Vissa frågor beträffande Sveriges Europasamarbete
Betänkande 1990/91:UU21
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU21
Vissa frågor beträffande Sveriges Europasamarbete
Innehåll
1990/91 UU21
Ärendet
Detta betänkande behandlar dels två motionsyrkanden som berör de nu pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, dels fem motionsyrkanden som berör vissa frågor om medlemskapsansökan i EG, grundlagen och folkomröstning med anledning av Sveriges samarbete med EG. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att det stora flertalet motioner från den allmänna motionstiden beträffande samarbetet med EG och den västeuropeiska integrationsprocessen generellt avses bli föremål för ett särskilt betänkande under hösten.
Motionerna
1990/91:U504 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående EEA-förhandlingarna,
1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingarna om EES,
1990/91:U510 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om rådgivande folkomröstning angående EG innan eventuella förhandlingar om medlemskap inleds, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att eventuella förhandlingar om medlemskap i EG icke får inledas förrän grundlagen har ändrats så att ett EG-medlemskap vore förenligt med den därefter gällande regeringsformen.
1990/91:U616 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen tills vidare ej skall verkställa ansökan om svenskt medlemskap i EG, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett ja eller nej till ett svenskt medlemskap i EG måste avgöras i en folkomröstning,
1990/91:K253 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en belutande folkomröstning bör anordnas innan beslut om samverkansformer till EG tas. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
Folkomröstning m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion K253 (c) anges att när slutlig ställning skall tas till vilken samverkansform Sverige skall välja bör det ske genom en beslutande folkomröstning.
I motion U616 (v) anges att regeringen tills vidare ej skall verkställa ansökan om svenskt medlemskap i EG (yrkande 1). Vidare framförs att det är rimligt att svenska folket i en folkomröstning får avgöra om medlemskapet skall bli verklighet eller ej, att inget beslut om medlemskap får tas utan att frågan först ställts till svenska folket och enligt yrkande 2 att ja eller nej till medlemskap i EG måste avgöras i en folkomröstning.
I motion U510 (mp) yrkande 6 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om rådgivande folkomröstning angående EG innan eventuella förhandlingar om medlemskap inleds. Enligt motionens yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att eventuella förhandlingar om medlemskap i EG icke får inledas förrän grundlagen har ändrats så att ett EG-medlemskap vore förenligt med den därefter gällande regeringsformen.
Utskottet
Utskottets överväganden Enligt riksdagens beslut den 12 december 1990 och utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU8 om Sverige och den västeuropeiska integrationen, vilket låg till grund för beslutet, bör Sverige eftersträva att bli medlem i den Europeiska gemenskapen med bibehållen neutralitetspolitik. Enligt beslutet bör regeringen efter en samlad bedömning av de utrikes- och säkerhetspolitiska faktorerna och efter samråd i utrikesnämnden kunna lämna in en svensk ansökan om medlemskap. Utskottet bedömde det som sannolikt att en ansökan kunde lämnas in under 1991. Utskottet angav vidare att i bedömningen ingår hänsyn till den fortsatta utvecklingen i Europa, inkl. EGs regeringskonferenser, EES-förhandlingarna och säkerhetspolitiskt viktiga skeenden inom ESK. Av betydelse är enligt betänkandet också hänsyn till samarbetet med de nordiska länderna och de övriga EFTA-länderna. Betänkandet säger vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen i frågan om förhandlingarnas uppläggning och konstitutionella aspekter på medlemskapet. Enligt betänkandet bör en parlamentarisk arbetsgrupp ges möjlighet att efter slutförda EES-förhandlingar löpande följa framtida medlemskapsförhandlingar.
I betänkandet anges också att vid en svensk medlemskapsansökan i EG måste en ny genomgång göras av de rättsliga aspekterna inkl. frågan om grundlagsändring.
Utskottet konstaterar att frågan om folkomröstning om EG-medlemskap har ett nära samband med EG-medlemskapets grundlagsmässiga aspekter.
