheten kommer till stånd utan ytterligare medelsanvisning.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo216 (c,s,m,fp,v,mp) anfört om stöd till det s.k. ekokommunprojektet och om behovet av ytterligare utredningsinsatser m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med anledning av vad som i övriga motioner föreslagits beträffande ekologiskt byggande m.m. vill utskottet anföra följande.
Som framgår av utskottets redovisning ovan pågår det i dag aktiviteter av olika slag med inriktning på ett ekologiskt och miljömässigt inriktat boende och byggande. Det ligger enligt bostadsutskottets mening ett stort värde i att olika typer av alternativt byggande och boende m.m. på detta sätt kommer till stånd och prövas. Utskottet har också vid sin tidigare behandling av motionsyrkanden om ekologiskt byggande m.m. (senast 1989/90:BoU13 s. 27) fört fram denna uppfattning. Även utskottets ställningstagande ovan beträffande behovet av stöd till det s.k. ekokommunprojektet är ett uttryck för den vikt som utskottet fäster vid dessa frågor. En allsidig utveckling av boendet förutsätter att tillkomsten av olika alternativ och experiment stimuleras. Som ett led i denna process är det betydelsefullt att erfarenheterna tas till vara och förs vidare t.ex. genom att utvärderingar genomförs.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att statsmakterna i olika former verkar för att projekt av denna karaktär skall kunna genomföras. Det gäller bl.a. stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande. Flera projekt med en inriktning på ekologiskt byggande har också kommit till stånd inom ramen för dagens stödsystem. De mest kända exemplen på sådana projekt torde vara Solbyn i Lunds kommun samt Tuggelite i Karlstads kommun. Det får enligt utskottets mening förutsättas att staten och kommunerna även fortsättningsvis kommer att på ett positivt sätt verka för att projekt av denna typ förverkligas.
Utöver de ovan redovisade insatserna har också initiativ tagits från bl.a. boverket, byggforskningsrådet och stadsmiljörådet som syftar till att lyfta fram och belysa frågor kring ekologiskt byggande.
Boverkets initiativ innebär att verket i tre steg skall utveckla och föra ut olika frågor kring ekologi i byggande och planering m.m. Som redovisats ovan kommer verket i ett första steg under våren 1991 att i en rundskrivelse till bl.a. kommunerna peka på att redan gällande bygg- och låneregler kan användas för att åstadkomma ett ekologiskt riktigare byggande. I ett andra steg under sommaren/hösten 1991 kommer formerna för en ekologiskt bärkraftig bebyggelseutveckling att utvecklas bl.a. genom ett kunskapsunderlag till kommunernas översiktsplanering. Ett därpå följande tredje steg innefattar en utveckling av den fysiska planeringen som en del i en förebyggande miljövård. Häri ingår bl.a. utarbetandet av en planeringsmetodik för stora investeringar i infrastruktur. Dessutom förbereder boverket ett kompetensutvecklingsprogram på området riktat till länsstyrelserna.
Byggforskningsrådets insatser har gällt dels stöd till och utvärdering av byggprojekt med ekologisk inriktning, dels en inventering av genomförda, pågående och planerade projekt av denna art. Stadsmiljörådet har genom seminarier och en planerad utställning lyft fram frågor kring vad som kallas stadens ekologi.
Som framgår av den nu lämnade redovisningen pågår det vid flera myndigheter ett omfattande arbete som syftar till att ur ett brett perspektiv utveckla och lyfta fram frågor kring ett ekologiskt byggande och boende. Enligt utskottets mening bör resultatet av redan vidtagna och pågående åtgärder avvaktas. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter m.fl. fortlöpande följer och utvärderar ekoprojekten och initierar nya sådana projekt i takt med att kunskaperna om det ekologiska byggandet utvecklas. Bostadsutskottet är med hänvisning härtill inte nu berett att förorda ytterligare insatser i enlighet med förslagen i miljöpartiets partimotioner Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6 samt Bo507 och motionerna Bo222 (mp), Bo235 (v) yrkandena 1--3, Bo242 (c) yrkandena 1 och 2, Bo244 (c) yrkande 2 samt Bo522 (mp).
5.2.3Bostadsförsörjningen för vissa grupper
I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motionsyrkanden som tar upp vissa mer allmänna frågor avseende äldres och handikappades boende. Under allmänna motionstiden framlagda förslag om vilka krav som bör ställas på den fysiska planeringen eller på byggnaders utformning med avseende på äldre och handikappades behov m.m. avser utskottet att behandla senare under våren 1991.
På förslag av bostadsutskottet beslutade riksdagen år 1987 (BoU 1986/87:15) att bostadslån för ombyggnad av ålderdomshem skulle kunna lämnas även om vissa avsteg gjordes från kraven i ombyggnadslåneförordningen avseende de primära bostadsfunktionerna samt utrymmes- och utrustningsstandarden. År 1988 beslutade riksdagen (BoU 1987/88:12) att bostadslån till nybyggnad av ålderdomshem skulle utgå enligt samma regler som gäller för ombyggnad.
I motion Bo203 (c) erinras om att det efter riksdagens beslut numera är möjligt att få statliga bostadslån till ny- och ombyggnad av ålderdomshem och att det är mycket väsentligt att riksdagens beslut blir känt i kommunerna. Enligt motionärerna har dock vissa för riksdagsbeslutet karakteristiska drag trubbats av och fördunklats på vägen från riksdagen ut till genomförandet. Det gäller enligt dem i första hand kraven på utrymmesstandard och köksutrustning. Med hänvisning härtill förordas att det skall uppdras åt regeringen att föra ut en korrekt information om gällande låneregler för ålderdomshem m.m.
Det nu behandlade förslaget avser huruvida tillräcklig information m.m. om långivningen till ny- och ombyggnad av ålderdomshem gått ut till i första hand kommunerna. Den materiella innebörden av de av en bred riksdagsmajoritet beslutade reglerna har däremot inte satts i fråga. Vad frågan närmast gäller är därför i vilken utsträckning ytterligare information m.m. kan erfordras. Det är naturligtvis primärt en fråga för regeringen och regeringen underställda myndigheter att vidta de informationsåtgärder m.m. som erfordras för att riksdagens beslut skall kunna verkställas. I det nu aktuella fallet har också information spridits på flera sätt. I skriften Det nya ålderdomshemmet, som bl.a. tillställts kommunerna, har sålunda boverket informerat om de låneregler m.m. som gäller för lån till ålderdomshem. Genom sin medverkan i seminarier och konferenser m.m. har verket dessutom medverkat till att föra ut information i frågan. I den mån ytterligare insatser erfordras får det anses ankomma på regeringen och boverket att bedöma behovet härav och vidta lämpliga åtgärder. Utskottet förutsätter att så sker utan någon riksdagens särskilda begäran härom. Ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion Bo203 bör därför nu kunna avstås.
I folkpartiets partimotion Bo251, med motiveringen i motion Sf357, framhålls att den invanda miljön ofta är viktig för äldre. Det är därför angeläget att denna grupp ges möjlighet att bo kvar i sin bostad, eller i närheten av denna, också den dag då behovet av stöd ökar. Enligt motionärernas mening förutsätter detta att kommuner och de äldre själva planerar för detta. I motionen begärs också ett riksdagens tillkännagivande härom.
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att äldre i möjligaste mån skall ges möjlighet att bo kvar i sin bostad också när behovet av vård eller annat stöd ökar. Samhällets insatser avseende de äldres boende har också som en viktig utgångspunkt haft att främja ett sådant kvarboende. För att få till stånd ett ökat kvarboende krävs dock insatser från berörda parter. Bl.a. gäller detta kommunerna, de äldre själva och deras organisationer. Enligt utskottets mening står samhällets hittillsvarande insatser med avseende på de äldres boende väl i samklang med vad som anförs i folkpartiets partimotion Bo251. Ett tillkännagivande av den allmänna innebörd som förordas i motionen kan enligt utskottets mening därför undvaras. Motionen avstyrks.
Att få välja bostadsort och boendemiljö är enligt motion Bo529 (c), med motivtexten i motion So283, viktiga inslag i en valfrihet som måste gälla alla människor. Även handikappade måste således i möjligaste mån kunna bo i en egen bostad. Enligt motionärerna måste därför de handikappades medbestämmande vad gäller boendet förstärkas genom förbättrade möjligheter att välja boendemiljö och servicegrad (yrkande 2). I samma motion förordas dessutom att nya boendeformer för handikappade måste skapas (yrkande 3). Enligt motionärerna bör bl.a. olika typer av boende där de handikappade ges ett utökat brukarinflytande stimuleras.
Motionärernas uppfattning, att de handikappade liksom övriga grupper i största möjliga utsträckning fritt skall få välja ett boende och en boendeform utifrån sina specifika behov och önskemål, torde vara allmänt omfattad. Det är även enligt bostadsutskottets mening angeläget att valfriheten med avseende på handikappades boende ökar genom utbyggnad av olika typer av grupp- och serviceboende m.m. Staten stöder också på olika sätt utbyggnaden av denna typ av bostäder. Det senaste exemplet härpå är det riktade stimulansbidrag som nyligen införts för att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder för bl.a. åldersdementa och psykiskt utvecklingsstörda. Till detta kommer de stöd till gruppbostäder m.m. som kan utgå inom ramen för bostadsfinansieringen. Sammantaget har alltså samhällets insatser för att möjliggöra tillkomsten av olika boendeformer för handikappade m.fl. varit betydande. Motion Bo529 (c) yrkandena 2 och 3 avstyrks.
5.2.4Byggnadsreglerande åtgärder
I syfte att skapa utrymme för ett vidgat bostadsbyggande har regeringen under senare år genom särskilda beslut infört vissa byggnadsregleringar. I anslutning till utvecklingen inom byggsektorn har regleringarna modifierats och de är i dag i kraft enligt följande:
1.rambegränsning av ombyggnadsverksamheten i Stockholms samt i Göteborgs och Bohus län, 2.begränsning av s.k. övrigt byggande med stöd av lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd i samma län samt 3.investeringsskatt om 30 % på s.k. oprioriterat byggande i Stockholms län med undantag av kommunerna Norrtälje, Södertälje och Nynäshamn samt i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala län.
Förslag om avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna och om stimulans av ombyggnadsverksamheten m.m. förs fram i elva motionsyrkanden.
I motion Bo220 (s) yrkande 1 hemställs om åtgärder för att förhindra en kraftig försämring av arbetsmarknadsläget inom byggsektorn. Enligt motionärerna bör dessa åtgärder främst avse ombyggnadssidan. Insatser för en ökad ombyggnadsverksamhet anges få positiva konsekvenser för såväl sysselsättningen som boendet. Det är enligt motionärerna därför angeläget dels att ombyggnadsstoppet för bostäder och byggnader i Stockholm och Göteborg hävs (yrkande 2), dels att åtgärder vidtas för att stimulera ombyggnadsverksamheten utan att åstadkomma en snabb kostnadsutveckling (yrkande 3).
Mot bakgrund av förhållandena i Stockholmsregionen förordas i motionerna Bo237 (m) yrkande 4 och Bo246 (fp) yrkande 3 att de särregler som hindrar byggverksamheten i regionen skall avvisas. I den sistnämnda motionens yrkande 2 förordas dessutom att delegationen för bostadsbyggande i Stockholms län skall avvecklas.
I motion Bo252 (fp) yrkande 28 avvisas rambegränsningar som en metod för att påverka omfattningen av ombyggnadsverksamheten, varför dessa begränsningar bör upphöra. Enligt motionärernas mening bör dessutom lagen om byggnadstillstånd upphävas -- yrkande 29.
Även i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 20 samt i motion Bo234 (m) förs fram förslag om att lagen om byggnadstillstånd skall upphävas. Till grund för förslagen ligger främst en strävan att avreglera byggmarknaden.
Det är enligt motion Bo411 (m) yrkande 25 uppenbart att de nu gällande byggnadsregleringarna i sig är en av orsakerna till de rådande problemen på bostadsmarknaden, varför de snarast bör tas bort.
Inledningsvis behandlar utskottet de i motionerna framlagda förslagen om en avveckling av de byggnadsreglerande åtgärder som fortfarande är i kraft.
Bakom införandet av de nu diskuterade byggnadsreglerande åtgärderna ligger en strävan att dämpa prisutvecklingen i byggandet och att ge utrymme för en ökad nyproduktion av bostäder. Åtgärdernas omfattning och inriktning har sålunda dikterats av de rådande förhållandena på byggmarknaden. Justeringar av bl.a. åtgärdernas inriktning och geografiska omfattning har också gjorts i takt med att byggmarknadsläget har förändrats. Ett exempel härpå är att rambegränsningarna av ombyggnadsverksamheten från att ha omfattat hela landet nu har inskränkts till att endast omfatta Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Bostadsministern har dessutom helt nyligen aviserat sin avsikt att vidta ytterligare lättnader i regleringarna.
Mot bakgrund av det ovan anförda bör enligt bostadsutskottets mening byggnadsreglerande åtgärder även fortsättningsvis kunna användas som ett medel för att bl.a. öka nyproduktionen av bostäder. I den utsträckning läget på byggmarknaden motiverar det bör sålunda inslag med denna inriktning kunna vidtas. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl till annan bedömning än att dessa åtgärder -- på samma sätt som hittills -- kommer att modifieras eller avvecklas i samklang med att bostadsmarknadsläget förändras.
Det nu anförda innebär att moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 20 samt motionerna Bo220 (s) yrkandena 1--3, Bo234 (m), Bo237 (m) yrkande 4, Bo246 (fp) yrkande 3, Bo252 (fp) yrkandena 28 och 29, Bo411 (m) yrkande 25 och Bo423 (fp) yrkande 20 avstyrks av utskottet.
Avslutningsvis behandlar utskottet förslaget i motion Bo246 (fp) yrkande 2 om en avveckling av delegationen för bostadsbyggande i Stockholmsområdet. Delegationen, som tillsattes av regeringen år 1986, har genom sin ordförande tillställt regeringen en skrivelse med förslag om att den skall upplösas. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att biträda förslaget. Delegationen kommer därmed att upplösas inom kort. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget kan därför undvaras, varför det avstyrks.
5.2.5Boende och bostadsbyggande i storstad
Bostadsutskottet behandlar i detta avsnitt tio motionsyrkanden som ur olika aspekter tar upp frågor om boende och bostadsbyggande i våra storstäder.
Det saknas enligt motion Bo204 (s) resurser till investeringar för en nödvändig fysisk förnyelse av miljonprogrammets bostadsområden. Enligt motionärerna är behoven stora och ansvaret för att bristerna rättas till bör delas mellan alla de aktörer som medverkat till uppkomsten av dessa områden, dvs. stat, kommun, byggherrar, stadsplanerare och arkitekter. Ett väl underbyggt förslag till hur man kan komma till rätta med miljonprogrammets brister har enligt motionärerna lagts fram av storstadsutredningen. Med hänvisning härtill förordas att ett stöd till förnyelse av miljonprogrammets bostadsområden skall införas i enlighet med detta förslag.
Även vad i motion Bo226 (s) förordas anknyter till storstadsutredningens förslag. Enligt motionärerna måste sålunda boendemiljön i vid bemärkelse förbättras i våra storstäder. Detta anges bl.a. förutsätta statligt stöd i form av lån med förmånliga ränte- och återbetalningsvillkor. Dessutom förordas att lokala anläggningar för kultur-, nöjes- och fritidsaktiviteter utvecklas. För dessa åtgärder bör särskilda resurser avsättas i samband med den utbyggnad av storstadens infrastruktur som nu planeras. Enligt förslaget bör insatserna särskilt inriktas på de minst attraktiva bostadsområdena.
Befolkningsökningen i Stockholms län ställer enligt motion Bo246 (fp) ökade krav på flera och mer ändamålsenliga bostäder. Enligt motionärerna kan bostadsbristen angripas dels genom nyproduktion, dels genom ett effektivare utnyttjande av de befintliga bostäderna. Bostadskonsumenternas intressen och efterfrågan skall därför styra både lägenhetsstorlekar och besittningsformer i nyproduktionen. Dessutom förordas att det äldre bostadsbeståndet utnyttjas bättre genom en ökad rörlighet. I motionens yrkande 5 begärs ett riksdagens tillkännagivande om ett bostadsbyggande i Stockholms län med den nu angivna inriktningen.
Storstaden och storstadsregionen är enligt motion Bo253 (c) en för många naturlig, självvald och stimulerande livsmiljö. En positiv utveckling av storstaden och dess omgivningar är därför bra för såväl samhälle som individ. För att utvecklingen skall vara positiv måste den dock ske på människors villkor och inom de gränser som miljön sätter. Enligt motionärerna skall utgångspunkten för bostadspolitiken i storstadsregionerna vara att skapa fler bostäder och bevara omistliga grönområden för exploatering, att inte bygga fler bostäder än nödvändigt genom att bättre utnyttja befintliga bostäder m.m. samt att skapa en politik för regional balans. För att förverkliga dessa mål begärs ett riksdagens tillkännagivande dels om sambanden mellan bostadspolitikens inriktning och en balanserad bygg- och bostadsmarknad i storstadsregionerna (yrkande 1), dels om utformningen och inriktningen av ett miljöanpassat byggande och boende i storstadsregionerna (yrkande 2).
Dessa övergripande yrkanden följs i sin tur upp av kompletterande förslag avseende bl.a. samhällets ansvar för bostadsförsörjningen i storstadskommunerna (yrkande 3), användningen av översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram i bostadsplaneringen (yrkande 4), vikten av minskad segregation och ensidighet i storstädernas boendemiljöer (yrkande 5), inriktningen av åtgärder för att öka tillgången på fler, billigare och bättre bostäder i storstadskommunerna (yrkande 6) samt tillsättandet av en utredning om ett bättre utnyttjande av befintliga bostadsytor i storstadsregionerna (yrkande 7).
Utskottet behandlar först förslagen i motionerna Bo204 (s) och Bo226 (s) med förslag till åtgärder för förnyelse av miljonprogrammets bostäder m.m.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av åtgärder för att i vid mening komma till rätta med de problem som onekligen finns i många av storstädernas bostadsområden och då inte minst i de s.k. miljonprogramsområdena. Under tre år i slutet av 1980-talet kunde också statsbidrag för förnyelseåtgärder -- det s.k. förnyelsebidraget -- utgå i bl.a. dessa bostadsområden. Som en förutsättning för att bidrag skulle utgå gällde bl.a. att förbättringar av den fysiska miljön skulle kompletteras med sociala åtgärder. I samband med beslutet om en avveckling av förnyelsebidragen uttalade bostadsutskottet och riksdagen att behovet av olika åtgärder i syfte att förbättra både den fysiska och sociala miljön kvarstod i många bostadsområden. Enligt utskottets mening borde mot denna bakgrund formerna för samhällets fortsatta stöd till bostadsområden med bl.a. sociala problem ses över i syfte att finna en lämplig ersättning för förnyelsebidragen. Det borde ankomma på regeringen att återkomma med förslag med denna inriktning.
Utskottets uppfattning ligger fast. Det kvarstår enligt utskottets mening ett behov av åtgärder för att komma till rätta med de problem som fortfarande finns i många bostadsområden. Som framgår av de nu behandlade motionerna har också storstadsutredningen lagt fram ett förslag som i väsentliga avseenden har den av utskottet efterfrågade inriktningen. Förslaget är efter sedvanlig remissbehandling föremål för beredning i regeringskansliet. Enligt bostadsutskottets mening bör vidare ställningstaganden anstå i avvaktan på resultatet av denna beredning. Motionerna Bo204 (s) och Bo226 (s) bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad i motionerna Bo246 (fp) och Bo253 (c) anförts beträffande boende och bostadsbyggande i storstäderna har givit utskottet anledning till följande ställningstagande.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att flera av de förslag som läggs fram i de nu aktuella motionerna har en stark knytning till de förslag avseende bostadspolitikens allmänna utformning som lagts fram av företrädare för samma partier -- förslag som avvisats av utskottet ovan. Enligt utskottets mening kan de invändningar som ligger till grund för utskottets avstyrkan i dessa fall i allt väsentligt riktas också mot de nu föreliggande förslagen avseende bostadspolitikens utformning för storstadsregionerna. Grunderna för den förda bostadspolitiken bör således ligga fast i enlighet med vad utskottet ovan anfört (avsnitt 5.2.1) och i princip gälla för landet i dess helhet. Detta innebär dock inte att det från tid till annan kan finnas skäl att införa mot vissa regioner riktade åtgärder.
I detta sammanhang vill utskottet också helt kort åter erinra om den ansvarsfördelning som gäller mellan de olika parterna på bostadsmarknaden. De statliga insatserna består främst i att ställa resurser till förfogande för produktion och förnyelse av bostadsbeståndet samt att i övrigt fastlägga ramarna för ansvarsfördelningen mellan de olika parterna på bostadsmarknaden. Genomförandet av bostadspolitiken åvilar däremot i hög grad kommunerna och bostadsföretagen. Denna ordning bör enligt utskottets mening bestå. Utskottet konstaterar att flera av de åtgärder m.m. som förordas i de nu behandlade motionsyrkandena är av sådan art att de i första hand måste anses vara ett kommunalt ansvar. Yrkandena är vidare av så allmän karaktär att de inte bör läggas till grund för ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Bo246 (fp) yrkande 5 samt Bo253 (c) yrkandena 1--7.
5.2.6Boende och bostadsbyggande på landsbygden
Förslag som syftar till att på olika sätt förbättra möjligheterna till boende och bostadsbyggande på landsbygden förs fram i tre motioner.
Enligt motion Bo243 (c) är det nödvändigt att forma en strategi för Sveriges utveckling under 1990-talet. Utgångspunkten skall enligt motionärerna härvid vara att hela Sverige skall leva och utvecklas -- något som förutsätter att det finns tillgång till bostäder i hela landet och då också på landsbygden. En bra boendemiljö förutsätter ett boende och en bebyggelseplanering som hushållar väl med naturens resurser, något som enligt motionärerna gör närhet till arbete, service, natur och naturliga mötespunkter till en nödvändighet. För att nå den eftersträvade decentraliserade bebyggelsestrukturen hemställs i motionen om ett riksdagens tillkännagivande avseende behovet av bostadspolitiska åtgärder för att främja bostadsförsörjningen på landsbygden (yrkande 1). Dessutom förs fram förslag om inriktningen av de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och av översiktsplanearbetet för att främja landsbygdens bostadsförsörjning (yrkande 2), behovet av olika upplåtelseformer för bostäder på landsbygden (yrkande 3) samt ändrade låneregler så att byggande i egen regi på landsbygden kan ske med belåning upp till 100 % av låneunderlaget (yrkande 4).
För att i första hand ge ungdomen en chans att bo kvar i hembygden och stimulera till att hålla landsbygden levande föreslås i motion Bo244 (c) yrkande 10 att ett stimulansbidrag för byggande av hyreslägenheter på landsbygden skall införas. Enligt förslaget skall bidraget uppgå till 50000 kr. per påbörjad hyreslägenhet under budgetåret 1991/92 och avse byggnation på landsbygden och i orter med mindre än 300 invånare.
Som en del i en regionalpolitisk satsning föreslås i motion Bo248 (v) yrkande 1 att åtgärder skall genomföras för att främja boende i glesbygd för i första hand äldre och yngre. Enligt motionärerna är dessa grupper inte alltid attraherade av det villaboende som dominerar i glesbygd. Stöd bör därför ges till ökad självförvaltning, självbyggande och ekohusbyggande m.m. i bl.a. flerfamiljshus. Vidare förordas att bostadsfinansieringen ses över så att den ges en bättre anpassning till situationen på landsbygd och i skärgård. I fråga om de äldres boende föreslås att detta ges en inriktning mot mindre institutioner mycket nära den ursprungliga hemmiljön.
Med anledning av vad som i de nu behandlade motionerna anförts om stöd till boende på landsbygden m.m. anför utskottet följande.
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ett allsidigt och till efterfrågan anpassat boende på landsbygden och i mindre orter. Även i dessa delar av landet bör naturligtvis målet vara att de boende skall erbjudas bostäder som med avseende på storlek och upplåtelseform m.m. svarar mot de behov som finns. I den utsträckning en viss boendeform är dåligt representerad i ett område eller i en region bör strävan därför vara att rätta till detta förhållande. Även om frågan om bostädernas fördelning på upplåtelseformer främst är en kommunal angelägenhet anser utskottet att det finns fog för uppfattningen att en berättigad efterfrågan på hyres- och bostadsrättslägenheter på de platser där dessa upplåtelseformer i dag är underrepresenterade bör tillgodoses. Av samma skäl bör strävan dessutom vara att i möjligaste mån erbjuda olika former av alternativt boende, som t.ex. gruppboende, i alla delar av landet. Det är naturligtvis viktigt att de bostadssökande och då inte minst ungdomar och äldre kan erbjudas ett varierat och till deras särskilda behov anpassat boende också utanför de större tätorterna.
I anslutning till de nu behandlade förslagen vill utskottet erinra om att det genom boendeservicedelegationen har bedrivits ett arbete med att utveckla nya former för samverkan i fråga om sådan service till de boende som kan förbättra möjligheterna för bl.a. äldre och handikappade att bo i vanliga bostäder. En tredjedel av de projekt med denna inriktning som genom delegationen fått statligt stöd bedrivs i byar och mindre tätorter på landsbygden. I samband med en redovisning av erfarenheterna av verksamheten har boendeservicedelegationen till regeringen lämnat vissa synpunkter och förslag i syfte att stimulera en fortsatt utveckling på området. Beredningen härav pågår inom regeringskansliet.
Även om det inte kan uteslutas att t.ex. lånereglerna i undantagsfall kan ha utgjort hinder för tillkomsten av hyres- och bostadsrättsbostäder eller av olika alternativa boendeformer utanför våra tätorter har utskottet uppfattningen att reglerna avseende bostadsfinansieringen medger byggande av sådana bostäder som motionärerna eftersträvar också i glesbygd och i mindre orter. Det bör även beträffande denna fråga erinras om kommunernas ansvar för bostadsbyggandet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo243 (c) yrkandena 1--4, Bo244 (c) yrkande 10 samt Bo248 (v) yrkande 1.
5.2.7 Villkor för olika upplåtelseformer m.m.
På den svenska bostadsmarknaden finns i huvudsak tre olika upplåtelseformer, hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Enligt de gällande bostadspolitiska mål som har bekräftats i ett flertal riksdagsbeslut bör neutralitet råda mellan de olika upplåtelse- och ägarformerna vad gäller finansieringsförutsättningar m.m. I flera motioner ifrågasätts om så är fallet i dag samt föreslås olika åtgärder med syfte att förbättra neutraliteten mellan upplåtelseformerna.
Moderata samlingspartiet begär i sin partimotion Bo402 yrkande 12 att åtgärder vidtas för att låne- och finansieringsreglerna skall vara lika för alla fastigheter oavsett vem som äger dem. Vidare anförs att regler som favoriserar allmännyttiga bostadsföretag måste avskaffas. I princip motsvarande förslag återfinns även i motionerna Bo237 (m) yrkande 2 (motiveringen finns i motion A766) och Bo411 (m) yrkande 6. I det sistnämnda motionsyrkandet tas särskilt upp frågan om vissa lånekostnader där de allmännyttiga företagen anses vara gynnade. Motionärerna anför att dessa företag genom kommunal borgen är befriade från att ta ut pantbrev som säkerhet för sina lån och därmed får lägre lånekostnader än en privat fastighetsägare. Mot denna bakgrund föreslås att även allmännyttiga företag med kommunal borgen skall ta ut pantbrev.
Även i yrkandena 12 och 13 i motion Bo411 (m) samt i yrkande 2 i partimotionen Bo402 från moderata samlingspartiet föreslås att åtgärder vidtas för att bl.a. återupprätta kostnadsneutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Dessa yrkanden motiveras främst med att egnahemsboendet enligt motionärerna missgynnas i förhållande till andra upplåtelseformer. Ägandet av småhus anses ha försvårats och resulterat i att det för närvarande byggs mycket få småhus med äganderätt. Mot denna bakgrund föreslås att åtgärder vidtas i syfte att underlätta för människor att skaffa ett eget hus.
Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare haft att ta ställning till motioner om neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. Utskottet har vid dessa tillfällen understrukit att bostadsfinansieringssystemet är avsett att vara neutralt i förhållande till olika upplåtelseformer m.m. När utskottet föregående år behandlade motionsyrkanden i denna fråga anfördes dock att det med tanke på att systemet fick sin huvudsakliga utformning genom ett riksdagsbeslut år 1974 inte kunde uteslutas att det sedan dess skett sådana förändringar att en viss obalans uppkommit (se 1989/90:BoU13 s. 29). När regeringen senare under år 1990 presenterade sitt förslag om en ny bostadsfinansiering (prop. 1990/91:34) anförde bostadsministern också att det nuvarande räntebidragssystemet inte ger tillräcklig neutralitet i fråga om kapitalutgifter mellan olika upplåtelseformer och fastighetsägarkategorier. En av utgångspunkterna för förslaget om ny bostadsfinansiering var därför att reglerna skulle utformas så att alla upplåtelseformer behandlades på ett så enhetligt sätt som möjligt.
Med tanke på att beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem nu är fattat (1990/91:BoU4) finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl att vidare i detalj diskutera eventuella brister i det nuvarande räntebidragssystemet. Utskottet vill dock framhålla att det i samband med det senaste årets skatteomläggning skett flera förändringar även i räntebidragssystemet för att inte neutraliteten mellan upplåtelseformerna skall rubbas. Några obalanser av den omfattning som skulle motivera åtgärder i avvaktan på att det nya bostadsfinansieringssystemet införs kan inte anses föreligga.
Utskottet delar inte heller vad som i en av motionerna förslagits om att krav bör ställas på uttag av pantbrev även när tillräcklig säkerhet kunnat ställas på annat sätt. Det bör i sammanhanget framhållas att några särregler för de allmännyttiga bostadsföretagen inte finns i bostadslåneförordningarna vad gäller kravet på säkerhet för lånet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslagen i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkandena 2 och 12 samt i motionerna Bo237 (m) yrkande 2 och Bo411 (m) yrkandena 6, 12 och 13.
Frågan om en utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen behandlas i två partimotioner. I folkpartiets partimotion Bo247 föreslås -- motiveringen finns i motion Fi610 -- att riksdagen skall göra ett tillkännagivande i frågan. Motionärerna anser att kommunala bostadsföretag i ökad utsträckning bör sälja sina bostadsfastigheter till hyresgästerna när dessa så önskar. I moderata samlingspartiets partimotion Bo402 förs den principiella uppfattningen fram att kommuner inte bör äga bostadsföretag. Enligt motionens yrkande 2 bör därför en avveckling av de allmännyttiga bostäderna ske. Denna bör i första hand genomföras så att de boende får förvärva lägenheterna och bilda bostadsrättsföreningar eller inneha bostäderna som ägarlägenheter. Om hyresgästerna inte vill överta huset bör fastigheten säljas på den öppna marknaden.
Utskottet kan inte dela uppfattningen som förs fram i folkpartiets partimotion att en ökad utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter bör eftersträvas. Än mindre har utskottet någon förståelse för moderata samlingspartiets uppfattning att de allmännyttiga bostadsföretagen helt skall avvecklas. Enligt utskottets uppfattning är de allmännyttiga bostadsföretagens roll viktig på bostadsmarknaden, inte minst när det gäller förverkligandet av den sociala bostadspolitiken. Något agerande från statligt håll för att stimulera försäljning av dessa företags fastigheter bör därför inte komma i fråga. Det kan dock i sammanhanget påpekas att något förbud för kommunerna att sälja sina bostadsföretag inte finns. Vissa bestämmelser som reglerar villkoren för övertagande av lån vid sådana försäljningar behandlas nedan av utskottet (se avsnitt 5.7.1). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet partimotionerna från folkpartiet Bo247 respektive från moderata samlingspartiet Bo402 yrkande 13.
Frågor med anknytning till villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen har även tagits upp i motion Bo241 (c). I motionen ifrågasätts den nuvarande regeln att ett bostadsföretag måste vara helägt av en kommun för att få klassas som allmännyttigt. Motionärerna föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda frågan om möjligheterna att ändra ägarförhållandena hos allmännyttiga bostadsföretag. Kravet på kommunalt ägande bör enligt motionärerna kunna begränsas till 51 % av aktierna. Övriga aktier bör i första hand säljas till anställda och boende i företagen, men även försäljning på öppna marknaden bör tillåtas.
Som utskottet ovan framhållit har de allmännyttiga bostadsföretagen en central roll på bostadsmarknaden och i den sociala bostadspolitiken. Denna roll som en stabiliserande faktor på bostadsmarknaden är till stor del baserad på att företagen genom sin ägarform kan agera utan enskilt vinstintresse. En mer splittrad ägarbild skulle kunna riskera det förtroende som företagen åtnjuter och skulle dessutom kunna medföra att en effektiv förvaltning av bostadsbeståndet försvårades. Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion Bo241 (c) om en förändring av ägarförhållandena hos de allmännyttiga bostadsföretagen. Motionen avstyrks.
Enligt motion Bo252 (fp) önskar många människor bo med bostadsrätt. Många uppskattar enligt motionärernas mening den förening av enskilt ägande och gemensamt ansvarstagande i demokratiska former som bostadsrättsboendet erbjuder. För att tillfredsställa valfriheten och människors önskemål behövs enligt motionärerna en omfattande omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 2 om ett riksdagens tillkännagivande om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt.
Utskottet behandlade även föregående år motsvarande yrkande om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt och anförde vid detta tillfälle (se 1989/90BoU13 s. 30):
Den rådande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om bostadsbyggandet innebär att staten i första hand har att svara för de ekonomiska åtgärder som behövs för att garantera ett nödvändigt byggande, medan kommunerna har att svara för bostadspolitikens genomförande. Det kommunala ansvaret innefattar sålunda bl.a. att upprätta kommunala bostadsförsörjningsprogram med utgångspunkt i de bostadsbehov som finns i den egna kommunen. Häri ingår naturligtvis också överväganden avseende såväl nyproduktionens som det befintliga bostadsbeståndets fördelning på olika upplåtelseformer. Inom ramen bl.a. för de finansieringsförutsättningar som statsmakterna har givit och de planeringsinstrument som kommunerna tilldelats är det i första hand en kommunal uppgift att svara för bostädernas fördelning på upplåtelseformer.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i den aktuella frågan och avstyrker motion Bo252 (fp) yrkande 2 med hänvisning till det anförda.
