Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m.

Betänkande 2007/08:FöU13

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 maj 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m.(pdf, 205 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:13 Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m.

Beslut

Nej till motioner om Försvarsmaktens organisation (FöU13)

Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2007 om totalförsvarsplikt, grundorganisationen samt mark- och miljöfrågor. När det gäller totalförsvarsplikten utgår riksdagen från att flera frågor som tas upp i motionen kommer att behandlas av den parlamentariska utredningen om totalförsvarsplikten.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 19

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-04-22
Justering: 2008-05-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-07
Trycklov: 2008-05-07
Reservationer: 3
Betänkande 2007/08:FöU13

Alla beredningar i utskottet

2008-04-08, 2008-04-22

Nej till motioner om Försvarsmaktens organisation (FöU13)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2007 om totalförsvarsplikt, grundorganisationen samt mark- och miljöfrågor. När det gäller totalförsvarsplikten utgår utskottet från att flera frågor som tas upp i motionen kommer att behandlas av den parlamentariska utredningen om totalförsvarsplikten.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-05-15
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:FöU13, Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m.

Debatt om förslag 2007/08:FöU13

Webb-tv: Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Michael Hagberg (S)
Anf. 122 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Vi har haft en eftermiddag med en spännande försvarspolitisk debatt, och den fortsätter en bit in på kvällen. Vi har i dag att debattera ett antal viktiga motioner från ledamöter här i riksdagen i ett betänkande som vi kallar FöU13. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3 kring miljöfrågorna. I början av betänkandet diskuterar vi frågor kring totalförsvarsplikten, stora frågor om hur vi i utskottet diskuterar människosyn och utveckling gällande vår personal och de värnpliktiga. Här lyfts jämställdhetsfrågorna fram samt mångfalden, medinflytande och civil meritvärdering i värnpliktsutbildningen och bland våra personalgrupper. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska belysa dessa frågor, och den ska vara klar den 1 februari 2009. Det tycker vi från oppositionen är riktigt bra. I det här fallet vill den moderatledda regeringen lyssna på vad parlamentariker här i riksdagen, från hela landet och från alla partier har för åsikter om hur vi ska ha det med värnpliktsverksamheten och vår personal i framtiden. Det är ett bra förslag! I betänkandet tas även markfrågor och frågor kring miljöarbetet upp. Här lyser dock passivitetens stjärna över utskottsmajoriteten. Varför vill man inte ta ett miljöansvar i verksamheten? Varför vill man att det ska ligga en våt handduk över de markområden som försvaret lämnat i stället för att låta kommuner och näringsliv ta över för att gynna arbete, handel, besöksnäring och bostäder? Den våta handduken är markerad och tydlig; vi hör detta när vi är ute. Den reduktion av försvarets verksamhet som skett under drygt tio år måste väl ha gjort att behovet av övnings- och skjutfält har minskat. Dessa områden ligger ofta på attraktiv mark, i tätortsnära lägen, som kommuner och näringsliv har stort intresse av. Det kontaktnät vi socialdemokrater har runt om i landet är väldigt stort, och markfrågorna kommer ofta upp. Vi kan peka på områden i Skåne, Västergötland, Småland, Sörmland, Stockholms län med Haninge och Vaxholm, Dalarna, Jämtland med flera platser. Det är tusentals hektar som ligger för fäfot, beredd till utveckling. Markfrågan kommer alltid upp när vi träffar dem som är verksamma i de här områdena. En stilla undran: Varför vill ni inte använda politiken som verktyg och påverka regeringen till nytänkande