Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa fastighetsrättsliga frågor

Betänkande 2000/01:BoU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslut i korthet
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt.
Beslut
Motioner om fastighetsrättsliga frågor (BoU4)
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Utskottets förslag till beslut
<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt.</p>
Utskottets förslag
Motioner om fastighetsrättsliga frågor (BoU4)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Vissa fastighetsrättsliga frågor(doc, 125 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_bou_4(pdf, 344 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:4 Vissa fastighetsrättsliga frågor

Beslut

Motioner om fastighetsrättsliga frågor (BoU4)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2000-11-23
Justering: 2000-12-14
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:BoU4

Alla beredningar i utskottet

2000-11-23

Motioner om fastighetsrättsliga frågor (BoU4)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-01-24
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:BoU4, Vissa fastighetsrättsliga frågor

Debatt om förslag 2000/01:BoU4

Webb-tv: Vissa fastighetsrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

STEN ANDERSSON (M)
Anf. 157 STEN ANDERSSON (M)
Fru talman! Jag är medveten, Sven Bergström, om det stora intresset för att hitta alternativa bränslen. Det är mycket glädjande. Jag försöker följa den ut- vecklingen så mycket som möjligt, även om jag just i förmiddags var upptagen av regeringssammanträden och inte kunde delta i den säkert spännande konferens som Sven Bergström berättade om. Här finns det mycket att göra. Inte minst är det lo- vande, vilket Sven Bergström också tog upp, när det gäller möjligheten att använda skogsråvara till den här typen av bränslen. Det har förmodligen också bättre miljöeffekter. Framtagandet av själva råvaran för bränslena kan förmodligen göras mer miljövänligt än när det gäller många andra alternativ. Här håller vi nu, som säkert både Sven Bergström och Harald Nordlund känner till, på att utarbeta en strategi för hur vi ska hantera de här frågorna för att vi ska få mer av ett helhetsgrepp över det än vad vi har haft hittills. Vi har i och för sig stött sådana här projekt genom s.k. projektdispenser, vilket är möjligt att göra. Det har vi gjort i viss utsträckning. Det är ett sätt att skapa skattemässiga incitament för framtag- ningen av de här bränslena. Jag tycker också att vi har mycket att lära när det gäller vindkraft från Danmark och solkraft inte minst från Tyskland. Solkraft kan faktiskt även i vårt klimat ge ett verksamt bidrag till energiförsörjningen. Vi borde kunna bygga lite grann, tycker man, på det faktum att vi i Sverige har världsrekord genom Ång- strömslaboratoriet i energieffektivitet i solceller. Det visar att det finns en forskningsmässig och teknisk bas också inom den här delen när det gäller förnybar energi. Harald Nordlund tog upp frågan om hur vi ska använda utsläppsrätter och de övriga flexibla meka- nismerna inom Kyotoprotokollet. Vi har redan genom den verksamhet vi bedriver i samarbete med de baltiska länderna på andra sidan Östersjön genomfört ett antal projekt. De kan ses som förprojekt till en av de alternativa mekanismerna, det som kallas för gemensamt införande. Det har vi redan prövat. Vi ligger ganska långt framme i Sverige och i EU när det gäller att förbereda användningen av utsläpps- rätter. Jag ser att det här kommer att kunna få en ganska stor betydelse. Sedan togs frågan om hur man håller mål upp. Jag är ganska glad över att vi verkar kunna ha nått målet för utsläpp av klimatgaser för år 2000, mot de allra flesta bedömningar som gjordes tidigare - målet att ha samma utsläppsnivå 2000 som vi hade 1990. Det har vi gjort samtidigt som bruttonationalprodukten har stigit med närmare 20 %. Vi visar nu att det går att skilja ut kurvorna över miljöpåverkan och kurvor- na över den ekonomiska tillväxten. Det är en bra erfarenhet att den möjligheten finns. Vi vet nu en hel del om hur man bär sig åt när man gör det. Det kommer att vara oerhört viktigt när nu rege- ringen, som ni vet, har lagt fast målet för 2010 till minus 2 %. Samtidigt har vi naturligtvis ambitionen att ha en positiv ekonomisk utveckling också under den tioårsperioden.
RIGMOR STENMARK (C)