I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 14 föreslås, såvitt yrkandet behandlas i detta betänkande, att ett förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt tills vidare införs. Detta förbud bör gälla i avvaktan på att hembudsskyldighet och priskontroll införs. Motionärerna framhåller dock att bostadsrätten i sig är en bra idé men att det i dag är omöjligt för flertalet att överta en bostadsrätt i ett bristområde.
Som utskottet ovan anfört är det inte en statlig uppgift att svara för bostädernas fördelning på upplåtelseformer. Det kan inte heller anses vara motiverat att införa ett generellt förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Yrkande 14 i vänsterpartiets partimotion Bo224 avstyrks således av utskottet såvitt nu är i fråga.
I motion Bo411 (m) yrkande 9 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att mångfalden av producenter bör ökas vid nyproduktion av bostadsrättslägenheter. Motionärerna anför att många kommuner via politiska beslut i form av markanvisning m.m. favoriserar HSB och Riksbyggen.
Inte heller frågan om vilka byggherrar som skall erhålla markanvisning är en uppgift för riksdagen att ta ställning till. Motion Bo411 (m) yrkande 9 om producenter vid nyproduktion av bostadsrätter avstyrks.
5.2.8 Vissa bostadspolitiska åtgärder i övrigt
I två motioner föreslås att åtgärder vidtas för att stödja och stimulera självbyggarinsatser. Motionärerna framhåller att självbyggeriet kan ge mycket låga byggkostnader. Mot denna bakgrund föreslås i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 3 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om stimulans till självbyggarinsatser. I miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 yrkande 7 föreslås att boverket skall utreda möjligheterna att öka och stödja självbyggeriet.
Bostadsutskottet delar motionärernas positiva syn på självbyggarinsatser i bostadsbyggandet. Som motionärerna framhåller kan sådana insatser påtagligt bidra till att begränsa byggnadskostnaderna. Redan i dag finns således starka incitament för dem som med en egen arbetsinsats önskar att på sikt begränsa sina boendekostnader. Villkoren för bostadslån m.m. lägger inte heller hinder i vägen för självbyggarinsatser. Tvärtom gäller i dag en lägre garanterad ränta för lån till ombyggnader av småhus som i huvudsak skett med egen arbetsinsats. I sammanhanget bör också framhållas att flera kommuner på ett aktivt sätt stimulerar självbyggeriet inom den bostadsproduktion som sker i kommunen. Exempelvis har Stockholms stad sedan många år tillbaka genom sitt organ SMÅA bidragit till en omfattande produktion av självbyggda småhus. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 3 samt miljöpartiets partimotion Bo233 yrkande 7.
I vänsterpartiets partimotion Bo224 föreslås vidare -- yrkande 8 -- att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en uppdelning av alltför stora lägenheter kan stimuleras. Det är enligt motionärerna önskvärt att de som bor för stort kan få stimulans och hjälp med en avspjälkning av en mindre lägenhet.
Några särskilda stimulansbidrag till uppdelning av stora lägenheter som går utöver samhällets stöd i övrigt till ombyggnader är utskottet inte berett att förorda. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 8 avstyrks av utskottet.
I samma motions yrkande 4 föreslås att riksdagen ställer sig bakom en definition av vad som är att betrakta som en rimlig bostadskostnad. Motionärerna anser själva att en maxhyra på 20% av en genomsnittlig industriarbetarlön för en nyproducerad lägenhet om 2 rum och kök kan vara en lämplig utgångspunkt för en sådan definition.
Utskottet anser visserligen att olika mått på boendekostnaderna mycket väl kan användas som underlag i den bostadspolitiska debatten men att ett riksdagsuttalande om vad som är en rimlig bostadskostnad inte skulle fylla något reellt syfte. Tvärtom skulle ett sådant uttalande endast riskera att leda till diskussioner i olika definitionsfrågor m.m. och kanske motverka att en nödvändig förnyelse av bostadsbeståndet kommer till stånd. Enligt utskottets mening bör i stället utgångspunkten för såväl statens som övriga parters agerande i bostadspolitiska frågor vara att så långt det är möjligt begränsa såväl byggnads- som boendekostnaderna utan att andra angelägna mål därför eftersätts. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 4.
Bostadsbyggandets omfattning och målet för nyproduktionen av bostäder diskuteras i två motioner. I vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 7 föreslås att ett mål skall sättas upp för nyproduktionen med innebörden att 50000 lägenheter skall produceras varje år. I motion Bo244 (c) yrkande 7 föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande om nybyggnadsbehovet och förhållandena på bostadsmarknaden. Motionärerna anför att det är viktigt att undvika tvära kast i byggnadsverksamheten men att en viss sänkning av nybyggnadstakten nu är motiverad. De bostadspolitiska åtgärderna föreslås bl.a. inriktas på att öka andelen småhus i nyproduktionen samt på att hyresbostäder byggs på landsbygden och i de små orterna.
Under år 1990 påbörjades enligt nyligen publicerade uppgifter från SCB nybyggnad av hus med sammanlagt ca 67600 bostäder. Även under de två föregående åren översteg den faktiska produktionen det av vänsterpartiet föreslagna målet för nyproduktionen. Utskottet anser inte att ett centralt formulerat mål för hela landet i sig skulle tjäna något praktiskt syfte för att uppnå ett önskat byggande. En lämplig produktionsnivå bör i stället vara resultatet av kommunernas bostadsförsörjningsplanering samt de bedömningar som kan göras av de olika parter som är involverade i bostadsproduktionen. Detta innebär givetvis inte att staten bör frånsäga sig sin del av ansvaret för att en erforderlig bostadsproduktion kan fortgå. Detta ansvar innefattar bl.a. de finansiella förutsättningarna för nyproduktionen av bostäder. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 7.
Bostadsutskottet anser inte heller att riksdagen bör uttala sig om hur produktionen skall fördela sig på upplåtelseformer i olika delar av landet i enlighet med vad som föreslås i motion Bo244 (c) yrkande 7. Denna fråga bör, som också framgått ovan, avgöras på lokal nivå. Inte heller vad i övrigt anförs som grund för detta yrkande om nybyggnadsbehovet bör bli föremål för något tillkännagivande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks. I centerpartiets partimotion Bo543 yrkande 2 föreslås att staten skall inventera sitt markinnehav i syfte att kartlägga vilka områden som bör kunna utnyttjas som tomtmark för bostadsbyggande i Stockholmsregionen.
Ett motsvarande motionsyrkande om en inventering av statens markinnehav behandlades även föregående år av utskottet (se 1989/90:BoU13 s. 29). Utskottet framhöll vid detta tillfälle att det primärt är en kommunal uppgift att svara för planeringen av i kommunen tillgänglig mark med avseende på lokaliseringen av olika verksamheter m.m. Vidare anfördes:
I denna uppgift ingår naturligtvis också att tillse att mark i erforderlig utsträckning planeras för bostadsbyggande. Detta arbete förutsätter bl.a. en kunskap om tillgången på mark som är användbar för ändamålet. Som underlag härför är det vanligt med inventeringar av marktillgången m.m. I den mån staten i en kommun disponerar markområden lämpliga för t.ex. bostadsbyggande får det sålunda förutsättas att kommunen i sitt planarbete skaffar sig kännedom härom.
Utskottet vidhåller sin uppfattning. Med hänvisning till det anförda avstyrks centerpartiets partimotion Bo543 yrkande 2.
5.3Vissa äldre låneformer m.m.
Till de hus som uppförts under perioden 1982--1985 och till vilka statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus har lämnats kan också s.k. hyresförlustgarantilån utgå. Lån lämnas med ett belopp som motsvarar högst 90 % av hyresförlusterna under en tid av högst tre år från husets färdigställande. Sedan budgetåret 1989/90 har dock inga hyresförlustlån utbetalats.
Med hänvisning till att några nya hyresförlustgarantilån inte längre kan utgå och till att boverket i sin anslagsframställning uttalat att behov av låneformen saknas förordas i motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga att lånen avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991.
Med anledning av förslaget i boverkets anslagsframställning om en avveckling av hyresförlustgarantilånen uttalar bostadsministern att någon avveckling inte bör komma till stånd förrän de tre år från husets färdigställande som reglerna anger har gått till ända för de sist färdigställda husen -- något som inte beräknas ske förrän tidigast om ett år. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Även enligt utskottets mening bör staten stå fast vid gjorda utfästelser och lånemöjligheten bör sålunda finnas kvar under den tid som ursprungligen bestämts. Motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga avstyrks.
Enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har en kommun rätt att under vissa förutsättningar få ersättning av statsmedel för att täcka en förlust som har uppstått vid förvaltning av hus som tillhör ett allmännyttigt bostadsföretag. Sedan den 1 juli 1986 gäller dock som förutsättning för bostadslån vid ombyggnad att kommunen och bostadsföretaget, beträffande det hus för vilket bostadslån beviljas, medger att ersättning av statsmedel enligt den nu aktuella 33 § inte lämnas för förluster som uppkommer efter ombyggnaden.
I motion Bo244 (c) yrkande 20 föreslås att den s.k. § 33-ersättningen av statsfinansiella skäl skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991.
Med anslutning till tidigare ställningstaganden (senast 1989/90:BoU21 s. 23) avseende en avveckling av statens förlustansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse vill utskottet anföra följande. Det förlustansvar som staten påtagit sig genom de nu aktuella bestämmelserna har uppkommit genom ett civilrättsligt avtal mellan staten och låntagaren. Det är mot bakgrund härav inte möjligt för staten att ensidigt frånsäga sig detta ansvar. Däremot kan naturligtvis överenskommelse träffas mellan långivare och låntagare om att förlustansvaret skall upphöra. Bostadsutskottet och riksdagen (BoU 1985/86:13 s. 47) har också medverkat till att underlätta att överenskommelser med denna innebörd kan träffas genom att ställa sig bakom de ovan i korthet redovisade bestämmelserna i fråga om förlustansvaret i samband med ombyggnadslångivningen. Motion Bo244 (c) yrkande 20 avstyrks sålunda.
Frågan om avskaffande av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, tas upp i motion Bo252 (fp) yrkande 16. Enligt motionärerna har det inte redovisats några belägg för att det krävs ett statligt bostadsfinansieringsinstitut. SBAB bör enligt deras mening därför säljas.
Med hänvisning till att ett nytt finansieringssystem för bostadsbyggandet bör införas förordas i motion Bo402 (m) yrkande 16 såvitt nu är i fråga att SBAB skall avvecklas.
Utskottet har så sent som hösten 1990 vid två tillfällen (1990/91:BoU4 s. 12 samt BoU7 s. 2) haft att ta ställning till motionsyrkanden med krav på avveckling av SBAB. Vad utskottet härvid anfört om behovet av SBAB som en aktör på bostadskreditmarknaden och om statens roll i sammanhanget står fast. De ökade konkurrensfördelar det onekligen innebär med flera aktörer på bostadskreditmarknaden representerande olika ägarintressen bör enligt bostadsutskottets mening även fortsättningsvis tas till vara. I ett sådant sammanhang har SBAB en viktig roll. Utskottet är mot bakgrund härav varken berett att ställa sig bakom förslaget i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 (m) yrkande 16 såvitt nu är i fråga om att SBAB helt skall avvecklas eller förslaget i motion Bo252 (fp) yrkande 16 om att bolaget skall säljas. Motionsyrkandena avstyrks.
5.4Förutsättningar och villkor för lån m.m.
5.4.1Vintertillägg
Under vissa förutsättningar får i det schablonmässigt beräknade låneunderlaget för statligt bostadslån inräknas de merkostnader som uppkommer vid byggande under vinterperioden -- vintertillägg. Syftet med detta tillägg var när det infördes att nå en jämnare säsongsfördelning av bostadsbyggandet. I föregående års budgetproposition förde bostadsministern fram ett förslag om att tillägget skulle avskaffas -- detta bl.a. med hänvisning till att det fått en allt mindre betydelse för säsongsstyrningen. Förslaget i denna del avvisades dock av bostadsutskottet och riksdagen (1989/90:BoU13 s. 33) med motiveringen att vintertillägget trots allt fick anses ha ett sådant värde att det inte då borde tas bort.
Även i den nu föreliggande budgetpropositionen föreslås att vintertillägget skall avvecklas. Enligt förslaget har vintermerkostnadernas andel av den totala produktionskostnaden minskat under senare år till följd av att byggnadsprojekten i allt större omfattning utförs med prefabricerade element, vilket minskar tiden för husstommens färdigställande. Vintertillägget får enligt bostadsministern därmed en allt mindre betydelse för säsongsstyrningen. För flerbostadshus har dessutom tillägget enligt hans mening en mycket begränsad materiell betydelse. I sammanhanget hänvisas också till att boverket tidigare föreslagit att det skall slopas.
Med hänsyn till dagens byggmetoder och till att vintertillägget endast har marginell betydelse i kostnads- och säsongsutjämnande syfte förordar bostadsministern att tillägget i schablonlåneunderlaget för vintermerkostnader slopas den 30 juni 1991. Enligt förslaget bör dock inte ändringen gälla ärenden i vilka preliminärt beslut har meddelats före den 1 juli. Borttagandet av vintertillägget beräknas minska utgifterna för räntebidrag med 15 milj.kr. för en årgång nyproduktion under det första året av lånetiden.
Förslaget om att det särskilda vintertillägget skall slopas har mött invändningar i två motioner.
Enligt motion Bo221 (s) är merkostnaderna för att bygga bostäder vintertid betydande framför allt i de nordligare delarna av landet. Enligt motionärernas mening har inte heller byggandet med prefabricerade element den omfattning som regeringsförslaget förutsätter. Om vintertillägget slopades skulle enligt motionärerna principen att schablonvärdena skall överensstämma med faktiska kostnader frångås. De kallare delarna av landet skulle därmed komma att starkt missgynnas. Med hänvisning härtill förordas att möjligheterna att erhålla tillägg för vintermerkostnader skall behållas.
Ett slopande av vintertillägget innebär enligt motion Bo244 (c) yrkande 15 att stimulansen till säsongsutjämning försvinner med en därav följande risk för ökad ryckighet och ett dyrare bostadsbyggande. Enligt motionärerna kommer därmed kostnaderna för bostadssubventionerna att öka i motsvarande grad -- en kostnadsökning som för staten motsvarar den tänkta besparingen av förslaget. Med hänvisning härtill förordas att vintertillägget skall behållas och att regeringens förslag skall avslås i denna del.
Det nu föreliggande förslaget om en avveckling av vintertillägget grundas på uppfattningen att vintermerkostnadernas andel av produktionskostnaden under senare år har minskat och att tilläggen därigenom fått en allt mindre betydelse för säsongsstyrningen. Däremot har det inte hävdats att tilläggen skulle sakna betydelse. Utskottet gör bedömningen att vintertilläggen trots allt måste anses ha ett sådant värde att de inte nu bör tas bort. Inte minst torde detta gälla de nordligare och därmed kallare delarna av landet. Den både kostnadsutjämnande och säsongsutjämnande effekt vintertilläggen måste anses ha talar enligt utskottets mening också för att vintertilläggen bör finnas kvar i dessa fall.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo221 (s) och Bo244 (c) yrkande 15 anfört om vintertilläggen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5.4.2Mark- och konkurrensvillkoren
Vid den statliga bostadslångivningen gäller det s.k. markvillkoret. Detta villkor innebär enligt huvudregeln att bostadslån i princip bara beviljas om kommunen har förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall genomföras. Bostadslån får dock lämnas även i annat fall om kommunen tillstyrkt detta. I saneringsområden gäller dessutom vissa undantag från huvudregeln. I fråga om ny- och ombyggnad av låntagarbyggda egnahem gäller villkoret endast om sökandens markförvärv är förenat med villkor som binder sökanden till en viss byggintressent vid upphandlingen av material eller byggnadsarbete.
Förslag om att markvillkoret skall avvecklas förs fram i fyra motioner.
I motion Bo225 (c) yrkande 7 föreslås markvillkoret avvecklat bl.a. med hänvisning till att villkoret dels leder till ökad byråkrati, krångel, förseningar och brist på tomter, dels får en kostnadsdrivande effekt. Även i motion Bo244 (c) yrkande 12 motiveras en avveckling främst med villkorets effekter på tomtpriserna.
Kommunernas möjligheter att styra byggandet är enligt motion Bo252 (fp) yrkande 11 tillräckliga, markvillkoret förutan. Det bör därför avvecklas.
Enligt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 24 leder markvillkoret till att exploatering och byggande i privat regi försvåras på ett allvarligt sätt, varför det bör avskaffas.
Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen (senast BoU 1990/91:4 s.19) haft att behandla motionsyrkanden om att markvillkoret skall avvecklas. Vad utskottet härvid anfört om behovet av detta villkor står fast. En av boverket nyligen genomförd studie av markvillkoret och dess tillämpning visar också att inte mindre än 80 % av landets största kommuner anser att markvillkoret skall behållas. Moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 24 samt motionerna Bo225 (c) yrkande 7, Bo244 (c) yrkande 12 och Bo252 (fp) yrkande 11 avstyrks med hänvisning härtill.
Vid byggande av annat än småhus som skall bebos av lånsökanden är en förutsättning för bostadslån i princip att byggnadsarbetena upphandlats genom infordrande av anbud och genom prövning av anbud utan föregående upphandling med anbudsgivare --det s.k. konkurrensvillkoret.
Konkurrensvillkoret är enligt motion Bo252 (fp) yrkande 12 moget att avskaffas. Byggföretagen kan enligt motionärerna ofta förhandla fram bättre pris och högre kvalitet. Dessutom skulle en avveckling, enligt deras mening, öka byggföretagens möjligheter att bygga referensobjekt.
Enligt motion Bo411 (m) yrkande 19 medför konkurrensvillkoret ett starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad bostadsproduktion. För att öka flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen bör villkoret därför avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991.
Även när det gäller konkurrensvillkoret har utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen (senast 1990/91:BoU4 s. 20) haft att behandla motionsyrkanden om att detta villkor skall avskaffas. Utskottets tidigare ställningstagande -- att konkurrensvillkoret ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det ansvar för bostadsförsörjningen som de tilldelats -- står fast. Motionerna Bo252 (fp) yrkande 12 samt Bo411 (m) yrkande 19 avstyrks med hänvisning till dessa tidigare ställningstaganden.
5.4.3Förutsättningar och villkor för bostadslån i övrigt
Under vissa förutsättningar har de kommuner som bedriver förmedling av bostadslägenheter möjlighet att tillförsäkra sig förmedlingsrätten till de bostäder som uppförs med statligt stöd.
Enligt motion Bo252 (fp) yrkande 6 är det angeläget att kommunerna inte utnyttjar sin anvisningsrätt för nya lägenheter så att de som bostadsrättssparar bara ges mycket små möjligheter att få bostäder. Med hänvisning härtill förordas att bostadsfinansieringsreglerna ändras så att kommunernas möjligheter att fördela nybyggda bostadsrättslägenheter minskar.
Det är enligt motion Bo411 (m) yrkande 10 olyckligt om kommunen har anvisningsrätt till nybyggda bostadsrättslägenheter eftersom möjligheten att få en bostad för den som bosparat därigenom minskar. Det är i första hand de som bosparat som skall erbjudas dessa bostäder. Husbyggarna, dvs. SBC och HSB m.fl., föreslås därför få den fulla förmedlingsrätten.
Bostadsutskottet har vid sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden om en avveckling av den kommunala förmedlingsrätten för nybyggda bostadsrättslägenheter (senast 1990/91:BoU4 s. 19) avvisat dessa med hänvisning till kommunernas ansvar för genomförandet av bostadspolitiken. Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Kommunerna bör även framdeles ha det primära ansvaret för bostadsförsörjningen med avseende bl.a. på bostadsbyggandets omfattning och bostädernas fördelning. Motionerna Bo252 (fp) yrkande 6 och Bo411 (m) yrkande 10 avstyrks med hänvisning härtill.
På begäran av riksdagen lämnade regeringen år 1987 (prop. 1987/88:165) sin syn på vilken aktieutdelning som kunde anses förenlig med godkännande av ett bostadsföretag som allmännyttigt. Bostadsutskottet och riksdagen (BoU 1987/88:3 s. 9) ställde sig härvid bakom den av regeringen förordade princip för aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag som innebär att det inte bör komma i fråga att utdelning ges utöver vad som svarar mot normal upplåningsränta.
Den typ av särregler för de allmännyttiga bostadsföretagen som bl.a. begränsningen av dessa företags aktieutdelning representerar fyller enligt motion Bo252 (fp) yrkande 21 ingen funktion. Denna regel bör därför avskaffas.
Med hänvisning till att det enligt aktiebolagslagen är aktieägarna som skall bestämma aktieutdelningens storlek hemställs i motion Bo411 (m) yrkande 7 att de bestämmelser som begränsar aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag skall upphävas.
Utskottet har, som framgår ovan, ställt sig bakom den princip som nu tillämpas när det skall bedömas vilken aktieutdelning som är förenlig med godkännande av ett bostadsföretag som allmännyttigt. På grundval av vad som i de nu aktuella motionerna anförts är utskottet inte berett frångå detta sitt tidigare ställningstagande avseende aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag. Motionerna Bo252 (fp) yrkande 21 och Bo411 (m) yrkande 7 avstyrks sålunda.
Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt två motionsyrkanden avseende kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen.
Enligt motion Bo252 (fp) yrkande 13 kan inte kostnadsutvecklingen på sikt påverkas genom den kostnadsprövning som länsbostadsnämnderna i dag utför. Effekten av kontrollen blir snarare att kreativiteten inriktas på att försöka kringgå reglerna. Med hänvisning härtill förordas att kostnadskontrollen skall avvecklas vid beviljande av bostadslån.
I avvaktan på att ett nytt bostadsfinansieringssystem införs hemställs i motion Bo411 (m) yrkande 18 a att den s.k. produktionskostnadsprövningen skall tas bort.
Bostadsutskottet delar inte uppfattningen att kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen kan tas bort. Den utformning som prövningen nu har tjänar bl.a. som en spärr mot utlåning till projekt och ändamål där inte kostnaderna svarar mot förhållandena i det enskilda fallet. Samtidigt är det naturligtvis nödvändigt att staten som långivare försäkrar sig om att tillgängliga medel används på ett så effektivt sätt som möjligt. Kostnadskontrollen utgör dessutom ett inslag i strävandena att hålla byggnadskostnaderna, och därmed också boendekostnaderna, nere. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna Bo252 (fp) yrkande 13 och Bo411 (m) yrkande 18 a. Utskottet har nyligen i betänkandet 1990/91:BoU10 behandlat utformningen av länsbostadsnämndernas administration avseende produktionskostnadsprövningen.
5.5 Reparation, om- och tillbyggnad
5.5.1 Ändringar i dagens stödformer m.m.
I detta avsnitt behandlas vissa motionsyrkanden om utformningen av och villkoren för olika ombyggnads- och underhållsåtgärder.
Riksdagen beslutade år 1983 (BoU 1983/84:11) om ett tioårigt bostadsförbättringsprogram, det s.k. ROT-programmet. Efter en utvärdering av programmets utformning beslutade riksdagen i december 1986 om vissa förändringar i det (BoU 1986/87:7). Riksdagen fattade hösten 1990 beslut om ett nytt bostadsfinansieringssystem (1990/91:BoU4) som bl.a. innebär att nya statliga bostadslån till ombyggnad inte kommer att medges efter det att det nuvarande räntebidragssystemet år 1992 ersätts av ett stödsystem som bygger på lånefinansiering på den allmänna lånemarknaden. Vid samma tillfälle beslutade riksdagen om ändrade regler för räntestödet för underhåll m.m. Stödet utvidgades fr.o.m. den 1 januari 1991 till att omfatta 20-årsåtgärder i lägenheter i alla hyreshus och 10-årsåtgärder i lägenheter i nya hyreshus.
I motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga diskuteras villkoren för statliga ombyggnadslån till egnahem. Enligt motionärerna utgår med gällande regler sådana lån endast till de småhusägare som gör genomgripande reparationer av sina hus. I motionen föreslås därför att villkoren för ombyggnadslån till småhus ändras så att även en mindre genomgripande upprustning kan belånas.
Motsvarande motionsyrkande har behandlats av utskottet under en följd av år. Under de senaste åren har motionsyrkandet avstyrkts med hänvisning till följande motivering:
För att ombyggnadslån till småhus skall kunna utgå krävs i de flesta fall (undantaget bostadsanpassningsåtgärder) att kostnaden för åtgärderna uppgår till minst 40000 kr. Denna gräns har satts för att undvika att det statliga bostadslånesystemet belastas med en mängd smålån och därmed en omfattande låneadministration. Bostadsutskottet delar inte motionärernas åsikt att kraven för långivningen i detta avseende är för högt ställda.
Utskottet ser inte heller nu något skäl att ta bort kravet på att ombyggnadsåtgärderna måste ha en viss minsta omfattning för att ombyggnadslån skall kunna utgå. Även i det nya bostadsfinansieringssystemet torde vissa krav i detta avseende behöva ställas. Motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda.
Som ett villkor för bostadslån till ombyggnad av hyreshus gäller att lånesökanden skall ha berett en organisation av hyresgäster tillfälle att yttra sig över ombyggnadens art och omfattning. I två motioner behandlas detta lånevillkor. I motion Bo411 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga föreslås att kravet på hyresgästyttrande i ombyggnadslåneförordningen skall tas bort. I stället bör hyresgästerna själva få avgöra i vilken form de vill samråda och diskutera med fastighetsägaren. Enligt motion Bo252 (fp) yrkande 27 såvitt nu är i fråga bör formerna för hyresgästyttrandet ändras så att yttrandet avges av de berörda hyresgästerna och inte av hyresgästorganisation. Även ombyggnader inne i lägenheter bör normalt förutsätta att resp. hyresgäst tillstyrkt åtgärderna. Endast nödvändiga åtgärder som byte av avloppsstammar bör få genomföras utan ett sådant tillstyrkande.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om hyresgästyttrande vid ombyggnadslån (se t.ex. 1989/90:Bou13 s. 40). Utskottet har vid dessa tillfällen understrukit vikten av hyresgästernas inflytande över ombyggnader. I fråga om formerna för detta inflytande har utskottet hävdat uppfattningen att hyresgästernas inflytande både underlättas och förstärks om deras intressen bevakas av en organisation. Utskottet vidhåller denna principiella uppfattning. Det bör i sammanhanget framhållas att frågan om hur hyresgästernas intressen bäst tas till vara i det nya bostadsfinansieringssystemet kan komma att behöva bli föremål för vidare överväganden. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna Bo252 (fp) yrkande 27 och Bo411 (m) yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Sedan år 1984 har ett statligt räntestöd kunnat utgå för visst underhåll av hyres- och bostadsrättshus. Villkoren för stödet regleras i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Stödet utgick ursprungligen endast till kostnader för underhållsåtgärder i gemensamma utrymmen i huset. Riksdagen beslutade emellertid i december 1990 (se 1990/91:BoU4 s. 41) att det statliga räntestödet för förbättring av bostadshus fr.o.m. år 1991 även skall kunna lämnas för lägenhetsunderhåll i hyreshus.
I två motioner förs fram förslag om att räntestödet för underhåll skall avvecklas. I motion Bo230 (m) yrkande 5 föreslås att stödet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991. Motionärerna hänvisar till att stödet bör ersättas med skattebefriade underhållsfonder. I motion Bo244 (c) yrkande 16 föreslås att en avveckling påbörjas den 1 april 1991. Avvecklingen bör inledas genom att nya räntestöd inte beviljas efter detta datum.
Utskottet avstyrker förslagen i motionerna Bo230 (m) yrkande 5 och Bo244 (c) yrkande 16 om en avveckling av räntestödet för underhåll. Enligt utskottets uppfattning fyller räntestödet en viktig uppgift för att skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna. Därigenom åstadkoms också en önskvärd förnyelse och underhåll av bostadsbeståndet. Bidraget kan bl.a. lämnas för åtgärder som vidtas för att avhjälpa fukt- och mögelskador eller andra byggnadstekniska åtgärder som ofta förutsätter någon form av stöd för att inte medföra alltför höga boendekostnader.
Ytterligare en motion behandlar räntestödet för underhåll. I motion Bo252 (fp) yrkande 37 föreslås att stödets omfattning minskas. Förslaget innebär att räntestöd inte längre skall kunna utgå till miljonprogrammets årgångar och inte heller till lägenhetsunderhåll enligt det beslut som riksdagen fattade hösten 1991.
Inte heller förslaget om ändrade regler för räntestöd kan vinna utskottets bifall. Beslutet från december 1990 om en utvidgning av räntestödets användning ligger fast. Utskottet ser inte heller något skäl att, som motionärerna föreslår, undanta bostäder byggda åren 1965--1974 från möjligheten att erhålla räntestöd. Motion Bo252 (fp) yrkande 37 avstyrks således.
5.5.2 Skattebefriade reparationsfonder
Under de senaste åren har bostadsutskottet haft att behandla motionsyrkanden om att nuvarande stödformer för reparationer, om- och tillbyggnader skall avvecklas och ersättas med skattebefriade reparationsfonder. Även under årets allmänna motionstid har motioner med denna inriktning väckts. I motion Bo252 (fp) yrkande 23 föreslås således att en möjlighet till skattebefriade avsättningar till reparationsfonder införs. Nuvarande lån och bidrag till reparationer och underhåll föreslås i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 18 avskaffas och ersättas med skattebefriade reparationsfonder. Dessa fonder skall vara knutna till viss fastighet och de fonderade medlen skall endast kunna lyftas för renovering och modernisering av fastigheten. I syfte att införa ett hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll även i privata hyreshus föreslås i motion Bo413 (c) yrkande 3 att privata fastighetsägare ges rätten att fondera medel till underhåll av lägenheterna skattefritt. Fondmedlen skall följa lägenheten och hyresgästen ges möjlighet till inflytande över lägenhetsunderhållet på samma sätt som gäller i allmännyttiga fastigheter.
Utskottet har vid tidigare behandlingar av motsvarande yrkanden om skattebefriade reparationsfonder (se t.ex. 1989/90:BoU21 s. 30) givit uttryck för sin uppfattning att erfarenheterna från ROT-programmet i huvudsak varit goda och att de stödformer som ingått i programmet sammantaget väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Olika beslut av riksdagen under de senaste åren har inneburit att stödets inriktning och omfattning successivt ändrats med hänsyn till rådande förhållanden. Även införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem kommer att innebära förändringar av stödet till olika ROT-åtgärder, bl.a. avvecklas de statliga ombyggnadslånen och ersätts av en finansiering på den allmänna lånemarknaden. Vidare har reglerna för räntestödet till underhåll som ovan beskrivits nyligen ändrats så att även lägenhetsunderhåll kan ges stöd. Utskottet anser att en fortsatt successiv anpassning av ROT-stödets inriktning och omfattning efter rådande förhållanden är att föredra framför att införa den ordning för finansiering av dessa åtgärder som föreslås i motionerna. Att införa skattebefriade reparationsfonder inom bostadssektorn skulle dessutom stå i motsats till de principer om en begränsning av utrymmet för skattefria avsättningar som ligger bakom den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen (se även 1990/91:BoU4 s. 40).
Mot bakgrund av vad som anförts om skattebefriade reparationsfonder avstyrker utskottet moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 18 samt motionerna Bo252 (fp) yrkande 23 och Bo413 (c) yrkande 3.
5.5.3 Underhåll av VA-näten
Vatten- och avloppsnäten (VA-näten) i många kommuner är enligt vad som framhålls i centerpartiets partimotion Bo306 -- motiveringen finns i motion T202 -- mycket dåligt underhållna och till stora delar i behov av att bytas ut. Förnyelsetakten av VA-näten bedöms emellertid vara alltför långsam. För att underlätta lösningen av dessa problem föreslås att regeringen i överläggningar med kommunerna utformar ett åtgärdsprogram för förnyelse och förbättring av VA-nätet.Programmet bör bl.a. omfatta redovisningar av miljöeffekterna av eftersatt underhåll och sysselsättningseffekter av förnyelseåtgärderna. Regeringen föreslås återkomma till riksdagen med förslag om ett statligt stimulansbidrag på området.
Även i folkpartiets partimotion Bo250, med motivtexten i motion Jo813, diskuteras underhållet av VA-näten. Motionärerna understryker att kommunerna måste sköta sina VA-nät bättre. Ett särskilt statsbidrag till underhållsåtgärderna anses dock inte vara någon bra lösning eftersom detta skulle innebära en subvention till framför allt de försumliga kommunerna. I stället anser man att kommunerna bör fastställa sin VA-taxa så att kostnaderna för nödvändiga investeringar täcks.
Bostadsutskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att det växande behovet av underhåll och förnyelse i de kommunala VA-näten ger anledning till oro. Ökade insatser på detta område under de närmaste åren är sannolikt nödvändiga i många kommuner. Utskottet ställer sig däremot, liksom motionärerna i motion Bo250 (fp), avvisande till tanken att införa ett särskilt statligt stimulansbidrag på området.
Under senare år har utskottet vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om olika former av statliga insatser för att stödja kommunernas underhåll av VA-näten. Vid dessa tillfällen har understrukits att underhållet av VA-näten primärt är en kommunal uppgift. Problemen med eftersatt underhåll av anläggningsbeståndet har olika karaktär och omfattning i skilda delar av landet och fordrar olika typer av lösningar. En kontinuerlig förnyelse av VA-näten bör enligt utskottets uppfattning vara väl kommunalekonomiskt motiverad och bör komma till stånd både för att undvika kapitalförstöring och för att på sikt uppnå lägre driftkostnader. Som framhålls i folkpartiets partimotion bör VA-taxan kunna bestämmas till en sådan nivå att nödvändiga investeringar kan genomföras. Gällande lagstiftning på området lägger heller inga hinder för en sådan taxesättning varför ett särskilt tillkännagivande i frågan inte kan anses vara erforderligt.
Bostadsutskottet anser att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun beträffande det kommunala anläggningsbeståndet bör bibehållas. Statens insatser på detta område bör som hittills i huvudsak inriktas på att stödja forsknings- och utvecklingsarbete samt att genom bl.a. olika myndigheter delta i rådgivningen till kommunerna. Med hänvisning till vad utskottet anfört om underhållet av kommunernas VA-nät avstyrks sålunda centerpartiets partimotion Bo306. Som ovan anförts är vad i folkpartiets partimotion Bo250 föreslagits tillgodosett även utan något tillkännagivande från riksdagens sida.
5.6Räntelånesystemet
Som redovisats ovan (avsnitt 5.1) fattade riksdagen i december 1990 beslut om införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem som bygger på att hela lånefinansieringen sker på den allmänna lånemarknaden och att en del av låneräntorna omfördelas över tiden med hjälp av räntelån, som också de tas upp på lånemarknaden.
Det nya finansieringssystemet anses motsvara bostadspolitiska krav som bl.a. innebär att det skall vara neutralt mellan ägar- och upplåtelseformerna, ge en förbättrad paritet över tiden, vara fördelningspolitiskt effektivt och motverka en kapitalisering. De kreditpolitiska målen är att främja konkurrensen på kreditmarknaden, stimulera sparandet inom bostadssektorn och öka räntekänsligheten hos låntagarna. Av statsfinansiella skäl är systemet dessutom avsett att minska automatiken i tillväxten av statens utgifter.
I korthet innebär det beslutade bostadsfinansieringssystemet följande. Det statligt reglerade bostadslånet och bottenlånet ersätts av ett s.k. investeringslån. Den skattesubvention för egnahemsägare som finns i det reformerade skattesystemet kommer för hyres- och bostadsrättshus att motsvaras av ett skattekompenserande räntebidrag på 30 % av räntekostnaden för investeringslånet och för räntelånet. Kapitalutgifterna utjämnas bl.a. med hjälp av räntelån på kreditmarknaden. För räntelånet skall kunna ställas säkerhet i form av statlig kreditgaranti om långivaren begär det. För att begränsa skuldökning och lånetider utgår ett särskilt bidrag vid höga realräntor -- ett s.k. realräntebidrag. Fr.o.m. år 1991 kompenseras bostadsbyggandet genom ett investeringsbidrag för den höjning av byggmomsen som trätt i kraft den 1 januari 1991.
Det beslutade finansieringssystemet skall enligt det ursprungliga förslaget träda i kraft den 1 juli 1992 i fråga om nya hus och den 1 januari 1993 i fråga om hus som erhållit bostadslån före den 1 juli 1992. För att säkra de bostadssociala målen samt av bl.a. statsfinansiella skäl och för att i möjligaste mån minska den osäkerhet som en alltför lång övergångsperiod kunde innebära för aktörerna på bostadsmarknaden uttalade dock bostadsutskottet (1990/91:BoU4 s. 13) vid sin behandling av förslaget att regeringen borde överväga tidpunkten för ikraftträdandet. Enligt bostadsutskottets mening borde det mot denna bakgrund undersökas om inte reformen avseende nya hus kunde träda i kraft den 1 januari 1992 och att regeringen i förening med sin syn på frågan borde återkomma till riksdagen i ärendet.
Med anledning av bostadsutskottets och riksdagens tillkännagivande om tidpunkten för ikraftträdandet av det nya bostadsfinansieringssystemet avseende nya hus tar bostadsministern i budgetpropositionen (bil. 13 s. 35) upp denna fråga. Efter samråd med boverket anser bostadsministern det möjligt att från administrativ synpunkt införa en ny bostadsfinansiering för nya hus vid den tidpunkt riksdagen angett. Enligt hans mening bör det ankomma på regeringen att besluta om en tidigareläggning av ikraftträdandet. Bostadsministern aviserar också sin avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta reformen avseende nya hus träda i kraft den 1 januari 1992.
Förslag om att upphäva beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem och om att införa andra alternativa finansieringsformer för bostadsbyggandet m.m. förs fram i flera motionsyrkanden.
Räntelånesystemet är enligt centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 6 inte någon lösning på problemet med de kraftigt accelererande statliga bostadssubventionerna varför beslutet bör rivas upp.
Det nya räntelånesystemet kommer enligt motion Bo236 (m), med motiveringen i motion Sk392, att helt rycka undan grunden för människors ekonomiska planering när det gäller deras bostadsinnehav. Det bör därför avskaffas.
Räntelånesystemet är enligt motion Bo239 (c) ett resurskrävande sätt att omfördela kostnaderna mellan yngre och äldre bostäder. Enligt motionären bör en mer kostnadseffektiv bostadsfinansiering kunna åstadkommas med ett begränsat räntebidrag till de yngre bostäderna -- bidrag som direktfinansieras med fastighetsskatt på de äldre bostäderna.
Enligt motion Bo244 (c) yrkande 8 är boendekostnadsökningarna sådana att belastningen på boendet av skattereformens finansiering måste omprövas.
I motion Bo252 (fp) föreslås att beräkningen av räntebidragsunderlaget kraftigt skall förenklas genom att det beräknas efter en schablon (yrkande 14). Med hänvisning bl.a. till att det nya bostadsfinansieringssystemet inte blir tillräckligt stabilt bör beslutet enligt motionärerna rivas upp (yrkande 32). I stället skall räntebidragen successivt minska kraftigt samtidigt som denna åtgärd kombineras med skattesänkningar (yrkande 31).
Enligt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 innebär det nya bostadsfinansieringssystemet att grunden för människors långsiktiga ekonomiska planering rycks undan varför beslutet bör upphävas (yrkande 14). I stället bör ett nytt finansieringssystem införas, i huvudsak utformat så att räntebidragsberättigade bostadslån utgår som s.k. enhetslån (yrkande 15). Starka skäl talar enligt motionärerna dessutom för att nuvarande räntebidrag i kombination med sänkta skatter stegvis avskaffas (yrkande 17).
Även i motion Bo411 (m) yrkande 17 förordas att ett nytt bostadsfinansieringssystem byggt på s.k. enhetslån skall införas.
Med anledning av de nu föreliggande motionsförslagen om ett upphävande av beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem m.m. vill bostadsutskottet anföra följande.
I samband med att utskottet så sent som i december 1990 behandlade ett regeringsförslag om att införa ett nytt bostadsfinansieringssystem avstyrkte utskottet motionsförslag som i väsentliga avseenden motsvarar de nu aktuella. Utskottet är inte berett att frångå detta sitt tidigare ställningstagande. Partimotionerna Bo225 (c) yrkande 6 samt Bo402 (m) yrkandena 14, 15 och 17 samt motionerna Bo236 (m), Bo239 (c), Bo244 (c) yrkande 8, Bo252 (fp) yrkandena 14, 31 och 32 samt Bo411 (m) yrkande 17 avstyrks sålunda.
Som ett förtydligande till beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem bör riksdagen enligt vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 6 uttala att även kostnad för hyresgästkonsult bör omfattas av räntelån och subventioner enligt det nya systemet.
Det har under senare år varit en strävan att genom en ökad schablonisering förenkla beräkningen av det låneunderlag m.m. som grundar statens stöd till bostadsbyggandet. Utgångspunkten har sålunda varit att inskränka det antal faktorer som utgör underlag för stödet. Förutom att förändringarna har avsett att göra lånehantering m.m. enklare har de syftat till att skapa större utrymme för låntagaren att inom ramarna för övergripande schabloner prioritera olika utföranden m.m. Enligt utskottets mening finns det vid övergången till ett nytt stödsystem inte anledning att motverka dessa strävanden genom att på det sätt motionärerna föreslår införa ytterligare specificerade stödgrundande åtgärder. Strävan bör snarast vara att ytterligare förenkla stödsystemet i dessa avseenden. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 6 avstyrks med hänvisning härtill.
Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt förslaget i motion Bo215 (s) om att uppföljande studier av räntelånesystemet skall genomföras. Enligt motionärerna finns det anledning att noga följa utvecklingen och särskilt studera effekterna av det nya finansieringssystemet.
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att effekterna m.m. av det nya bostadsfinansieringssystemet följs upp och analyseras. I förhållande till dagens finansieringssystem innebär det nya systemet så väsentliga förändringar att en sådan uppföljning är både naturlig och nödvändig. Det får dock anses ankomma på regeringen och boverket att inom ramen för sin ordinarie verksamhet svara för denna uppgift. Enligt utskottets mening får det mot bakgrund härav förutsättas att den av motionärerna efterfrågade uppföljningen av finansieringssystemets effekter m.m. kommer till stånd utan någon riksdagens särskilda begäran härom. Motionen avstyrks.
I anslutning till ett aviserat regeringsförslag avseende vissa frågor om räntelånesystemet kommer utskottet senare under våren 1991 också att behandla under allmänna motionstiden 1991 väckta motionsförslag som anknyter härtill.
5.7Vissa frågor avseende räntebidragen
5.7.1Räntebidrag vid försäljning av allmännyttans bostäder
Sedan år 1987 gäller att räntebidrag i princip inte lämnas för de lån som tas över av den nye ägaren när ett allmännyttigt bostadsföretag, eller dess bostäder, överlåts. Inte heller lämnas räntebidrag om kommunens inflytande i företaget upphör.
I tre motioner föreslås att räntebidrag skall kunna utgå när allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags bostadsbestånd överlåts. Det gäller motionerna Bo244 (c) yrkande 11 och Bo252 (fp) yrkande 9 samt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 9. Enligt den förstnämnda motionen måste de allmännyttiga bostadsföretagen kunna avyttra fastigheter för att bl.a. få kapital till förnyelse -- något som hindras av de aktuella reglerna. I de två sistnämnda motionerna hänvisas i första hand till reglernas hämmande effekt på möjligheterna att ombilda till bostadsrätt.
Vid sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden om bibehållande av räntebidragen vid överlåtelse av allmännyttans bostäder (senast 1989/90:BoU13 s. 45) har bostadsutskottet framhållit de skäl som låg bakom införandet av de nu aktuella reglerna -- en strävan att värna om de allmännyttiga bostadsföretagens centrala roll i den sociala bostadspolitiken.
Vad i de nu behandlade motionerna anförts har inte givit utskottet anledning ändra ståndpunkt. Motionerna Bo244 (c) yrkande 11 och Bo252 (fp) yrkande 9 samt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 9 avstyrks.
5.7.2Räntebidragstrappan
Den s.k. räntebidragstrappan infördes år 1985. Ursprungligen innebar systemet att det för räntekostnader på lån över 125 % -- den s.k. räntebidragstrappans tak -- inte lämnades något räntebidrag. Efter bestämmande av riksdagen i samband med beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem togs dock taket i räntebidragstrappan bort. Sammanfattningsvis innebär detta att fr.o.m. år 1991 lämnas för hyres- och bostadsrättshus räntebidrag inom 110 % av det schablonberäknade låneunderlaget med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan en garanterad ränta och en beräknad ränta på lån. För räntekostnaden på överstigande lån lämnas räntebidrag motsvarande 30% av denna kostnad.
Med hänvisning till att de framtida räntebidragen bör utgå helt efter schabloniserade beräkningar föreslås i motion Bo252 (fp) yrkande 38 att taket i den s.k. räntebidragstrappan skall återinföras.
Även i motion Bo411 (m) yrkande 18 b föreslås ett återinförande av taket i räntebidragstrappan -- detta i avvaktan på att ett nytt bostadsfinansieringssystem införs.
Motivet för det hösten 1990 fattade beslutet om att slopa taket i den s.k. räntebidragstrappan var att bevara neutraliteten avseende upplåtelseformerna mot bakgrund av skatte- och finansieringsreglerna. Förslagen i motionerna Bo252 (fp) yrkande 38 och Bo411 (m) yrkande 18 b om ett återinförande av taket i den s.k. räntebidragstrappan avstyrks med hänvisning härtill.
5.7.3Räntebidragen i övrigt
Det är enligt motion Bo212 (s) viktigt att ny- och ombyggda bostadsområden ges en utformning som främjar gemenskap mellan de boende. För att detta skall vara möjligt bör bostadsfinansieringen medverka till en samordning av boendeservicen. Enligt motionärerna förutsätter detta en mera flexibel gränsdragning mellan bostäder, bostadskomplement, samlingslokaler och lokaler för offentlig service -- något som i viss utsträckning innebär att tillämpningen av reglerna för bostadsfinansieringen behöver ändras, dock utan att samhällets subventioner totalt sett ökar. Med hänvisning härtill hemställs om ett riksdagens tillkänngivande avseende finansieringssystemets utformning till stöd för helhetssyn, samverkan, delaktighet och ansvar för vardagsomsorgen på grannskapsnivå (yrkande 1) samt avseende en förenkling av nuvarade och kommande tillämpningsföreskrifter till bostadsfinansieringreglerna (yrkande 2).
Även i motion Bo232 (s) förs fram förslag som syftar till att stimulera delaktighet, engagemang och skapa förutsättngar för en ökad samverkan i gemensamma lokaler i bostadsområden. Enligt motionärerna kan ett steg i denna riktning vara att se över de statliga lånebestämmelserna för gemensamma lokaler och ge möjlighet att inräkna lös egendom i låneunderlaget.
Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna förordats beträffande finansieringen av gemensamma lokaler vill utskottet anföra följande.
Inom ramen för boendeservicedelegationens verksamhet har flera utvecklingsprojekt som avser samordnad boendeservice genomförts. Häri ingår bl.a. samnyttjande av olika bostadsanknutna lokaler liksom s.k. sociala samlingslokalprojekt. Det ligger naturligtvis ett stort värde i att insatser med denna inriktning kommer till stånd. Den sociala samverkan m.m. som utgör grunden för verksamheten torde kunna bidra till den delaktighet och det engagemang i ett bostadsområdes gemensamma lokaler som motionärerna efterlyser. Ett samnyttjande av lokalerna bidrar dessutom till att de utnyttjas bättre och till att en större del av de boende blir engagerade i verksamheter som har sin bas i lokaler i det egna bostadsområdet. Som redovisas i budgetpropositionen (bil. 13 s. 55) har boendeservicedelegationen nyligen lämnat en redogörelse för de hittillsvarande erfarenheterna av ett antal utvecklingsprojekt med den nu redovisade inriktningen. I anslutning härtill har delegationen dessutom lämnat förslag till förändringar av bl.a. lokalstödet. Förslaget i denna del bereds för närvarande inom regeringskansliet. Enligt bostadsutskottets mening bör resultatet härav avvaktas. Motionerna Bo212 (s) och Bo232 (s) bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
5.8Vissa temporära bostadsstöd
5.8.1Hyresrabatter
Hösten 1982 infördes ett system med hyresrabatter i form av särskilda statsbidrag vid ny- eller ombyggnad. Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus har lämnats under viss förutsättning till ägare av bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Villkoret är att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats under senare delen av år 1982 eller under något av åren 1983 eller 1984. För ombyggnad av hus i Norrbottens län har bidrag kunnat utgå även för byggnadsarbeten som påbörjats under år 1985.
I motionerna Bo230 (m) yrkande 4 samt Bo244 (c) yrkande 19 förs fram förslag om att hyresrabatterna skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991. I motiveringarna härför hänvisar motionärerna i första hand till behovet av besparingar på statsbudgeten.
Sedan utgången av år 1985 lämnas inga nya hyresrabatter. Genom den årliga avtrappningen av rabatterna innebär detta att de kommer att vara helt avvecklade inom kort. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det måste anses rimligt att statsmakterna står fast vid gjorda utfästelser och att hyresrabatter därför skall kunna utgå under den tidsperiod som ursprungligen avsetts. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo230 (m) yrkande 4 samt Bo244 (c) yrkande 19.
5.8.2Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag
Riksdagen beslutade hösten 1986 dels om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad -- återflyttningsbidrag (tidigare benämnt kvarboendegaranti), dels om ett bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder -- nybyggnadsbidrag (tidigare benämnt hyresrabatt).
Återflyttningsbidrag har enligt beslutet lämnats under tre år fr.o.m. år 1987 för att dämpa höjningarna av bostadskostnaderna för de hyresgäster och bostadsrättshavare som bor kvar efter en ombyggnad. Några nya bidrag lämnas sålunda inte efter utgången av år 1989. Fullt bidrag utgår under det första bidragsåret, varefter bidragen trappas ned med en tredjedel under vart och ett av de följande två åren för att helt upphöra efter tre år.
Med hänvisning bl.a. till behovet av besparingar på statsbudgeten föreslås återflyttningsbidragen avvecklade i motionerna Bo230 (m) yrkande 3 och Bo244 (c) yrkande 21.
Det utgår, som framgår av redovisningen ovan, inte längre några nya återflyttningsbidrag. I takt med att de tidigare beslutade återflyttningsbidragen trappas av kommer därmed bidragsgivningen att helt upphöra inom några få år. Det är enligt utskottet mening inte acceptabelt att tidigare gjorda utfästelser inte infrias. Bidragsgivningen bör därför trappas ned på det sätt som ursprungligen avsetts. Motionerna Bo230 (m) yrkande 3 och Bo244 (c) yrkande 21 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.
Nybyggnadsbidrag har lämnats vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus på vissa orter under förutsättning att preliminärt lånebeslut eller dispens för påbörjande har meddelats efter den 4 november 1986 och byggnadsarbetena påbörjats före utgången av år 1988. Nybyggnadsbidrag utgår under de två första åren efter husets färdigställande.
Förslag om en avveckling av nybyggnadsbidragen lämnas i motionerna Bo230 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 18. Motiveringarna härför är främst behovet av besparingar på statsbudgeten.
Som framgår av redovisningen ovan lämnas inga nya nybyggnadsbidrag till bostäder som påbörjats efter utgången av år 1988. Med avseende på att nybyggnadsbidragen endast utgår under två år innebär detta att bidragsgivningen kommer att vara helt avvecklad inom en mycket nära framtid. Med anslutning till vad utskottet ovan anfört beträffande återflyttningsbidragen är det enligt bostadsutskottets mening också i detta fall rimligt att staten fullföljer gjorda utfästelser. Bostadsutskottet avstyrker förslagen i motionerna Bo230 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 18.
5.8.3Ungdomsbostadsstödet m.m.
Som ett medel för att förbättra ungdomens bostadssituation infördes våren 1987 (BoU 1986/87:16) ett särskilt ungdomsbostadsstöd. Stödet utgår i form av ett särskilt bidrag till kommuner med brist på bostäder för ungdomar, enligt regeringens bestämmande. En förutsättning för stöd är att kommunen eller av kommunen utsett organ förmedlar genomgångsbostäder för ungdomar. För lägenheter upplåtna och förmedlade på detta sätt lämnas bidrag med ett belopp som motsvarar 200kr. per månad under den tid uthyrning pågår, dock längst till dess hyresgästen fyller 25 år. För en ungdomsbostad som upplåts åt makar eller sambor upphör stödet när någon av dem uppnått denna ålder. Avser uthyrningen en nybyggd eller ombyggd lägenhet som upplåtits som genomgångsbostad för ungdom alltsedan den färdigställts, gäller som en ytterligare förutsättning för bidrag att det i sin helhet tillgodoförs fastighetsägaren som produktionsstöd. De bidrag kommunen får för andra ungdomsbostäder än de nu nämnda får användas på det sätt som kommunen finner lämpligt för att främja tillkomsten av ungdomsbostäder. Det kan t.ex. gälla bidrag till självbyggeri med anknytning till ungdomsbostäder eller stimulanser till fastighetsägare för uthyrning av outhyrda lägenheter. För studentbostäder gäller särskilda regler.
Ungdomsbostadsstödet föreslås i motionerna Bo230 (m) yrkande 1, Bo244 (c) yrkande 17 samt Bo252 (fp) yrkande 35 avvecklat av besparingsskäl fr.o.m. den 1 juli 1991.
De skäl som vägledde införandet av ungdomsbostadsstödet äger enligt bostadsutskottets mening förlängd giltighet. Med avseende på bostadssituationen på många orter är sålunda ett fortsatt stöd motiverat. Med hjälp av stödet bör därför kommuner och fastighetsägare ges möjlighet att även framdeles genomföra erforderliga planerings- och byggnadsåtgärder m.m. för att förbättra ungdomens bostadssituation. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo230 (m) yrkande 1, Bo244 (c) yrkande 17 samt Bo252 (fp) yrkande 35.
Regeringen tillsatte år 1985 en särskild delegation -- ungdomsboendedelegationen -- för att bl.a. initiera viss försöksverksamhet och för att följa utvecklingen avseende ungdomens bostadssituation. Delegationens uppgifter har sedermera utsträckts till att också omfatta uppföljningen av det s.k. ungdomsbostadsstödet.
I motion Bo252 (fp) yrkande 36 föreslås att ungdomsboendedelegationen skall avvecklas -- detta främst av besparingsskäl.
Enligt bostadsutskottets mening är ungdomarnas bostadssituation också i dag sådan att den bör ägnas särskild uppmärksamhet. Ungdomsboendedelegationen bör således även fortsättningsvis aktivt verka för att ungdomars bostadsbehov tillgodoses och dessutom följa verksamheten med ungdomsbostadsstödet i kommunerna. Som redovisas i budgetpropositionen (bil. 13 s. 13) har också delegationens kontakter med kommunerna under det senaste året lett till särskilda åtgärder på många håll i landet. Som exempel härpå nämns inrättandet av särskilda ungdomsbostadsförmedlingar och kommunal information till ungdomar om bostadsmarknaden. Förslaget i motion Bo252 (fp) yrkande 36 om en avveckling av ungdomsboendedelegationen avstyrks med hänvisning till det nu anförda.
5.9 Tilläggslån m.m.
5.9.1 Inledning
Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av hus som har förklarats eller kan förklaras som byggnadsminne och för grundförstärkningsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. För bostadshus upplåtna med hyres- eller bostadsrätt kan tilläggslån utgå till åtgärder mot vissa byggskador och byggfel samt för vissa andra ombyggnadsåtgärder i bostadshus yngre än 30 år. Vidare kan tilläggslån lämnas för arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande.
Riksdagen fastställer årligen två ramar för beslut avseende tilläggslångivningen. Den ena ramen avser riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av ombyggnader och grundförstärkningar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Av denna ram, som förutom tilläggslångivningen även avser förhöjt låneunderlag enligt ombyggnadslåneförordningen, får en viss del disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningar. För budgetåret 1990/91 är ramen för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden fastställd till 165milj.kr., varav högst 2,5milj.kr. för arkeologiska undersökningar. Den andra ramen avser beslut om tilläggslån för åtgärder som syftar till att avhjälpa byggskador och byggfel m.m. eller för mer genomgripande ombyggnadsåtgärder av annat slag i bostadshus som är yngre än 30 år. Denna s.k. ram uppgår under innevarande budgetår till totalt 220milj.kr.
5.9.2 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
I budgetpropositionen föreslås att tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 140 milj.kr. för budgetåret 1991/92, dvs. till ett lägre belopp än den nu gällande ramen. Förslaget om tillstyrkanderamens storlek läggs fram med hänvisning till det ekonomiska läget. Bostadsministern framhåller att det är nödvändigt med en mycket sträng prioritering av sådana ombyggnadsprojekt som bör komma i fråga för stöd.
Yrkanden om att tillstyrkanderamen skall höjas framställs i fem motioner. Förslagen motiveras med att behoven av medel för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart anses överstiga den av regeringen föreslagna ramen. Tillstyrkanderamen föreslås i motionerna Bo244 (c) yrkande 25 och Bo252 (fp) yrkande 42 höjas till 165 milj.kr., i motion Bo230 (m) yrkande 10 till 240 milj.kr., i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 10 såvitt nu är i fråga till 260 milj.kr. samt i motion Bo208 (c) till 195milj.kr. Förslaget i den sistnämnda motionen innebär förutom den föreslagna ramhöjningen även en regeländring för ramavräkningen så att förhöjt låneunderlag avseende lån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i fortsättningen inte skall avräknas från ramen.
Bostadsutskottet har under de senaste åren haft att ta ställning till regeringsförslag om storleken på tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som legat på en lägre nivå än motstående motionsyrkanden (senast 1989/90:BoU13 s. 49). Utskottet har därvid flera gånger tagit ställning för en tillstyrkanderam på en högre nivå än vad regeringen föreslagit. Dessa ställningstaganden har skett efter en avvägning mellan de krav ett ansträngt ekonomiskt läge ställer och de behov av insatser i det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet som motiverat en större ram. En strävan från utskottet i dessa sammanhang har också varit att uppnå största möjliga politiska enighet kring utskottets förslag till riksdagen. En bred utskottsmajoritet har också blivit resultatet av tidigare överväganden i frågan. En sådan strävan har också varit utgångspunkten för årets överväganden om lämplig storlek på den aktuella ramen.
Utskottets grundläggande inställning i frågan om långivningen till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är att stödet måste ges en sådan omfattning att inte ovärderliga kulturvärden går till spillo genom att finansieringen av nödvändiga reparations- och ombyggnadsåtgärder inte kan lösas. Betydelsen av att erforderliga åtgärder vidtas i den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen även i ett ansträngt arbetsmarknadsläge medförde att ombyggnadslån till sådan bebyggelse undantogs från den minskning av räntebidragen som hösten 1988 beslutades för andra ombyggnadsåtgärder. Så till vida intar den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen redan en särställning i stödhänseende. För att ombyggnadsåtgärder skall kunna vidtas i denna bebyggelse krävs dock i många fall att utöver de vanliga ombyggnadslånen även förhöjt låneunderlag eller tilläggslån kan erbjudas. Vikten av stödet till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen kan därför inte nog understrykas.
Utskottets ställningstagande till tillstyrkanderamens storlek föregående år innebar att tilläggslångivningen under det innevarande budgetåret kunnat öka påtagligt i omfattning. Det är enligt utskottets mening angeläget att denna nivå på stödet även kan upprätthållas under nästkommande budgetår. I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet det dock inte försvarligt att lägga fram förslag om ökat stöd utöver denna nivå. Tillstyrkanderamen bör således fastställas till ett i förhållande till regeringsförslaget med 25milj.kr. förhöjt belopp, dvs. på den nivå som föreslagits i motionerna Bo244 (c) och Bo252 (fp).
Utskottet föreslår mot den ovan redovisade bakgrunden att riksdagen med anledning av motionerna Bo244 (c) yrkande 25 och Bo252 (fp) yrkande 42 samt förslaget i budgetpropositionen och med avslag på motionerna Bo208 (c), Bo224 (v) yrkande 10 såvitt nu är i fråga och Bo230 (m) yrkande 10 medger att tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 165milj.kr.
5.9.3 Arkeologiska undersökningskostnader
Tilläggslån kan som ovan angivits utgå till vissa arkeologiska undersökningskostnader. Dessa tilläggslån kan lämnas i samband med bostadsbyggande i områden med samlad äldre bebyggelse. Stöd för detta ändamål kan enligt gällande bestämmelser däremot inte utgå i samband med bostadsbyggande i exploateringsområden. Enligt vad som uppges i propositionen har denna regel på sina håll skapat problem eftersom den för bostadsändamål mest lämpade marken innehåller fasta fornlämningar och således förutsätter arkeologiska undersökningar i samband med byggande. Det gäller områden där tillgången på lämpligt lokaliserad och byggbar mark är begränsad men där samtidigt behovet av att bygga bostäder är stort. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att möjligheten att få tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader utvidgas till att omfatta även projekt i exploateringsområden.
Inga invändningar har i motioner eller utskottsbehandling riktats mot regeringsförslaget om villkoren för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader. Förslaget tillstyrks.
Som en delram av den ovan behandlade tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har regeringen föreslagit att högst 5 milj.kr. skall få disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande. Förslaget, som motiveras bl.a. av den ovan behandlade utvidgningen av det aktuella stödets tillämpningsområde, innebär en fördubbling av den nu gällande delramen för ändamålet. I motion Bo230 (m) yrkande 11 föreslås att delramen i stället utvidgas till 10milj.kr.
Delramen för arkeologiska undersökningar har varit oförändrad sedan möjligheten till detta stöd infördes år 1987. Enligt uppgift har ramens storlek fram till innevarande budgetår dock inte utgjort någon restriktion för stödgivningen till det aktuella ändamålet. Mot bakgrund av den ovan förordade utvidgningen av möjligheten att få tilläggslån och den allmänna kostnadsutvecklingen anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Motionsförslaget om en utvidgning av delramen till 10milj.kr. skulle däremot kunna innebära en onödig begränsning av tilläggslångivningen till övriga ändamål inom totalramen. Av detta skäl avstyrker utskottet motion Bo230 (m) yrkande 11 och tillstyrker regeringens förslag.
5.9.4 Bostadshus yngre än 30 år
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år. I två motioner förs förslag fram om att denna typ av tilläggslån skall avvecklas. I motion Bo230 (m) föreslås i yrkande 12 att tilläggslånen till bostadshus som är yngre än 30 år avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991 och i yrkande 13 att följaktligen inte heller någon ram för denna långivning i fortsättningen skall fastställas. Även i motion Bo252 (fp) yrkande 41 föreslås en avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år från den 1 juli 1991.
I budgetpropositionen föreslås att beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år bör fastställas till 220 milj.kr. för nästa budgetår. Den föreslagna nivån innebär en oförändrad ram i förhållande till innevarande budgetår. En vidgning av beslutsramen föreslås i två motioner. I motion Bo220 (s) yrkande 4 föreslås utan att någon särskild nivå anges att ramen vidgas i första hand för projekt inom miljonprogrammets områden. Motionärerna framhåller att insatser för en ökad ombyggnadsverksamhet får positiva konsekvenser för såväl sysselsättningen som boendet. Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion Bo224 yrkande 10 såvitt nu är i fråga, att den aktuella tilläggslåneramen fastställs till 260milj.kr. Förslaget innebär vidare att långivningen vidgas till sitt ändamål och att stöd skall kunna ges även till sociala förbättringar.
Utskottet inleder sina överväganden i den aktuella frågan med att behandla förslagen om en avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år. Dessa motionsförslag läggs fram utan att närmare motiv för den förordade avvecklingen anförs. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen tagit ställning till motsvarande motionsyrkanden (se t.ex. 1989/90:BoU13 s. 50). Vid dessa tillfällen har utskottet understrukit vikten av att byggskador och byggfel i hyres- och bostadsrättshus yngre än 30 år kan åtgärdas. Utskottet har också framhållit att tilläggslånen i dag till stor del används i syfte att avhjälpa brister i bl.a. miljonprogrammets bostadsområden som har samband med att oprövad teknik och delvis olämpliga byggnadsmaterial användes i bostadsproduktionen under denna period. En avveckling av de diskuterade tilläggslånen utan att samtidigt erbjuda någon alternativ finansiering torde kunna innebära att nödvändiga förnyelseåtgärder inte kommer till stånd. Som bostadsministern framhåller i budgetpropositionen ingår åtgärder som syftar till att avhjälpa brister som medför hälsorisker för de boende som en prioriterad del i det aktuella stödet. Bostadsutskottet vidhåller sin uppfattning och vill således inte medverka till att nödvändiga förnyelseåtgärder förhindras eller försenas. Motionerna Bo230 (m) yrkandena 12 och 13 samt Bo252 (fp) yrkande 41 avstyrks.
Utskottet övergår nu till att behandla storleken på beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år. Regeringens förslag i frågan innebär att ramen bör fastställas till oförändrat belopp i förhållande till innevarande budgetår. Det bör i sammanhanget erinras om att ramen för denna tilläggslångivning föregående budgetår utvidgades med 100milj.kr. (se 1988/89:BoU7 s. 73). Bostadsutskottet är mot denna bakgrund inte berett tillstyrka de aktuella motionsförslagen om en utvidgning av beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år utöver vad regeringen föreslagit. Vad gäller förslaget i motion Bo224 (v) om att utvidga tilläggslångivningen till att även omfatta sociala förbättringar vill utskottet hänvisa till de överväganden som pågår inom regeringskansliet mot bakgrund av bl.a. storstadsutredningens förslag (se även avsnitt 5.2.5). Regeringens förslag om beslutsramens storlek tillstyrks och vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 10 såvitt nu är i fråga samt motion Bo220 (s) yrkande 4 avstyrks.
5.10 Stöd för fastighetsförvärv
5.10.1 Stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
År 1987 infördes efter beslut av riksdagen (BoU 1986/87:20) ett behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av egnahem. Stödet har varit avsett för hushåll med två eller flera barn som har låga inkomster och lämnats på ett likartat sätt som vid ny- och ombyggnad av egnahem. Drygt 4 000 hushåll har årligen de senaste åren utnyttjat den lånemöjlighet som stödet innebär. I årets budgetproposition föreslås att stödformen skall avvecklas såvitt gäller möjligheten att bevilja ytterligare lån och bidrag. Avvecklingen föreslås ske genom att förvärvslån och räntebidrag inte skall lämnas till köp av sådana egnahem som förvärvats efter utgången av januari 1991. De som redan beviljats lån och bidrag berörs dock inte av förslaget. Som grund för förslaget om en avveckling av stödformen anför bostadsministern främst statsfinansiella skäl.
Yrkanden om att förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer skall behållas förs fram i fyra motioner. I motionerna Bo210 (s) och Bo218 (s) anförs att förvärvsstödet väl fyllt sina syften. Mot denna bakgrund föreslås att frågan om stödets framtid ytterligare övervägs och att slutligt ställningstagande i frågan får anstå till behandlingen av nästa års budgetproposition. Även i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 5 avvisas en avveckling av förvärvsstödet. Motionärerna hänvisar till sin i tidigare sammanhang framförda åsikt att förvärvslånen skall bibehållas oförändrade. I motion Bo219 (s) yrkande 2 hänvisas till en oroande utveckling i Bohusläns kustkommuner. Motionärerna befarar att omvandlingen av permanentbostäder till fritidsbostäder kommer att öka om förvärvslånen till flerbarnsfamiljer slopas. Av detta skäl föreslås att det bör prövas om inte förvärvslånen kan bibehållas i vissa kustkommuner.