och lyfta den blöta handduken för stark utveckling på massor av platser runt i landet? Det moderatledda utskottet är passivt när det gäller försvarsmiljöfrågor. Man avslår allt nytänkande. Man orkar inte ens kräva att regeringen kommer med en årlig redovisning över hur miljöarbetet går inom försvarssektorn. Är det så att Moderaternas miljöprat gäller även här - prat utan verkstad? För några år sedan var ju i alla fall några partier i de fyras gäng intresserade av miljöfrågor. Att intresset kan svalna så fort! Fru talman! Vi socialdemokrater vill gärna fortsätta med en tydlig och trovärdig miljöstrategi. Vi fortsätter det enträgna arbetet och föreslår flera nya vassa verktyg på miljöområdet. Vi har miljöbalken, Agenda 21, producentansvaret och klimatmålen i blickfånget. I lagstiftningen har vi i dag fem fraktioner med producentansvar. Vi tycker redan nu att ytterligare ett område måste till. Det är avveckling av uttjänt militär materiel. Det finns mängder. Vi är övertygade om att man i ett samarbete med försvarsindustrin kan avveckla materiel på ett miljömässigt korrekt sätt och då ta ansvar för hela kedjan - från förråd till destruktion med återbruk i blickfånget. Här ska särskild hänsyn tas till miljökraven vid upphandlingen. Jag kommer personligen att lyfta fram denna fråga i samband med den allmänna motionstiden och diskutera den vidare i mitt parti. Här behövs en offensiv! Fru talman! När vi får en årlig redovisning av försvarsmiljöfrågorna kan vi hålla debatten vid liv och flytta fram positionerna - allt för en bra miljö. Jag tror att det inte handlar om mer än fyra fem ledamöter som nästa vecka behöver ändra inställning för att vi ska få igenom det här förslaget och kunna framföra till regeringen att den ska komma med en redovisning av försvarsmiljöfrågorna, vilket kommer att innebära att vi kan ha en framlyftande och framskjuten debatt varje år här i riksdagen. Det behövs. Även inom det här området måste vi visa på de goda exemplen. Jag tror att viljan faktiskt finns hos några av de borgerliga ledamöterna här i kammaren. Men finns modet? Finns modet att kräva en miljöredovisning från försvarsminister Tolgfors?
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 123 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Detta betänkande innehåller en rad motioner från allmänna motionstiden. Vänsterpartiet har bland annat motionerat om värnplikten, kvinnors representation och genderutbildning. Eftersom det just nu pågår en parlamentariskt tillsatt utredning om totalförsvarsplikten har jag valt att inte lyfta fram våra motioner inom det området utan avgivit ett särskilt yttrande i de frågorna. För att uppnå ett jämställt svenskt försvar krävs en ökad kvinnlig representation. Eftersom Försvarsmakten är och alltid har varit mansdominerad är den manlige värnpliktige den norm som präglar hela värnpliktsutbildningen vad gäller bland annat innehållet och genomförandet av utbildningen samt materielens utformning. För att fler kvinnor ska bli intresserade av att söka sig till Försvarsmakten måste de veta att utbildningen är lika mycket anpassad efter deras behov och att de får möjlighet att genomföra utbildningen på samma premisser som manliga värnpliktiga. Försvarsmakten måste se över och anpassa värnpliktsutbildningen även för kvinnors krav och behov. Enbart en ökad kvinnlig representation räcker dock inte för att försvaret ska bli jämställt. Det krävs även utbildning. Av den anledningen ska regeringen uppdra åt Försvarsmakten att genomföra en kvalificerad genusutbildning med samtliga inryckande värnpliktiga och personal samt alla som genomgår officersutbildningar och annan utbildning inom försvaret. Värnplikten har varit en bärande del i vår försvars- och säkerhetspolitik. Ett mål är att de som tas ut för tjänstgöring ska spegla befolkningen i vårt samhälle. Det gäller inte minst ungdomar vars föräldrar har flyttat till Sverige eller dem som har blivit svenska medborgare under sin uppväxt i Sverige. Försvarsmakten har ett uttalat uppdrag att rekrytera