Anf. 158 RIGMOR STENMARK (C)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag är glad att miljöministern är optimistisk och anslår ett optimistiskt tonläge i de här frågorna. Jag har mött många socialdemokratiska ministrar genom åren som har uppträtt radikalt annorlunda när det gäller be- dömningen av vilken potential olika energislag kan ha. Jag vill bara påminna om hur det lät i kärnkrafts- debatten och när det gällde detta med vindkraft. Danmark har nu visat att det faktiskt är praktiskt tillämpbart och framgångsrikt. Det ger dessutom enorma exportintäkter till Danmark som land. Några kommentarer ytterligare. Jag pratade om en nationell strategi. Miljöministern pratade om en stra- tegi som regeringen skulle utarbeta. Vi behöver inte tvista om vilken etikett vi ska sätta på detta. Det vik- tiga är att vi åstadkommer en strategi som riksdag, regering och alla övriga aktörer på området kan vara överens om och som sätter upp konkreta mål som innebär att man får fart på utvecklingen. Jag hoppas också - och jag skulle vilja få ett be- sked på den punkten - att miljöministern är beredd att medverka till någon motsvarande strategi på EU- området. Vi vet ju att man inte har kommit lika långt i de allra flesta länder. Vi vet också att i EU:s eget green paper säger man att det skulle behövas 20 % av alternativa bränslen till år 2020 för att komma någon vart när det gäller att reducera koldioxid och miljöan- passa utvecklingen. Det är intressant att det gamla oljebolaget BP nu börjar kalla sig själv, inte British Petroleum, utan Beyond Petroleum. Det illustrerar att det finns ett intresse även hos de gamla stora oljeaktörerna att faktiskt förändra sin inriktning och anpassa sig till utvecklingen. Några ord om forskning. I dagsläget, menar jag, satsas det alldeles för lite på det området, särskilt i förhållande till den potential som finns med hänsyn till klimatfrågan osv. Det gäller just forskning om produktion av alternativa drivmedel. Som jag sade i mitt tidigare inlägg är jag övertygad om att Sverige har en väldig potential just på detta område. Energimyndigheten, som har huvudansvaret för produktion av drivmedel och forskning på det här området, har ca 40 miljoner kronor årligen, om jag har förstått det rätt. Av detta går 30 miljoner till eta- nolforskning. Det är ju okej. Bioalkoholerna är en viktig del i detta. Men totalt sett blir det alldeles för lite. Miljöministern pratade också om skattefrågorna. Då menar jag och Centerpartiet att det är lite märkligt och nästan perverst att man nu arbetar med koldiox- idskatt, att man planerar för koldioxidskatt på förny- elsebara och bevisat koldioxidneutrala drivmedel. Är miljöministern beredd att ompröva de signalerna och se till att man får det, som miljöministern sade, skat- temässiga incitament för att faktiskt satsa på det här området? Det är ju precis motsatsen när man aviserar att man ska ta ut skatt på biobränslen. I dag är energiskatten differentierad med hänsyn till miljöklassning av bensin och diesel, baserat på det man uppfattar som giftighet hos drivmedlet. Här finns det mycket onödiga och snäva tekniska parametrar som stänger ute miljövänligare alternativ. Det svens- ka mijlöklassningssystemet för drivmedel borde ses över, särskilt för diesel. Där skiljer vi oss, om jag har förstått saken rätt, från EU och EU:s direktiv. Innovation och utveckling kräver långsiktiga och stabila villkor. Här borde det vara klara besked från regering och riksdag till alla aktörer på området.
H HILLAR ROSENQVIST (Mp)
Anf. 159 H HILLAR ROSENQVIST (Mp)
Fru talman! Jag läser ett pressmeddelande från Näringsdepartementet som handlar om den utredning som jag nämnde, Utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige. I pressmeddelandet säger man bl.a: Vi måste hitta de minst kostsamma lösningarna för att begränsa utsläppen av växthusgaser. En utgångspunkt i utred- ningens arbete är att Kyotoprotokollet kommer att träda i kraft och att en internationell marknad för handel med utsläppsrätter kommer att etableras. Om så sker, säger man vidare i pressmeddelandet, kommer ett mycket kraftfullt styrmedel att introduce- ras genom bl.a. transport-, miljö- och energisektorer- na och i synnerhet på användningen av fossila bräns- len. Det kommer att läggas ett tak på utsläppsrätterna. Detta tak beslutas av regering och riksdag som däri- genom har kontroll på den totala mängden utsläpp, avslutas pressmeddelandet. Jag är nyfiken på vad som avses med "detta tak beslutas av". Är det beslut som kommer att fattas vid sidan av de många och stora klimatbesluten som så småningom kommer? Vad är det för beslut, och när kommer de att fattas?
BENGT-OLA RYTTAR (S)
Anf. 160 BENGT-OLA RYTTAR (S)