Bostadsutskottet gör mot bakgrund av de aktuella förslagen om förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer följande överväganden. Förvärvsstödet infördes ursprungligen för en försöksperiod på tre år. En utvärdering av stödformen genomfördes år 1989 av boverket. Sammanfattningsvis ansåg boverket att stödformen i huvudsak fungerat tillfredsställande och att syftena med förvärvslånen i princip hade uppfyllts. Vissa mindre brister i regelutformningen påtalades dock. Mot bakgrund av denna utvärdering lade regeringen våren 1990 fram förslag om fortsatt bidragsgivning med i huvudsak oförändrade villkor (prop. 1989/90:144). Bostadsministern anförde i detta sammanhang att stödet hjälpt barnfamiljer med flera barn och låga inkomster att förbättra sitt boende. Bostadsutskottet delade uppfattningen att de aktuella lånen även fortsättningsvis behövs för att ge flerbarnshushåll möjlighet att få tillräcklig utrymmesstandard (se 1989/90:BoU21). Riksdagen beslutade om fortsatt bidragsgivning.
Det torde mot den redovisade bakgrunden stå helt klart att förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer ur rent bostadspolitisk synvinkel fallit väl ut. Som framgår av propositionen är dock regeringens förslag om avveckling av stödet motiverat av andra skäl. Bostadsutskottet har förståelse för att i ett ansträngt statsfinansiellt läge krav kan komma att ställas på åtgärder som i en annan situation inte hade varit aktuella. Såväl inom bostadssektorn som inom andra samhällssektorer har således olika inskränkningar och besparingar ansetts vara nödvändiga. Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringens förslag om att nu avveckla förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer bör accepteras. Denna avveckling bör emellertid endast ses som en tillfällig åtgärd föranledd av det statsfinansiella läget. Utskottet förutsätter att regeringen så snart det ekonomiska läget har förbättrats återkommer till riksdagen med ett förslag om ett förvärvsstöd med i huvudsak samma inriktning som dagens, dock med hänsyn tagen till att eventuella administrativa brister i dagens regelsystem bör elimineras.
Vad utskottet med anledning av förslaget i budgetpropositionen samt motionerna Bo210 (s), Bo218 (s), Bo219 (s) yrkande 2 och vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 5 ovan anfört om förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5.10.2 Stöd till förvärv av småhus i övrigt
I motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga framhålls att det är angeläget att finna ett system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger ett nytt hus och dem som väljer att satsa på ett äldre och sedan förbättra det. Med hänvisning härtill förordas att statliga lån vid förvärv av äldre småhus skall kunna utgå.
Bostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen (senast 1989/90:BoU21 s. 21) avvisat motsvarande motionsyrkande om en allmän statlig långivning vid förvärv av äldre egnahem med hänvisning till möjligheterna att på den allmänna kreditmarknaden erhålla långfristiga lån för ändamålet. Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks.
För att ge den bofasta befolkningen bättre möjlighet att konkurrera med andra köpare föreslås i motion Bo532 (m) yrkande 12 att den bofasta befolkningen i attraktiva kustområden skall kunna få statliga lån vid köp av permanentbostäder.
Även i detta fall har utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen behandlat motsvarande motionsyrkande, senast i betänkandet 1989/90:BoU21 då utskottet anslöt sig till motionärernas principiella uppfattning om vikten av att samhället medverkar till att permanentbostäder inte omvandlas till fritidsbostäder i områden där det råder brist på sådana bostäder.
Under de senaste åren har frågan om hur man i bl.a. vissa kustkommuner bättre skall kunna tillgodose den bofasta befolkningens intresse av att bevara permanentboendet varit föremål för överväganden inom regeringskansliet. Ett förslag till lag om förvärv av bostadsfastigheter på vissa orter arbetades fram med syfte att underlätta permanentboendet i bl.a. vissa skärgårdssamhällen. Invändningar mot detta lagförslag riktades under remissbehandlingen. Enligt vad utskottet erfarit kommer dock arbetet med att finna lösningar på de aktuella problemen att fortsätta inom regeringskansliet. Bostadsutskottet uttalade mot denna bakgrund nyligen (se 1990/91:BoU9) sitt stöd för en översyn av förköpslagen i syfte att försöka skapa bättre styrmedel för att hindra en oönskad omvandling av permanentbostäder till fritidshus. Utskottet är dock inte berett att medverka till att en ny form av stöd införs med den inriktning som motionärerna föreslår. Motion Bo532 (m) yrkande 12 avstyrks.
Förvärvsstödet vid kommunalt förköp bör enligt motion Bo252 (fp) yrkande 34 avskaffas samtidigt med förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer.
Utskottet har inte funnit skäl till annan bedömning än att det i fp-motionen diskuterade stödet bör finnas kvar som en låneform inom ramen för dagens bostadsfinansieringssystem. Förslaget om förvärvsstödet för vissa bostadshus i motion Bo252 (fp) yrkande 34 avstyrks.
5.11 Stöd för bostadsförbättring m.m.
5.11.1 Inledning
Ett flertal olika låne- och bidragsformer har inrättats för att förbättra bostädernas och bostadsområdenas utformning i olika avseenden. De bidragsformer som har aktualiserats i propositionen och i motioner och som behandlas i detta avsnitt är radonbidraget till egnahem, statsbidraget för att återställa handikappanpassade bostäder, hissbidraget samt bidraget till konstnärlig utsmyckning. Utskottet behandlar inledningsvis motionsförslag angående bidraget för åtgärder mot radon i egnahem samt vissa andra radoninsatser.
5.11.2 Stöd för vissa radoninsatser
För egnahem kan sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå. Bidraget kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Den 1 juli 1990 sänktes detta gränsvärde från 400 Bq/m3 (Bq=bequerel) till 200Bq/m3 . Bidraget lämnas under vissa förutsättningar med 50 % av skälig kostnad för saneringsåtgärderna, dock högst med 15000kr. Bidrag under 1000 kr. betalas inte ut. För hyres- och bostadsrättshus kan i stället bostadslån utgå om radonåtgärderna utförs i samband med en ombyggnad. Tilläggslån kan då också utgå om kostnaden för åtgärderna överstiger husets ekonomiska bärkraft. I andra fall kan s.k. räntestöd utgå.
I budgetpropositionen lämnas inga förslag om förändringar av radonbidraget. Däremot tas denna fråga upp i två motioner. Den övre gränsen för radonbidrag bör enligt motion Bo227 (fp) yrkande 2 höjas från nuvarande 15000kr. till 20000kr. Motionärerna hänvisar till ökningen av byggnadskostnaderna, bl.a. genom den höjda byggmomsen, sedan den nuvarande bidragsnivån fastställdes. Även motionärerna bakom motion Bo242 (c) anser att den övre gränsen för radonbidrag behöver höjas. I motionens yrkande 8 föreslås en höjning till 25000kr.
Utskottet är inte nu berett att tillstyrka förslag om en höjning av den övre gränsen för radonbidrag. Flertalet åtgärder mot radon i egnahem medför relativt begränsade kostnader. Det genomsnittliga radonbidraget under föregående budgetår uppgick till drygt 12000kr. Det är också angeläget att betona att radonbidragets storlek inte får tas som utgångspunkt för en bedömning av om en åtgärd bör genomföras eller ej. De enskilda egnahemsägarna bär givetvis själva i hög grad ansvaret för att eventuella hälsovådliga inomhusmiljöer åtgärdas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Bo227 (fp) yrkande 2 och Bo242 (c) yrkande 8.
I de nu behandlade motionerna återfinns även förslag om vissa andra åtgärder för att motverka radonproblemet. Enligt vad som anförs i motion Bo227 (fp) är det angeläget att vissa statliga myndigheter samarbetar med varandra och med kommunförbundet i fråga om bl.a. information, rådgivning och utbildning om radonriskerna. Förslaget i motionens yrkande 1 innebär att en åtgärdsgrupp för radonfrågor och andra frågor avseende sjuka hus bildas och att 5milj.kr. ställs till gruppens förfogande. Trots genomförda undersökningar är enligt motion Bo242 (c) radonförekomsten fortfarande inte tillräckligt kartlagd. I motionens yrkande 7 föreslås därför att kommunerna genom statliga insatser stimuleras till att genomföra en fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder.
Bostadsutskottet instämmer i att det är angeläget att bl.a. de statliga myndigheterna med olika anvarsområden med betydelse för radoninsatser samverkar och samordnar sina utbildnings- och rådgivningsinsatser. Enligt vad utskottet erfarit sker också ett sådant löpande samarbete i dag. Exempelvis medverkar flera olika myndigheter i de kurser och rådgivningsinsatser som riktas till bl.a. kommunerna. En samordning sker också regelmässigt inför publiceringen av olika skrifter och råd. Något behov av att ytterligare formalisera detta samarbete genom en av riksdagen initierad åtgärdsgrupp mot radon synes mot denna bakgrund för dagen inte föreligga. Motion Bo227 (fp) yrkande 1 avstyrks således.
Vad gäller motionsförslaget som avser frågan om stöd för kommunernas kartläggning av radonförekomsten har utskottet även tidigare tagit ställning till liknande yrkanden (senast i betänkandet 1989/90:BoU13 s.53). Det har vid dessa tillfällen framhållits att det är angeläget att kommunerna intensifierar sitt arbete med att kartlägga förekomsten av radon i bostäder. Det har samtidigt påpekats att flera centrala myndigheter har ett ansvar att bistå kommunerna i deras arbete genom bl.a. rådgivning och metodutveckling. Vad gäller frågan om ansvaret för att spåra befintliga bostäder med för höga radonhalter har utskottet understrukit att detta primärt är en kommunal uppgift men att också den enskilde fastighetsägaren har ett ansvar för att initiera undersökningar om radondotterhalten. Utskottet anser det motiverat att denna ansvarsfördelning också omfattar de ekonomiska åtagandena i sammanhanget. Staten har genom ett flertal olika stödformer påtagit sig ett omfattande ekonomiskt ansvar för genomförandet av de saneringsåtgärder som är nödvändiga. Det kan därför anses som rimligt att även kommunerna tar sin del av ansvaret för att problemen med radon i bostäder på sikt kan undanröjas.
Utskottet är således inte berett att tillmötesgå det nu behandlade förslaget om statliga stimulansåtgärder för kommunernas kartläggning av radonförekomsten. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Bo242 (c) yrkande 7.
5.11.3 Visst bostadsförbättringsstöd i övrigt
Bostadsanpassningsbidrag kan utgå för anpassningsåtgärder i och i anslutning till en handikappads bostad. Under förutsättning att dessa anpassningsåtgärder på grund av ändrade förhållanden inte längre kan utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra boende kan ett statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder utgå. Som ytterligare villkor för detta återställningsbidrag gäller bl.a. att den aktuella lägenheten upplåts med hyresrätt samt att husägaren erhåller ett kommunalt bidrag med 50% av den kostnad för återställningen som kommunen godkänner.
Enligt vad som anförs i motion Bo245 (fp) finns ingen rimlig anledning till att det skall utgå återställningsbidrag. Bostadsanpassningsåtgärderna anses också kunna vara till glädje för en frisk människa. Av detta skäl föreslås att återställningsbidraget slopas.
Återställningsbidraget har under de senaste åren utnyttjats endast i mycket begränsad omfattning. Det bör dock i sammanhanget erinras om att bidraget tillkom mot bakgrund av att ägare till hyresfastigheter ibland motsatte sig att anpassningsåtgärder vidtogs eftersom han senare kunde drabbas av kostnader för att återställa lägenheten i normalskick. Som anges ovan är återställningsbidraget också förknippat med vissa villkor. Ett av dessa villkor är att anpassningsåtgärden är till nackdel för de boende som flyttar in i lägenheten då den inte längre kan utnyttjas som handikappbostad. I de fall som motionären hänvisar till som skäl för yrkandet om en avveckling av återställningsbidragen utgår således inget bidrag. Utskottet ser därför inget skäl att på de grunder som motionären anför avveckla bidraget. Motion Bo245 (fp) bör avslås.
Möjlighet att bevilja statligt bidrag för hissinstallationer infördes år 1984. Bidragsgivningen var ursprungligen tänkt att gälla under en treårsperiod. Ramar för bidragsgivningens omfattning under resp. år fastställdes. Riksdagen beslutade hösten 1986 (BoU 1986/87:7) att bidrag skulle kunna utgå även efter utgången av år 1986, så länge outnyttjade medel fanns. Totalt har 294milj.kr. beviljats som bidrag till hissinstallationer. I dagsläget är emellertid tidigare beslutade medel i princip tagna helt i anspråk.
I motion Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga lämnas förslag om en fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer. Enligt motionärerna bör möjligheten att kunna få bidrag finnas kvar och förstärkas av sociala skäl och i syfte att underlätta de handikappades boende. För ändamålet föreslås 30milj.kr. anvisas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en fortsatt installation av hissar i äldre fastigheter är en angelägen åtgärd för att bl.a. underlätta de handikappades boende. Det bör i detta sammanhang framhållas att det i samband med ombyggnader enligt plan- och bygglagen i princip krävs att hiss installeras i hus med tre eller fler våningsplan. Vidare kan bostadsanpassningsbidrag utgå för vissa andra typer av hissinstallationer. Utskottet vill också erinra om att staten genom teknikutvecklingsstöd har medverkat till att kostnaderna för hissinstallationer genom nya metoder har kunnat begränsas. Det är mot denna bakgrund utskottets förhoppning att hissinstallationer kommer att genomföras i erforderlig omfattning även utan att medel anslås till ett hissbidrag med den utformning som motionärerna föreslår. Av dessa skäl och med hänvisning till det ekonomiska läge som nödvändiggjort en restriktiv prövning av alla stödformer inom bostadssektorn avstyrker utskottet motion Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga.
Riksdagen beslutade år 1987 (BoU 1986/87:20) om införandet av ett särskilt bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Bidraget kan utgå i samband med ny- och ombyggnader som berättigar till bostadslån samt i samband med underhåll m.m. som utförs med stöd av räntebidrag till förbättring av bostadshus. Besluten om bidrag för konstnärlig utsmyckning räknas av mot en ram, för innevarande budgetår bestämd till 15milj.kr. Bostadsministern föreslår att ramen för stödet för konstnärlig utsmyckning även för budgetåret 1991/92 bestäms till samma belopp.
Bostadsutskottet har inget att invända mot den föreslagna storleken på beslutsramen för stödet för konstnärlig utsmyckning. Regeringsförslaget tillstyrks.
5.12 Bostadsbidrag
I budgetpropositionen framhålls att beräkningsgrunderna för bostadsbidrag behöver ses över som en följd av skattereformen och att resultatet av denna översyn under våren 1991 kommer att föreläggas riksdagen. Denna proposition (prop. 1990/91:110) har nyligen överlämnats till riksdagen och kommer senare under våren att behandlas av utskottet och riksdagen. I detta avsnitt behandlas därför endast ett motionsförslag från allmänna motionstiden som förutsätter en omedelbar riksdagsbehandling på grund av att ett genomförande av förslaget skulle få konsekvenser för anslaget till Bostadsbidrag för budgetåret 1991/92. I avnitt 5.16.4 behandlas anslagsyrkandet i samma motion samt förslaget i budgetpropositionen om anslag för budgetåret 1991/92 till Bostadsbidrag m.m.
I motion Bo230 (m) yrkande 14 föreslås att bostadsbidrag till hushåll utan barn avskaffas den 1 juli 1991. Motionärerna hänvisar till att moderata samlingspartiet under flera år avvisat denna typ av bostadsbidrag.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn har sedan år 1988 kunnat utgå till ungdomshushåll. Riksdagen gjorde hösten 1989 på bostadsutskottets förslag (se 1989/90:BoU5) ett tillkännagivande till regeringen om att bostadsbidrag till hushåll utan barn för tiden efter år 1990 borde kunna lämnas utan den dåvarande begränsningen till bidragstagarens ålder. Efter ett förslag från regeringen med denna inriktning fattade riksdagen våren 1990 ett beslut som innebär att bostadsbidrag fr.o.m. år 1991 kan utgå till även andra hushåll utan barn än ungdomshushåll (1989/90:BoU21). Bostadsutskottet har således förespråkat att bostadsbidrag skall utgå till den aktuella gruppen. Behovet av denna bidragsgivning har snarast ökat med anledning av de höjda boendekostnader som blivit följden av skatteomläggningen. Något skäl att vidare överväga en avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn föreligger således inte. Motion Bo230 (m) yrkande 14 avstyrks.
5.13 Investeringsbidrag
Efter beslut av riksdagen hösten 1990 (se 1990/91:BoU4 s. 13) infördes ett investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av permanentbostäder den 1 januari 1991. Bakgrunden till att investeringsbidraget infördes var det tidigare fattade beslutet att utvidga mervärdeskatten på byggområdet till en generell och enhetlig beskattning. Detta beslut innebär att de särregler som tidigare gällde för mervärdeskatteuttag på byggnadsverksamhet togs bort i och med utgången av år 1990. Investeringbidrag lämnas med 9,7% av de beräknade kostnaderna inkl. mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål. Bestämmelser om investeringsbidrag finns i förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.
Under höstens riksdagsbehandling av frågan om införande av investeringsbidrag väcktes motioner med innebörden att en lägre mervärdeskattenivå skulle fortsätta att gälla för byggnadsverksamhet i stället för investeringsbidraget. Även under årets allmänna motionstid har ett motionsyrkande med denna innebörd förts fram. I centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga föreslås att investeringsbidrag för bostadsbyggande ej skall utgå. Centerpartiets förslag om sänkt mervärdeskatt för byggnadsverksamhet behandlas av skatteutskottet.
När motsvarande förslag om investeringsbidraget behandlades av utskottet för drygt tre månader sedan framhölls att beslutet om förändrad mervärdeskattenivå låg fast. Utskottet vidhåller uppfattningen att skatteomläggningen i det aktuella avseendet inte bör rivas upp. Behovet av ett investeringsbidrag kvarstår sålunda. Centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga bör därför avslås av riksdagen.
Miljöpartiet föreslår i sin partimotion Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga att investeringsbidraget successivt bör avvecklas med en totalsumma av 500 milj.kr. per år. För första budgetåret anses detta innebära en besparing med 250 milj.kr. Motionärerna anser att investeringsbidragets uppgift i första hand är att mildra tröskeleffekten på bostadskostnaderna av den förändrade mervärdeskattenivån. Denna tröskeleffekt anses dock avklinga efter hand.
Förslag om en tidsbegränsning av investeringsbidraget fördes fram av miljöpartiet även vid riksdagens beslut om bidragets införande. Utskottet framhöll då att något skäl att tidsbegränsa investeringsbidraget inte förelåg. Inte heller nu kan utskottet se något skäl att successivt avveckla bidraget. Miljöpartiets partimotion Bo233 yrkande 9 avstyrks såvitt nu är i fråga.
Ytterligare ett motionsyrkande från höstens behandling av frågan om investeringsbidrag återkommer i en motion från allmänna motionstiden. Som ett av villkoren för att investeringsbidrag skall kunna utgå gäller att det aktuella byggnadsprojektet genomförs med stöd av statligt bostadslån. Någon sådan förutsättning för investeringsbidrag bör enligt motion Bo252 (fp) yrkande 15 inte gälla. Investeringsbidraget föreslås i stället schabloniseras och lämnas helt oberoende av den statliga lånebyråkratin.
Statligt bostadslån som förutsättning för investeringsbidrag kommer som utskottet tidigare framhållit endast att gälla under en kortare övergångsperiod tills det nya bostadsfinansieringssystemet trätt i kraft. Efter den 1 januari år 1992 skall enligt bostadsministerns uppfattning inga nya statliga bostadslån lämnas. Därmed kommer principen att bostadssubventionerna skall lämnas oberoende av åtgärdernas finansiering även att omfatta investeringsbidraget. Utskottet ser inget skäl att nu ändra på villkoren för investeringsbidraget i det aktuella avseendet och avstyrker därför motion Bo252 (fp) yrkande 15.
5.14 Byggnadsforskning m.m.
5.14.1 Det forskningspolitiska beslutet år 1990 och pågående överväganden
Våren 1990 fattade riksdagen ett forskningspolitiskt beslut som innebar att ramarna för och den huvudsakliga inriktningen av den statligt finansierade byggnadsforskningen lades fast för den närmaste treårsperioden (se 1989/90:BoU19). Riksdagen gjorde i detta sammanhang även ett tillkännagivande till regeringen angående behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen och formerna för forskningens finansiering. Bostadsministern redovisar i budgetpropositionen att överläggningar tagits upp med intressenterna inom sektorn med anledning av detta tillkännagivande. Resultatet av överläggningarna skall enligt ministern redovisas senare under våren 1991. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga nya organisations- och arbetsformer vid byggforskningsrådet. I det nyligen avgivna betänkandet Ett nytt BFR (SOU 1991:23) lämnas förslag bl.a. om byggforskningsrådets framtida roll. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Även i denna fråga aviseras i budgetpropositionen en redovisning till riksdagen under våren 1991.
I samband med utskottsbehandlingen inför det forskningspolitiska beslutet övervägdes även ett antal motionsyrkanden om satsningar på olika forskningsområden. En av de frågor som därvid diskuterades väcktes genom en motion om finansieringen av forskning om tätorternas yttre miljö (se 1989/90:BoU19 s.14). Motsvarande motion -- Bo238 (s) -- har även väckts under årets allmänna motionstid. Motionärerna hyser farhågor för den fortsatta finansieringen av viss forskning, rådgivning och information avseende tätorternas yttre miljö. Den aktuella verksamheten finansieras för närvarande till stor del av s.k. restituerade medel från de prisregleringsavgifter som i dag utgår på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt motionärerna kan vissa aviserade omläggningar av livsmedelspolitiken m.m. få till följd att dagens finansieringskälla för den aktuella verksamheten faller bort. Mot denna bakgrund begärs i motionen att överväganden görs om den fortsatta finansieringen av forskning m.m. inom området.
Vid föregående års behandling av motsvarande motion anförde utskottet bl.a. att möjligheterna till alternativ finansiering av forskning om tätorternas yttre miljö kunde övervägas i samband med den av utskottet förordade översynen av ansvarsfördelningen m.m. inom byggnadsforskningen. Enligt vad utskottet erfarit kommer också denna fråga att tas upp i den översyn som för närvarande pågår inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet nu yrkandet i motion Bo238 (s) om ett tillkännagivande i frågan.
5.14.2 Statens råd för byggnadsforskning -- BFR
Bostadsministern konstaterar i budgetpropositionen att BFRs anslagsframställning för budgetåret 1991/92 ligger i linje med intentionerna i 1990 års forskningspolitiska proposition. Med hänvisning till innebörden i riksdagens forskningspolitiska beslut vad gäller finansieringen av verksamheten vid BFR och omfattningen av den forskning som rådet stöder, lämnas förslag till ramar för rådets beslut om stöd till byggnadsforskningen under de närmaste åren. Förslagen innebär att regeringen bemyndigas att medge att BFR får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en ram om 190,2milj.kr. under budgetåret 1991/92 samt inom ramar om 95, 55, 25, 25 resp. 25milj.kr. under de därpå fem följande budgetåren.
De aktuella förslagen om ramar för stöd till byggnadsforskningen har varken i motioner eller under utskottsbehandlingen väckt några invändningar. Regeringsförslagen tillstyrks således.
I motion Bo217 (s) diskuteras verksamheten vid BFR och vissa andra organ med uppgifter inom samhällsbyggnadsområdet. Motionärerna hänvisar till ett samarbetsprojekt i Gävle mellan statliga myndigheter, högskolan och Gävle kommun och pekar på beröringspunkter mellan verksamheterna vid dessa organ och BFRs uppgifter. Samordningsvinster anses mot denna bakgrund kunna uppnås genom en samlokalisering av uppgifter inom BFR med verksamheter i Gävle. Detta föreslås ges regeringen till känna.
Utskottet är inte berett att föreslå någon omlokalisering av verksamheten vid BFR. Motion Bo217 (s) avstyrks.
5.14.3 Stöd till experimentbyggande
Sedan år 1978 har ett särskilt statligt stöd till experimentbyggande utgått. Stödet lämnades tidigare i form av lån. Efter riksdagens beslut våren 1990 har stödet till experimentbyggande omvandlats till att utgå i form av bidrag. Bestämmelser om villkoren för dessa bidrag finns i förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m.
Regeringens förslag angående omfattningen av stödet till experimentbyggande under de närmaste åren innebär att BFR skall få fatta beslut om sådant stöd intill ett belopp om 34milj.kr. under budgetåret 1991/92 och att outnyttjad del av denna ram skall få utnyttjas även under budgetåret 1992/93. Rådet föreslås vidare få fatta beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåren 1992/93 och 1993/94 inom en ram om 10 resp. 5milj.kr. I motion Bo244 (c) yrkande 27 såvitt nu är i fråga föreslås utvidgade ramar i förhållande till regeringens förslag -- till 40milj.kr. för budgetåret 1991/92 och till 15 resp. 10milj.kr. för de två därpå följande budgetåren. Motionärerna framhåller att experimentbyggande ofta är det effektivaste sättet att utveckla ny teknik och få nödvändiga drifterfarenheter.
Bostadsministern framhåller i propositionen att den nya stödformen med bidrag i stället för lån både har vidgat tillämpningsområdet och medfört större flexibilitet vid stödgivningen. Även bostadsutskottet anser att den nya stödformen bör kunna bidra till en ökad effektivitet och ett bättre utnyttjande av tillgängliga medel. Ramarna för stöd till experimentbyggande bör mot denna bakgrund fastställas på den nivå som regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således regeringsförslagen i frågan och avstyrker motion Bo244 (c) yrkande 27 såvitt nu är i fråga.
5.15Bokföring av ersättningslån
Enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. gäller särskilda bestämmelser för bokföringen av vissa äldre statsfinansierade lån. Lagen syftar framför allt till att förhindra att ett bostadsföretag avstår från att ta upp lån på grund av att det inte kan öka sina låneskulder med hänsyn till aktiebolagslagens regler om likvidationsskyldighet. Lagen ger en rätt för den som erhållit lån att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett belopp som motsvarar högst det på balansdagen utestående lånebeloppet.
Under riksdagsbehandlingen av proposition 1988/89:89 med förslag till åtgärder för att avlasta statsbudgeten äldre anslagsfinansierade bostadslån uttalade bostadsutskottet att det kunde befaras att låntagare avstod från att omplacera sina gamla lån, eftersom vid inlösen låntagaren måste skriva ned den balanspost som motsvarar skuldökningen för det ersatta lånet, något som påverkar låntagarens resultat det år inlösen sker. I sin av riksdagen godkända hemställan gav utskottet till känna att regeringen borde överväga om och i vilken utsträckning ändringar erfordrades av den särskilda bokföringslagen i anledning av ersättningslåneförordningens möjligheter för låntagare till frivillig inlösen och omplacering av de gamla lånen.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande läggs i budgetpropositionen fram ett förslag till ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. Förslaget tillstyrks av utskottet.
5.16Anslag
5.16.1Anslag till vissa lån till bostadsbyggande
I budgetpropositionen föreslås att till vissa lån till bostadsbyggande skall anslås 1 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Med hänvisning till ett förslag i samma motion om en avveckling av hyresförlustgarantilånen förordas i motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga att regeringens förslag till anslag skall avslås.
Bostadsutskottet har ovan (avsnitt 5.3) avslagit det motionsförslag som grundar avslagsyrkandet i motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga. Motionen avstyrks med hänvisning härtill även i nu aktuell del. Regeringens förslag till anslag till vissa lån till bostadsbyggande tillstyrks.
5.16.2Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.
Enligt förslaget i budgetpropositionen bör anslaget till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. föras upp med ett belopp av 315milj.kr. för budgetåret 1991/92. I motion Bo252 (fp) yrkande 40 föreslås ett i förhållande till regeringsförslaget med 30milj.kr. minskat anslag. Förslaget läggs fram mot bakgrund av yrkandet i samma motion om att tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år inte skall utgå fr.o.m. den 1 juli 1991.
Utskottet har ovan avstyrkt det sistnämnda yrkandet och avstyrker sålunda även yrkande 40 i motion Bo252 (fp). Regeringens förslag om anslaget till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. tillstyrks.
5.16.3Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.
I budgetpropositionen föreslås att anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. uppförs med 252milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Anslag med högre belopp än i regeringsförslaget föreslås i två motioner. I motion Bo227 (fp) yrkande 3 föreslås att anslaget skall ökas med 20milj.kr. till 272milj.kr. Förslaget motiveras med yrkanden i samma motion om höjt radonbidrag och medel till en åtgärdsgrupp mot radon. Ett i förhållande till regeringsförslaget med 40milj.kr. förhöjt anslag föreslås i motion Bo244 (c) yrkande 28, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga. Denna anslagsberäkning utgår från motionsförslag om höjt radonbidrag, stimulans för kommunernas radonkartering samt medel till hissbidrag.
Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de motionsförslag som är grunden för förslagen om en höjning av anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. utöver regeringsförslaget. Med hänvisning härtill avstyrks även motionerna Bo227 (fp) yrkande 3 och Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag om anslaget tillstyrks av utskottet.
5.16.4Anslag till bostadsbidrag
Anslaget till bostadsbidrag har i budgetpropositionen beräknats till 2200milj.kr. för budgetåret 1991/92. I motion Bo230 (m) yrkande 15 föreslås att anslaget beräknas till ett i förhållande till regeringsförslaget med 80milj.kr. minskat belopp. Motionsyrkandet utgår från förslaget i samma motion om att bostadsbidrag till hushåll utan barn inte skall lämnas fr.o.m. den 1 juli 1991.
Utskottet har ovan avstyrkt förslaget om att avveckla bostadsbidraget till hushåll utan barn, varför även yrkande 15 i motion Bo230 (m) avstyrks. Regeringens förslag om anslaget till bostadsbidrag tillstyrks.
5.16.5Anslag till investeringsbidrag
I budgetpropositionen föreslås att det nya anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande förs upp med 5500milj.kr. för budgetåret 1991/92.
I centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga föreslås att regeringens anslagsförslag avslås i sin helhet. Förslaget är motiverat av att centerpartiet anser att investeringsbidraget skall slopas. Miljöpartiet föreslår i sin partimotion Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga att anslaget bör minskas med 250milj.kr. i förhållande till regeringsförslaget. Denna bedömning av anslagsbehovet utgår från motionärernas förslag om en successiv avveckling av investeringsbidraget.
Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de motionsförslag som är grunden för de aktuella förslagen om slopat eller reducerat anslag till investeringsbidrag. Förslagen i partimotionen från centerpartiet Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga samt i miljöpartiets partimotion Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag om anslag till investeringsbidrag för bostadsbyggande tillstyrks av utskottet.
5.16.6Anslag till stöd till experimentbyggande
Anslagsbehovet för stöd till experimentbyggande för budgetåret 1991/92 beräknas i budgetpropositionen till 21milj.kr. I motion Bo244 (c) yrkande 27 såvitt nu är i fråga föreslås att ett i förhållande till regeringens förslag med 4milj.kr. förhöjt anslag anslås till detta ändamål.
Utskottet har ovan avstyrkt förslag i samma motion om ökade ramar för stödet till experimentbyggande. Något behov av ett större anslag till stöd till experimentbyggande än vad regeringen föreslagit föreligger därför inte. Motion Bo244 (c) yrkande 27 avstyrks således även såvitt nu är i fråga och regeringsförslaget tillstyrks.
5.16.7Anslag till information och utbildning m.m.
Från detta anslag betalas utgifter för information och utbildning m.m. inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Regeringen föreslår att anslaget för budgetåret 1991/92 förs upp med ett belopp av 10,5milj.kr. I motion Bo244 (c) yrkande 29 föreslås ett i förhållande till regeringsförslaget med 5milj.kr. minskat anslag. Förslaget läggs fram med hänvisning till den stora reservation som finns på anslaget samt det minskade informationsbehov som anses bli följden av olika förenklingsförslag som centerpartiet lagt fram.
Utskottet har inte ställt sig bakom de förslag från centerpartiet som motionärerna hänvisar till. Vad gäller storleken på reservationen på anslaget beror den enligt vad utskottet erfarit till stor del på att medel bundits för olika ändamål men ej ännu hunnit utbetalas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Bo244 (c) yrkande 29 samt tillstyrker regeringens förslag om anslaget till information och utbildning m.m.
5.16.8Anslag och ramar i övrigt
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt samt beträffande ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador tillstyrks av utskottet.
5.17Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande utformningen av bostadspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 1, 1990/91:Bo225 yrkandena 1--4, 1990/91:Bo237 yrkande 1, 1990/91:Bo244 yrkande 1, 1990/91:Bo252 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 1 och 1990/91:Bo411 yrkande 1, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c) res. 4 (v)
2.beträffande stöd till det s.k. ekokommunprojektet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo216 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.beträffande ekologiskt byggande m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo222, 1990/91:Bo233 yrkandena 1--2 samt 4--6, 1990/91:Bo235, 1990/91:Bo242 yrkandena 1--2, 1990/91:Bo244 yrkande 2, 1990/91:Bo507 och 1990/91:Bo522, res. 5 (c) res. 6 (v) res. 7 (mp)
4.beträffande information m.m. om långivningen till ny- och ombyggnad av ålderdomshem att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo203, res. 8 (m, fp, c)
5.beträffande äldres boende att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo251, res. 9 (fp)
6.beträffande handikappades boende att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo529 yrkandena 2--3, res. 10 (c)
7.beträffande byggnadsreglerande åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo220 yrkandena 1--3, 1990/91:Bo234, 1990/91:Bo237 yrkande 4, 1990/91:Bo246 yrkande 3, 1990/91:Bo252 yrkandena 28 och 29, 1990/91:Bo402 yrkande 20 och 1990/91:Bo411 yrkande 25, res. 11 (m, fp)
8.beträffande avveckling av delegationen för bostadsbyggande att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo246 yrkande 2, res. 12 (m, fp)
9.beträffande åtgärder för förnyelse av miljonprogrammets bostäder m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo204 och 1990/91:Bo226 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 13 (m) - motiv.