fler personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Försvarsmakten ska även i alla avseenden tillgodose och tillförsäkra de religiösa behov som den värnpliktige har. Det finns också frågor som rör medinflytande i kris och krig och frågor som rör den civila meritvärderingen. Vänsterpartiet utgår från att alla dessa frågor kommer att behandlas i den parlamentariska utredningen om totalförsvarsplikten. Fru talman! Under flera år har vi i Vänsterpartiet haft ett krav på att minst 40 procent av de försvarsanställda på samtliga nivåer ska vara kvinnor. Självfallet är vi medvetna om att det målet inte går att uppfylla här och nu, inte ens inom de närmaste åren. Jag efterlyser mätbara mål och strategier för att öka jämställdheten inom försvaret. Sverige är inte världsledande, inte ens bäst i klassen. Det finns länder som har uppnått mål på 15-18 procent kvinnor inom försvaret. Hela utskottet, samtliga partier, anser ju att det finns ett värde i fler kvinnor inom försvaret. Många, kanske alla, partier talar för att det ska finnas en könsneutral antagning. Vi vill även uppnå de krav som finns i FN:s resolution 1325 om kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsarbetet. Det är hög tid för övriga partier att beskriva hur vi ska nå det här målet. Ska det vara en fördubbling av antalet kvinnliga värnpliktiga, 10-15 procent kvinnor i internationella insatser år 2010 eller 25 procent år 2011? Inte vet jag! Men ni måste föreslå åtgärder för att vi snabbare ska lyfta oss från de 3-4 procent som det handlar om i dag. Jag vet att hela organisationen, såväl män som kvinnor, och freds- och säkerhetsarbetet skulle vinna på en jämnare könsfördelning. Fru talman! En bred samsyn på miljöarbete inom försvarssektorn ökar möjligheten till samarbete med andra myndigheter och utvecklar klimatarbetet och medvetenheten även inom försvaret. Miljökvalitetsmålen måste uppfyllas även inom försvaret. För att riksdagen ska kunna följa upp arbetet med miljöfrågorna bör regeringen lämna en årlig redovisning till riksdagen om detta. Vi behöver även se en förnyad nordisk Agenda 21 på försvarsområdet. Till sist, fru talman, vill jag inte avstå från att tala om hundskolan i Sollefteå. År 2005 gjordes en utredning som hette Hundgöra - att göra hundar som gör nytta . Utredningen föreslog bland annat att staten ska ansvara för att det i Sverige produceras tjänstehundsämnen i tillräcklig omfattning och av tillräckligt god kvalitet så att de statliga tjänstehundsanvändarnas behov av egna tjänstehundar kan tillgodoses på såväl kort som lång sikt. Vidare föreslog utredningen att ett avelsprogram upprättas och att regeringen ska skapa en organisation som ansvarar för det. I Försvarsmaktens svar på utredningen föreslås att huvudmannaskapet för en statlig tjänstehundsförsörjning uppdras åt Försvarsmakten. Försvarsmaktens hundstjänstenhet har en av sina avdelningar belägen i Sollefteå. Enligt riksdagsbeslut 2003 ska Försvarsmakten lokalisera den verksamhet som svarar mot myndighetens behov av tjänstehundar till Sollefteå. Avdelningen har i dag 14 anställda i Sollefteå. Eftersom verksamheten har stor betydelse för det svenska samhället är det viktigt att staten garanterar den fortsatta verksamheten. Verksamheten är angelägen av sociala och samhällsekonomiska skäl, men den behövs också av regionalpolitiska skäl, då Försvarsmakten är en viktig arbetsgivare i en liten inlandskommun. Jag yrkar bifall till reservation 3.