Fru talman! Vi ska väl inte fördjupa oss i om det ska vara nationell strategi eller strategi. Jag känner mig i högsta grad som ledamot av en nationell rege- ring. Den strategi som jag tänker mig kan man nog kalla nationell. Vi ska självfallet arbeta för att få fram en strategi på EU-området. Där har vi nu två dokument som kommer att vara viktiga. Vi har det sjätte miljöhandelsprogrammet som vi nu ska börja behandla och som presenterades av Mar- got Wallström i går. Det innehåller naturligtvis en hel del om klimatfrågan som ett av de viktigaste miljö- hoten och ett av de viktigaste hoten mot hållbar ut- veckling. Vi håller på att arbeta på en europeisk klimatstra- tegi där det nu finns ett dokument med en första in- riktning. Det kommer att bli en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet. Vi kommer naturligtvis att göra vad vi kan för att driva frågan på ett så bra sätt som möjligt. När det gäller de ansträngningar som måste göras nationellt och förhoppningsvis kommer att göras i länder som inte har samma syn på de här frågorna som EU och Sverige, kan allmänt sägas att den skrämmande rapport som häromdagen kom från den internationella klimatpanelen verkligen bidrar till att folk, regeringar och företag börjar tänka igenom de problem och utmaningar vi tillsammans står inför. Så till Harald Nordlunds fråga om taket. Jag har inte läst just det pressmeddelandet. Men handeln inom ett land med utsläppsrätter måste ju fungera så att man bestämmer hur mycket utsläpp som ska ac- cepteras från det område som handeln ska omfatta. De siffrorna måste ju stämma med de åtaganden som landet har i enlighet med Kyotoprotokollet, eller med den bubbla som vi arbetar med inom EU när det gäl- ler olika länders möjligheter att släppa ut växthusga- ser. Marknaden kommer att på något sätt bestämma priset för koldioxidutsläppen när det gäller den han- del som pågår Jag ser det här som ett intressant sätt att åstad- komma en förändring till minsta möjliga kostnad. Det finns säkert en mängd andra faktorer som måste vä- gas in när man skapar en sådan här marknad. Man får vara försiktig när man översätter det här internationellt. Vi vill ju att varje land ska genomföra egna åtgärder och inte bara kunna förlita sig på möj- ligheten att handla utsläppsrätter internationellt. Jag måste ta tillfället i akt och ställa en fråga. Vi är ju överens om hur viktiga de här frågorna är. Vi har ett statlig stöd till lokala investeringsprogram som har gett väldigt positiva resultat. Vi kommer att spara 1,6 miljoner ton i koldioxidutsläpp genom de sats- ningar vi har gjort hittills. Det är närmare 3 % av de totala svenska utsläppen. Det handlar om trafiken, men kanske mer om an- nan energianvändning. Min fråga till er är om vi inte tillsammans skulle kunna komma överens. Jag försöker att se till att det här programmet finns kvar. Ni försöker övertyga era partier om att det här faktiskt är väldigt bra miljöpo- litik.
ANNELIE ENOCHSON (Kd)
Anf. 162 ANNELIE ENOCHSON (Kd)
Fru talman! Det har riktats kritik mot de här pro- grammen. Det är ganska naturligt. De här program- men är ganska nya. De startade för två tre år sedan. Det fanns vissa begränsade inkörningsproblem. Vill man inte ta risken att möta sådana problem, ska man aldrig göra någonting. Det är ingen grundkritik mot programmet. Vi kan tvärtom visa att det är väldigt positiva effekter. Vi har dessutom undan för undan rättat till de brister som har påpekats. Jag är ändå glad över den ganska positiva bedöm- ning som mitt lilla påpekande ledde till. Självfallet ska förnybara bränslen aldrig någonsin ha koldioxidskatt, om de är förnybara på ett sätt som gör att de inte har klimatpåverkan. Vi har ju koldiox- idskatten just för att premiera bränslen som inte har klimatpåverkan. Det används en del bränslen i dag, en del etanol osv., där det är tveksamt om de har de här positiva klimateffekterna. Men inga förnybara ur klimatsynpunkt acceptabla bränslen ska ha koldioxidskatt, eftersom de inte ger upphov till koldioxidutsläpp. Jag tycker också att mineraloljedirektivet bör ses över på något sätt. Själva namnet tyder ju på att det från början var mineraloljor som skulle avses. Det stämmer inte riktigt med de ambitioner vi har att introducera bättre förnybara bränslen. Här finns det möjligheter att göra förbättringar. När det gäller törstiga bilar i de bästa miljöklas- serna vill jag säga att stora bilar som har betydligt bättre miljöprestanda än andra stora bilar kan få den här premieringen. Man kan diskutera om det är värt det med tanke på att de ur andra synpunkter, t.ex. när det gäller koldioxidutsläpp, inte är särskilt positiva. De har alltså andra miljöeffekter. Hittills har vi tyckt att det finns skäl att prioritera det.

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser