1. Sexualpolitiska organisationer

Vissa folkrörelsefrågor (Betänkande 2007/08:KrU4 Kulturutskottet)

2007/08:KrU4 Vissa folkrörelsefrågor

Kulturutskottets betänkande

2007/08:KrU4

Vissa folkrörelsefrågor

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet nio motionsyrkanden om vissa folkrörelsefrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. De avser:

–     sexualpolitiska organisationer,

–     jämställdhetspolicy i ideella organisationer,

–     frivilligcentraler,

–     ungdomars inflytande,

–     jämställt fritids- och kulturliv för ungdomar,

–     fritidsgårdsverksamhet och

–     allmänna samlingslokaler.

I betänkandet finns två reservationer och fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Sexualpolitiska organisationer
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr346 av Sinikka Bohlin m.fl. (s).

Reservation 1 (s)

2.	Jämställdhetspolicy
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr237 av Karin Nilsson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c).

3.	Frivilligcentraler
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr231 av Inger Davidson (kd).

4.	Ungdomars inflytande
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub498 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 21.

5.	Jämställt fritids- och kulturliv för ungdomar
	Riksdagen avslår motion 2007/08:A402 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 40.

Reservation 2 (mp)

6.	Fritidsgårdsverksamheten
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr299 av LiseLotte Olsson och Torbjörn Björlund (båda v).

7.	Allmänna samlingslokaler
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr228 av Kenneth Johansson och Sven Bergström (båda c) yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Kr248 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s).

Stockholm den 12 februari 2008

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Göran Montan (m), Anneli Särnblad (s), Leif Pettersson (s) och Solveig Ternström (c).

Utskottets överväganden

Sexualpolitiska organisationer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att sexualpolitiska organisationer ska klassas som folkrörelser.

Jämför reservation 1 (s) och särskilt yttrande 1 (v).

Motionen

I motion Kr346 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) yrkas att sexualpolitiska organisationer ska fogas till de områden som är av särskild vikt för demokratin i Sverige och därför bör klassas som folkrörelser. Motionärerna anför att i en förlängning kan resurser kopplas till området, men i första hand handlar det om att få in området som ett erkännande för dessa organisationers långa (Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är 80 år och Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, RFSL, är 55 år) och enträgna arbete för sexuellt likaberättigande och sexualupplysning.

Bakgrund

Utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden avlämnade i september 2007 sitt slutbetänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66). Målet för folkrörelsepolitiken – att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar – bör enligt utredaren Åsa-Britt Karlsson stå fast. Samtidigt gör hon bedömningen att det inte går att en gång för alla slå fast vad som är en folkrörelse. Hon vill för sin del se ett folkrörelsebegrepp som innefattar både de klassiska folkrörelserna och de nya folkrörelserna.

Utredaren anser bl.a. att regeringen bör se över de förordningar som reglerar bidragsgivningen till ideella organisationer så att de syften eller mål som gäller för statsbidraget ska utgöra villkor för rätten att få statsbidrag. Organisationen ska ha en demokratisk uppbyggnad, och föreningens syfte ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle.

Utredaren diskuterar inte om nya områden ska täckas av statsbidrag utan har i sin analys utgått från de statsbidrag som i dag lämnas inom följande områden:

·.    Frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

·.    Kvinnors organisering

·.    Organisationer som främjar integration

·.    Vissa organisationer inom kriminalvårdens område

·.    Trossamfund

·.    Friluftsorganisationer

·.    Handikapporganisationer

·.    Vissa organisationer inom det sociala området

·.    Pensionärsorganisationer

·.    Ungdomsorganisationer

Utredningen har remissbehandlats och regeringen bereder för närvarande frågan.

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder, på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, har fr.o.m. 2008 tillförts 6,3 miljoner kronor för det statliga stödet till ideella organisationer för homosexuella, bisexuella och transpersoner som tidigare finansierats under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anslag 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Regeringen har i regleringsbrevet till Ungdomsstyrelsen, som administrerar bidraget, fastslagit att stödet ska ta sin utgångspunkt i hela det spektrum av frågor som präglar homo- och bisexuellas samt transpersoners situation i samhället. Ungdomsstyrelsen får fördela högst 3,2 miljoner kronor (50 % av anslagsposten). Resterande medel ska fördelas enligt en förordning som regeringen avser att fatta beslut om.