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 124 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Jag vill inleda med att också säga några ord om totalförsvarsplikten. Jag är väl medveten om att det finns en parlamentarisk utredning som kommer med sitt utlåtande i början av nästa år. Det är ändå beklämmande att ta del av det magra resultat som Försvarsmakten har uppnått när det gällt att försöka anpassa värnpliktsutbildningen till att vara lika för både män och kvinnor. Men det är kanske ännu mer beklämmande att efter 20 år se att materiel och kläder fortfarande inte är anpassade fullt ut efter kvinnors villkor. Det är fortfarande svårt för kvinnor att få rätt underkläder och vanlig utrustning av den enkla anledningen att underkläder och utrustning mer eller mindre är gjorda för män. Är det någon som är förvånad över att vi har endast ca 5 procent kvinnor i försvaret? Att det behövs fler kvinnor inom försvaret och i landets insatsstyrkor är vi alla överens om. Då skapas också de bästa förutsättningarna för att göra insatser för fred, säkerhet och frihet för både kvinnor och män i de länder där styrkorna verkar. Just de här orden skrev faktiskt försvarsministern i en debattartikel förra året. Jag håller helt med försvarsministern just på den punkten. Men resultatet är fortfarande lika dåligt, då som nu. Vad jag efterlyser är en politisk handlingskraft för att få de här åtgärderna vidtagna. Vackra ord räcker tyvärr inte. Miljöpolitiken är inte regeringens starkaste gren, framför allt inte om vi kopplar ihop miljö- och försvarspolitik. Försvaret i sin helhet är en miljöbov av stora mått. Det är i sig mycket märkligt att inte regeringen prioriterar frågan högre, eftersom miljöfrågor ligger i topp bland de frågor som är viktiga för väljarna. Men när det gäller försvarets miljöproblem har regeringen inte redovisat något förslag på hur man ska komma åt problemet på sikt. Miljöpartiet vill att regeringen ska utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning av pågående och kommande arbete med försvarsmiljöfrågor sett ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 125 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Just nu pågår ett omfattande förändringsarbete inom hela det svenska totalförsvaret. Vi har tidigare i dag här i kammaren behandlat frågor som rör civila delar av detta arbete. Ett stort arbete pågår också för att förbättra förutsättningarna för den militära delen av totalförsvaret. I december 2007 beslutade regeringen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda totalförsvarsplikten. I december 2007 fick också Försvarsberedningen i uppdrag att göra en analys av Försvarsmaktens inriktning. Det pågår även en utredning som ska se över de frivilliga försvarsorganisationernas och Hemvärnets verksamhet. Till detta ska läggas ett omfattande internt arbete som Försvarsmakten och dess kringmyndigheter bedriver för att anpassa verksamheten och organisationen till dagens försvarspolitiska förutsättningar. Flera av frågorna i betänkandet är sådana som omfattas av detta arbete och som regeringen redan i dag arbetar aktivt med. En av de största och mest genomgripande frågorna är den om totalförsvarsplikten. I kommittédirektiven framgår bland annat att målet med den nya urvalsprocess som ska ersätta dagens system är att "de bäst lämpade kvinnorna och männen ska antas till tjänstgöring". Vidare framgår det uttryckligen av direktivet att utredningen ska överväga en könsneutral pliktlag. Utredningen ska även utreda förutsättningarna för ett frivilligt tjänstgöringssystem. Försvarsmakten bedriver redan i dag ett omfattande jämställdhets- och mångfaldsarbete och har fått i uppdrag av regeringen genom regleringsbrevet att "särskilt redovisa hur myndigheten levt upp till den egna målbilden om främjande av jämlikhet samt motverkande av diskriminering och trakasserier". Min förhoppning är naturligtvis att utredningen ska ge svar på de frågetecken som fortfarande finns om utformningen av ett jämställt och tidsenligt personalförsörjningssystem till Försvarsmakten. Fru talman! Med anledning av det pågående förändringsarbetet inom Försvarsmakten har det uppstått frågetecken och synpunkter om mark som Försvarsmakten äger eller hyr och som den inte längre nyttjar. Angående markfrågan konstaterade dåvarande försvarsminister Leni Björklund: "Försvarsmakten nu och i framtiden behöver övnings- och skjutfält med skilda naturtyper, terrängförhållanden i övrigt och som är belägna runt om i alla delar av landet för att möjliggöra utbildning och övning också i Sveriges olika klimattyper." Det