Frågan om ett svenskt EG-medlemskaps grundlagsmässiga aspekter behandlades nyligen i konstitutionsutskottet (1990/91:KU22). I konstitutionsutskottets betänkande slås fast att ett medlemskap i EG kommer att ha överstatlig karaktär och innebära att konstitutionella befogenheter skall överlämnas till de europeiska gemenskaperna. Konstitutionsutskottet anser att det bl.a. mot denna bakgrund är angeläget att de olika såväl grundlagsmässiga som allmänt rättsliga och institutionella aspekterna på ett EG-medlemskap utreds i parlamentariska former. Enligt konstitutionsutskottet bör detta ske i sådan tid att frågorna inte bara kan föras ut till allmän debatt utan också ge underlag för att i anslutning till 1994 års ordinarie riksdagsval göra de grundlagsändringar som visar sig nödvändiga. Konstitutionsutskottet finner det tillfredsställande att regeringen har aviserat att en sådan utredning under medverkan av alla riksdagspartier kommer att tillsättas inom kort.
Utrikesutskottet ansluter sig till denna uppfattning att EG-medlemskapets grundlagsmässiga aspekter m.m. bör belysas inom ramen för en parlamentarisk utredning.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten och önskvärdheten av att Sveriges förhållande till EG ges en grundlig genomlysning och att en bred diskussion och debatt förs om medlemskapets innebörd och konsekvenser. I sammanhanget vill utskottet refera till vad som sägs i betänkandet 1990/91:UU8 om betydelsen av att allmänheten ges god information om Sveriges samarbete med EG och behovet av ytterligare informationsinsatser i detta syfte. I betänkandet Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets verksamhetsområde (1990/91:UU14) framhåller utskottet det angelägna i att regeringen framlägger förslag till insatser för en allsidig Europainformation.
Utskottet konstaterar att folkomröstning kan anordnas antingen som rådgivande folkomröstning (RF 8 kap. 4 §) eller som folkomröstning om vilande grundlagsförslag (RF 8 kap. 15 §).
Utskottet ser det som naturligt att folkomröstning anordnas i anslutning till frågan om svenskt medlemskap i EG. Utskottet konstaterar att båda de ovannämnda möjligheterna till folkomröstning enligt regeringsformen kan komma att aktualiseras i anslutning till överväganden om Sveriges medlemskap i EG. Utskottet förutsätter att detta ärende kommer att behandlas av riksdagen under kommande mandatperioder. Enligt vad utskottet erfarit kommer vidare den parlamentariska utredningen som aviserats av regeringen om grundlagsfrågor vid ett svenskt medlemskap i EG att överväga de frågor som kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om EG-medlemskapet.
Ett EG-medlemskap, liksom för övrigt ett EES-avtal förutsätter riksdagens godkännande. Det möter dock inga hinder att regeringen inleder förhandlingar om en internationell överenskommelse och även ingår ett preliminärt avtal med förbehåll för riksdagens godkännande. Detta är i själva verket en vanlig och vedertagen ordning när det gäller internationella förhandlingar.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 6 i motion U510 (mp) om att begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning innan medlemskapsförhandlingar inleds, yrkande 7 i samma motion om att förhandlingar inte får inledas förrän grundlagen ändrats och yrkande 1 i motion U616 (v) om att regeringen tills vidare inte skall verkställa ansökan om svenskt EG-medlemskap. Motion K253 (c) och yrkande 2 i motion U616 (v) angående folkomröstning om ett svenskt medlemskap i EG får anses besvarade.
Förhandlingarna om ett ekonomiskt europeiskt samarbetsområde (EES)
I betänkandet används förkortningen EES för begreppet europeisk ekonomisk samarbetsområde. I engelskspråkiga sammanhang används i allmänhet förkortningen EEA (European Economic Area).
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet framför i motion U504 beträffande samarbetet Sverige--EG-EFTA om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES att EES bör ses som ett steg på vägen till ett medlemskap i EG. Genom ett EES-avtal kan delar av de s.k. fyra friheterna, som EG avser att uppnå genom att skapa den gemensamma inre marknaden, även komma Sverige till del redan 1993. Vidare sägs i motionen att som långsiktig lösning är ett EES-avtal otillfredsställande, dels eftersom det aldrig kan ge samma praktiska fördelar som medlemskap, dels därför att de EES-länder som står utanför EG aldrig kommer att kunna få ett reellt inflytande på beslutsprocessen. De nu pågående EES-förhandlingarna kan inte lösa alla de problem som ett långsiktigt samarbete inrymmer. För svensk del är det enligt motionen viktigt att EES-förhandlingarna slutförs snabbt i syfte att ge EFTA-ländernas medborgare och företag en så god möjlighet som möjligt att medverka på den inre marknaden.