Planerat ikraftträdande för förordningen är den 1 juli 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att RFSL sedan några år tillbaka i praktiken erhållit ett organisationsstöd genom att organisationen fått bidrag från anslaget för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Utskottet välkomnar den omläggning som nu görs och som innebär att organisationen får stöd inte i första hand som en organisation som arbetar mot spridning av hiv/aids utan som en ideell organisation som arbetar med ett bredare spektrum av alla de frågor som präglar homo- och bisexuellas samt transpersoners situation i samhället. Utskottet anser att motionen i denna del är tillgodosedd.

I övrigt anser utskottet att regeringens beredning av folkrörelseutredningens förslag bör avvaktas.

Motion Kr346 (s) avstyrks med det ovan anförda.

Jämställdhetspolicy

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ideella föreningar ska ha antagit en jämställdhetspolicy för att få rätt till ekonomiskt stöd.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Motionen

I motion Kr237 av Karin Nilsson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c) anförs att det bör krävas av ideella föreningar att de ska ha antagit en jämställdhetspolicy för att vara berättigade till ekonomiskt stöd. Forskningsrapporter visar t.ex. att kvinnor som idrottar har sämre tillgång till tider i idrottshallar, spelplaner och tränare för sitt utövande av sporter än vad män har. En jämställdhetspolicy skulle förhoppningsvis öka föreningarnas insikt om jämställdhetsperspektivet och vara ett stöd för dem som känner sig kränkta eller orättvist behandlade på grund av sitt kön.

Bakgrund

Som ovan redovisats avlämnade utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden sitt slutbetänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) till regeringen i september 2007. Utredningen har remissbehandlats och regeringen bereder för närvarande frågan.

Vidare har regeringen tillkallat en särskild utredare för att utvärdera statens stöd till idrotten (dir. 2006:135). Utredaren ska i sina analyser, statistik och förslag integrera ett jämställdhetsperspektiv. En förutsättning för detta är enligt direktiven att all individbaserad statistik samlas in, presenters, kommenteras och analyseras med kön som genomgående och övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Saknas könsuppdelad statistik ska det enligt direktiven påpekas. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008.

Riksidrottsförbundet (RF) antog 2005 en ny jämställdhetsplan, Idrottens jämställdhetsplan. Den ersatte en tidigare jämställdhetsplan från 1989. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att föreningarnas självständighet och oberoende gentemot såväl den offentliga sektorn som det privata näringslivet utgör grundläggande värden för folkrörelsepolitiken. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt och att de organisationer som erhåller stöd har ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Mäns och kvinnors lika värde och lika möjligheter måste därför återspeglas i verksamheten.

Vad gäller idrotten konstaterar utskottet att det i förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet anges att statsbidraget ska stödja verksamhet som syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet. Utskottet kan också notera att frågor om jämställdhet och jämställd bidragsfördelning på senare år fått stor uppmärksamhet såväl inom Riksidrottsförbundet (RF) som i samband med den statliga bidragsgivningen till idrotten. Av den statistik som RF årligen tar fram framgår att utvecklingen går åt rätt håll även om mycket, enligt RF, återstår att göra. Främst visar sig den bristande jämställdheten i fråga om könsfördelningen bland beslutsfattare. Utskottet förutsätter att arbetet med att uppnå en jämställd idrott intensifieras inom idrottsrörelsen framöver.

Utskottet konstaterar samtidigt att regeringen för närvarande bereder förslagen från utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden och att den särskilda utredaren angående statens stöd till idrott kommer att lämna sitt förslag i maj 2008.

Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet på området. Motion Kr237 (c) bör därför inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Frivilligcentraler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om stöd till landets frivilligcentraler.

Motionen

Inger Davidson (kd) konstaterar i motion Kr231 att alltfler saknar anhöriga i sin geografiska närhet. Samtidigt behöver vi stöd i olika skeden i livet. Frivilligcentralerna, som startade i början av 1990-talet, utgör ett viktigt komplement till offentlig och privat sektor och erbjuder kontaktpunkter för den som önskar delta i frivilligarbete liksom för den som vill ta emot hjälp. Motionären anser att det behövs ett strukturerat stöd till landets frivilligcentraler för att de ska kunna utvecklas positivt.