är en självklarhet att Försvarsmaktens behov av övningsområden måste styra takten på den avyttring av mark som kan bli aktuell. Den nuvarande regeringen har å sin sida gett i uppdrag åt Fortifikationsverket att tillsammans med Försvarsmakten redovisa en modell för avveckling av de övnings- och skjutfält som Försvarsmakten ska lämna. Uppdraget ska redovisas till regeringen redan den 1 september i år. Mark som inte används av Försvarsmakten måste göras tillgänglig för civilt nyttjande, och detta bör vara en prioriterad fråga för inblandade aktörer. Utan tvivel är det så att för att kunna överlåta militär mark som inte längre används för civilt bruk måste marken vara tillräckligt säker och fri från oexploderad ammunition eller blindgångare. Det är något som den förra regeringen också framhöll. Ett sådant arbete är emellertid resurskrävande, och framför allt kräver det en stor kapacitet av personal med särskild utbildning för ammunitionsröjning, vilket just nu är en begränsning inom Försvarsmakten. Vi i alliansen anser inte att man ska föregå de tidigare nämnda angivna myndigheternas arbete med att skapa en kontrollerad form för avyttring av Försvarsmaktens mark. Fru talman! Ett annat led i förändringen av Försvarsmakten till en modern och tidsenlig myndighet som också svarar upp mot det civila samhällets krav har varit och är miljötänkandet. Arbetet med att miljöanpassa Försvarsmaktens verksamhet har pågått länge, och mycket av det arbetet har initierats här i riksdagen. I dag har Försvarsmakten i sin instruktion klara och tydliga styrningar om dess miljöansvar. Försvarsmakten har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet inom det militära försvaret. Försvarsmakten ska ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Försvarsmakten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter. Försvarsmakten ska rapportera sitt miljömålsarbete till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs. Försvarsmakten bedriver också miljöarbete på internationell nivå där man samverkar dels inom det europeiska försvarsmiljönätverket Defence Network - förkortat Defnet - dels bilateralt med bland andra Finland, Estland, Litauen och USA. Det är naturligt att Försvarsmakten i sin dagliga verksamhet, liksom övriga delar av samhället, tar sitt ansvar för en bättre miljö - vilket man också gör. Fru talman! Jag har gett exempel på delar av det arbete som pågår för att förändra och utveckla totalförsvaret och Försvarsmakten och som tas upp i de motioner och reservationer som behandlas i betänkandet. På det hela taget gläder det mig att intresset är så stort för dessa frågor och att det finns ett stort mått av samsyn. Jag ser också fram emot de diskussioner som stundar inte minst med anledning av kommande utredningsförslag. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer.
Michael Hagberg (S)
Anf. 126 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Jag har två frågor som jag vill lägga ned lite extra möda på. Den ena handlar om miljöarbete, och den andra handlar om markutvecklingen i försvarets markområden. Jag tror att vid voteringen nästa vecka kan Nils Oskar Nilsson vara en av dem som kan ge regeringen till känna att vi ska få en miljöredovisning årligen från Försvarsdepartementet. Jag vet att det finns ett miljöintresse hos Nils Oskar. Men det finns ett miljöintresse hos flera av de borgerliga partierna i kammaren. Jag är övertygad om det. Jag ska sätta i gång ett opinionsarbete i korridorerna. Kan jag möjligen få Nils Oskars hjälp till det? Varför är ni oroliga för att få en miljöredovisning? Tvärtom kan vi tillsammans bygga vårt land på ett miljömässigt bättre sätt om vi får redovisningen. Då kan vi peka på det gamla, ålderdomliga tänkande som finns i många av de verksamheter som Försvarsmakten presenterar. Jag har sett det med egna ögon i många av de verksamheter som finns. Man tänker bakåt, inte framåt. Vi måste hjälpas åt för att lyfta upp miljöfrågorna för framtiden. Det andra frågan är markfrågan. I de senaste formuleringarna gömmer man sig bakom att man ska leta blindgångare. All militär mark är inte gamla skjutfält. All militär mark har inte använts till att skjuta granater på. Det finns tiotusentals hektar mark som näringslivet, du och jag tycker är viktig och kan utvecklas och som kommunerna behöver för sin utveckling. I fru talmannens valkrets finns Strängnäs. Där kunde man presentera ett köp av ett viktigt markområde. Det var den dåvarande moderatledda Strängnäs kommun. Det var bra. Vi ser nu att det kommer att det bli en fin utveckling i Strängnäs. Det är fler orter som har de behoven.