10.beträffande boende och bostadsbyggande i storstäderna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo246 yrkande 5 och 1990/91:Bo253 yrkandena 1--7, res. 14 (m, fp) res. 15 (c)
11.beträffande stöd till boende på landsbygden m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo243 yrkandena 1--4, 1990/91:Bo244 yrkande 10 och 1990/91:Bo248 yrkande 1, res. 16 (m) - motiv. res. 17 (c) res. 18 (v)
12.beträffande neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo237 yrkande 2, 1990/91:Bo402 yrkandena 2 och 12 samt 1990/91:Bo411 yrkandena 6, 12 och 13, res. 19 (m) res. 20 (fp)
13.beträffande utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo247 och 1990/91:Bo402 yrkande 13, res. 21 (m) res. 22 (fp)
14.beträffande ägarförhållandena hos de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo241, res. 23 (m) - motiv.
15.beträffande ökade möjligheter att bo i bostadsrätt att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo252 yrkande 2, res. 24 (m, fp)
16.beträffande förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga, res. 25 (m) - motiv res. 26 (v)
17.beträffande producenter vid nyproduktion av bostadsrätter att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo411 yrkande 9, res. 27 (m, fp)
18.beträffande självbyggarinsatser i bostadsbyggandet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 3 och 1990/91:Bo233 yrkande 7, res. 28 (v, mp)
19.beträffande uppdelning av stora lägenheter att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 8, res. 29 (v, mp)
20.beträffande en rimlig bostadskostnad att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 4, res. 30 (v)
21.beträffande målet för nyproduktionen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 7, res. 31 (v)
22.beträffande nybyggnadsbehovet att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo244 yrkande 7, res. 32 (c)
23.beträffande en inventering av statens markinnehav att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo543 yrkande 2, res. 33 (c)
24.beträffande avveckling av hyresförlustgarantilånen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo244 yrkande 13 såvitt nu är i fråga, res. 34 (c)
25.beträffande statens förlustansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo244 yrkande 20, res. 35 (c)
26.beträffande avveckling av SBAB att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 16 och 1990/91:Bo402 yrkande 16, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, res. 36 (m, fp)
27.beträffande avveckling av vintertillägget att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo221 och 1990/91:Bo244 yrkande 15 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28.beträffande markvillkoret att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo225 yrkande 7, 1990/91:Bo244 yrkande 12, 1990/91:Bo252 yrkande 11 och 1990/91:Bo402 yrkande 24, res. 37 (m, fp, c)
29.beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 12 och 1990/91:Bo411 yrkande 19, res. 38 (m, fp)
30.beträffande förmedlingsrätten för nybyggda bostadsrättslägenheter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 6 och 1990/91:Bo411 yrkande 10, res. 39 (m, fp)
31.beträffande aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 21 och 1990/91:Bo411 yrkande 7, res. 40 (m, fp)
32.beträffande kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 13 och 1990/91:Bo411 yrkande 18 a, res. 41 (m, fp, c)
33.beträffande mindre genomgripande upprustning att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo201 såvitt nu är i fråga, res. 42 (c)
34.beträffande hyresgästyttrande vid ombyggnadslån att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 27 och 1990/91:Bo411 yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, res. 43 (m) res. 44 (fp)
35.beträffande avveckling av räntestödet för underhåll att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 5 och 1990/91:Bo244 yrkande 16, res. 45 (m, c)
36.beträffande ändrade regler för räntestöd att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo252 yrkande 37, res. 46 (m, c) - motiv. - villk. res. 45 res. 47 (fp)
37.beträffande skattebefriade reparationsfonder att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 23, 1990/91:Bo402 yrkande 18 och 1990/91:Bo413 yrkande 3, res. 48 (m, fp, c)
38.beträffande de kommunala VA-näten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo250 och 1990/91:Bo306, res. 49 (c)
39.beträffande upphävande av beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo225 yrkande 6, 1990/91:Bo236, 1990/91:Bo239, 1990/91:Bo244 yrkande 8, 1990/91:Bo252 yrkandena 14 samt 31--32, 1990/91:Bo402 yrkandena 14--15 samt 17 och 1990/91:Bo411 yrkande 17, res. 50 (m, fp, c)
40.beträffande stödgrundande åtgärder att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 6, res. 51 (m) - motiv. res. 52 (v)
41.beträffande uppföljning av finansieringssystemets effekter m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo215, res. 53 (m, fp, c) - motiv.
42.beträffande räntebidragen vid överlåtelse av allmännyttans bostäder att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo244 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 9 och 1990/91:Bo402 yrkande 9, res. 54 (m, fp, c)
43.beträffande återinförande av taket i den s.k. räntebidragstrappan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 38 och 1990/91:Bo411 yrkande 18 b, res. 55 (m, fp)
44.beträffande finansieringen av gemensamma lokaler att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo212 och 1990/91:Bo232,
45.beträffande hyresrabatter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 4 och 1990/91:Bo244 yrkande 19, res. 56 (m, c)
46.beträffande återflyttningsbidragen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 3 och 1990/91:Bo244 yrkande 21, res. 57 (m, c)
47.beträffande nybyggnadsbidragen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 2 och 1990/91:Bo244 yrkande 18, res. 58 (m, c)
48.beträffande ungdomsbostadsstödet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 1, 1990/91:Bo244 yrkande 17 och 1990/91:Bo252 yrkande 35, res. 59 (m, fp, c)
49.beträffande avveckling av ungdomsboendedelegationen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo252 yrkande 36, res. 60 (m, fp)
50.beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och motionerna 1990/91:Bo244 yrkande 25 och 1990/91:Bo252 yrkande 42 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo208, 1990/91:Bo224 yrkande 10, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1990/91:Bo230 yrkande 10 medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. fastställs till 165000000kr. för budgetåret 1991/92, res. 61 (m)
51.beträffande villkoren för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition 1990/91:100 bil. 13 förordat i fråga om möjligheten att få tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i exploateringsområden,
52.beträffande delramen för arkeologiska undersökningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo230 yrkande 11 medger att av ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. under budgetåret 1991/92 högst 5000000kr. får disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande, res. 62 (m)
53.beträffande avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo230 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Bo252 yrkande 41, res. 63 (m, fp)
54.beträffande beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo220 yrkande 4 och 1990/91:Bo224 yrkande 10, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, medger att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 220000000kr. för budgetåret 1991/92, res. 64 (m, fp) - villk. res. 63 res. 65 (v)
55.beträffande förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 i fråga om avveckling av det statliga stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem samt motionerna 1990/91:Bo210, 1990/91:Bo218, 1990/91:Bo219 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 66 (m, fp) res. 67 (v, mp)
56.beträffande statlig långivning vid förvärv av äldre egnahem att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo201 såvitt nu är i fråga,
57.beträffande statliga lån vid köp av permanentbostäder att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo532 yrkande 12, res. 68 (m)
58.beträffande förvärvsstödet för vissa bostadshus att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo252 yrkande 34, res. 69 (m, fp)
59.beträffande den övre gränsen för radonbidrag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo227 yrkande 2 och 1990/91:Bo242 yrkande 8, res. 70 (fp, c, mp)
60.beträffande åtgärdsgrupp mot radon att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo227 yrkande 1, res. 71 (fp)
61.beträffande kommunernas kartläggning av radonförekomsten att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo242 yrkande 7, res. 72 (c, mp) res. 73 (fp)
62.beträffande avveckling av återställningsbidragen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo245, res. 74 (m)
63.beträffande hissbidrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo244 yrkande 28 såvitt nu är i fråga, res. 75 (c)
64.beträffande stödet för konstnärlig utsmyckning att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får lämnas inom en ram om 15000000kr. under budgetåret 1991/92,
65.beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo230 yrkande 14, res. 76 (m)
66.beträffande investeringsbidraget att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga, res. 77 (m) res. 78 (c)
67.beträffande tidsbegränsning av investeringsbidraget att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga, res. 79 (m, c) - motiv. - villk. res. 77 el. 78 res. 80 (mp)
68.beträffande förutsättning för investeringsbidrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo252 yrkande 15, res. 81 (m, c) - motiv. - villk. res. 77 el. 78 res. 82 (fp)
69.beträffande forskning om tätorternas yttre miljö att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo238,
70.beträffande ramar för stöd till byggnadsforskningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, a) inom en ram om 190200000kr. under budgetåret 1991/92, b) under budgetåren 1992/93, 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97 preliminärt inom en ram om 95000000 kr., 55000000kr., 25000000kr., 25000000kr. resp. 25000000kr.,
71.beträffande omlokalisering av verksamheten vid BFR att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo217,
72.beträffande ramarna för stöd till experimentbyggande att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo244 yrkande 27 såvitt nu är i fråga, bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till experimentbyggande, a) intill ett belopp om 34000000kr. under budgetåret 1991/92 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1992/93, b) under budgetåren 1992/93 och 1993/94 preliminärt intill ett belopp om 10000000kr. resp. 5000000kr., res. 83 (c)
73.beträffande ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 antar vid propositionen fogade och i bilaga till detta betänkande intagna lagförslaget,
74.beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo244 yrkande 13 såvitt nu är i fråga till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr., res. 84 (c) - villk. res. 34
75.beträffande anslaget till tilläggslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo252 yrkande 40 till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 315000000kr., res. 85 (fp) - villk. res. 63
76.beträffande anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo227 yrkande 3 och 1990/91:Bo244 yrkande 28, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 252000000kr., res. 86 (fp) - villk. res. 70 och 71 res. 87 (c) - villk. res. 70, 72 och 75
77.beträffande anslaget till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo230 yrkande 15 till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2200000000kr., res. 88 (m) - villk. res. 76
78.beträffande anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo225 yrkande 8 och 1990/91:Bo233 yrkande 9, båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5500000000kr., res. 89 (m, c) - villk. res. 77 el. 78 res. 90 (mp) - villk. res. 80
79.beträffande anslag till stöd till experimentbyggande att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo244 yrkande 27 såvitt nu är i fråga till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 21000000kr., res. 91 (c) - villk. res. 83
80.beträffande anslaget till information och utbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo244 yrkande 29 till Information och utbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 10500000kr., res. 92 (c)
81.beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 för budgetåret 1991/92 anvisar till a)Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m. ett förslagsanslag på 50000000 kr., b)Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag på 1000000 kr., c)Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 186600000 kr., d)Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag på 1000 kr., e)Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag på 49062000 kr., f)Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag på 1000000 kr., g)Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag på 85000000 kr.,
82.beträffande ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bil. 13 medger att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för tiden fram till utgången av budgetåret 1991/92 vidgas till 330000000 kr.
Stockholm den 14 mars 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).
Reservationer
1.Utformningen av bostadspolitiken (mom. 1)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Den i" och på s. 29 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten för den framtida bostadspolitiken måste, som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Bo402, vara bostadskonsumenternas valfrihet och respekten för den enskilda äganderätten. Det innebär bl.a. att bostadsutbudet i mycket högre utsträckning än i dag måste anpassas till den efterfrågan som finns. Grunden för den förda politiken bör således vara de boendes egna prioriteringar när det gäller bostadsstorlek och boendeform m.m. Detta betyder bl.a. att de regleringar och byråkratiska ingrepp som i så stor utsträckning styr dagens bostadsmarknad måste avvecklas och ersättas med ett system där statens roll inskränks till ett minimum till förmån för den enskildes inflytande.
Den nu skisserade valfriheten i boendet kan konkretiseras i följande fem övergripande bostadspolitiska mål:
1.Bostadspolitiken skall tillsammans med skattepolitiken ge förutsättningar för människor att själva välja bostad och upplåtelseform. 2.Ägande av bostad skall underlättas bl.a. genom omvandling av bostäder inom den s.k. allmännyttan från hyresrätt till äganderätt. 3.Reglering och byråkrati skall avskaffas. 4.Fastighetsskatten skall stegvis avskaffas. 5.Flyttskatten skall snarast avvecklas.
Förutom att de redovisade åtgärderna är nödvändiga för att stärka den enskildes ställning på bostadsmarknaden utgör de enligt bostadsutskottets uppfattning en förutsättning för att öka rörligheten på marknaden. Som framhålls i motion Bo411 (m) är en ökad rörlighet en av grunderna för att uppnå en bostadsmarknad i balans. Genom att nybyggandet av bostäder endast marginellt kan bidra till att lösa dagens problem måste rörligheten öka. Detta innebär bl.a. att de regler, och då inte minst på skatteområdet, som ger upphov till dagens inlåsningseffekter måste tas bort. För att nå det uppsatta målet behöver sålunda en rad åtgärder vidtas. Som exempel härpå kan nämnas förändringar av dagens hyressättningssystem så att detta bättre speglar de boendes preferenser. Ett annat exempel är att åtgärder erfordras för att öka nyproduktionen av småhus och därigenom tillgodose många barnfamiljers bostadsönskemål.
Sammantaget bör en bostadspolitik med den nu skisserade inriktningen och utformningen bl.a. leda till ett ökat ägande och därmed också ett större enskilt ansvarstagande. Härigenom kommer också bostadsmarknaden att i en helt annan utsträckning än i dag svara mot de behov och de önskemål som finns bland de boende. På en marknad i balans ökar naturligtvis förutsättningarna för den enskilde att finna en bostad som svarar mot de egna kraven.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 1 samt motionerna Bo411 (m) yrkande 1 och Bo237 (m) yrkande 1 anfört om utformningen av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i centerpartiets partimotion Bo225 yrkandena 1--4 samt i motionerna Bo244 (c) yrkande 1 och Bo252 (fp) yrkande 1 förordats avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det ovan anförda. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 1 avstyrks i sin helhet.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1.beträffande utformningen av bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo237 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 1 och motion 1990/91:Bo411 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 1, 1990/91:Bo225 yrkandena 1--4, 1990/91:Bo244 yrkande 1 och 1990/91:Bo252 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2.Utformningen av bostadspolitiken (mom. 1)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Den i" och på s. 29 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo252 (fp) måste de boendes önskemål utgöra utgångspunkten för bostadspolitiken. Sett mot bakgrund av den i dag förda politiken innebär detta bl.a. att valfriheten måste öka genom att inte staten på olika sätt gynnar eller missgynnar vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. Statliga och byråkratiska regleringar måste således ersättas med ett system där de boendes krav och behov är styrande för bostadsefterfrågan och därmed också för bostadsmarknaden.
Med utgångspunkt i det nu anförda bör således följande övergripande riktlinjer vägleda den framtida bostadspolitiken.
Det grundläggande bostadssociala målet är att alla skall ha tillgång till en bra bostad. Önskemål om en bostad eller byte av bostad skall kunna tillfredsställas när behovet uppstår. Dagens kösamhälle måste därför bort.
De byråkratiska och reglerande inslagen i bostadspolitiken måste minska, bl.a. genom att omfattningen av byggnormerna begränsas. Åtgärder måste dessutom vidtas så att kreativiteten i byggandet stimuleras och så att bostäderna i högre grad utformas i enlighet med människors önskemål.
Bostadssubventionerna måste kraftigt reduceras och stödet riktas direkt till de grupper som har särskilda behov, dvs. främst barnfamiljer. Dessa åtgärder skall åtföljas av samtidiga skattesänkningar.
Den enskilda människan skall ges ökade möjligheter att ta ansvar för sitt boende. Ägandet av den egna bostaden skall därför underlättas liksom ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.
För att förbättra för den enskilde att få en bostad som svarar mot de egna behoven skall rörligheten på bostadsmarknaden ökas.
Framtida ombyggnader skall ske varsamt samtidigt som de boendes inflytande över ombyggnadsåtgärdernas omfattning m.m. förbättras.
Sammanfattningsvis skall sålunda bostadspolitiken syfta till en ökad valfrihet och ett större inflytande för den enskilde över bostaden. Med en sådan inriktning kommer det att bli lättare för alla grupper av boende, allt ifrån unga ensamstående till äldre i behov av en större omsorg, att få tillgång till en bostad som passar deras behov.
Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motion Bo252 (fp) yrkande 1 anfört om utformningen av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslagen i centerpartiets partimotion Bo225 yrkandena 1--4 och i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 1 samt i motionerna Bo237 (m) yrkande 1, Bo244 (c) yrkande 1 och Bo411 (m) yrkande 1 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det ovan anförda. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 1 avstyrks i sin helhet.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:1.beträffande utformningen av bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 1, 1990/91:Bo225 yrkandena 1--4, 1990/91:Bo237 yrkande 1, 1990/91:Bo244 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 1 och 1990/91:Bo411 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 3.Utformningen av bostadspolitiken (mom. 1)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Den i" och på s. 29 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i centerpartiets partimotion Bo225 måste målet för bostadspolitiken vara att alla människor skall ha tillgång till en bra bostad till rimlig kostnad i god miljö. Om de sociala målen skall kunna uppfyllas innebär detta att ett statligt grundansvar för finansiering av byggande och boende måste finnas. För att staten skall kunna bära detta ansvar är det vidare nödvändigt att boendekostnaderna hålls på en rimlig nivå. En förutsättning härför är att pris- och kostnadsutvecklingen dämpas genom en ökad konkurrens som i sin tur leder till minskade offentliga utgifter för bostadssubventionerna.
Minskade bostadssubventioner förutsätter dessutom att det förs en ekonomisk politik som medför stabilt penningvärde och låga räntor -- detta eftersom räntenivån är helt avgörande för storleken på bostadskostnaderna. För en balanserad bygg- och bostadsmarknad krävs således betydande insatser för att utveckla hela landet och en omläggning av den ekonomiska politiken. Dessa insatser bör bl.a. innefatta satsningar för en bevarad och utvecklad infrastruktur i hela landet samt en offensiv närings- och arbetsmarknadspolitik.
För att skapa bättre förutsättningar för en jämnare byggproduktion måste ryckigheten i dagens bostadspolitik ersättas med en politik som bygger på stabilitet och långsiktighet. Detta innebär ett minskat inslag av regleringar och andra byråkratiska ingrepp samt införandet av stabilare spelregler på marknaden. De bostadspolitiska besluten måste därför ha sin grund i målet om långsiktighet och stabilitet. Inte minst gäller detta beslut som syftar till att utnyttja byggverksamheten som en konjunkturutjämnande faktor.
De nu redovisade åtgärderna bör enligt bostadsutskottets mening skapa förutsättningar för en bostadspolitik som kommer alla boende till godo. Detta innebär bl.a. att bostadspolitiken måste ges en utformning så att villkoren på bostadsmarknaden blir sådana att även särskilt utsatta grupper som ungdomar, människor med låga inkomster och äldre kan få bo i bra bostäder. Det är sålunda en primär statlig uppgift att genom en framsynt och konsekvent bostadspolitik skapa förutsättningar för en bostadsförsörjning i kommunerna med såväl tillräckligt antal bostäder som balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.
Som en viktig del i en framtida bostadspolitik skall också ingå en strategi för lägre boendekostnader i enlighet med förslaget i motion Bo244 (c). En sådan strategi skall bl.a. innefatta
en politik för decentralisering, lägre ränta och stabilt penningvärde, stabilare regler på bostadsmarknaden, lägre beskattning av boendet, ny och förenklad bostadsfinansiering, ökad konkurrens och mångfald, ökat enskilt ägande samt stimulanser för miljövänligare och effektivare energianvändning.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i centerpartiets partimotion Bo225 yrkandena 1--4 samt motion Bo244 (c) yrkande 1 anfört om utformningen av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 1 samt i motionerna Bo237 (m) yrkande 1, Bo252 (fp) yrkande 1 och Bo411 (m) yrkande 1 förordats avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det ovan anförda. Vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 1 avstyrks i sin helhet.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1.beträffande utformningen av bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo225 yrkandena 1--4 och 1990/91:Bo244 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 1, 1990/91:Bo237 yrkande 1, 1990/91:Bo252 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 1 och 1990/91:Bo411 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4.Utformningen av bostadspolitiken (mom. 1)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Den i" och på s. 29 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
En bra bostad utgör en social rättighet jämförbar med rätten till vård, omsorg och utbildning. Målsättningen bör därför, i enlighet med förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo224, vara att tillgodose allas rätt till bostad efter behov och till en rimlig kostnad. Det faktum att bostaden är en primär social rättighet innebär att bostadsförsörjningen måste befrias från spekulation och osunda marknadskrafter i alla led. Det gäller finansiering, markupplåtelse, byggmaterial, byggande, förmedling, förvaltning och prisssättning. Samtidigt bör det utvecklas en större känslighet för marknadens behov och önskemål, dvs. för de boendes och de bostadssökandes krav. En sådan anpassning bör genomföras via ett kraftigt ökat boinflytande, dvs. via demokratiska beslut hos de berörda. Genom åtgärder med denna inriktning åstadkoms också en ökad variation och mångfald.
Det nu anförda innebär däremot inte att hyressättningen skall marknadsanpassas med en därav följande segregation och utslagning. Målet bör i stället vara att värna om ett boende som är baserat på behov och inte på spekulation och vinstintressen. På en bostadsmarknad med denna inriktning framstår det som naturligt att, när så är möjligt, prioritera den minst spekulationsbelastade upplåtelseformen -- den allmännyttiga hyresrätten. För att värna om den allmännyttiga hyresrätten bör därför ett förbud införas för omvandling av hyresrätt till bostadsrätt -- detta i avvaktan på att hembudsskyldighet och priskontroll införs. Mot bakgrund härav bör naturligtvis inte heller försäljning av allmännyttans bostäder till privata ägare få ske. Strävan bör i stället vara att utveckla de boendes inflytande och ansvar för förvaltning m.m. inom hyresrättens eller den kooperativa hyresrättens ram. Den allmännyttiga hyresrätten befrias helt från fastighetsskatt.
Utöver vad som ovan förordats bör den framtida bostadspolitiken ges en utformning som bl.a.
främjar konkurrens och självbyggeri i bostadsproduktionen, bidrar till att ge en rimlig bostadskostnad, innefattar ett behovsprövat stöd som komplettering till de generella åtgärderna, ger en låg beskattning av permanentbostäder, dämpar handeln med hyreshus genom en särskild beskattning och ger ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 1 anfört om utformningen av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att centerpartiets partimotion Bo225 yrkandena 1--4, moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 1 samt motionerna Bo237 (m) yrkande 1, Bo244 (c) yrkande 1, Bo252 (fp) yrkande 1 och Bo411 (m) yrkande 1 avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1.beträffande utformningen av bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo225 yrkandena 1--4, 1990/91:Bo237 yrkande 1, 1990/91:Bo244 yrkande 1, 1990/91:Bo252 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 1 och 1990/91:Bo411 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 5.Ekologiskt byggande m.m. (mom. 3)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som framgår" och på s. 33 slutar med "Bo522 (mp)" bort ha följande lydelse:
Det är en grundläggande regel för all verksamhet att den måste ske på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att den brukar våra gemensamma tillgångar utan att förbruka dem. Ett ekologiskt system i balans förutsätter att de resurser som tas ut ur systemet ersätts och att inga nya faktorer tillförs som inte har sitt ursprung där. Uppfylls inte dessa villkor uppstår obalanser i systemet som i sin tur kan ge svåra störningar i vår miljö och i våra livsbetingelser.
En bra boendemiljö förutsätter, som framhålls i motion Bo242 (c), ett boende och en bebyggelsemiljö som hushållar väl med naturens resurser. Detta innebär bl.a. att boendet bättre än hittills måste anpassas till det ekologiska systemet och till behovet av en bättre och effektivare energianvändning. Byggandet skall sålunda ske på ett sådant sätt att störningar i naturen undviks och bebyggelsen planeras så att stor hänsyn tas till närmiljön. I ett ekologiskt system finns det alltid ett nära samband och ett ömsesidigt beroende till vilket stor hänsyn måste tas. Utan att försvåra en önskvärd integritet och behovet av avskildhet bör dessa grunder utgöra en norm i ett ekologiskt boende.
Sammanfattningsvis bör sålunda bostadspolitiken präglas av en helhetssyn som omfattar alla och som bättre tar hänsyn till de ändliga naturresurserna. Den framtida bostadspolitiken måste därför på ett helt annat sätt än hittills inriktas på en bättre boendemiljö och på ett ekologiskt anpassat byggande och boende. För att nå de uppsatta målen för ett resursbevarande och miljöanpassat boende krävs det en rad åtgärder i enlighet med förslagen i motionerna Bo242 (c) och Bo244 (c). Bland dessa åtgärder märks bl.a.
införandet av byggnadsregler som är utformade så att ekologisk teknik m.m. stimuleras fram, en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag, förbättrad energihushållning i bebyggelsen, en energiförsörjning som bygger på förnybar energi samt effektivare och mera miljövänliga sätt för avfallshantering.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo242 (c) yrkandena 1 och 2 samt Bo244 (c) yrkande 2 anfört om ett miljöanpassat boende m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslagen i miljöpartiets partimotioner Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6 samt Bo507 och i motionerna Bo222 (mp), Bo235 (v) yrkandena 1--3 samt Bo522 (mp) är därmed i väsentliga delar tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3.beträffande ekologiskt byggande m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo242 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Bo244 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo222, 1990/91:Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6, 1990/91:Bo235, 1990/91:Bo507 samt 1990/91:Bo522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6.Ekologiskt byggande m.m. (mom. 3)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som framgår" och på s. 33 slutar med "Bo522 (mp)" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo235 (v) måste ekologi, i detta fall definierat som resurshushållning och kretsloppstänkande, genomsyra hela bostadsbyggandet och bostadsplaneringen. Även om det under senare år har genomförts flera ekobyprojekt och andra mindre projekt baserade på ekologiska principer så är detta inte tillräckligt. Med utgångspunkt i de hittills vunna erfarenheterna är det nu dags att låta allt byggande ske på ekologisk grund. Den sociala grunden för bostadsbyggandet måste således kompletteras med en ekologisk.
Grundprinciperna för det nu förordade byggandet bör bl.a. vara
hushållning med energi och naturresurser, kretsloppstänkande samt demokratisering och lokalt beslutsfattande.
Dessa grundprinciper kan i sin tur konkretiseras i en rad punkter som bygger bl.a. på erfarenheterna av till dags dato genomförda s.k. ekobyprojekt. Häri bör bl.a. ingå
källsortering av avfallet, tillvaratagande av avlopp som kan renas och återanvändas för t.ex. bevattning, lokal produktion av energi, luftväxling och ventilation genom utvecklat självdrag m.m., bättre utnyttjande av solens energi, uppvärmning baserad på förnyelsebara lokala energikällor samt ökad användning av lokala vattentäkter m.m.
De nu förordade principerna bör tillämpas såväl vid nyproduktion som vid ombyggnad och förbättring av det befintliga bostadsbeståndet. För att nå det eftersträvade ekologiska byggandet fordras dock lagändringar och andra kompletteringar av gällande bestämmelser m.m. så att den ekologiska grundprincipen framhävs. Det gäller bl.a. ändringar i plan- och bygglagen, renhållningsförordningen och VA-lagen. Dessutom bör de ekologiska principerna vara vägledande när tillämpningsföreskrifterna till det nya bostadsfinansieringssystemet utarbetas.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo235 (v) yrkandena 1-3 anfört om de ekologiska grundprinciperna i byggandet m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i miljöpartiets partimotioner Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6 samt Bo507 och i motionerna Bo222 (mp), Bo242 (c) yrkandena 1 och 2, Bo244 (c) yrkande 2 samt Bo522 (mp) förordats är därmed i väsentliga delar tillgodosett. Motionerna avstyrks.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3.beträffande ekologiskt byggande m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo235 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo222, 1990/91:Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6, 1990/91:Bo242 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Bo244 yrkande 2, 1990/91:Bo507 samt 1990/91:Bo522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7.Ekologiskt byggande m.m. (mom. 3)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som framgår" och på s. 33 slutar med "Bo522 (mp)" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 framförda uppfattningen att allt nybyggande skall ske utifrån ett strikt kretsloppstänkande. Samtidigt finns det naturligtvis inte någon anledning att begränsa dessa ekologiska krav till att enbart avse nybyggande. Även den befintliga bebyggelsen bör sålunda successivt anpassas till alla rimliga ekologiska krav utan att arkitektoniska värden fördärvas. I korthet innebär dessa utgångpunkter att bostäderna skall integreras med natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplatser, transporter och avfallshantering.
I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att intresset för ekologiskt byggande har ökat markant under de senaste åren. Samtidigt är det uppenbart att begreppet ekologiskt byggande i sig används på ett sätt som inte alltid är entydigt eller jämförbart. Det är sålunda i många fall svårt att bedöma i vilken utsträckning ett visst projekt eller bygge verkligen är ekologiskt anpassat. Som ett första steg i den fortsatta utvecklingen av ett på ekologisk grund baserat byggande och boende bör därför ett entydigt ekologiskt byggnadsbegrepp fastställes. Detta begrepp skall sedan ligga till grund för de regler i bl.a. naturresurslagen samt plan- och bygglagen som styr planering och byggande. Det bör dessutom utgöra en förutsättning för att statligt bostadsstöd skall utgå.
Även om det på grund av enskilda människors och gruppers kunskaper och intresse har vuxit fram flera ekobyprojekt m.m. tvingas utskottet notera att samhällets hittillsvarande insatser på området inte varit tillräckliga. Förutom de ovan angivna lagstiftningsåtgärderna m.m. fordras därför medvetna satsningar från stat, kommun och berörda myndigheter m.fl. för att på ett mera konkret sätt än hittills främja ekologiskt byggande. Som ett första steg i en sådan medveten satsning bör medel anslås över statsbudgeten. I enlighet med förslagen i miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 bör sålunda 100 milj.kr. anvisas för stöd till ekologiskt byggande för utveckling av nya byggmetoder m.m. och 3 milj.kr. för inrättandet av en professur i ämnet ekologiskt byggande. Av det förstnämnda beloppet bör 5 milj. kr. användas för att vidareutveckla det s.k. ekokommunprojektet.
Utöver det nu förordade ekonomiska stödet bör kompletterande åtgärder sättas in. Det gäller dels utredningsinsatser avseende ekologiskt byggande, dels insatser som syftar till att säkra ekologins roll i byggprocessen. Som exempel på det sistnämnda slaget av insatser kan nämnas storleksbegränsning av byggentreprenader och en vidareutveckling av arkitektens roll i plan- och byggprocessen.
Ett grundläggande inslag i ett ekologiskt anpassat byggande utgör hanteringen av vatten- och avloppsfrågorna. De lösningar som i dag finns för att ta hand om avloppsvattnet från våra bostäder är ur ekologisk synpunkt mycket olämpliga. Utsläppen utgör en svår belastning på vår miljö och våra vattendrag. Strävan bör därför vara att använda nya och bättre system. I detta avseende utgör de kommunala avloppssystemen en allvarlig begränsning. Det bör därför uppdras åt kommunerna att vid sin översyn av ledningsnäten ta hänsyn till alternativ till vattentoaletter. Inför framtida byten av avloppsledningar m.m. bör sålunda andra lösningar än vattentoalett prövas. Det finns också redan i dag nya lösningar som förbilligar eller helt onödiggör stora kommunala avloppsnät. Det bör bl.a. ankomma på boverket att mot bakgrund härav analysera, utvärdera och redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
Vad utskottet nu med anledning av miljöpartiets partimotioner Bo233 yrkandena 1, 2 och 4--6 samt Bo507 och motionerna Bo222 (mp) samt Bo522 (mp) anfört om ett miljöanpassat boende m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslagen i motionerna Bo235 (v) yrkandena 1--3, Bo242 (c) yrkandena 1 och 2 samt Bo244 yrkande 2 är därmed i väsentliga delar tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3.beträffande ekologiskt byggande m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo233 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motionerna 1990/91:Bo222, 1990/91:Bo233 yrkandena 4--6, 1990/91:Bo507 och 1990/91:Bo522 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo235, 1990/91:Bo242 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Bo244 yrkande 2 a)som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b)till Stöd till ekologiskt byggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr., c)till Professur med institution i ämnet ekologiskt byggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3000000 kr.,
8.Information m.m. om långivningen till ny- och ombyggnad av ålderdomshem (mom. 4)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Det nu" och slutar med "kunna avstås" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har, som framhålls i motion Bo203 (c), beslutat om att statliga bostadslån skall kunna utgå vid såväl ny- som ombyggnad av ålderdomshem. Beslutet var bl.a. föranlett av den viktiga roll som ålderdomshemmen har som en länk i omsorgskedjan mellan hemboende och långvård.
Som en följd av riksdagens beslut har det ånyo blivit möjligt för kommunerna att satsa på boende i ålderdomshem -- detta i motsats till de tidigare strävandena från statens sida att avveckla ålderdomshemmen. Det är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav viktigt att informationen och kunskaperna om det nya stödsystemet når ut till kommuner och andra berörda. Som framhålls i den nu behandlade motionen finns det dock tecken på att vissa för riksdagsbeslutet karakteristiska drag trubbats av och fördunklats på vägen från riksdagen ut till genomförandet. I första hand gäller detta kraven på utrymmesstandard och köksutrustning. Enligt bostadsutskottets mening finns det mot bakgrund härav skäl att genomföra ytterligare informationsinsatser m.m. Det bör därför uppdras åt regeringen att tillse att en korrekt informationsgivning sker från statsmakten och berörda myndigheters sida till kommuner och allmänhet av innehållet i av riksdagen fattade beslut gällande låneregler för ålderdomshem m.m.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo203 (c) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:4.beträffande information m.m. om långivningen till ny- och ombyggnad av ålderdomshem att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9.Äldres boende (mom. 5)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
De senaste årens ökade intresse för de äldres boende har bl.a. inneburit att våra kunskaper på området har ökat. Samtidigt kan utskottet notera att dessa kunskaper endast i begränsad omfattning har tagits till vara och förts ut i praktisk tillämpning. Även om utbudet av boendeformer anpassade till de äldres särskilda krav och behov har förbättrats återstår sålunda ännu mycket att göra. Förutom att det kvarstår ett behov av ytterligare alternativ är tillgången på bostäder anpassade för äldre fortfarande helt otillräcklig.
Som framhålls i folkpartiets partimotion Bo251 är den invanda miljön ofta mycket viktig för äldre. Det är därför angeläget att denna grupp ges möjlighet att bo kvar i sin bostad, eller i närheten av denna, också den dag då behovet av stöd ökar. En förutsättning härför är bl.a. att kommunerna i sin planering i ökad utsträckning beaktar de äldres behov. Även de äldre själva kan naturligtvis på olika sätt medverka till att ett kvarboende blir möjligt när vårdbehovet ökar. Detta kan t.ex. ske genom att initiativ tas till s.k. seniorbostäder m.m.
Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion Bo251 anfört om de äldres boende bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:5.beträffande äldres boende att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo251 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10.Handikappades boende (mom. 6)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Motionärernas uppfattning" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Att få välja bostadsort och boendemiljö är, som framhålls i motion Bo529 (c), viktiga inslag i en valfrihet som måste gälla alla människor. Även handikappade måste således i största möjliga utsträckning fritt kunna få välja ett boende och en boendeform utifrån sina specifika behov och önskemål. Det är enligt bostadsutskottets mening därför angeläget att valfriheten med avseende på handikappades boende ökar genom utbyggnad av olika typer av grupp- och serviceboende m.m.
För att åstadkomma den eftersträvade valfriheten måste de handikappades medbestämmande vad gäller boendet förstärkas. De handikappade utgör, lika lite som andra människor, någon homogen grupp där alla har samma behov och önskemål. Det är tvärtom så att behoven inom gruppen kan gå starkt isär för människor med olika handikapp eller funktionshinder. De handikappades möjligheter att välja boendemiljö och servicegrad måste därför förbättras. Detta innebär bl.a. att nya boendeformer för handikappade måste skapas där ett utökat brukarinflytande stimuleras m.m.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo529 (c) yrkandena 2 och 3 anfört om handikappades boende bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:6.beträffande handikappades boende att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo529 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,11.Byggnadsreglerande åtgärder (mom. 7)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Bakom införandet" och på s. 37 slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Den socialdemokratiska regeringen har under de senaste åren infört en rad byggnadsreglerande åtgärder Det gäller ramar för ombyggnadsverksamheten och för s.k. övrigt byggande, investeringsavgifter m.m. Enligt bostadsutskottets mening är det uppenbart att dessa byggnadsregleringar i sig är en av orsakerna till de rådande problemen på bostadsmarknaden. De ständiga ingreppen har gett en marknad i ökad obalans, vilket i sin tur tagits till intäkt för nya ingrepp och nya regleringar. Denna utveckling kan naturligtvis inte fortgå.
Även förutan de särskilda byggnadsreglerande åtgärder som införts under de senaste åren är bostadsmarknaden en av de mest genomreglerade marknaderna. Det nuvarande bostadslånesystemet med komplicerade lånevillkor och administrativa försök till kostnadskontroll bidrar sannolikt till att bostadsbyggandet blir mer begränsat än vad det annars skulle ha blivit. Systemet förhindrar också i många fall att flexiblare lösningar används såväl vad gäller upphandling m.m. av byggandet som själva bostadsutformningen. Detta medverkar till att bostäderna blir dyrare och att kreativa och spännande lösningar inte kommer till stånd.
Vad som ovan anförts innebär att utskottet ställer sig bakom den i de aktuella motionerna framförda uppfattningen att olika byggnadsreglerande åtgärder och administrativa begränsningar av byggandets omfattning omedelbart bör tas bort i sin helhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:7.beträffande byggnadsreglerande åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo220 yrkandena 1--3, 1990/91:Bo234, 1990/91:Bo237 yrkande 4, 1990/91:Bo246 yrkande 3, 1990/91:Bo252 yrkandena 28 och 29, 1990/91:Bo402 yrkande 20, och 1990/91:Bo411 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12.Avveckling av delegationen för bostadsbyggande (mom. 8)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Avslutningsvis behandlar" och slutar med "det avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om att delegationen för bostadsbyggande i Stockholmsområdet omedelbart bör avvecklas. Utskottet anser dessutom att delegationen aldrig borde ha inrättats. Det går inte att lösa de problem och obalanser som finns på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen genom en delegation som denna. Detta har också delegationen själv omsider insett och genom sin ordförande tillställt regeringen en skrivelse med förslag om att den skall upplösas. Det bör därför uppdras åt regeringen att utan vidare dröjsmål upplösa delegationen i enlighet med motionsförslaget. Därmed biträds också delegationens egen önskan.
Vad utskottet nu med anledning av förslaget i motion Bo246 (fp) yrkande 2 anfört om en avveckling av delegationen för bostadsbyggande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:8.beträffande avveckling av delegationen för bostadsbyggande att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13.Åtgärder för förnyelse av miljonprogrammets bostäder (mom. 9, motiveringen)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet delar" och på s. 39 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som tidigare framhållits i motioner (m) bör erforderliga förnyelseåtgärder finansieras utan statligt stöd. Förbättringar av boendemiljön är ofta företagsekonomiskt lönsamma att vidta eftersom de ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde. Det faktum att de. s.k. förnyelsebidragen avvecklades år 1989 har givit bostadsföretagen ett större ansvar för att åtgärder vidtas. Samtidigt har avvecklingen resulterat i att företagen stimuleras till att finna varaktiga lösningar baserade på förhållandena i varje enskilt bostadsområde. På sikt kommer dessutom bostadsföretagen att genom skattefria avsättningar till fastighetsanknutna underhållsfonder helt kunna finansiera förnyelse- och ombyggnadsåtgärder utan någon som helst statlig subvention eller statlig inblandning. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna Bo204 (s) och Bo226 (s).
14.Boende och bostadsbyggande i storstäderna (mom. 10)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkandena 1--7" bort ha följande lydelse:
Befolkningsökningen i våra storstadsområden och då inte minst i Stockholms län ställer ökade krav på flera och mer ändamålsenliga bostäder i dessa regioner. Effekterna härav är bl.a. en besvärande bostadsbrist som den hittills förda bostadspolitiken inte kommit till rätta med. Vad som behövs är därför bostadspolitiska åtgärder som dels skapar förutsättningar för en ökad bostadsproduktion, dels ger ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Endast härigenom kan de boende tillförsäkras en bostad som svarar mot deras specifika behov och önskemål.
Nyproduktionen av bostäder hämmas i dag av en rad faktorer. Det gäller dels de reglerande inslagen i dagens politik, dels den tröghet som i många fall kännetecknar kommuners och myndigheters hantering av plan- och byggärenden. Åtgärder måste sålunda vidtas för att undanröja denna typ av hinder. Samtidigt är det viktigt att de bostäder som byggs svarar mot bostadskonsumenternas intressen och efterfrågan både med avseende på lägenhetsstorlekar och besittningsformer m.m. Genom en på detta sätt efterfrågestyrd bostadsproduktion skapas förutsättningar för att de bostäder som kommer till verkligen svarar mot de behov som finns.
Dagens bostadsefterfrågen varken kan eller bör tillgodoses enbart genom nybyggnad. Den ofta förbisedda resurs som det befintliga bostadsbeståndet utgör måste också tas till vara på ett helt annat sätt än vad som hittills varit fallet. Detta kan bl.a. ske genom att ombyggnadsverksamheten sker på ett sådant sätt att bostäder inte försvinner genom onödiga lägenhetssammanslagningar. Vidare måste rörligheten på bostadsmarknaden öka. De regler av olika slag som ger upphov till de i dag så besvärande inlåsningseffekterna i form av "flyttskatt" m.m. måste därför tas bort.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo246 (fp) yrkande 5 anfört om bostadsbyggandet m.m. i våra storstäder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Bo253 (c) yrkandena 1--7 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det nu anförda.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:10.beträffande boende och bostadsbyggande i storstäderna att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo246 yrkande 5 och med avslag på motion 1990/91:Bo253 yrkandena 1--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15.Boende och bostadsbyggande i storstäderna (mom. 10)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkandena 1--7" bort ha följande lydelse:
Storstaden och storstadsregionen är, som framhålls i motion Bo253 (c), en för många naturlig, självvald och stimulerande livsmiljö. En positiv utveckling av storstaden och dess omgivningar är därför bra för såväl samhälle som individ. För att utvecklingen skall vara positiv måste den dock ske på människors villkor och inom de gränser som miljön sätter. Utgångspunkten för bostadspolitiken i storstadsregionerna måste därför vara att skapa fler bostäder samtidigt som omistliga grönområden bevaras från exploatering. Med anledning härav bör inte fler bostäder än nödvändigt byggas, något som bl.a. kan åstadkommas genom att bättre utnyttja befintliga bostäder. Till detta måste dessutom kopplas en konsekvent och verkningsfull politik för regional balans.
För att förverkliga målen om en balanserad bygg- och bostadsmarknad i storstadsregionerna och om ett miljöanpassat byggande och boende i storstadsregionerna behöver en rad åtgärder vidtas. Häri ingår bl.a.
en utökad användning av översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram i bostadsplaneringen, åtgärder för att åstadkomma en minskad segregation och ensidighet i storstädernas boendemiljöer, åtgärder för att öka tillgången på fler, billigare och bättre bostäder i storstadskommunerna samt tillsättandet av en utredning för att nå ett bättre utnyttjande av befintliga bostadsytor.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslagen i motion Bo253 (c) yrkandena 1--7 om bostadsbyggandet m.m. i våra storstäder tillstyrks. Motion Bo246 (fp) yrkande 5 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det nu anförda.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:10.beträffande boende och bostadsbyggande i storstäderna att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo253 yrkandena 1--7 och med avslag på motion 1990/91:Bo246 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16.Stöd till boende på landsbygden m.m. (mom. 11, motiveringen)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 41 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som redovisas i motioner (m) måste utgångspunkten för bostadspolitiken vara att skapa förutsättningar för valfrihet för den enskilde bostadskonsumenten. Bostadsutbudet måste därför i en mycket högre utsträckning än vad som i dag är fallet anpassas till den efterfrågan som finns. Grunden för en bra bostadspolitik bör således vara de boendes egna prioriteringar när det gäller bostadsstorlek och boendeform m.m. Genomförande av en generell politik med den nu i korthet redovisade inriktningen innebär att förutsättningar skapas för en bostadsproduktion i landets alla delar som motsvarar bostadskonsumenternas efterfrågan. Enligt bostadsutskottets mening saknas mot bakgrund härav skäl att vidta den typ av riktade och i viss utsträckning reglerande åtgärder som förordas i motionerna Bo243 (c) yrkandena 1--4, Bo244 (c) yrkande 10 och Bo248 (v) yrkande 1. Motionerna avstyrks sålunda.
17.Stöd till boende på landsbygden m.m. (mom. 11)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 41 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Dagens samhällsutveckling har inneburit en orimligt hög belastning på vissa mer expansiva landsdelar samtidigt som andra delar av vårt land har utarmats. En effekt härav är att våra resurser har kommit att användas på ett för landet som helhet ineffektivt och resursslösande sätt. Som framhålls i motion Bo243 (c) är det därför nödvändigt att forma en strategi för Sveriges utveckling under 1990-talet där utgångspunkten är att hela Sverige skall leva och utvecklas. En grundläggande förutsättning för att en sådan positiv utveckling skall bli möjlig är naturligtvis att det finns tillgång till bostäder i hela landet och då också på landsbygden.
I många avseenden finns de bästa förutsättningarna för ett bra boende på landsbygden och på mindre orter. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att en bra boendemiljö förutsätter ett boende och en bebyggelseplanering som hushållar väl med naturens resurser. Närheten till arbete, service, natur och naturliga mötespunkter är dock en nödvändighet för att en eftersträvad resurshushållning skall uppnås. Den teknikutveckling, och då inte minst på dataområdet, som skett under senare år har också inneburit att förutsättningarna för att åstadkomma en decentraliserad bebyggelsestruktur som samtidigt är resurssnål har ökat.
De nu redovisade målen för en förändrad och förbättrad bebyggelsestruktur utanför de större orterna begränsas förutom av de planeringsramar m.m. som satts upp också av nybyggnadstakten. Det är därför inte tillräckligt att enbart vidta åtgärder i anslutning till nyproduktionen av bostäder. Kompletterande insatser i den befintliga bebyggelsen måste också till.
Bland de åtgärder som enligt utskottets mening måste vidtas för att förbättra bebyggelsestrukturen och trygga bostadsförsörjningen på landsbygden och i mindre orter ingår bl.a.
förbättringar av de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och av översiktsplanearbetet för att främja landsbygdens bostadsförsörjning, ett förbättrat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer, ändrade låneregler så att byggande i egen regi på landsbygden kan ske med belåning upp till 100 % av låneunderlaget samt införandet av ett stimulansbidrag på upp till 50000 kr. per påbörjad hyreslägenhet under budgetåret 1991/92 för byggande av hyreslägenheter på landsbygden och i orter med mindre än 300 invånare.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo243 (c) yrkandena 1--4 och Bo244 (c) yrkande 10 förordat om bostadspolitiska åtgärder för att främja bostadsförsörjningen på landsbygden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Bo248 (v) yrkande 1 avstyrks till den del den inte tillgodosetts genom utskottets ovanstående ställningstagande.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:11.beträffande stöd till boende på landsbygden m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 10 och med anledning av motion 1990/91:Bo243 yrkandena 1--4 samt med avslag på motion 1990/91:Bo248 yrkande 1 a)som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b)till Stimulansbidrag för byggande på landsbygden för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr., 18.Stöd till boende på landsbygden m.m. (mom. 11)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 41 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Det finns i dag en mycket påtaglig och besvärande obalans mellan olika delar av landet. En ohämmad tillväxt koncentrerad till några få storstadsregioner har lett till en utarmning av andra mindre tätt befolkade landsdelar. Regionalpolitiken behöver därför, som framhålls i motion Bo248 (v), ges en ny inriktning där de i dag eftersatta regionerna ges möjlighet att utvecklas på sina egna villkor och efter sina förutsättningar. Som en viktig del i den nu förordade regionalpolitiska satsningen bör ingå åtgärder för att främja boende i glesbygd för i första hand äldre och yngre. Genom att dessa grupper inte alltid är attraherade av det villaboende som dominerar i glesbygd är det särskilt viktigt att deras bostadsfråga kan lösas i andra former. Stöd bör därför ges till ökad självförvaltning, självbyggande och ekologiska principer i bl.a. flerfamiljshus.
Dessutom bör bostadsfinansieringen ses över så att den ges en bättre anpassning till situationen på landsbygd och i skärgård. En utgångspunkt bör härvid vara att permanentboende i glesbygd skall prioriteras framför fritidsboende.
När det gäller de äldres boende får inte detta koncentreras till stora enheter i centralorterna på det sätt som är så vanligt i dag. Det bör i stället ges en inriktning mot mindre institutioner mycket nära den ursprungliga hemmiljön.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo248 (v) yrkande 1 anfört bör ges regeringen till känna. I den mån förslagen i motionerna Bo243 (c) yrkandena 1--4 och Bo244 (c) yrkande 10 inte är tillgodosedda avstyrks de av utskottet.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:11.beträffande stöd till boende på landsbygden m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo248 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo243 yrkandena 1--4 samt 1990/91:Bo244 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 19.Neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. (mom. 12)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Bostadsutskottet har" och på slutar med "12 och 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet anför med anledning av de aktuella motionerna följande.
Som en av utgångspunkterna för de olika bostadsfinansieringsvillkor som staten satt upp brukar anges att finansieringssystemet är avsett att vara neutralt i förhållande till olika upplåtelseformer m.m. Även om detta kan ha varit fallet när systemet tillkom år 1974 har utvecklingen sedan dess varit sådan att någon neutralitet i dag inte föreligger. Det är numera uppenbart att vissa upplåtelseformer missgynnas och att olika regler ensidigt gynnar främst de allmännyttiga bostadsföretagen. Bevisen för och exemplen på de rådande obalanserna är också många.
Ett påtagligt uttryck för de uppkomna obalanserna är att andelen lägenheter upplåtna med äganderätt i nyproduktionen har minskat under hela 1980-talet trots att alla undersökningar visar att de allra flesta önskar äga sin bostad. Gruppbyggda småhus upplåts numera nästan uteslutande med hyres- och bostadsrätt. Skälet härför är att månadskostnaden blir lägre för dessa upplåtelseformer. Även andra regleringar och skattehöjningar medverkar till att det blir allt svårare för människor att äga sitt småhus.
För att skapa balans och underlätta för människor att skaffa eget hus måste därför omedelbara åtgärder vidtas. I första hand bör sålunda lånereglerna ändras så att de inte missgynnar hus med äganderätt. Även skattereglerna bör justeras så att neutraliteten kan återupprättas. Även i andra avseenden kan villkoren för byggande och ägande av småhus behöva ses över så att statliga regler inte verkar styrande på människors bostadsval.
Det är dock inte bara i fråga om boende i småhus som obalanserna mellan olika upplåtelseformer är påtagliga. Även när det gäller flerbostadshus särbehandlas olika fastighetsägare på ett sätt som snedvrider hela bostadsmarknaden. För att ge alla bostadsföretag möjlighet att konkurrera på lika villkor bör därför ändringar göras i beskattningen och i finansieringsförutsättningarna. Häri inkluderas även de lokala styrmedel som förekommer bl.a. i form av att allmännyttiga bostadsföretag får förvärva mark till underpriser. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla den orättvisa som ligger i att de allmännyttiga bostadsföretagen i vissa fall med hjälp av kommunal borgen inte behöver dra på sig kostnader för att ta ut pantbrev. Enligt utskottets uppfattning kräver principen om neutralitet mellan olika fastighetsägare att även dessa bostadsföretag skall ta ut pantbrev.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening åtgärder vidtas för att dels jämställa finansieringsförutsättningarna för olika fastighetsägare, dels åstadkomma kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer.
Riksdagen bör begära ett förslag i enlighet med vad som nu anförts. På sikt bör dessutom neutraliteten stärkas och finansieringsförutsättningarna i övrigt likställas bl.a. genom att ett nytt finansieringssystem införs. Utskottet återkommer till denna fråga i annat sammanhang.
Vad utskottet nu med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkandena 2 och 12 samt motionerna Bo237 (m) yrkande 2 och Bo411 (m) yrkandena 6, 12 och 13 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12.beträffande neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo237 yrkande 2, 1990/91:Bo402 yrkandena 2 och 12 samt 1990/91:Bo411 yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20.Neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. (mom. 12)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "12 och 13" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att de boendes önskemål självklart skall vara utgångspunkten för bostadspolitiken. Staten skall inte genom ekonomiska styrmedel eller administrativa regleringar gynna eller missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. En strikt neutralitet skall således eftersträvas mellan olika upplåtelseformer. Så till vida delar utskottet de synpunkter som förs fram i de aktuella motionerna. Det är i första hand de omfattande regleringarna och subventionerna på bostadsmarknaden som lett fram till de olika obalanser som i dag kan avläsas exempelvis vad gäller upplåtelseformernas fördelning. Vid de avregleringar och begränsningar av subventionerna på bostadsområdet som utskottet förordar bör därför frågan om neutralitet ägnas stor uppmärksamhet. Detta gäller inte minst vid utformningen av ett nytt bostadsfinansieringssystem enligt de grundprinciper som bl.a. folkpartiet liberalerna har förordat. Vad utskottet har anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12.beträffande neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo237 yrkande 2, 1990/91:Bo402 yrkandena 2 och 12 samt 1990/91:Bo411 yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 21.Utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter (mom. 13)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 anförs angående de allmännyttiga bostadsföretagen. Trots att detta bostadsbestånd på olika sätt har gynnats vad gäller finansieringsförutsättningar m.m. är lägenheterna hos de allmännyttiga bostadsföretagen ofta mindre efterfrågade än övrigt bostadsutbud. Det finns inte heller något skäl för ett kommunalt ägande av bostadsföretag. En avveckling av detta ägande bör därför snarast inledas. Detta bör i första hand ske genom att de boende får förvärva lägenheterna och bilda bostadsrättsföreningar eller inneha bostäderna som ägarlägenheter. Genom en sådan omvandling kan dessutom den ekonomiska maktkoncentration som i dag finns hos de allmännyttiga företagen brytas och fördelas till enskilda människor. Genom att de boende i det enskilda huset på detta sätt erhåller det fulla ägaransvaret kommer också förutsättningarna för att minska driftkostnaderna och minska slitaget på bostadsbeståndet starkt att förbättras.
För att möjliggöra och underlätta en avveckling av de kommunala bostadsföretagen måste de regler och författningar ändras som i dag hindrar en försäljning av allmännyttiga bolag. Vidare måste de regler ändras som försvårar olika former av enskilt ägande eller ägande i form av bostadsrätt. Detta gäller exempelvis det nuvarande förbudet mot dubbelupplåtelse. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med olika förslag som syftar till att underlätta en avveckling av de kommunalt ägda bostadsföretagen. Utskottet avser även i andra sammanhang att återkomma med mer detaljerade förslag om regeländringar.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Även vad i folkpartiets partimotion Bo247 föreslagits kan genom utskottets ställningstagande i huvudsak anses vara tillgodosett.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13.beträffande utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo247 och 1990/91:Bo402 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 22.Utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter (mom. 13)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Som anförs i folkpartiets partimotion Bo247 är ett breddat bostadssparande det kanske mest effektiva sättet att åstadkomma en jämnare fördelning av förmögenhetstillgångarna i samhället. En avsevärd stimulans till privat sparande och ägande skulle uppkomma om de kommunala bostadsföretagen i ökad utsträckning skulle sälja sina bostadsfastigheter till hyresgästerna när dessa så önskar. Även av andra skäl är det önskvärt att hyreslägenheter i ökad utsträckning ombildas till bostadsrätter. Bostadsrättsboendet ger både ett direkt inflytande över bostadsförvaltningen och ett ansvar för bostadsfastighetens ekonomi. Erfarenheter har bl.a. visat att skadegörelse m.m. minskat efter en ombildning och att även boendekostnaderna därigenom kunnat begränsas. En försäljning av kommunala hyreslägenheter till de boende skulle förutom att de boendes önskemål tillgodoses även medföra att kommunerna erhåller en välbehövlig förstärkning av sin ekonomi.
Olika åtgärder bör mot den redovisade bakgrunden vidtas för att underlätta en omvandling av de kommunala bostadsföretagens hyreslägenheter till bostadsrätter. Vad utskottet anfört i denna fråga med anledning av folkpartiets partimotion Bo247 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Även moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 13 får därmed till viss del anses vara tillgodosedd.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13.beträffande utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo247 och 1990/91:Bo402 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 23.Ägarförhållandena hos de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 14, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Som utskottet" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kommunerna bör avveckla sitt ägande av bostadsföretag. Något skäl föreligger därför inte att diskutera vilka olika kombinationer av ägande som skall berättiga till en klassificering som allmännyttigt bostadsföretag. Gällande särregler för de bostadsföretag som i dag klassas som allmännyttiga bör snarast avvecklas. Motion Bo241 (c) avstyrks.
24.Ökade möjligheter att bo i bostadsrätt (mom. 15)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 44 slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Bostadsrätten utgör en för många människor attraktiv boendeform. Inte minst framgår detta förhållande av att efterfrågan på lägenheter upplåtna med bostadsrätt har ökat under en lång rad av år. Det framstår sålunda som uppenbart att många människor uppskattar den förening av enskilt ägande och gemensamt ansvarstagande för fastigheten som bostadsrättsboendet erbjuder. Bostadsrätten är också en boendeform som passar snart sagt alla såväl unga som gamla. Hos de unga kan bostadsrättsboendet dessutom leda till en ökad sparstimulans -- något som i sig måste bedömas som värdefullt. Det har också visat sig att en rad positiva effekter kan uppnås när upplåtelseformen i ett bostadsområde eller en enskild fastighet övergår från hyresrätt till bostadsrätt. Ofta har sådana ombildningar fört med sig minskade sociala problem och en större gemenskap bland de boende. Vidare har bostadskostnaderna reducerats genom minskat slitage och genom egna insatser i förvaltningen av bostäderna.
Enligt bostadsutskottets mening talar de ovan redovisade förhållandena entydigt för att de olika restriktioner som i dag gäller för bostadsrättsboendet måste avskaffas. De restriktioner och förhållanden i övrigt som därför snarast bör föranleda ändrad lagstiftning eller andra åtgärder gäller bl.a. hyresgästernas förköpsrätt vid försäljning, hembudsreglerna, särbehandlingen av vissa riksorganisationer för bostadsrättsföreningar samt realisationsvinstbeskattningen.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo252 (fp) yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15.beträffande ökade möjligheter att bo i bostadsrätt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25.Förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter (mom. 16, motiveringen)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Som utskottet" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ingen förståelse för vänsterpartiets förslag att förbjuda omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Att på detta sätt hindra människors önskemål om sitt boende leder snarast tankarna till den östeuropeiska modell som numera dess bättre är under upplösning. Tvärtemot vad motionärerna föreslår bör nuvarande hinder för bildande av bostadsrättsföreningar undanröjas så att fler människor ges möjlighet att äga sin bostad. Motion Bo224 (v) yrkande 14 avstyrks således.
26.Förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter (mom. 16)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Som utskottet" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i vänsterpartiets partimotion Bo224 anförs om de problem som blir följden av handeln med bostadsrätter. Den helt oreglerade handeln har medfört sådana priser att det i dag är omöjligt för flertalet att överta en bostadsrätt i bristområden. Följden har blivit en ökad segregation och att hushåll utan ett stort kapital blivit utestängda från sådana bostadsområden där bostadsrätterna dominerar.
Utskottet anser att en kooperativ förvaltning i form av bostadsrätter i sig är en bra idé. Villkoren för denna upplåtelseform måste dock ändras i flera avseenden för att boende i bostadsrätt i fortsättningen inte skall bli förbehållet ett fåtal. Hembudsskyldighet och priskontroll måste införas för att undvika en sådan utveckling. I avvaktan på beslut i dessa frågor anser utskottet att ett förbud bör gälla mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan.
I sammanhanget vill utskottet även understryka att också efter de ovan förordade ändringarna i villkoren för bostadsrättsboendet bör en omvandling av allmännyttigt ägda fastigheter till bostadsrätter inte komma i fråga. Däremot kan hyresgästerna helt eller delvis överta förvaltningsansvaret inom hyresrättens eller den kooperativa hyresrättens ram.
Utskottets ovanstående överväganden med anledning av vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16.beträffande förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 27.Producenter vid nyproduktion av bostadsrätter (mom. 17)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Inte heller" och slutar med "bostadsrätter avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att vissa kommuners agerande i samband med fördelning av markanvisning och byggrätter för nyproduktion av bostadsrättslägenheter är oacceptabelt. Som anförs i motion Bo411 (m) favoriseras HSB och Riksbyggen via politiska beslut i många kommuner. Ett sådant agerande ter sig särskilt stötande mot bakgrund av att bostadsproduktionen i så hög grad sker med stöd av statliga subventioner och därmed med användande av allmänna skattemedel. Det ensidiga gynnandet av vissa byggherrar riskerar också att leda till högre boendekostnader. Undersökningar i bl.a. Uppsala har visat att boendekostnaderna är lägre i de privata bostadsrättsföreningarna än i HSB och Riksbyggen.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med de påtalade problemen. Utskottet avser att i annat sammanhang återkomma med förslag angående olika statliga regler som verkar diskriminerande för vissa bostadsrättsföreningar.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo411 (m) yrkande 9 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17.beträffande producenter vid nyproduktion av bostadsrätter att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo411 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 28.Självbyggarinsatser i bostadsbyggandet (mom. 18)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 45 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt den positiva inställning till självbyggarinsatser i bostadsproduktionen som kommer till uttryck i de aktuella motionerna. Genom självbyggarinsatser och återbruk av material kan byggkostnaderna hållas nere. Detta bör stimuleras både vad gäller småhus och flerbostadshus och såväl vid nyproduktion som vid ombyggnad. Såväl det organiserade som det spontana och individuella självbyggeriet bör uppmuntras på olika sätt. Utskottet anser att regeringen bör ge boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att stödja självbyggeriet. Därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Vad utskottet med anledning av partimotionen från vänsterpartiet Bo224 yrkande 3 resp. från miljöpartiet Bo233 yrkande 7 anfört angående självbyggarinsatser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18.beträffande självbyggarinsatser i bostadsbyggandet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo224 yrkande 3 och 1990/91:Bo233 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29.Uppdelning av stora lägenheter (mom. 19)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Några särskilda" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Från vissa håll i den bostadspolitiska debatten framförs åsikten att ett av de stora problemen på den svenska bostadsmarknaden skulle vara att människor inte byter bostad tillräckligt ofta. Bostadsutskottet delar inte åsikten att en ökad rörlighet på bostadsmarknaden i sig är önskvärd. Det är socialt viktigt att kunna bo kvar där man slagit rot och har sin trygghet, sitt sociala nätverk. Däremot är det önskvärt att de som bor för stort kan få hjälp med en uppdelning av sin bostad till mindre lägenheter. På så sätt kan också en mer varierad lägenhetssammansättning uppnås i exempelvis villaområden.
Utskottet instämmer i förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 8 att boverket bör ges i uppdrag att lämna förslag till hur en uppdelning av stora lägenheter kan stimuleras. Det kan handla om rådgivning och spridande av goda exempel. Det kan också handla om direkta stimulanser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19.beträffande uppdelning av stora lägenheter att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30.En rimlig bostadskostnad (mom. 20)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Boendekostnaderna har under de senaste åren tillåtits öka på ett oacceptabelt sätt. För många människor har de upprepade hyreshöjningarna inneburit att de till slut har blivit beroende av socialbidrag för att klara sitt uppehälle. De senast genomförda hyreshöjningarna i februari i år på upp mot 25% har ytterligare understrukit behovet att sätta en övre gräns för vad ett normalhushåll skall behöva betala för sitt boende.
I den bostadspolitiska debatten har det vid olika tillfällen förekommit försök att definiera vad som kan anses vara en rimlig kostnad för bostaden. Utskottet anser att ett sådant mått skulle vara en värdefull utgångspunkt för en bedömning av vilka bostadspolitiska åtgärder i övrigt som behöver vidtas för att begränsa bostadskostnaderna. Den definition som föreslås i vänsterpartiets partimotion kan därvid tas som en utgångspunkt. Det bör således slås fast att en rimlig hyra för en nyproducerad lägenhet om 2 rum och kök bör uppgå till maximalt 20% av bruttolönen för en genomsnittlig industriarbetare. Ett sådant ställningstagande visar att dagens nyproduktionshyra ligger alldeles för högt. Det bör därför ankomma på regeringen att föreslå olika åtgärder för att begränsa boendekostnaderna i framför allt det nyproducerade hyreslägenhetsbeståndet.
Utskottets ställningstagande med anledning av vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20.beträffande en rimlig bostadskostnad att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 31.Målet för nyproduktionen (mom. 21)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Under år" och på s. 46 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Det råder en reell brist på bostäder i stora delar av vårt land. Många hushåll kan betecknas som bostadslösa och andra behöver en ny bostad av andra orsaker. Problemen är störst i de större städerna och på vissa universitetsorter. Glädjande nog har nyproduktionen av bostäder under de senaste åren legat på en hög nivå. Det är dock viktigt att slå fast att en fortsatt stor nyproduktion av bostäder kommer att vara nödvändig under överskådlig tid om man på sikt helt skall kunna bygga bort bostadsbristen. Den ökande andel outhyrda lägenheter som nu har börjat rapporteras från vissa orter är snarare ett tecken på att bostadskostnaderna är för höga än på att bostadsbristen skulle vara avhjälpt.
Riksdagen bör mot denna bakgrund ställa sig bakom det mål för nyproduktionen som föreslås i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 7. I fortsättningen bör således en årlig bostadsproduktion på minst 50000lägenheter eftersträvas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21.beträffande målet för nyproduktionen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 32.Nybyggnadsbehovet (mom. 22)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Bostadsutskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i motion Bo244 (c) angående nybyggnadsbehovet och förhållandena på bostadsmarknaden. Det är således ytterst angeläget att undvika tvära kast i byggnadsverksamheten. Bostadsproduktionen måste ha en långsiktig inriktning och inte styras av tillfälliga faktorer och politiska önskemål. Detta förutsätter en konsekvent bostadspolitik där inte förutsättningarna för bostadsbyggandet ändras från den ena dagen till den andra. Åtgärder måste redan nu sättas in för att möta en förväntad ökning av antalet tomma lägenheter för att på så sätt undvika panikåtgärder om några år.
Antalet permanentbostäder i Sverige överstiger i dag antalet hushåll. Totalt sett borde det mot denna bakgrund redan råda balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder. Att så inte är fallet beror till stor del på att efterfrågan på bostäder finns i redan överbefolkade områden, medan bostäder i andra delar av landet tillåts stå outnyttjade. En aktiv regionalpolitik är därför en av förutsättningarna för att åstadkomma en bostadsmarknad i balans.
De bostadspolitiska åtgärderna måste vidare inriktas på att förhindra ensidighet och segregation. En större andel småhus bör byggas för att nyproduktionen bättre skall svara mot människors önskemål om sitt boende. För att öka valfriheten i boendet på landsbygden måste nyproduktionen där i högre grad inriktas på hyresbostäder.
För att undvika tvära kast i byggverksamheten och möta en befarad nedgång i nybyggnadsverksamheten och tillgodose nödvändig ombyggnation är det vidare nödvändigt, som också framhålls i centermotionen, att nu häva begränsningarna av ombyggnadsverksamheten genom att återgå till samma garanterade räntesats för ombyggnad som vid nybyggnad.
Vad riksdagen med anledning av motion Bo244 (c) yrkande 7 ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22.beträffande nybygggnadsbehovet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo244 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 33.En inventering av statens markinnehav (mom. 23)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Det behövs, som framhålls i centerpartiets partimotion Bo543, en rad åtgärder för att i Stockholmsområdet skapa en levande och väl fungerande stadsmiljö. Dessa åtgärder bör bl.a. syfta till att åstadkomma regional balans, en trygg och säker social miljö samt en ökad tillgång på bostäder. Som ett led i strävandena i det senare avseendet bör möjligheterna att frigöra mark lämplig för bostadsbyggande undersökas. I detta sammanhang kan statens markinnehav, som är av en betydande omfattning, utgöra en resurs. Staten bör därför inventera sitt markinnehav i Stockholmsregionen i syfte att kartlägga i vilken omfattning marken kan användas för bostadsbyggande.
Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion Bo543 yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 23.beträffande en inventering av statens markinnehav att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo543 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 34.Avveckling av hyresförlustgarantilånen (mom. 24)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med anledning" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att inga hyresförlustgarantilån har utgått under budgetåret 1989/90 föreslår boverket i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret att lånen skall avvecklas. Enligt verket är den nuvarande situationen på bostadsmarknaden sådan att behov av lånen saknas. I likhet med motionärerna i motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga delar utskottet boverkets uppfattning. Hyresförlustgarantilånen bör sålunda avvecklas i enlighet med motionsförslaget.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:24.beträffande avveckling av hyresförlustgarantilånen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo244 yrkande 13 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35.Statens förlustansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (mom. 25)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med anslutning" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i motion Bo244 (c) yrkande 20 framförda uppfattningen att den s.k. § 33-ersättningen bör avvecklas av statsfinansiella skäl fr.o.m. den 1 juli 1991. De medel som härigenom frigörs bör i enlighet med förslag i samma motion användas för andra mer offensiva insatser.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:25.beträffande statens förlustansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo244 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36.Avveckling av SBAB (mom. 26)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet kan" och på s. 48 slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det är bostadsutskottets uppfattning att bostadskreditmarknaden bör avregleras. Staten bör därför inte genom ett direkt ägande vara en aktör på denna marknad. Som en följd härav bör därför statens ägaransvar i SBAB upphöra. Efter en försäljning av bolaget får det agera på kreditmarknaden på samma villkor som övriga kreditinstitut, dvs. utan statligt ägande.
Vad utskottet nu med anslutning till moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 16 såvitt nu är i fråga och motion Bo252 (fp) yrkande 16 anfört om en avveckling av SBAB bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 26.beträffande avveckling av SBAB att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 16 och 1990/91:Bo402 yrkande 16, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37.Markvillkoret (mom. 28)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de invändningar mot markvillkoret som reses i de nu behandlade motionerna (m), (fp) och (c). Enligt utskottets mening har villkoret inneburit ett onödigt hinder för bostadsbyggandet. Byggföretag och byggherrar har förlorat möjligheten att genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och projekteringsalternativ. Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna förstärkas förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges ökade möjligheter att medverka.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening markvillkoret avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991 i enlighet med förslagen i moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 24 samt i motionerna Bo225 (c) yrkande 7, Bo244 (c) yrkande 12 och Bo252 (fp) yrkande 11. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:28.beträffande markvillkoret att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo225 yrkande 7, 1990/91:Bo244 yrkande 12, 1990/91:Bo252 yrkande 11 och 1990/91:Bo402 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38.Konkurrensvillkoret (mom. 29)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Även när" och slutar med "tidigare ställningstaganden" bort ha följande lydelse:
De invändningar som kan riktas mot markvillkoret gäller i allt väsentligt också konkurrensvillkoret. Även detta villkor medför sålunda försämrade villkor för enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion. För att öka flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör därför konkurrensvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991 i enlighet med förslagen i motionerna Bo252 (fp) yrkande 12 och Bo411 (m) yrkande 19. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:29.beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 12 och 1990/91:Bo411 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39.Förmedlingsrätten för nybyggda bostadsrättslägenheter (mom. 30)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
I en gemensam reservation (m) och (fp) till föregående års bostadsbetänkande anförde reservanterna:
Det är ett ovedersägligt faktum att många människor önskar bo med bostadsrätt. Denna upplåtelseform förenar enskilt ägande och gemensamt ansvarstagande på ett sätt som tilltalar många människor. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav starka skäl som talar för att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra för fler människor att bo med bostadsrätt. Som en av dessa åtgärder bör enligt utskottets mening ingå att tillförsäkra dem som bostadssparar i bostadsrättsorganisationerna eller i bank via en sådan organisation en rimlig andel av de nya bostadsrättslägenheter som uppförs. Det förekommer relativt ofta att kommunerna med utnyttjande av sin anvisningsrätt förmedlar en alltför stor andel av lägenheterna till icke bostadssparare. Det är naturligtvis inte rimligt att de som genom sitt sparande på ett aktivt sätt bidrar till att nya bostadsrättslägenheter kommer till endast i begränsad utsträckning kan få tillgång till dessa lägenheter. I propositionen om kommunal bostadsanvisningsrätt m.m. (prop. 1987/88:35, s.31) har också dåvarande bostadsministern -- med hänvisning till en överenskommelse mellan Storstockholms bostadsförmedling och HSB -- uttalat sig för att en kommunal förmedling av 20 % av ny- och ombyggda bostadsrättslägenheter kan vara en rimlig riktpunkt i fråga om den högsta andel som bör kunna bli föremål för kommunal anvisningsrätt.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening ett mål sålunda vara att bostadslånereglerna ändras så att högst 20 % av de nyproducerade bostadsrättslägenheterna får förmedlas av kommunen. Härigenom uppfylls också de intentioner i detta avseende som riksdagen tidigare uttalat sig för.
Bostadsutskottet delar vad som i reservationen anförts. Riksdagen bör därför med anledning av motionerna Bo252 (fp) yrkande 6 och Bo411 (m) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om förmedlingsrätten till nybyggda bostadsrättslägenheter.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:30.beträffande förmedlingsrätten för nybyggda bostadsrättslägenheter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 6 och Bo411 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40.Aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag (mom. 31)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Genom ett riksdagsbeslut hösten 1987 skapades särskilda regler beträffande aktieutdelningen för de allmännyttiga bostadsföretag som är organiserade som aktiebolag. Genom beslutet har dessa företags självbestämmande på denna punkt beskurits på ett sätt som inte är acceptabelt. I motioner (m), (fp) och (c) restes också invändningar mot att särskilda regler skulle fastställas i fråga om aktieutdelningen från de allmännyttiga företagen. Dessa invändningar äger enligt utskottets mening fortsatt giltighet. I enlighet med aktiebolagens regler bör det därför vara aktieägarna som bestämmer utdelningens storlek också för de allmännyttiga bostadsföretagen. Den införda begränsningen för dessa företag bör sålunda upphävas i enlighet med förslagen i motionerna Bo252 (fp) yrkande 21 och Bo411 (m) yrkande 7. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:31.beträffande aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 21 och Bo411 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41.Kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen (mom. 32)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 52 slutar med "avseende produktionskostnadsprövningen" bort ha följande lydelse:
Dagens bostadsfinansieringssystem är så krångligt och styrande för bostadsproduktionen att det snarast måste ersättas av ett system som innefattar ett mindre subventionsmoment och en större grad av frihet för den byggande. I avvaktan på att detta nya finansieringssystem kan införas finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att vidta de förbättringar i dagens system som är möjliga. En sådan möjlig förbättring är att ta bort kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen.
Utskottet delar mot bakgrund av det ovan anförda inte uppfattningen att det med dagens kostnadskontroll skulle vara möjligt att hålla bostadskostnaderna nere. Det finns snarare anledning hävda att kostnadskontrollen har en rakt motsatt verkan. Den tvingar ofta fram ändringar i planer och projektering som förlänger produktionstiden och därmed också ökar kostnaderna.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen tas bort i enlighet med förslagen i motionerna Bo252 (fp) yrkande 13 och Bo411 (m) yrkande 18 a. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:32.beträffande kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 13 och Bo411 yrkande 18 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42.Mindre genomgripande upprustning (mom. 33)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Motsvarande motionsyrkande" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer med vad som i motion Bo201 (c) anförts om villkoren för statliga ombyggnadslån till egnahem. Nuvarande lånevillkor bör ses över i syfte att förhindra att de medverkar till att ombyggnaderna blir mer genomgripande än vad som är nödvändigt. Det bör sålunda vara möjligt att belåna även mindre genomgripande upprustning av egnahem. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 33.beträffande mindre genomgripande upprustning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo201 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 43.Hyresgästyttrande vid ombyggnadslån (mom. 34)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
När beslutet att införa yttrande från hyresgästförening som krav för ombyggnadslån fattades år 1986 reserverade sig ledamöter från moderata samlingspartiet. I den nu aktuella motionen från detta parti redovisas olika missförhållanden som kravet på hyresgästyttrande lett fram till. Det kan således exempelvis inträffa att ingen av de boende i en fastighet som skall byggas om är medlem i den organisation som fattar beslut för deras räkning. Bostadsutskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att kravet på ett formellt hyresgästyttrande starkt kan ifrågasättas.
Ombyggnaden av en fastighet är främst en angelägenhet för fastighetsägaren och berörda hyresgäster, som bäst sköts utan inblandning av vare sig organisationer eller myndigheter. Det bör i stället vara självklart att en fastighetsägare som avser att renovera sin fastighet skall informera berörda hyresgäster om sina planer. Hyresgästerna bör sedan själva få avgöra i vilken form de vill samråda och diskutera med fastighetsägaren.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo411 (m), yrkande 5 såvitt nu är i fråga, leder fram till slutsatsen att kravet på hyresgästyttrande vid ombyggnadslån snarast bör avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande får även anses innebära att de frågor om hyresgästyttrandet som behandlas i motion Bo252 (fp) kommer att få sin lösning.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 34.beträffande hyresgästyttrande vid ombyggnadslån att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 27 och 1990/91:Bo411 yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 44.Hyresgästyttrande vid ombyggnadslån (mom. 34)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att hyresgästernas inflytande vid ombyggnad och underhåll bör förstärkas genom att besluten fattas av de boende som verkligen är berörda av en åtgärd. Enligt rådande ordning utövas inflytandet av en hyresgästorganisation. Detta kan ibland leda till att de närmast berörda hyresgästernas intresse inte tas till vara på det sätt de önskar. Utskottet anser därför att det hyresgästyttrande som krävs för att ombyggnadslån skall beviljas fortsättningsvis bör utfärdas av hyresgästerna i den fastighet som skall byggas om på det sätt som föreslås i folkpartimotionen Bo252. En sådan ordning torde medverka till att ombyggnader sker med större varsamhet. Enligt utskottets mening är kravet på att hyresgästinflytandet skall utövas av hyresgästerna själva också en förutsättning för att de boende skall kunna ta ansvar för den egna bostaden.
Utskottet instämmer också i förslaget att lägenhetsinnehavarens medgivande normalt skall krävas för ombyggnad inne i lägenheten. Det bör dock betonas att nödvändiga reparationsåtgärder på olika tekniska system, exempelvis byte av rörstammar, måste kunna genomföras utan att varje enskild lägenhetsinnehavare tar ställning i frågan.
Utskottets ovanstående överväganden med anledning av förslagen i motion Bo252 (fp) yrkande 27 såvitt nu är i fråga om hyresgästinflytandet över underhållet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär också att förslagen i motion Bo411 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga till viss del tillgodoses.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 34.beträffande hyresgästyttrande vid ombyggnadslån att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 27 och 1990/91:Bo411 yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 45.Avveckling av räntestödet för underhåll (mom.35)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "höga boendekostnader" bort ha följande lydelse:
Systemet med räntesubventioner till fastighetsunderhåll riskerar att leda till en osund fastighetsförvaltning. Räntestödet uppmuntrar till lånefinansiering av underhållet av såväl gemensamma utrymmen som de enskilda lägenheterna. Följden blir att kostnader som självklart bör bäras av dagens boende skjuts framåt till kommande hyresgäster. En sundare fastighetsförvaltning kan erhållas om nuvarande räntestöd avvecklas och i stället ersätts med skattebefriade reparationsfonder.
Avvecklingen bör inledas med att inga nya underhållsåtgärder beviljas räntestöd. På grund av tidpunkten för riksdagsbehandlingen av detta ärende kan inte avvecklingen inledas den 1 april i år som föreslagits i motion Bo244 (c) utan bör i stället påbörjas den 1 juli enligt förslaget i motion Bo230(m).
Vad utskottet nu anfört med anledning av de aktuella motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 35.beträffande avveckling av räntestödet för underhåll att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 5 och 1990/91:Bo244 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46.Ändrade regler för räntestöd (mom. 36, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 45
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Inte heller" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att avvecklingen av räntestödet bör inledas den 1 juli i år. Några regeländringar för detta stöd är mot denna bakgrund inte meningsfulla. Motion Bo252 (fp) yrkande 37 avstyrks.
47.Ändrade regler för räntestöd (mom. 36)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Inte heller" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att räntestödet för underhåll av bostäder bör begränsas på det sätt som föreslagits i motion Bo252 (fp) yrkande 37. På sikt bör denna subventionsform kunna ersättas av bl.a. skattebefriade reparationsfonder. Redan nu bör dock villkoren för räntestödet ändras så att stöd inte utgår till åtgärder i enskilda lägenheter. Denna del av räntestödet leder endast till en ren lånefinansiering av det löpande lägenhetsunderhållet. Räntestöd bör fortsättningsvis inte heller utgå till miljonprogrammets årgångar.
Det bör ankomma på regeringen att snarast göra de regeländringar som krävs för att genomföra de av utskottet förordade begränsningarna av räntestödet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 36.beträffande ändrade regler för räntestöd att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 48.Skattebefriade reparationsfonder (mom. 37)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Utskottet har" och på s. 55 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Ett system för fastighetsunderhåll bör inrättas som gör det möjligt att finansiera såväl det långsiktiga som kortsiktiga underhållet ur hyresinkomsterna från fastigheten. Denna typ av åtgärder bör således inte lånefinansieras utan bekostas av dem som för tillfället bor i fastigheten. En viss kapitaluppbyggnad och omfördelning över tiden är dock nödvändig även vad gäller fastighetsunderhållet. Detta bör ske genom skattebefriade underhållsfonder enligt de förslag som förs fram i motioner från m, fp och c. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att det finns en långsiktig planering av underhåll av lägenheter för att garantera en god boendemiljö och för att hålla nere hyreskostnaderna. En sådan förutseende, långsiktig planering sker bäst genom att en del av hyran avsätts till särskilda underhållsfonder. På sikt kommer dessa fonder att medverka till att hyreshöjningar kan hållas tillbaka i renoverade fastigheter och att den nuvarande detaljregleringen och byråkratin genom den statliga stödgivningen starkt begränsas.
De närmare villkoren för fastighetsägarnas rätt att fondera medel till underhåll av lägenheterna skattefritt bör bli föremål för vissa vidare överväganden. Möjligheterna till inflytande för de enskilda hyresgästerna över det löpande underhållet i den egna lägenheten bör därvid beaktas. Det bör ankomma på regeringen att med utgångspunkt i förslagen i de aktuella motionerna utarbeta förslag i frågan och därefter snarast återkomma till riksdagen.
Vad utskottet ovan anfört om skattebefriade reparationsfonder med anledning av motionerna Bo252 (fp) yrkande 23, Bo402 (m) yrkande 18 samt Bo413 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 37.beträffande skattebefriade reparationsfonder att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 23, 1990/91:Bo402 yrkande 18 och 1990/91:Bo413 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 49.De kommunala VA-näten (mom. 38)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 56 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den oro för VA-näten som centerpartiets partimotion ger uttryck för. Det förfall som i dag hotar VA-näten i många städer och tätorter kan inte tillåtas fortsätta. Det är av central betydelse att det problemområde som beskrivs i den aktuella motionen i fortsättningen ägnas större uppmärksamhet. Risken är annars mycket stor för samhällsekonomisk misshushållning vad gäller vatten- och avloppssystemet i många tätorter. Den nuvarande renoveringstakten av VA-näten är orimligt låg. Vissa beräkningar ger vid handen att det med den nuvarande förnyelsetakten kommer att ta 400--500 år att byta ut landets vattenledningar. Detta skall ställas mot de befintliga VA-ledningarnas tekniska livslängd på 20--100 år.
Enligt utskottets mening är det mot bakgrund av de omfattande problemen i dagens VA-nät nu nödvändigt att utforma ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett framtida sammanbrott av dessa nät. Åtgärdsprogrammet bör inriktas på att fram till år 2000 i första hand förnya det VA-nät som anlagts före år 1965. Programmet bör inte enbart innefatta en inventering för att klarlägga behovet av underhåll när det gäller VA-näten. En redovisning av de effekter på miljön som den eftersatta förnyelsen innebär bör vara en central uppgift. Det måste också klarläggas hur kommunerna skall kunna få ekonomiskt utrymme för insatserna.
Parallellt med dessa insatser är det viktigt att utveckla nya och bekväma metoder på detta område som mer effektivt svarar mot det ekologiska systemet och naturens eget kretslopp.
Utskottet föreslår mot den redovisade bakgrunden att regeringen kallar kommunerna till överläggningar om ett åtgärdsprogram. Regeringen bör därefter återkomma med förslag till riksdagen om ett statligt stimulansbidrag för att snabbt komma i gång med åtgärderna. Vad utskottet anfört i denna fråga med anslutning till centerpartiets partimotion Bo306 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån motion Bo250 (fp) inte kan anses vara tillgodosedd genom utskottets ställningstagande avstyrks denna motion.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 38.beträffande de kommunala VA-näten att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo306 och med avslag på motion 1990/91:Bo250 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50.Upphävande av beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem (mom. 39)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "I samband" och på s. 58 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett väl fungerande bostadsfinansieringssystem måste vara stabilt och kunna fungera över en längre tid och under skiftande ekonomiska förhållanden. Som konstateras i motionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet uppfyller inte det nya finansieringssystemet dessa krav.
Statens stöd till bostadsbyggandet är en del av den ekonomiska politiken. En ansvarsfull ekonomisk politik har som ett av sina grundläggande syften att hålla inflationen på en låg nivå. En sådan politik innebär också en press nedåt på räntan.
Enligt riksdagens beslut i december 1990 skall, efter utgången av 1992, även det befintliga bostadsbeståndet omfattas av det nya systemet. Detta innebär alltså att räntebidragen avses "omformas" till räntelån. Även om regeringen formellt kan anses ha rätt att vidta denna förändring fråntar detta inte staten från det moraliska ansvaret gentemot låntagarna.
De som inte vill gå in i det nya räntelånesystemet, med alla dess osäkra faktorer om den framtida utvecklingen, kommer i ett slag att få dramatiskt ökade boendekostnader. En sådan förändring är inte acceptabel, inte minst mot bakgrund av att de borttagna subventionerna inte samtidigt används till att sänka det totala skattetrycket.
De som av ekonomiska skäl inte kan stå utanför det nya systemet kan i en framtid komma att finna att de är ägare till ett småhus vars skulder överstiger det pris de kan få ut vid en försäljning. Detta är inte godtagbart.
Det finns en rad svagheter och problem med det nya finansieringssystemet. Det minskar statens intresse av att bedriva antiinflationspolitik. Vid låg inflation och högt ränteläge kommer det att medföra en betydande ekonomisk belastning på statsbudgeten.
Det kan dessutom leda till sjunkande fastighetspriser och innebära att fastigheterna måste säljas till ett lägre pris än summan av investeringslånet och räntelånet. Systemet skulle också med all sannolikhet leda till att det i det närmaste blir omöjligt att bygga i glesbygd.
Vad som nu anförts innebär att beslutet om räntelån bör rivas upp. I de nu behandlade motionerna lämnas förslag till hur ett system för nya bostäder bör utformas. Det bör bygga på enhetlig beräkningsmetod, vara neutralt och således utgå lika för alla byggherrar och upplåtelseformer. Inom ramen för ett sådant system bör utgående räntebidrag minskas genom årlig upptrappning av den garanterade räntan.
Subventionerna skall utformas så att statlig detaljstyrning och olika regleringar slopas. Systemet får således inte styra bostädernas storlek, utformning och upplåtelseformer. Dessa faktorer skall styras av konsumenternas efterfrågan. Länsbostadsnämnderna bör avskaffas, en översyn av bruksvärdessystemet göras och lätthanterliga villkor för finansieringen av bostadsbyggandet skapas.
För befintliga bostäder behålls nuvarande räntesubventionssystem. Upptrappningstakten av den garanterade räntan bör dock anpassas till det nya systemet på så sätt att kostnadsparitet uppnås. Vad nu anförts får inte innebära några drastiska förändringar av de boendes villkor.
Utskottet anser slutligen att ett nytt bostadsfinansieringssystem, byggt på ovan skisserade enhetslån och med möjlighet till omfördelning över tiden, bör kombineras med insatser för ett ökat bosparande.
I enlighet med förslagen i de nu behandlade motionerna (m), (fp) och (c) bör därför beslutet upphävas. I stället bör ett nytt bostadsfinansieringssystem enligt de i samma motioner och i enlighet med ovan angivna riktlinjer införas. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:39.beträffande upphävande av beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo225 yrkande 6, 1990/91:Bo236, 1990/91:Bo239, 1990/91:Bo244 yrkande 8, 1990/91:Bo252 yrkandena 14, 31 och 32, 1990/91:Bo402 yrkandena 14, 15 och 17 samt 1990/91:Bo411 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51.Stödgrundande åtgärder (mom. 40, motiveringen)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Det har" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Det är utskottets principiella uppfattning att det s.k. räntelånesystemet inte bör införas i enlighet med motionsförslag (m). Skäl saknas sålunda att diskutera detaljer i detta system. Vänsterpartiets partimotion Bo221 yrkande 6 avstyrks sålunda.
52.Stödgrundande åtgärder (mom. 40)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Det har" och slutar med "hänvisas härtill" bort ha följande lydelse:
Det bör enligt utskottets mening vara en strävan att stärka hyresgästernas inflytande över sitt boende. Inte minst gäller detta i situationer där underhåll eller ombyggnad av den egna lägenheten är aktuell. För att ge de boende förbättrad möjlighet att medverka i och påverka innehåll och omfattning m.m. av sådana åtgärder bör därför av hyresgästerna anlitade konsulter i framtiden kunna användas i en större utsträckning än vad som i dag är fallet. Som ett förtydligande till beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem bör därför kostnad för hyresgästkonsult omfattas av räntelån och subventioner enligt det nya systemet i enlighet med förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 6. Huvudparterna på hyresmarknaden är överens om att så bör vara fallet. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:40.beträffande stödgrundande åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53.Uppföljningen av finansieringssystemets effekter (mom. 41, motiveringen)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "Motionens avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med motionsförslag (m), (fp) och (c) bör beslutet om det s.k. räntelånesystemet upphävas. Räntelånesystemet bör sålunda inte införas. Någon uppföljning av systemet i enlighet med förslaget i motion Bo215 (s) erfordras därmed inte. Motionen avstyrks.
54.Räntebidragen vid överlåtelse av allmännyttans bostäder (mom. 42)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Vid sin" och slutar med "9 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det förtjänar enligt bostadsutskottets mening ånyo att framhållas att det i första hand är ett kommunalt ansvar att de bostadspolitiska riktlinjerna omsätts i praktisk handling. Det är sålunda ägaren/kommunen och de boende som skall avgöra om en förändring från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt skall komma till stånd. Riksdagen har också utformat en lagstiftning som syftar till att underlätta för de boende att själva ta ansvar för sitt boende bl.a. genom omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Det finns sålunda goda motiv för uppfattningen att dessa beslut inte skall styras genom att räntebidrag slopas om allmännyttigt ägda bostäder omvandlas till bostadsrätter. Utskottet tillstyrker med det nu anförda motionerna Bo244 (c) yrkande 11, Bo252 (fp) yrkande 9 samt moderata samlingspartiets partimotion Bo402 yrkande 9.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:42.beträffande räntebidragen vid överlåtelse av allmännyttans bostäder att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo244 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 9 och 1990/91:Bo402 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55.Återinförande av taket i den s.k. räntebidragstrappan (mom. 43)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Motivet för" och på s. 60 slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Redan i samband med att förslaget om att slopa taket i den s.k. räntebidragstrappan lades fram hösten 1990 riktades invändningar häremot i motioner (m) och (fp). Dessa invändningar äger enligt utskottets mening fortsatt giltighet. I avvaktan på att ett nytt bostadsfinansieringssystem införs bör sålunda taket i räntebidragstrappan återinföras i enlighet med förslagen i motionerna Bo252 (fp) yrkande 38 och Bo411 (m) yrkande 18 b.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:43.beträffande återinförande av taket i den s.k. räntebidragstrappan att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo252 yrkande 38 och 1990/91:Bo411 yrkande 18 b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
56.Hyresrabatter (mom. 45)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Sedan utgången" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Redan i samband med riksdagens beslut hösten 1982 om att införa temporära stimulansåtgärder bl.a. i form av statsbidrag för hyresrabatter restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner från m, fp och c. Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet borde ges en inriktning som innebär att produktionen kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas. Även om inga fler bostadshus blivit berättigade till hyresrabatter sedan utgången av år 1985 finns det enligt bostadsutskottets mening anledning hävda att statsbidragsgivningen avseende redan utgående rabatter bör upphöra per den 1 juli 1991.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo230 (m) yrkande 4 och Bo244 (c) yrkande 19 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:45.beträffande hyresrabatter att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo230 yrkande 4 och 1990/91:Bo244 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57.Återflyttningsbidragen (mom. 46)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Det utgår" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:
När förslaget om införande av återflyttningsbidragen förelades riksdagen hösten 1986 riktades invändningar häremot i motioner från m, fp och c. Vad som i dessa motioner anförts om att bidragen kan komma att motverka varsamma ombyggnader och medverka till att den byggande blir mindre observant på möjligheterna att hålla kostnaderna nere äger fortsatt giltighet. Det kan sålunda med fog hävdas att återflyttningsbidragen på sikt kan komma att innebära en ytterligare ökning av boendekostnaderna.
Med hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av behovet av besparingar på statsbudgeten bör enligt bostadsutskottets mening återflyttningsbidragen avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991. Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo230 (m) yrkande 3 och Bo244 (c) yrkande 21 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:46.beträffande återflyttningsbidragen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo230 yrkande 3 och 1990/91:Bo244 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58.Nybyggnadsbidragen (mom. 47)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Avsikten med att införa nybyggnadsbidragen var att genom bidragen förverkliga bostadsbyggnadsprojekt som annars inte skulle ha kommit till stånd. Det finns dock enligt utskottets mening inte några tecken på att bidragen i sig på något avgörande sätt skulle ha påverkat de obalanser som utmärker dagens bostadsmarknad. Vad som behövs för att komma till rätta med dessa problem är inte nya subventioner utan åtgärder av ett betydligt mera grundläggande slag.
Förutom de ovan redovisade invändningarna mot nybyggnadsbidragen kan de enligt bostadsutskottets mening dessutom komma att verka kostnadshöjande. Utskottet delar med hänvisning till det nu anförda uppfattningen i motionerna Bo230 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 18 om att nybyggnadsbidragen bör avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:47.beträffande nybyggnadsbidragen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo230 yrkande 2 och 1990/91:Bo244 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
59.Ungdomsbostadsstödet (mom. 48)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "De skäl" och på s. 63 slutar med "yrkande 35" bort ha följande lydelse:
Ungdomsbostadsstödet är ännu ett exempel på hur regeringen genom stimulanser och punktinsatser försöker komma till rätta med grundläggande obalanser på bostadsmarknaden. Ungdomsbostadsstödet har knappast inneburit att några nya lägenheter tillkommit. Vad som behövs är i stället genomgripande åtgärder som ger verkliga förbättringar och som innebär att grunden läggs för en bostadspolitik med en helt ny inriktning. Genom att skapa en fungerande bostadsmarknad löser man också ungdomens bostadsfråga på det bästa sättet.
Med hänvisning till det nu anförda förordar utskottet att ungdomsbostadsstödet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1991 i enlighet med vad som föreslås i motionerna Bo230 (m) yrkande 1, Bo244 (c) yrkande 17 och Bo252 (fp) yrkande 35. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:48.beträffande ungdomsbostadsstödet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo230 yrkande 1, 1990/91:Bo244 yrkande 17 och 1990/91:Bo252 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60.Avveckling av ungdomsboendedelegationen (mom. 49)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Enligt bostadsutskottets" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:
Tillsättandet av ungdomsbostadsdelegationen är ett av många exempel på hur den socialdemokratiska regeringen i stället för att sätta in konkreta och relevanta åtgärder försöker reglera eller utreda fram resultat. Delegationen kan inte tillgodose ungdomens bostadsönskemål. Vad som behövs är i stället kraftfulla åtgärder av generell natur som skapar en dynamisk bostadsmarknad där valfriheten är stor och utbudet av bostäder styrs av efterfrågan. Ungdomsbostadsdelegationen bör mot bakgrund härav avvecklas i enlighet med förslagen i motion Bo252 (fp) yrkande 36.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:49.beträffande avveckling av ungdomsboendedelegationen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61.Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (mom. 50)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Bostadsutskottet har" och på s. 65 slutar med "165milj.kr." bort ha följande lydelse:
Riksantikvarieämbetet har under en följd av år påtalat att behovet av medel för stöd till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen klart överstiger gällande ram för långivningen och att ramen därför bör höjas kraftigt. Även i år upprepar ämbetet sitt budskap. I detta läge föreslår regeringen att ramen tvärtom bör sänkas och bestämmas till ett belopp om 120milj.kr. under det som riksantikvarieämbetet ansett som erforderligt. Det måste betraktas som oförsvarligt av regeringen att på detta sätt riskera att delar av vårt kulturarv går till spillo genom att renoveringsåtgärder inte i tid kan sättas in. Det är enligt bostadsutskottets mening uppenbart att behovet av medel för att bevara vårt äldre byggnadsbestånd klart överstiger den i budgetpropositionen föreslagna ramen. Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör därför bestämmas till en nivå som möjliggör att angelägna åtgärder i detta bostadsbestånd snarast kan komma till stånd. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslaget i motion Bo230 (m) om en ram för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på 240milj.kr. för nästa budgetår. Regeringsförslaget samt motionsyrkanden som förordar ramar på andra nivåer avstyrks.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 50.beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo230 yrkande 10 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och motionerna 1990/91:Bo208, 1990/91:Bo224 yrkande 10, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo244 yrkande 25 och 1990/91:Bo252 yrkande 42 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. fastställs till 240000000kr. för budgetåret 1991/92, 62.Delramen för arkeologiska undersökningar (mom. 52)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Delramen för" och på s. 66 slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Delramen för arkeologiska undersökningar har varit oförändrad sedan möjligheten till detta stöd infördes år 1987. Enligt uppgift överstiger efterfrågan på dessa medel nu ramen. Utskottet anser att det är mycket angeläget att arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande kommer till stånd i erforderlig omfattning. Det är en angelägenhet för hela samhället att på detta sätt kartlägga vårt kulturarv. Kostnadsansvaret för undersökningarna bör således inte åvila enskilda byggherrar och fastighetsägare. Den aktuella ramen bör mot denna bakgrund fastställas på en sådan nivå att ett önskvärt bostadsbyggande inte hindras för att nödvändiga arkeologiska undersökningar ej kunnat finansieras.
Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslaget i motion Bo230 (m) om att den aktuella delramen bör utökas till 10milj.kr. Om delramen under löpande budgetår inte fullt ut skulle behöva användas för arkeologiska undersökningar bör liksom i dag återstående medelsram kunna användas för övriga ändamål inom ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Regeringens förslag avstyrks sålunda.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 52.beträffande delramen för arkeologiska undersökningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo230 yrkande 11 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 medger att av ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. under budgetåret 1991/92 högst 10000000kr. får disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i sambandmed bostadsbyggande,
63.Avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år (mom. 53)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Utskottet inleder" och på s. 67 slutar med "yrkande 41 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i förslagen i motionerna Bo230 (m) yrkandena 12 och 13 samt Bo252 (fp) yrkande 41 om att tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år bör upphöra den 1 juli 1991. Stöd till ombyggnadsåtgärder i detta bostadsbestånd bör i fortsättningen utgå inom ramen för de vanliga bostadslånen. Framför allt är det dock nödvändigt att ett system med underhållsfonder byggs upp så att reparationsåtgärder i det äldre bostadsbeståndet normalt skall kunna ske utan statliga subventioner. Den besparingseffekt som avvecklingen av tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år medför ger också möjlighet att förbättra stödet till åtgärder i den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Vad utskottet i denna fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 53.beträffande avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo230 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Bo252 yrkande 41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64.Beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år (mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 63
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet övergår" och slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den aktuella låneformen bör avvecklas den 1 juli 1991. Någon ram för långivningen blir med ett sådant ställningstagande inte aktuellt att fastställa. Regeringsförslaget samt de behandlade motionsyrkandena avstyrks.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 54.beträffande beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 samt motionerna 1990/91:Bo220 yrkande 4 och 1990/91:Bo224 yrkande 10, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
65.Beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år (mom. 54)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet övergår" och slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Boverket presenterade under år 1990 förslag om nya former för stöd till ombyggnader och förbättringar av bostäder. Även storstadsutredningen har presenterat vissa förslag på detta område. Utskottet finner det mycket angeläget att regeringen under år 1991 utifrån dessa underlag presenterar ett förslag om ett förbättrat stöd till ombyggnader och underhåll m.m. I avvaktan på att ett sådant förslag läggs fram bör ramen för tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år vidgas till 260milj.kr. på det sätt som föreslås i vänsterpartiets partimotion. I miljonprogrammets områden bör det således vara möjligt att erhålla ett bostadssocialt stöd för upprustning av miljö och verksamhet inom ramen för tilläggslångivningen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker bostadsutskottet förslaget i vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 10 såvitt nu är i fråga om en i förhållande till regeringsförslaget med 40milj.kr. vidgad beslutsram för tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år. Även förslaget i motion Bo220 (s) har därmed tillgodosetts. Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 54.beträffande beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo224 yrkande 10 såvitt nu är i fråga, samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och motion 1990/91:Bo220 yrkande 4 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) medger att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 260000000kr. för budgetåret 1991/92,
66.Förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer (mom. 55)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Bostadsutskottet gör" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Redan när beslutet om att införa ett förvärvsstöd till flerbarnsfamiljer togs våren 1987 reserverade sig representanter för moderata samlingspartiet och folkpartiet mot denna nya subventionsform. I stället förordade dessa partier att man genom generella åtgärder inom bl.a. skatte- och familjepolitiken skulle ge alla barnfamiljer ökade möjligheter att efterfråga småhus med äganderätt. Dessa krav har sedan uppprepats ett flertal gånger i olika sammanhang. Förvärvslånen har också visat sig medföra en rad negativa effekter. Det handlar bl.a. om orimliga marginaleffekter mellan dem som får stödet och dem som blir utan, men också om olika former av styrande effekter på människors förvärvsverksamhet m.m.
Mot den redovisade bakgrunden konstaterar utskottet nu med tillfredsställelse att även regeringen vill avskaffa det aktuella förvärvsstödet. Detta förslag tillstyrks och motioner med förslag om fortsatt bidragsgivning avstyrks.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 55.beträffande förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 i fråga om avveckling av det statliga stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem och avslår motionerna 1990/91:Bo210, 1990/91:Bo218, 1990/91:Bo219 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 5,
67.Förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer (mom. 55)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Det torde" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser således att förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem utgör ett viktigt inslag i det fördelningspolitiska stödsystemet. Även om det endast berör ca 4500 hushåll per år går det till sådana hushåll som verkligen är i behov av stöd. Det är därför inte rimligt att, som regeringen föreslår, plötsligt slopa detta stöd av "statsfinansiella skäl".
Enligt utskottets mening är således förvärvsstödet ett bra exempel på en social bostadspolitik som når de mest angelägna grupperna. Dessa kan utan detta stöd knappast efterfråga ett äldre egnahem på en bostadsmarknad med hög efterfrågan och därmed ofta orimligt höga priser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå regeringsförslaget om ett slopat förvärvsstöd och som sin mening ge regeringen till känna vad ovan anförts med anledning av vänsterpartiets partimotion Bo224 yrkande 5 samt motionerna Bo210 (s), Bo218 (s) och Bo219 (s) yrkande 2.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 55.beträffande förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo210, 1990/91:Bo218, 1990/91:Bo219 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 i fråga om avveckling av det statliga stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
68.Statliga lån vid köp av permanentbostäder (mom.57)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Även i" och slutar med "12 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I vissa attraktiva områden kring våra kust- och skärgårdssamhällen har konkurrensen och trycket från fritidsintressena orsakat problem för den bofasta befolkningen. Som framhålls i motion Bo532 (m) kan avfolkning bli en följd av att allt fler bostäder köps upp av fritidsboende. Den bofasta befolkningen har inte tillräcklig köpkraft för att kunna förvärva de fastigheter som blir till salu. Vad som behövs är därför åtgärder som på olika sätt säkrar de permanentboendes möjligheter att bo kvar i de samhällen som är utsatta för ett starkt tryck från fritidsintressena. Det gäller dels att ställa mark till förfogande för såväl ny permanentbebyggelse som fritidsbebyggelse, dels att ge den bofasta befolkningen samma lånemöjligheter vid köp av befintliga hus som vid nybyggnad. De förordade lånen bör bara utgå till på orten mantalsskrivna eller till personer som i samband med förvärvet skriver sig där. Flyttar låntagaren från den aktuella orten eller fastigheten skall lånen sägas upp.
Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo532 (m) yrkande 12 anfört om införandet av lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter i skärgårdsområden och kustsamhällen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 57.beträffande statliga lån vid köp av permanentbostäder att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo532 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69.Förvärvsstödet för vissa bostadshus (mom. 58)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 34 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo252 (fp) om att förvärvsstödet vid kommunalt förköp skall avskaffas. Denna stödform har inte kunnat medverka till att förbättra de bofastas situation i våra kustsamhällen. Andra och mer verkningsfulla åtgärder måste sättas in för att möjliggöra för den bofasta befolkningen att köpa hus i sin hembygd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 58.beträffande förvärvsstödet för vissa bostadshus att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
70.Den övre gränsen för radonbidrag (mom. 59)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c), Kjell Dahlström (mp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Radonförekomsten i våra bostäder utgör en oacceptabel hälsorisk för många boende. Ett skyndsamt agerande från såväl samhällets som de enskilda fastighetsägarnas sida är därför nödvändigt för att undanröja dessa risker. När väl radonförekomsten är känd kan det konstateras att de åtgärder som krävs för att komma till rätta med problemen varken är särskilt omfattande eller kostsamma. De allra flesta saneringsåtgärderna stannar vid ett belopp under 50000kr.
För att inte ekonomiska faktorer skall hindra att nödvändiga saneringsåtgärder kommer till stånd bör regeringen överväga en höjning av den övre gränsen för radonbidraget till den nivå som diskuteras i motionerna Bo227 (fp) och Bo242 (c). En sådan höjning av gränsen kommer att medföra att flertalet saneringsåtgärder kan utföras med stöd av ett oreducerat bidrag.
Vad utskottet ovan med anledning av förslagen om en höjning av den övre gränsen för radonbidraget i motionerna Bo227 (fp) yrkande 2 och Bo242 (c) yrkande 8 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 59.beträffande den övre gränsen för radonbidrag att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo227 yrkande 2 och 1990/91:Bo242 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
71.Åtgärdsgrupp mot radon (mom. 60)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Bostadsutskottet instämmer" och på s. 71 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Radon i bostäder utgör ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Under det senaste årtiondet har både kunskapen om problemets omfattning och vilka motåtgärder som kan vidtas ökat. Det är således inte baskunskaper, mätteknik eller åtgärdsmetoder som saknas, inte heller utgiven information. Viktiga men alltför svaga länkar i informations- och åtgärdskedjan är däremot tillämpningen av befintliga kunskaper och de personella resurserna för att sprida kunskaperna. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom förslaget i motion Bo227 (fp) yrkande 1 om att en åtgärdsgrupp för radonfrågor och andra frågor avseende sjuka hus bör tillskapas.
Åtgärdsgruppen bör bildas av de specialister på området som finns främst inom socialstyrelsen, boverket, strålskyddsinstitutet, byggforskningsrådet och kommunförbundet. Viktiga uppgifter för gruppen bör vara information, rådgivning, utbildning, ledning av forskning och utveckling samt utvärdering av samhällets åtgärder. En särskild insats bör göras för att klarlägga berörda människors uppfattning om radonrisker och hur man skall påverka dem att genomföra nödvändiga åtgärder i sina bostadshus. Till förfogande för åtgärdsgruppens arbete bör 5milj.kr. ställas.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo227 (fp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 60.beträffande åtgärdsgrupp mot radon att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo227 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
72.Kommunernas kartläggning av radonförekomsten (mom. 61)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att kommunerna måste stimuleras att genomföra en fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder. Även om ansvaret för kartläggning av radonförekomst m.m. primärt faller på kommunerna och de enskilda fastighetsägarna är det sannolikt nödvändigt att även de statliga insatserna på området ökas. Kartläggningsarbetet fortgår inte alls i den takt som är nödvändig. Informationen till de boende i olika riskområden med hög radonstrålning sprids inte i tillräcklig utsträckning. Under tiden utsätts stora delar av befolkningen i onödan för allvarliga hälsorisker. Förslaget i centerpartimotionen Bo242 yrkande 7 om att genom statliga insatser stimulera kommunerna att fullständigt kartlägga förekomsten av radon i bostäder bör mot denna bakgrund vinna riksdagens bifall. Erforderliga medel bör ställas till regeringens förfogande för dessa insatser. Utskottet återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av anslagsfrågorna. Vad utskottet nu anfört om stöd för kommunernas radoninsatser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 61.beträffande kommunernas kartläggning av radonförekomsten att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo242 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
73.Kommunernas kartläggning av radonförekomsten (mom. 61)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att det är ytterst angeläget att kommunerna snarast slutför karteringen av hälsofarliga radonförekomster så att en heltäckande bild av situationen i olika kommuner kan erhållas. Med tanke på de stora hälsorisker som höga radonnivåer i våra bostäder kan medföra är karteringsarbetet en uppgift som måste ges hög prioritet. En heltäckande kartering är också en av förutsättningarna för det vidare arbetet med information till berörda fastighetsägare och genomförandet av nödvändiga saneringsåtgärder.
I karteringsarbetet bör de olika tekniker som i dag finns tillgängliga utnyttjas. I en fp-motion, nyligen väckt med anledning av miljöpropositionen, beskrivs en metod för flygradiometriska mätningar som tagits fram av SGU samt föreslås ett program för mätningar i befolkningstäta områden. Möjligheterna att med annan typ av program påskynda mätningsarbetet bör givetvis beaktas.
Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo242 (c) yrkande 7 anfört angående kommunernas kartläggning av radonförekomsten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 61.beträffande kommunernas kartläggning av radonförekomsten att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo242 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74.Avveckling av återställningsbidragen (mom. 62)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Återställningsbidraget har" och på s. 72 slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo245 (fp) om att återställningsbidragen skall slopas. Stödet för handikappanpassning av bostäder fyller ett stort behov, men något särskilt bidrag för att sedan återställa dessa lägenheter kan inte anses vara erforderligt. Att denna bidragsform är överflödig visas inte minst av den mycket låga utnyttjandegraden de senaste åren. Utskottets ställningstagande i frågan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 62.beträffande avveckling av återställningsbidragen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo245 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
75.Hissbidrag (mom. 63)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser det vara mycket angeläget att arbetet med att göra en större del av bostadsbeståndet tillgängligt för alla kan fortgå utan avbrott. Det är inte i längden acceptabelt att en stor del bostadsbeståndet i praktiken inte är tillgängligt för äldre och handikappade med rörelsehinder. Installation av hissar i äldre hus är en av de åtgärder som krävs för att uppnå en valfrihet i boendet även för dessa grupper. Det särskilda hissbidrag som infördes år 1984 har utgjort en viktig stimulans för att påskynda installation av hissar. Bidragsgivningen har dock sedan en tid i praktiken helt upphört eftersom tidigare anslagna medel är slut. Regeringen redovisar inte heller något förslag om att nya medel skall anslås för ändamålet.
Bostadsutskottet anser att möjligheten till bidrag för hissinstallationer bör behållas. Utskottet instämmer i de synpunkter på villkoren för bidraget som förs fram i motion Bo244 (c). Medel för en fortsatt stimulans av hissinstallationer bör således anslås. Utskottet kommer i samband med behandlingen av anslagsförslagen att beräkna 30milj.kr. för detta ändamål. Vad utskottet anfört i denna fråga med anledning av motion Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 63.beträffande hissbidrag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo244 yrkande 28 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
76.Bostadsbidrag till hushåll utan barn (mom. 65)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Bostadsbidrag till" och slutar med "yrkande 14 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo230 (m) yrkande 14 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avskaffas den 1 juli i år. Det är inte rimligt att tvinga in dessa grupper i ett bidragsberoende. Generella åtgärder på bl.a. skatteområdet bör i stället vidtas så att de aktuella hushållen kan klara sina boendekostnader och övriga utgifter utan att vara beroende av subventioner från samhällets sida.
dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 65.beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo230 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77.Investeringsbidraget (mom. 66)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "När motsvarande" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Investeringsbidraget till bostadsbyggande borde aldrig ha införts. Såväl moderata samlingspartiet som centerpartiet vände sig också mot detta vid riksdagsbehandlingen av frågan hösten 1990. Bidragsformen är bara ett ytterligare inslag i den subventionsflora på bostadsområdet som bidrar till en hög generell skattenivå men knappast för den skull gör boendet billigare. Utskottet är således nu berett att ställa sig bakom det aktuella motionsförslaget om att bidraget snarast bör avvecklas. Avvecklingen innebär en besparing kommande budgetår på 5,5miljarder kronor. Denna besparing kan bidra till såväl en generell sänkning av mervärdeskattenivån som sänkta boskatter. Moderata samlingspartiet har lagt fram förslag med denna inriktning som behandlas av skatteutskottet. Bostadsutskottet vill för sin del särskilt understryka behovet av att en stegvis avveckling av fastighetsskatten snarast inleds samt att realisationsvinstbeskattningen av fastigheter snarast ändras så att nuvarande inlåsningseffekter elimineras. Målsättningen bör vara att på sikt helt avskaffa denna s.k. flyttskatt.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 66.beträffande investeringsbidraget att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
78.Investeringsbidraget (mom. 66)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "När motsvarande" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
När bostadsutskottet hösten 1990 behandlade frågan om införandet av ett investeringsbidrag motsatte sig representanter för moderata samlingspartiet och centerpartiet detta. I stället förordades att en lägre mervärdeskattenivå även fortsättningsvis skulle tillämpas för bl.a. byggverksamheten. När nu denna fråga åter är väckt är utskottet berett att ställa sig bakom förslaget i motion Bo225 (c) om en avveckling av investeringsbidraget. Det ter sig föga meningsfullt att genom en höjd skattenivå skapa behov av ett nytt omfattande bidragssystem. Detta leder endast till en onödig rundgång av skattemedel och medför mer krångel och byråkrati. Detta trots att behovet av olika förenklingar på byggområdet som kan leda till en billigare bostadsproduktion länge varit uppenbar.
Den förordade avvecklingen av investeringsbidraget bör givetvis i tiden samordnas med en sänkning av mervärdeskattenivån. Det bör ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avvecklingen av bidragsformen kan ske utan att byggverksamheten drabbas av oavsedda kostnadsökningar.
Vad utskottet nu anfört med anledning av centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 66.beträffande investeringsbidraget att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79.Tidsbegränsning av investeringsbidraget (mom.67, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 77 eller 78
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Förslag om" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att investeringsbidraget avvecklas snarast möjligt. Någon successiv avveckling enligt förslaget i motion Bo233 (mp) yrkande 9 blir med ett sådant ställningstagande inte aktuell. Yrkandet avstyrks.
80.Tidsbegränsning av investeringsbidraget (mom.67)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Förslag om" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiet de grönas partimotion Bo233 bör det nyligen införda investeringsbidraget främst ses som ett sätt att mildra de tröskeleffekter som uppstått av den höjda byggmomsen. Efter hand kommer dessa tröskeleffekter att avklinga. Investeringsbidraget bör därför inte bli ett permanent inslag i den statliga bostadspolitiken utan successivt trappas av under ett antal år. Avtrappningen bör ske med en totalsumma av 500milj.kr. per år. För det första budgetåret innebär detta att en besparing på 250milj.kr. kan göras. Anslaget till investeringsbidraget bör beräknas utifrån denna förutsättning.
Vad utskottet ovan med anledning av miljöpartiets partimotion Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 67.beträffande tidsbegränsning av investeringsbidraget att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
81.Förutsättning för investeringsbidrag (mom. 68, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 77 eller 78
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Statligt bostadslån" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan förordat att investeringsbidraget avvecklas snarast möjligt. Med ett sådant ställningstagande är det inte aktuellt att diskutera olika villkor som finns uppsatta för bidragsgivningen. Motion Bo252 (fp) yrkande 15 avstyrks sålunda.
82.Förutsättning för investeringsbidrag (mom. 68)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Statligt bostadslån" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Som villkor för att få det nya momskompenserande investeringsbidraget gäller att byggföretaget fått statliga bostadslån. Detta strider mot principen att bostadssubventioner bör lämnas oberoende av åtgärdernas faktiska finansiering och leder till en onödig byråkratisering av bidragshanteringen. Kravet på att bostadslån skall utgå innebär i dag att bl.a. markvillkoret och konkurrensvillkoret även tillämpas som villkor för investeringsbidrag. Utskottet anser att dessa villkor skall avskaffas både vad gäller bostadslån och investeringsbidrag. Investeringsbidraget bör i stället schabloniseras och lämnas oberoende av den statliga lånebyråkratin enligt förslaget i motion Bo252 (fp) yrkande 15. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 68.beträffande förutsättning för investeringsbidrag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo252 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
83.Ramarna för stöd till experimentbyggande (mom.72)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Bostadsministern framhåller" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo244 (c) är experimentbyggande förutsättningen för en viktig kunskapsuppbyggnad och är också ofta det effektivaste sättet att utveckla ny teknik och få nödvändiga drifterfarenheter. Det är således viktigt att de ekonomiska resurserna för experimentbyggande inte dras ned. Utskottet anser mot denna bakgrund att de i budgetpropositionen föreslagna ramarna för stöd till experimentbyggande är otillräckliga. Ramarna bör i stället fastställas på den nivå som byggforskningsrådet har begärt och som även föreslås i motion Bo244 (c) yrkande 27 såvitt nu är i fråga. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 72.beträffande ramarna för stöd till experimentbyggande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 27 såvitt nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13, bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning får fatta beslut om stöd till experimentbyggande a) intill ett belopp om 40000000kr. under budgetåret 1991/92 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1992/93, b) under budgetåren 1992/93 och 1993/94 preliminärt intill ett belopp om 15000000kr. resp. 10000000kr.,
84.Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom.74)
Under förutsättning av bifall till reservation 34
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "bostadsbyggande tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo244 (c) om att hyresförlustgarantilånen skall avvecklas. Den av motionärerna förordade besparingen på statsbudgeten kan därmed också genomföras. Några medel under anslagsposten Vissa lån till bostadsbyggande behöver därmed inte anvisas. Motion Bo244 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga tillstyrks. Regeringens förslag avstyrks.
dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:74.beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 13 såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 inte anvisar något anslag, 85.Anslaget till tilläggslån (mom. 75)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
Under förutsättning av bifall till reservation 63
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet har" och slutar med "bostadshus m.m. tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt ett förslag i motion Bo252 (fp) om att tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år skall avvecklas den 1 juli 1991. Anslagsberäkning kan därmed göras i enlighet med yrkande 40 i samma motion. Riksdagen bör således anslå 30milj.kr. mindre än regeringen har föreslagit till anslaget för tilläggslån.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 75.beträffande anslaget till tilläggslån att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo252 yrkande 40 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 285000000kr.,
86.Anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (mom.76)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 70 och 71
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
De förslag om höjda radonbidrag och åtgärdsgrupp mot radon som förts fram i motion Bo227 (fp) har tillstyrkts av utskottet ovan. Motionsyrkandet om ett i förhållande till regeringsförslaget med 20milj.kr. förhöjt anslag tillstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte motion Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga avstyrks.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 76.beträffande anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall motion 1990/91:Bo227 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1990/91:Bo244 yrkande 28, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 272000000kr.,
87.Anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (mom.76)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 70, 72 och 75
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom de motionsförslag om bidrag till hissinstallationer, höjda radonbidrag och stimulans för kommunernas radonkartering som ligger till grund för anslagsberäkningen i motion Bo244 (c) yrkande 28 såvitt nu är i fråga. Motionsyrkandet tillstyrks sålunda även vad avser anslagsförslaget. Utskottet förordar således ett större anslag än vad som föreslås både i budgetpropositionen och i motion Bo227 (fp) yrkande 3.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 76.beträffande anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 28 såvitt nu är i fråga samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och motion 1990/91:Bo227 yrkande 3 till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 292000000kr.,
88.Anslaget till bostadsbidrag (mom. 77)
Under förutsättning av bifall till reservation 76
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet har" och slutar med "bostadsbidrag tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt ett motionsförslag om att bostadsbidrag till hushåll utan barn inte skall utgå efter utgången av juni månad 1991. Detta innebär att en besparing om 80milj.kr. i förhållande till regeringsförslaget kan göras på anslaget för bostadsbidrag för nästa budgetår i enlighet med förslaget i motion Bo230 (m) yrkande 15.
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 77.beträffande anslaget till bostadsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo230 yrkande 15 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2120000000kr.,
89.Anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom.78)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 77 eller 78
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets ovan redovisade ställningstagande bör investeringsbidraget avvecklas snarast möjligt. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget i centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga, om att regeringens anslagsförslag på området avslås i sin helhet. Skulle behov av medel för perioden fram till avvecklingen uppstå får regeringen återkomma med förslag i frågan i särskild ordning. Utskottets ställningstagande innebär även att anslagsförslaget i motion Bo233 (mp) yrkande 9 avstyrks.
dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 78.beträffande anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo225 yrkande 8 såvitt nu är i fråga samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och motion 1990/91:Bo233 yrkande 9, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90.Anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom.78)
Under förutsättning av bifall till reservation 80
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Förslaget i miljöpartiets partimotion Bo233 om en successiv avveckling av investeringsbidraget har ovan tillstyrkts av utskottet. Mot denna bakgrund tillstyrks även förslaget -- yrkande 9 såvitt nu är i fråga -- i samma motion om ett i förhållande till regeringsförslaget med 250milj.kr. minskat anslag. Motion Bo225 (c) yrkande 8 såvitt nu är i fråga avstyrks.
dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 78.beträffande anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo233 yrkande 9 såvitt nu är i fråga samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 och motion 1990/91:Bo225 yrkande 8, detta yrkande såvitt nu är i fråga, till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5250000000kr.,
91.Anslag till stöd till experimentbyggande (mom.79)
Under förutsättning av bifall till reservation 83
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringsförslaget tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo244 (c) om utvidgade ramar i förhållande till regeringsförslaget vad gäller stödet till experimentbyggande. Med ett sådant ställningstagande behöver även anslaget till denna verksamhet beräknas i enlighet med motion Bo244 (c) yrkande 27 såvitt nu är i fråga.
dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 79.beträffande anslag till stöd till experimentbyggande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 27 såvitt nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 25000000kr.,
92.Anslaget till information och utbildning m.m. (mom. 80)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet har" och slutar med "utbildning m.m." bort ha följande lydelse:
På anslaget för information och utbildning m.m. finns enligt redovisningen i budgetpropositionen en relativt stor reservation. Denna reservation möjliggör enligt utskottets mening att anslaget kan beräknas enligt förslaget i motion Bo244 (c) yrkande 29 och således minskas med 5milj.kr. i förhållande till regeringsförslaget.
dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 80.beträffande anslaget till information och utbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo244 yrkande 29 och med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 13 till Information och utbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5500000kr.,
Särskilda yttranden
1.Förutsättningarna för betänkandet
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anför:
Det är vår uppfattning att riksdagens beslut om att införa det s.k. räntelånesystemet bör upphävas. Systemet är behäftat med sådana uppenbara brister att det enligt vår mening inte bör införas. Till skillnad från utskottsmajoriteten grundas därför våra ställningstaganden i detta betänkande på att dagens bostadsfinansieringssystem ersätts av ett nytt system i enlighet med vad som framgår av motioner (m), (fp) och (c) samt av till detta betänkande fogade reservationer från samma partier.
2.Utformningen av bostadspolitiken
Kjell Dahlström (mp) anför:
Vår bostadspolitiska inriktning framgår bl.a. av reservation 7 till moment 3 angående ekologiskt byggande.
Ett uthålligt samhällsbygge måste nu och framgent ta i beaktande de ekologiska grunderna. Om vi inte planerar, bygger och bor på sådant sätt att de materiella kretsloppen sluts får vi förr eller senare ett ekologiskt sammanbrott i städerna. Exemplen i östra Europa och på andra håll i världen, där man inte ens har den miljö- och hälsoskyddsstandard vi är vana vid, förskräcker.
För miljöpartiet de gröna är detta utgångspunkt för bostadspolitiken. Det är därför svårt att under en rubrik som betänkandets, Vissa anslag till bostadsförsörjningen, komma till tals på rätt sätt. Övriga partiers bostadspolitiska inriktning inryms dock under denna rubrik.
Med vår utgångspunkt anser vi att ett omfattande experimentbyggande bör komma till stånd för att utveckla olika metoder för ett ekologiskt anpassat byggande. Särskilda medel bör anslås för projekt med denna inriktning. I miljöpartiets partimotion Bo233 föreslås att 100milj.kr. skall anvisas under en ny anslagspost för detta ändamål. Detta förslag har i utskottets betänkande kommit att behandlas i avsnittet om ekologiskt byggande m.m.
Det är önskvärt att kommande riksmöten behandlar bostadspolitikens grunder åtskilda från detaljer i anslagsgivning m.m. så att de olika partiernas grundläggande ståndpunkter kan debatteras på ett helhetsmässigt sätt.
3.De kommunala VA-näten
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anför:
Vi delar den uppfattning som förs fram i bl.a. motion Bo306 (c) om att omfattande insatser är nödvändiga i de befintliga VA-näten. Läckande VA-ledningar är redan i dag ett stort miljöproblem som kommer att förvärras betydligt om inga åtgärder sätts in. Det är dock inte rimligt att för lång tid framåt bygga fast oss i den resursförbrukande och miljöpåverkande teknik som vanligen används i dag för att lösa VA-frågor. I förnyelsearbetet bör därför ekologiskt anpassade tekniker komma till användning i största möjliga utsträckning. Förslag med denna inriktning tas upp i motioner från v och mp samt i dessa partiers reservationer avseende avsnittet ekologiskt byggande m.m.
4.Forskning om tätorternas yttre miljö
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anför:
Vi anser att den verksamhet som bedrivs vid MOVIUM är ytterst angelägen och att det forskningsprogram som utformats i samarbete med BFR självklart måste fortsätta. Enligt uppgift pågår nu ett arbete med att finna lämpliga former för finansieringen av en fortsatt verksamhet. Vi förutsätter att detta arbete kommer att leda fram till en för parterna acceptabel lösning. I annat fall har vi givetvis för avsikt att återkomma i denna fråga.
Bilaga
1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Propositionen 1 3 Motionerna m.m. 3 4 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m.m. 15 4.1 Bostadsbeståndet 15 4.2 Bostadsproduktionen 16 4.2.1 Nyproduktionen 16 4.2.2 Ombyggnadsverksamheten 19 4.3 Byggnadskostnader 20 4.4 Bostadsmarknadsläget 23 4.5 Bostadskostnaderna 24 5 Utskottet 25 5.1 Inledning 25 5.2 Bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. 26 5.2.1 Bostadspolitikens allmänna utformning 26 5.2.2 Ekologi- och miljöaspekter på boendet m.m. 29 5.2.3 Bostadsförsörjningen för vissa grupper 34 5.2.4 Byggnadsreglerande åtgärder 35 5.2.5 Boende och bostadsbyggande i storstad 37 5.2.6 Boende och bostadsbyggande på landsbygden 39 5.2.7 Villkor för olika upplåtelseformer m.m. 41 5.2.8 Vissa bostadspolitiska åtgärder i övrigt 44 5.3 Vissa äldre låneformer m.m. 46 5.4 Förutsättningar och villkor för lån m.m. 48 5.4.1 Vintertillägg 48 5.4.2 Mark- och konkurrensvillkoren 49 5.4.3 Förutsättningar och villkor för bostadslån i övrigt 50 5.5 Reparation, om- och tillbyggnad 52 5.5.1 Ändringar i dagens stödformer m.m. 52 5.5.2 Skattebefriade reparationsfonder 54 5.5.3 Underhåll av VA-näten 55 5.6 Räntelånesystemet 56 5.7 Vissa frågor avseende räntebidragen 59 5.7.1 Räntebidrag vid försäljning av allmännyttans bostäder 59 5.7.2 Räntebidragstrappan 59 5.7.3 Räntebidragen i övrigt 60 5.8 Vissa temporära bostadsstöd 61 5.8.1 Hyresrabatter 61 5.8.2 Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag 61 5.8.3 Ungdomsbostadsstödet m.m. 62 5.9 Tilläggslån m.m. 63 5.9.1 Inledning 63 5.9.2 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 64 5.9.3 Arkeologiska undersökningskostnader 65 5.9.4 Bostadshus yngre än 30 år 66 5.10 Stöd för fastighetsförvärv 67 5.10.1 Stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem 67 5.10.2 Stöd till förvärv av småhus i övrigt 68 5.11 Stöd för bostadsförbättring m.m. 69 5.11.1 Inledning 69 5.11.2 Stöd för vissa radoninsatser 70 5.11.3 Visst bostadsförbättringsstöd i övrigt 71 5.12 Bostadsbidrag 73 5.13 Investeringsbidrag 73 5.14 Byggnadsforskning m.m. 74 5.14.1 Det forskningspolitiska beslutet år 1990 och pågående överväganden 74 5.14.2 Statens råd för byggnadsforskning -- BFR 75 5.14.3 Stöd till experimentbyggande 76 5.15 Bokföring av ersättningslån 77 5.16 Anslag 77 5.16.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande 77 5.16.2 Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. 77 5.16.3 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. 78 5.16.4 Anslag till bostadsbidrag 78 5.16.5 Anslag till investeringsbidrag 78 5.16.6 Anslag till stöd till experimentbyggande 79 5.16.7 Anslag till information och utbildning m.m. 79 5.16.8 Anslag och ramar i övrigt 79 5.17 Hemställan 80 Reservationer 89 1. Utformningen av bostadspolitiken (m) 89 2. Utformningen av bostadspolitiken (fp) 90 3. Utformningen av bostadspolitiken (c) 91 4. Utformningen av bostadspolitiken (v) 93 5. Ekologiskt byggande m.m. (c) 94 6. Ekologiskt byggande m.m. (v) 95 7. Ekologiskt byggande m.m. (mp) 96 8. Information m.m. om långivningen till ny- och ombyggnad av ålderdomshem (m,fp,c) 98 9. Äldres boende (fp) 98 10. Handikappades boende (c) 99 11. Byggnadsreglerande åtgärder (m,fp) 100 12. Avveckling av delegationen för bostadsbyggande (m,fp) 101 13. Åtgärder för förnyelse av miljonprogrammets bostäder (m) 101 14. Boende och bostadsbyggande i storstäderna (m,fp) 102 15. Boende och bostadsbyggande i storstäderna (c) 103 16. Stöd till boende på landsbygden m.m. (m) 103 17. Stöd till boende på landsbygden m.m. (c) 104 18. Stöd till boende på landsbygden m.m. (v,mp) 105 19. Neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. (m) 106 20. Neutraliteten mellan olika upplåtelseformer m.m. (fp) 107 21. Utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter 108 22. Utförsäljning av allmännyttigt ägda bostadsfastigheter 109 23. Ägarförhållandena hos de allmännyttiga bostadsföretagen 110 24. Ökade möjligheter att bo i bostadsrätt (m,fp) 110 25. Förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter 111 26. Förbud mot omvandling av hyresrätter till bostadsrätter 111 27. Producenter vid nyproduktion av bostadsrätter (m,fp) 112 28. Självbyggarinsatser i bostadsbyggandet (v,mp) 112 29. Uppdelning av stora lägenheter (v,mp) 113 30. En rimlig bostadskostnad (v) 114 31. Målet för nyproduktionen (v) 114 32. Nybyggnadsbehovet (c) 115 33. En inventering av statens markinnehav (c) 116 34. Avveckling av hyresförlustgarantilånen (c) 116 35. Statens förlustansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (c) 117 36. Avveckling av SBAB (m,fp) 117 37. Markvillkoret (m,fp,c) 118 38. Konkurrensvillkoret (m,fp) 118 39. Förmedlingsrätten för nybyggda bostadsrättslägenheter (m,fp) 119 40. Aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag (m,fp) 120 41. Kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen 120 42. Mindre genomgripande upprustning (c) 121 43. Hyresgästyttrande vid ombyggnadslån (m) 121 44. Hyresgästyttrande vid ombyggnadslån (fp) 122 45. Avveckling av räntestödet för underhåll (m,c) 123 46. Ändrade regler för räntestöd (m,c) 124 47. Ändrade regler för räntestöd (fp) 124 48. Skattebefriade reparationsfonder (m,fp,c) 124 49. De kommunala VA-näten (c) 125 50. Upphävande av beslutet om ett nytt bostadsfinansieringssystem (m,fp,c) 126 51. Stödgrundande åtgärder (m) 128 52. Stödgrundande åtgärder (v) 128 53. Uppföljningen av finansieringssystemets effekter (m,fp,c) 128 54. Räntebidragen vid överlåtelse av allmännyttans bostäder (m,fp,c) 129 55. Återinförande av taket i den s.k. räntebidragstrappan (m,fp) 129 56. Hyresrabatter (m,c) 130 57. Återflyttningsbidragen (m,c) 130 58. Nybyggnadsbidragen (m,c) 131 59. Ungdomsbostadsstödet (m,fp,c) 131 60. Avveckling av ungdomsboendedelegationen (m,fp)132 61. Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (m) 132 62. Delramen för arkeologiska undersökningar (m) 133 63. Avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år (m,fp) 134 64. Beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år (m,fp) 135 65. Beslutsramen för bostadshus yngre än 30 år (v) 135 66. Förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer (m,fp) 136 67. Förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer (v,mp) 136 68. Statliga lån vid köp av permanentbostäder (m) 137 69. Förvärvsstödet för vissa bostadshus (m,fp) 138 70. Den övre gränsen för radonbidrag (fp,c,mp) 138 71. Åtgärdsgrupp mot radon (fp) 139 72. Kommunernas kartläggning av radonförekomsten (c,mp) 139 73. Kommunernas kartläggning av radonförekomsten (fp) 140 74. Avveckling av återställningsbidragen (m) 141 75. Hissbidrag (c) 141 76. Bostadsbidrag till hushåll utan barn (m) 142 77. Investeringsbidraget (m) 142 78. Investeringsbidraget (c) 143 79. Tidsbegränsning av investeringsbidraget (m,c) 143 80. Tidsbegränsning av investeringsbidraget (mp) 144 81. Förutsättning för investeringsbidrag (m,c) 144 82. Förutsättning för investeringsbidrag (fp) 144 83. Ramarna för stöd till experimentbyggande (c) 145 84. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (c) 146 85. Anslaget till tilläggslån (fp) 146 86. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (fp) 147 87. Anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (c) 147 88. Anslaget till bostadsbidrag (m) 148 89. Anslaget till investeringsbidrag för bostadsbyggande (m,c) 148 90. Anslaget till investeringsbidrag till bostadsbyggande (mp) 149 91. Anslag till stöd till experimentbyggande (c) 149 92. Anslaget till information och utbildning m.m. (c) 150 Särskilda yttranden 150 1. Förutsättningarna för betänkandet (m,fp,c) 150 2. Utformningen av bostadspolitiken (mp) 150 3. De kommunala VA-näten (v,mp) 151 4. Forskning om tätorternas yttre miljö (v,mp) 151 Bilaga Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. 152