Bakgrund

I början av 1990-talet började frivilligcentraler att etableras på olika platser i landet. Det var Stiftelsen Centrum för samhällsarbete och mobilisering, Cesam, som tog initiativ till denna verksamhet i Sverige. Inspiration till att bilda frivilligcentraler kom bl.a. annat från Norge. Statliga bidrag till att etablera frivilligcentraler ingick i den svenska regeringens stöd till ideell verksamhet under perioden 1993 till 1996.

Socialstyrelsen gjorde hösten 2005 en kartläggning av frivilligcentraler och motsvarande verksamheter. Syftet var att få en bättre bild av var dessa verksamheter finns och hur de arbetar. Kartläggningen visade att det i november 2005 fanns 69 frivilligcentraler. Nästan 70 % av frivilligcentralerna finansierades av kommunerna. Övriga finansierades i huvudsak gemensamt av kommuner och frivilligorganisationer.

Alla frivilligcentraler förmedlar kontakter mellan personer som vill ge respektive ta emot frivilliga sociala insatser, och de har också sociala aktiviteter i frivilligcentralen. Målgrupper är i första hand äldre och personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. De som svarar för de frivilliga sociala insatserna är främst pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Arbetssökande är den tredje största gruppen som utför sådana insatser.

I samband med att Folkrörelsepolitiken inrättades som ett eget politikområde 2001 tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp. Denna ska samordna folkrörelsepolitiken som finns inom de olika departementen och den generella, sektorsövergripande politiken som rör alla typer av folkrörelser och föreningar. Den ska också ansvara för Folkrörelseforum som inrättades 2002 som ett särskilt forum för dialog mellan regeringen och föreningslivet.

I september 2007 inbjöd regeringen1 [ IJ2007/2539/D (Integrations- och jämställdhetsdepartementet).] ideella aktörer, verksamma inom det sociala området, till en dialog som kan ligga till grund för en överenskommelse om hur relationerna mellan staten och den ideella sektorn kan utvecklas inom det sociala området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att frivilligcentralerna utför ett värdefullt arbete genom att förmedla kontakt mellan människor som behöver hjälp och människor som vill ge hjälp. De kompletterar samhällets insatser och bidrar till att skapa sociala nätverk och motverka ensamhet och isolering. Socialstyrelsens kartläggning visar också att kommunerna på många håll ser värdet av denna verksamhet och aktivt bidrar på olika sätt.

Utskottet konstaterar samtidigt att resultatet av den dialog som regeringen i september 2007 tog initiativ till ska redovisas den 31 mars 2008. Utskottet erinrar också om att regeringen för närvarande bereder förslagen från utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden.

Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet på området. Motion Kr231 (kd) bör därför inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Ungdomars inflytande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om ungdomars inflytande. Utskottet konstaterar att Ungdomsstyrelsen har fått ett uppdrag i enlighet med motionärernas önskan.

Motionen

Socialdemokraterna framhåller i motion Ub498 att ungas perspektiv, erfarenheter och kunskaper är viktiga för hela samhällets utveckling. Ungdomar vill vara med och påverka, men samhället behöver göra mer för att ta till vara de ungas vilja och engagemang. Runt om i landet finns olika exempel på forum för inflytande som ungdomsråd, ungdomsforum, ungdomsfullmäktige, ungdomsting och ungdomsparlament. På kommuner och landsting vilar ett tungt ansvar för att initiera och stödja dessa verksamheter, svara för deras kontinuitet och se till att ungdomarna genom dem kan få en dialog med beslutsfattande organ. Motionärerna föreslår att regeringen ska ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att kartlägga de forum för ungdomars inflytande som finns samt komma med förslag om hur dessa kan stärkas (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att ett viktigt mål för ungdomspolitiken är att unga ska ha verkligt inflytande. Av regleringsbrevet till Ungdomsstyrelsen framgår att ett mål för styrelsens arbete är att stärka ungdomars delaktighet och inkludering i samhället genom bidragsgivning till ungdomars egen organisering samt genom uppbyggnad och förmedling av kunskap och stöd till metodutveckling inom området ungdomars fritids- och kulturliv. Ungdomsstyrelsen arbetar för ett ökat inflytande på flera nivåer: på nationell nivå för att öka antalet unga förtroendevalda och för att öka de ungas valdeltagande, regionalt och lokalt genom att inspirera till dialog med unga i regioner och kommuner.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen den 6 december 2007 gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att kartlägga de former för ungdomsinflytande som finns lokalt och analysera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter i det lokala arbetet för att främja ungas inflytande.2 [ IJ2007/3346.] Ungdomsstyrelsen ska senast den 31 juli 2008 lämna en skriftlig delrapport till Regeringskansliet och senast den 31 mars 2009 en slutrapport om hur uppdraget har genomförts. Motion Ub498 (s) yrkande 21 är därmed tillgodosedd och bör inte föranleda någon åtgärd.