I motion U507 från centerpartiet betonas vikten av att all omsorg läggs ned på att åstadkomma ett bra avtal. Det är i det sammanhanget viktigt att i EES-förhandlingarna slå vakt om vår neutrala ställning och vårt oberoende från stormaktsintressena. Detta är enligt motionen särskilt viktigt i det föränderliga utrikes- och säkerhetspolitiska skeende som vi nu upplever. Ett särskilt viktigt område som enligt motionen måste klargöras är formerna för gemensamt beslutsfattande och den juridiska kontrollen av efterlevnaden av ingångna överenskommelser. EES-avtalet får inte leda till ett ensidigt beroende av EG-beslut. Enligt motionen ställer Sverige högre krav än EG inom flera områden. Integrationen får inte medföra krav på svensk anpassning så att viktiga skyddsaspekter åsidosätts. Reformarbetet i fråga om arbetsmiljö och folkhälsa får inte försvåras. Angelägna mål som full sysselsättning, regional balans och social trygghet måste vara vägledande enligt motionen.
Utskottets överväganden
I betänkandet 1990/91:UU8 behandlades i ett särskilt avsnitt samarbetet Sverige--EFTA-EG och de pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA om att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Utskottet underströk då den stora betydelsen av att förhandlingarna om ett utvidgat och mer strukturerat samarbete mellan EG och EFTA snarast kunde slutföras med gott resultat och att ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) kunde träda i kraft den 1 januari 1993. Vidare ställde sig utskottet bakom de förhandlingsmål som vid flera tillfällen formulerats av EFTA-ministrarna gemensamt. Utskottet framhöll betydelsen av att avtalet ger en balans mellan rättigheter och skyldigheter samt att en rimlig grad av medinflytande bör vara en del av avtalet. Utskottet ansåg också att det fanns anledning för Sverige att slå vakt om vår relativt oförstörda miljö och rätten att föra en ambitiös miljöpolitik. Den höga ambitionsnivån borde enligt betänkandet upprätthållas på bl.a. arbetsmarknadens, regionalpolitikens och socialpolitikens områden.
Dessa uttalanden av utskottet angående övergripande riktlinjer för förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbete (EES) äger full giltighet. Sverige har ett oförändrat stort intresse av att ett EES-avtal mellan EG och EFTA-länderna om de fyra friheterna för varor, tjänster, kapital och personer samt angränsande områden som socialpolitik, utbildning, miljövård, konsumentfrågor, forskning m.m. uppnås så snart som möjligt. Härtill vill utskottet foga att intresset av ett EES-avtal inte står i någon motsättning till riksdagens beslut den 12 december 1990 om att bemyndiga regeringen att efter samråd i utrikesnämnden lämna in en svensk ansökan om medlemskap i EG. EES-förhandlingarna och deras resultat är i hög grad relevant och av stort värde även för medlemskapsförhandlingarna, inte minst mot bakgrund av målsättningen att inom ramen för EES skapa ett gemensamt dynamiskt och homogent europeiskt samarbetsområde innefattande EG och EFTA-länderna. EES-avtalet har således ett stort egenvärde och det är viktigt att det ges möjlighet att fungera sjävständigt, också för de EFTA-länder som väljer att inte söka medlemskap.
Det är utskottets bedömning att de förhandlingar som hittills förts mellan EG och EFTA-länderna och de resultat som hittills tillkännagivits ligger väl i linje med de förhandlingsmål som riksdagen angivit och att utsikterna för att ett avtal kan slutas under 1991 är goda.
Även om omfattande förhandlingar återstår på viktiga områden har enligt utskottets bedömning förhandlingsprocessen gjort framsteg. Vid det gemensamma ministermötet mellan EG och EFTA den 19 december 1990 uppnåddes enighet om avtalets huvudsakliga innehåll. Samarbetet skall enligt den gemensamma möteskommunikén åstadkomma en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor samt omfatta en rad andra viktiga områden som forskning, utbildning, miljöfrågor, konsumentskydd och den sociala dimensionen. När det gäller den viktiga frågan om att bibehålla EFTA-ländernas höga skyddsnivåer beträffande hälsa, miljö och säkerhet bekräftade ministermötet ambitionen om sådana höga skyddsnivåer samtidigt som den fria varucirkulationen skall eftersträvas. Kommunikén uppmanade till sökandet efter pragmatiska lösningar, anpassade till de enskilda fallen. Utskottet har i detta sammanhang erfarit att möjligheter öppnats för att genom införande av skyddsklausuler ersätta EFTA-ländernas krav på permanenta undantag.
På det institutionella området enades länderna vid ministermötet i december om att inrätta ett gemensamt EES-råd på ministernivå för politisk vägledning och utveckling och utvärdering av samarbetet. Vidare nåddes enighet om att inrätta ett gemensamt organ med ansvar för genomförande och förvaltningen av avtalet. Ministerdeklarationen bekräftade också att experter från EFTA-länderna skall beredas tillfälle att medverka då EG-kommissionen utarbetar förslag till ny lagstiftning som kan beröra EES. Även på områden som övervakning och rättskipning inkl. frågan om inrättandet av en EES-domstol nåddes vissa framsteg.
Samtidigt bör det noteras att flera svåra frågor är föremål för fortsatta förhandlingar. Det gäller såväl vissa av de institutionella och legala lösningarna som sakområden som jordbruk, fiske och personers rörlighet.
En exakt tidtabell för de fortsatta förhandlingarna är svår att ange men enligt vad utskottet erfarit ligger målsättningen att förhandlingarna skall slutföras under sommaren 1991 fast.
Utskottet noterar i sammanhanget de ansträngningar som pågår genom kontakter mellan EFTAs parlamentarikerkommitté och EG-parlamentet om att tillförsäkra en parlamentarisk dimension inom EES.
Utskottet utgår från att regeringen kraftfullt fortsätter att verka för att ett EES-avtal kan åstadkommas så snart som möjligt.
Härmed får yrkande 3 i motion U504 (m) och yrkande 10 i motion U507 (c) anses besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa frågor om medlemskapsansökan i EG att riksdagen avslår yrkandena 6 och 7 i motion 1990/91:U510 och yrkande 1 i motion 1990/91:U616, res. 1 (v, mp)
2. beträffande folkomröstning om medlemskap i EG att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U616 och motion 1990/91:K253 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (v, mp)
3. beträffande förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U504 och yrkande 10 i motion 1990/91:U507 besvarade med vad utskottet anfört. res. 2 (mp)
Stockholm den 11 april 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Karin Söder (c), Håkan Holmberg (fp), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).
Reservationer
1. Vissa frågor om medlemskapsansökan i EG, m.m. (mom. 1--2)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet ser" och på s. 4 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att i syfte att tillförsäkra folket största möjliga reella inflytande bör en särskild folkomröstning, skild från riksdagsval, anordnas innan ansökan om EG-medlemskap eventuellt, beroende på folkomröstningens utfall, inlämnas. Eftersom sådan folkomröstning enligt gällande lag endast kan anordnas genom en särskild lag om rådgivande folkomröstning, bör, såsom yrkas i motion U510 yrkande 6, riksdagen hos regeringen begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning innan medlemskapsförhandlingar inleds. Före en rådgivande folkomröstning är en omfattande och allsidig informationskampanj nödvändig.
Utskottet vill dessutom som sin mening framhålla att väljarna vid omröstningen bör ställas inför endast två klara alternativ. Det bör också genom riksdagsuttalande klargöras att omröstningsresultatet trots sin rådgivande karaktär bör betraktas som bindande.
I fall omröstningsresultatet skulle medge att ansökan om EG-medlemskap inlämnas bör, efter EGs svar på densamma, beslutande folkomröstning enligt RF 8 kap. 15 § anordnas. Detta bör ges regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrks motion U510 (mp) yrkande 6 och U616 (v) yrkande 1.
I motion U510 (mp) yrkande 7 krävs att förhandlingar om EG-medlemskap icke får inledas innan grundlagen ändras. Utskottet instämmer i detta. Det har numera klarlagts att EG-medlemskap icke är förenligt med gällande grundlag. Syftet med gällande grundlag måste således vara att förhindra den sorts suveränitetsöverlåtelse som ett medlemskap i EG innebär. Övlig respekt för grundlagen måste då innebära att förhandlingar som syftar till grundlagsstridigt handlande bör anstå till dess grundlagen eventuellt har ändrats så att den medger sagda handlande.
Utskottet förordar således följande turordning för ett eventuellt EG-medlemskap i syfte att visa respekt för grundlagen och skapa djupast möjliga folkliga förankring:
1. Efter det att EGs unionsförhandlingar gällande ekonomisk, monetär och politisk union avslutats och efter det att en omfattande allsidig informationskampanj om konsekvenserna av ett EG-medlemskap genomförts bör så snart som möjligt en rådgivande folkomröstning anordnas. Folkomröstningen om EG-medlemskapet skall var skild från riksdagsvalet.
2. Om en folkmajoritet röstar nej till EG-medlemskap är frågan avförd från dagordningen. Om folkomröstningen däremot ger klartecken till att medlemsansökan inlämnas kan förslag om ändringar av grundlagen som medger EG-medlemskap föreläggas riksdagen senast i december 1993. Ett första riksdagsbeslut kan fattas före valet 1994.
3. Om en tiondel av riksdagens ledamöter så begär och en tredjedel så vill, underställs grundlagsändringen folket i val.
4. Om en folkmajoritet avslår föreslagna grundlagsändringar, är frågan avförd från dagordningen. Om de nödvändiga grundlagsändringarna däremot godkänns, kan medlemskapsansökan inlämnas.
5. Resultatet av medlemskapsförhandlingarna måste föreläggas riksdagen senast under tio månader före nästkommande val. Om så kan ske under 1996 kan ett första beslut om sådan överlåtelse av suveränitet som sammanhänger med EG-medlemskap fattas av riksdagen före valet 1997.
6. Om en tiondel av riksdagens ledamöter så begär och en tredjedel så vill underställs överlämnandebeslutet folket i en beslutande folkomröstning.
8. Om en folkmajoritet avslår förslaget om överlämnande av svensk suveränitet till EG är frågan avförd från dagordningen. Om däremot en folkmajoritet bifaller suveränitetsöverlämnandet blir Sverige EG-medlem i samband med valet 1997.
9. Om resultat av en medlemskapsansökan som inlämnas efter valet 1994 inte föreligger i december 1996 uppskjuts tidpunkten för möjligt EG-medlemskap till i samband med valet år 2000.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 7 i motion U510 och yrkande 2 i U616 (v), samt anser motion K253 (c) besvarad.
dels att momenten 1--2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande vissa frågor om medlemskapsansökan i EG att riksdagen med bifall till yrkandena 6 och 7 i motion 1990/91:U510 och yrkande 1 i motion 1990/91:U616 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande folkomröstning om medlemskap i EG att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U616 samt med besvarande av motion 1990/91:K253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förhandlingarna om ett europeiska ekonomiskt samarbetsområde (mom. 3)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I betänkandet" och på s. 6 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Genom de utredningar som pågått angående EES, ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, har en ganska klar bild skapats av vad EG-anpassning av svenska regler och förordningar "kostar" i form av påtvingade försämringar av kvalitets- och säkerhetsstandard.
Den 8 maj 1990 upprättade regeringen Probleminventering EES. Av 52 problempunkter ansågs 35 olösbara och 17 möjliga att lösa. I 48 fall handlade det om befarade försämringar i svensk lagstiftning. Dessa 48 problem utgjorde en innersta kärna efter omfattande bantning i förhållande till de hundratals fall där statliga verk har avstyrkt EG-anpassning. Den 12 juni 1990 fastslog EG-parlamentet som sin ståndpunkt att övergångsreglerna för EFTA-länderna "skall bli av begränsad varaktighet och omfattning och icke komma att framstå som egentliga dispenser eller undantag".
Den 20 juni 1990 inleddes de formella EG-EFTA-förhandlingarna, varvid chefsförhandlare Dinkelspiel konstaterade att ett EES-avtal innebär att "EFTA-länderna på kort tid skall anpassa sig till 30 års EG-lagstiftning".
Det visade sig att EFTA-länderna redan före förhandlingarnas början ensidigt bantat ner sina krav på undantag radikalt till bara ett dussin punkter för samtliga sju länder. Enligt den förkortade undantagslistan från EFTA (daterad 12 juni 1990) kvarstår bara åtta undantagskrav från Sverige.
De båda undantagslistornas innehåll ger en mycket god bild av att EG-anpassning faktiskt har ett pris i form av påtvingade standardsänkningar. Materialet redovisas i detalj i motionen.
I december 1990 tvingades EES-förhandlare Dinkelspiel erkänna att det inte blir några permanenta undantag, bara övergångregler av olika slag.
Den EG-anpassning som redan pågår i hägnet av EES-förhandlingarna har nu lett till att stora delar av folkrörelse-Sverige har börjat undersöka vad en EG-anpassning konkret innebär. Utskottet vill här anföra några exempel:
EG hot mot allemansrätten, hävdar tidskriften Sveriges Natur (nr 1991:2)
Svensk statstjänsteman (nr 1991:3) berättar att den svenska meddelarfriheten är i fara vid EG-medlemskap.
Expressens sportredaktion anser att EG är "en skräck för svensk fotboll" eftersom EG hindrar svenska EG-spelare att spela i landslaget (2/3).
En jaktjournalist slår larm om att "EG innebär kraftigt inskränkt jakt på flera arter, upptrissade jakträttspriser och en överhängande risk för ambulerande tjuvjägare i nästan ofattbar omfattning" (Dagens Industri 3/3).
I Vår Fågelvärld varnas för att EGs öppna gränser leder till en kraftig ökning av den illegala handeln med fridlysta djur (Jakt och Jägare nr 1991:4).
TCO-tidningen berättar om EG-hotet mot den sociala välfärden. "God mat, annars är det sämre", säger en svenska som är bosatt i Bryssel och tillägger: "Jag är van vid ett samhälle som månar mer om de svaga" (nr 1991:8). En facklig ledare i EG varnar för att EG medför "stor risk för ett mer osolidariskt Europa" (nr 1991:6).
I tidskriften Socialförsäkring (nr 1991:1) har forskaren Jacob Palme jämfört tre svenska analyser av den sociala tryggheten i Sverige och EG, gjorda av SAF, Näringslivets Ekonomifakta och Metall. Palme konstaterar att Sverige inte är bäst på allt men på det mesta, bl.a. föräldrapenning, sjukförsäkring och ålderspension. Han summerar: "Väger man samman enskildheterna så framstår den svenska modellen som mest utvecklad. Här förefaller Metall ha hamnat ganska rätt".
Att alkoholpolitiken kan drabbas negativt av EG-anslutning, bl.a. genom påtvingade prissänkningar, är känt. Detta har gjort Systembolagschefen Gabriel Romanus tveksam, vilket kommer till uttryck i en intervju i tidskriften Alkoholpolitik (nr 1990:4), där han bl.a. varnar för att vi genom EG-reglerna får in vinstdrivande, internationella alkoholföretag, vilket gör att vi får "kapitalstarka lobbygrupper som kommer att försvåra möjligheterna för en solidarisk alkoholpolitik". Chefen för Vin&Sprit erkänner i samma tidskriftsnummer att WHOs mål om en 25-procentig minskning av alkoholkonsumtionen "förefaller ur ett EG-perspektiv inte vara helt lätt att uppnå". Enligt forskningsrådsnämndens Källa kommer EG att kosta Sverige dubbelt så stor alkoholkonsumtion, fyra gånger så många storförbrukare och fyra gånger så många döda av alkoholskador (Hur mycket tål svenskarna?)
I Svensk Farmaceuptisk Tidskrift (nr 1991:2) konstaterar en överlag EG-vänlig artikel att det ändå finns allvarliga problem. EG har t.ex. inget krav på att läkemedelspriser skall vara "skäliga", de kommersiella intressena får råda friare. Apoteksmonopolet försvaras ihärdigt i artikeln, bl.a. med argumentet att det "kan verka kraftfullare i folkhälsans tjänst än andra system som fungerar i omvärlden". Men monopol strider mot EGs grundfilosofi. Varför skulle apoteksmonopolet godkännas och alkoholmonopolet avvecklas?