Jämställt fritids- och kulturliv för ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att satsa på Sveriges kommuner och landsting för att få till stånd ett mer jämställt fritids- och kulturliv för ungdomar.

Jämför reservation 2 (mp).

Motionen

I motion A402 föreslår Miljöpartiet de gröna ett tillkännagivande till regeringen om att det finns ett stort behov av att satsa på Sveriges kommuner och landsting för att få till stånd ett mer jämställt deltagande mellan flickor och pojkar i fritids- och kulturlivet (yrkande 40). Motionärerna anser att det krävs genusutbildad personal i kommunerna som kan utveckla fritids- och kulturverksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett behov av att få till stånd ett mer jämställt deltagande mellan flickor och pojkar i fritids- och kulturlivet. Det är därför mycket glädjande att regeringen den 6 december 2007 har beviljat Sveriges Kommuner och Landsting högst 100 miljoner kronor för att under tiden den 1 januari 2008–31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Medlen ska bl.a. användas för att utbilda nyckelpersoner i organisationer, utveckla ledningssystemen i kommuner och landsting och att bygga upp en webbaserad kunskapsbank för kontinuerligt erfarenhetsutbyte. Man ska också utforma modeller för jämställdhetsintegrering av offentligt finansierade verksamheter som utförs i privat regi. Huvudsyftet är att kvalitetssäkra offentligt finansierade verksamheter på kommunal och landstingskommunal nivå och säkerställa att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Genom satsningen vill man också förbättra befintliga ledningssystem på kommunal och landstingskommunal nivå så att jämställdhetsperspektivet beaktas i dessa.

Utskottet, som välkomnar regeringens satsning, finner att motion A402 (mp) yrkande 40 därmed är tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Fritidsgårdsverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om fritidsgårdsverksamheten.

Jämför särskilt yttrande 3 (v).

Motionen

LiseLotte Olsson och Torbjörn Björlund (båda v) föreslår i motion Kr299 att regeringen ska utreda frågan om kommunernas skyldighet att bedriva fritidsgårdsverksamhet. Som en icke lagstadgad verksamhet drabbades fritidsgårdsverksamheten hårt av kommunernas kraftiga besparingar under 1990-talet. Motionärerna anser att fritidsgårdarnas öppna verksamhet bör ha en viktig plats i kommunernas satsningar på ungdomars fritid. Ungdomar ska ingå i samhällsgemenskapen och stärkas och tillåtas att driva sina egna frågor.

Bakgrund

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni svarade i november 2007 på en skriftlig fråga om fritidsgårdsnedläggningar.3 [ Fråga 2007/08:272.] Ministern redovisade då att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i oktober 2007 presenterat en undersökning Fritidsanläggningar i Sverige. Den visar att 1990-talets nedläggningar av fritidsgårdar inte tycks ha fortsatt under 2000-talet. Enligt undersökningen fanns det 1 349 fritidsgårdar i Sverige 2006, vilket i princip var lika många som 2000. Hon underströk samtidigt att det är kommunerna och regionerna som ansvarar för huvuddelen av den offentligt finansierade och organiserade fritidsverksamheten för ungdomar.

Ministern hänvisade också till satsningen på förebyggande och främjande verksamhet för ungdomar i kommunerna. Denna satsning genomfördes under 2006 och 2007 då Ungdomsstyrelsen fördelade 125 miljoner kronor till bl.a. drogfria mötesplatser och kvalitetsutveckling av ungdomsverksamhet. Dessutom fick över 3 700 fritidsledare och fältassistenter kompetensutveckling genom satsningen.

Ministern pekade på att staten bidrar med ett omfattande stöd till idrotts- och kulturorganisationer och andra föreningar, ett stöd som i stor utsträckning kommer ungdomar till godo. Regeringen stöder dessutom ungas egna organisationer genom ett särskilt statsbidrag samt ger bidrag för att anpassa allmänna samlingslokaler till ungdomsverksamhet och för att utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet.

Slutligen framhöll hon att SKL:s kartläggning visade att antalet musikhus eller Ungdomens hus har ökat sedan 1990, något som talar för att kommunerna i högre utsträckning väljer att skapa andra typer av mötesplatser för ungdomar än traditionella fritidsgårdar. Även antalet idrottshallar har ökat sedan 1990.

Utskottets bedömning

Ansvaret för den offentligt finansierade och organiserade fritidsverksamheten för ungdomar är i huvudsak ett ansvar för kommunerna och regionerna. Utskottet noterar emellertid med tillfredsställelse att den minskning av antalet fritidsgårdar som skedde under 1990-talet inte tycks ha fortsatt under 2000-talet. Staten ger i dag ett omfattande stöd till olika former av verksamhet riktad till unga. Ett antal nya organisationer får statsbidrag, och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. Stödet till idrotts- och kulturorganisationer når många ungdomar. Utskottet delar därmed ministerns uppfattning att detta sammantaget ger goda förutsättningar för att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar på lokal nivå. Motion Kr299 (v) avstyrks därmed.

Allmänna samlingslokaler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler.

Jämför särskilt yttrande 4 (s, v).

Motionerna

Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s) anser enligt motion Kr248 att behovet av samlingslokaler är långt ifrån tillgodosett. De föreslår därför att stödet till nybyggnad samt om- och tillbyggnad av samlingslokaler ses över. Översynen bör också göras föra att anpassa befintliga lokaler till dagens standard avseende miljö, teknik och energi samt för tillgänglighetsskapande åtgärder.

I motion Kr228 av Kenneth Johansson och Sven Bergström (båda c) begärs tillkännagivanden om förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler (yrkande 1) och om att Kulturutredningen bör ges direktiv att ta hänsyn till Samlingslokalsutredningens slutsatser (yrkande 2). Motionärerna konstaterar att flera av utredningens förslag har antagits av riksdagen i samband med förra årets budgetberedning men att det är högst rimligt att samhällets stöd förbättras ytterligare.

Bakgrund

Utskottet behandlade snarlika frågeställningar senast i betänkande 2006/07:KrU1. Utskottet konstaterade då att en särskild utredare hade sett över stödet till allmänna samlingslokaler4 [ Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling, SOU 2003:118.] och lämnat förslag om förändringar av stödet. Med hänvisning till att regeringen i budgetpropositionen för 2007 föreslagit ändringar av bidraget som till stora delar tillgodosåg motionärernas önskemål och att anslaget dessutom höjdes med 3,5 miljoner kronor avstyrkte utskottet den aktuella motionen.

Ändringarna i förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler trädde i kraft den 1 januari 2007. Förändringarna innebar bl.a. att det inrättats ett bidrag till verksamhetsutveckling som kan användas för att anpassa allmänna samlingslokaler till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet eller stimulera sådan verksamhet i den typen av lokaler. Stöd kan också lämnas för att utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Dessutom har nivån på maximibeloppet för bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder höjts.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att stödet till allmänna samlingslokaler förbättrats genom regeländringarna den 1 januari 2007 och att anslagsnivån höjts. Utskottet anser inte att motionerna Kr228 (c) yrkandena 1 och 2 samt Kr248 (s) bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Sexualpolitiska organisationer, punkt 1 (s)
	av Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2007/08:Kr346 av Sinikka Bohlin m.fl. (s).

Ställningstagande

Regeringens system med statsbidrag har under lång tid varit ett effektivt sätt att understödja föreningar som bedöms som värdefulla för samhället som helhet. Vi delar uppfattningen i motion Kr346 (s) att de sexualpolitiska organisationernas arbete är av vikt för demokratin i Sverige och ett viktigt inslag i svensk folkrörelse. Sexualpolitiskt arbete bör därför fogas till de speciella områden där statsbidrag kan utgå till organisationer som arbetar med dessa frågor.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr346 (s).

2.	Jämställt fritids- och kulturliv för ungdomar, punkt 5 (mp)
	av Esabelle Reshdouni (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2007/08:A402 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 40.

Ställningstagande

Det är glädjande att regeringen avsatt medel för jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting, däremot är det olyckligt att man inte följt förslagen i slutbetänkandet från utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. Jag anser liksom Utredningen att regeringen borde finansiera en stödstruktur för arbetet på alla nivåer, centralt, regionalt och lokalt. Samtliga länsstyrelser borde få i uppdrag att, i samverkan med viktiga aktörer, ta fram en regional strategi eller en handlingsplan för hur stödinsatser för jämställdhetsintegrering ska organiseras och genomföras. Vissa länsstyrelser – utredningen förslog åtta – borde ges i uppdrag att bygga upp tidsbegränsade regionala stödstrukturer för att stödja offentliga aktörers arbete med jämställdhetsintegrering lokalt och regionalt.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion A402 (mp) yrkande 40.

Särskilda yttranden

1.	Sexualpolitiska organisationer, punkt 1 (v)
	Siv Holma (v) anför:

Regeringens system med statsbidrag har under lång tid varit ett effektivt sätt att understödja föreningar som bedöms som värdefulla för samhället som helhet. Jag delar uppfattningen i motion Kr346 (s) att de sexualpolitiska organisationernas arbete är av vikt för demokratin i Sverige och att de därför borde kunna erhålla statsbidrag. Då Vänsterpartiet inte avsatt medel för detta i sin budget avstår jag nu från att reservera mig men förbehåller mig rätten att återkomma i frågan.

2.	Jämställdhetspolicy, punkt 2 (v)
	Siv Holma (v) anför:

Jag delar uppfattningen i motion Kr237 (c) att det är rimligt att ideella föreningar som söker statsbidrag ska ha en jämställdhetspolicy för att kunna få bidrag. En jämställdhetspolicy skulle förhoppningsvis öka föreningarnas insikt om jämställdhetsperspektivet och vara ett stöd för dem som känner sig kränkta eller orättvist behandlade.

3.	Fritidsgårdsverksamheten, punkt 6 (v)
	Siv Holma (v) anför:

Jag anser att fritidsgårdarnas öppna verksamhet bör ha en viktig plats i kommunernas satsningar på ungdomars fritid. Jag erinrar om att Vänsterpartiet i sitt budgetalternativ för 2008 avsatte 80 miljoner kronor för att fortsätta den satsning på mötesplatser och verksamhet för unga som gjordes under 2006 och 2007 till följd av överenskommelsen mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljö partiet de gröna. Eftersom en riksdagsmajoritet tidigare avvisat vårt budgetalternativ finner jag det inte meningsfullt att på nytt föra fram detta förslag.

4.	Allmänna samlingslokaler, punkt 7 (s, v)
	Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför:

Vi anser att tillgång till allmänna samlingslokaler ingår som en viktig del i byggandet av kulturens infrastruktur. Tillgången till allmänna samlingslokaler är av stor vikt för att ge alla möjlighet att både ta del av kultur och att aktivt utöva kulturaktiviteter. Inte minst gäller detta i eftersatta delar av storstaden men också i glest befolkade delar av landet. Vi kommer därför noga att följa kulturkommitténs arbete och förutsätter att frågan om allmänna samlingslokaler kommer att beröras av utredningen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:Kr228 av Kenneth Johansson och Sven Bergström (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kulturutredningen bör ges direktiv att ta hänsyn till Samlingslokalsutredningens slutsatser.

2007/08:Kr231 av Inger Davidson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utforma ett strukturerat stöd till landets frivilligcentraler.

2007/08:Kr237 av Karin Nilsson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på att ideella föreningar ska anta en jämställdhetspolicy för att vara berättigade till ekonomiska stöd.

2007/08:Kr248 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av det statliga stödet för samlingslokaler.

2007/08:Kr299 av LiseLotte Olsson och Torbjörn Björlund (båda v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om kommunernas skyldighet att bedriva fritidsgårdsverksamhet.

2007/08:Kr346 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sexualpolitiska organisationer som folkrörelser.

2007/08:Ub498 av Mona Sahlin m.fl. (s):

21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utveckling av forum för ungdomars inflytande.

2007/08:A402 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

40.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det finns ett stort behov av satsningar på Sveriges kommuner och landsting för att fortsätta ett medvetet och konkret arbete för att jämställa tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.