"Miljöpolitiken EG-anpassas", lyder veckotidningen Alternativets (21/2) rubrik över en svidande kritik av regeringens senaste miljöproposition. Greenpeace gav uttryck för samma ståndpunkt i ett kritiskt PM med rubriken "En propp i miljöarbetet" (18/2) där regeringens dåliga miljöpolitik förklaras med att "miljöpolitiken underordnas regeringens övriga mål, bl.a. anpassning till EG". Att EG knappast är ett verktyg för radikal miljöpolitik har också Sveriges Natur upptäckt, som hävdar att "EG är kraftlöst mot försurning" (nr 1991:1).
Hur EGs miljöpolitik drabbar EG-medlemsstater visar danska och tyska erfarenheter. Veckotidningen Notat berättar nästan varje vecka om danska konflikter med EG om miljöregler. Senast gällde det att EG vill tillåta den giftiga tungmetallen kadmium och "icke accepterar att Danmark har skärptare regler än andra EG-länder" (1/3). På liknande sätt finns nästan varje vecka i Der Spiegel rapporter om EG-kommissionens försök att stoppa tyska miljölagar. Häromveckan (nr 10/91) handlade det om att den franska kemijätten Rhone-Pollenc lyckats övertyga EG-kommissionen om att träimpregneringsmedlet PCP (pentaklorfenol) är ofarligt. Men i Tyskland är medlet förbjudet eftersom det innehåller dioxin och anses cancerframkallande. Nu blir det en fråga för EG-domstolen att avgöra om Tyskland får behålla sin hälsoskyddsregel. Denna sorts strider är vardagsmat i EG. Oftast vinner frihandelsintresset över miljö- och hälsohänsynen.
Enligt tidskriften Arbetsmiljö (nr 1991:1) kommer det att bli "SYSTEMSKIFTE för arbetsmiljön när Sverige går in i EG". Överlag blir det försämringar. Normgivning och kontroll flyttas "från den offentliga till den privaträttsliga sfären". Facket förlorar sitt medinflytande. Arbetarskyddsstyrelsen kan inte fastställa högre normer än EG-kraven. Ett konkret exempel: Statskontoret kan inte "begränsa sin upphandling av bildskärmar till sådana som enligt den svenska bildskärmsprovningen har de bästa arbetsmiljöaspekterna". Tre företrädare för Fabriks hävdar att "arbetsmiljön riskerar att bli sämre" vid EG-anpassning (Helsingborgs Dagblad 20/3)
Borttagandet av gränser mellan EG-länderna är en lockande effekt av EG-medlemskap. Men också detta har baksidor. Polistidningen (nr 1/91) varnar för att "narkotikatrafiken och därmed brottsligheten kan komma att öka i ett Europa utan inre gränser". Dessutom medför den inre gränslösheten att EG måste omges med en gemensam, hög, yttergräns. Detta har fått Amnesty att uttrycka sin oro för att asylmöjligheterna för flyktingar försämras i Västeuropa (Europe -- Harmonization of asylum policy, november 1990). Och i Ekonomisk Debatt (nr 1990:8) säger ekonomen Nils Lundgren: "Vi kanske får se Berlinmuren återuppstå, men denna gång byggd av Västeuropa och inte av Östeuropa."
EG är ju dock främst till för exportföretagen. Man får kanske tåla andra problem för deras skull! Men inte ens ur exportsynvinkel är saken självklar. Gefle Dagblad (21/2) berättar t.ex. i ett reportage om Norrsundets Bruks AB att "idag är det egentligen inte nödvändigt för svensk skogsindustri att fortsätta kräva svenskt EG-medlemskap". Man har redan tillgång till EG-marknaden. Däremot kan medlemskap skapa väldiga problem för många börsföretag. Göteborgsposten (3/3) berättar att "EG-anpassning hotar familjeföretag" och redovisar hur mängder av svenska storföretag riskerar att bli uppköpta av utländska kapitalister när svensk aktiebolagslag måste EG-anpassas.
Mot bakgrund av ovanstående kan utskottet helhjärtat instämma i vad som i motion U507 (c) anförts om förhandlingarna om EES och tillstyrker att motionen bifalls.
Motion U504 (m) innehåller visserligen korrekta iakttagelser om brist i EES-modellen men drar därav enligt utskottets mening felaktiga slutsatser, varför utskottet avstyrker motionen.
dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U507 och med avslag på yrkande 4 i motion 1990/91:U504 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.