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 127 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Jag tror inte, Michael, att det är några större skillnader i våra uppfattningar i de här frågorna, utan det kanske mer gäller formfrågorna. När det gäller inriktningen på miljösidan och på marksidan tycker jag att vi från alliansens sida har försök trycka på vikten av att man har en bra hantering av den mark som försvaret inte längre behöver. Jag tycker inte om att titta bakåt, men jag har fått höra att under den förra regeringen lovades det i den här kammaren av den dåvarande försvarsministern att man skulle göra stora ansträngningar på att städa upp efter sådan verksamhet som militären har haft. Men det finns fortfarande mycket att göra. Man gjorde kanske inte riktigt som försvarsministern lovade, till exempel i Falun. Men jag tror inte, Michael, att det är några större skillnader i vår uppfattning om vikten av att kommunerna får rådighet över den mark som försvaret inte längre behöver. Jag förutsätter att vi på olika håll kan arbeta för att Försvarsmakten och kommunerna kommer överens om hur man ska kunna använda de områden som Försvarsmakten kan avyttra. När det gäller miljöfrågan tycker jag att Försvarsmakten har visat en väldigt stark vilja att förbättra sitt miljöarbete. Vi får väl med gemensamma krafter, Michael Hagberg, försöka påverka, också kanske via de kanaler som vi i alliansen har, Försvarsdepartementet och Försvarsmakten att ytterligare förbättra detta arbete.
Michael Hagberg (S)
Anf. 128 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Självklart ska vi hjälpas åt i miljöfrågorna. Nils Oskar har själv en stor chans nästa vecka då vi kan få en redovisning från Försvarsmakten som vi kan revidera. Sedan ska vi slipa verktygen och se till att vi lyfter fram miljöfrågorna parallellt med de verksamheter militära organisationer bedriver. När det gäller markfrågan kan vi hjälpas åt med en sak till. Vi får se till att Försvarsmakten och FMV inte gömmer sig bakom blindgångare. Det finns områden där man har skjutit och där det finns blindgångare, så är det; Östersund är ett sådant exempel. Grytans skjutfält kommer säkerligen inte att kunna användas för någon kommersiell verksamhet av det privata näringslivet eller av kommunerna, däremot närskjutfältet, kasernområdet, hela området runt skjutstadion köptes av en privatperson. Det blomstrar i Östersund tack vare att man öppnade locket och lät den här personen sätta i gång med olika verksamheter där. Jag vill se den utvecklingen på flera ställen. Vi kommer att få se det i Strängnäs, vi ser det i Östersund och jag vill se den på fler ställen. Där måste vi hjälpas åt.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 129 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Jag skulle också gärna vilja se detta, Michael.
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 130 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Jag ska hålla mig till miljöfrågorna. Nils Oskar Nilsson sade att miljöanpassning har pågått länge. Det är mycket möjligt, men något vidare resultat av det har vi inte sett. Det finns tydliga anvisningar, och vi får rapporter. Jag sade i mitt anförande att är det något område som regeringen är dålig på är det tyvärr miljöområdet. Vi kan komma att ha samma åsikter, Nils Oskar, men det intressanta är vad regeringen tycker. Du representerar regeringen i det här läget. Jag är mer intresserad av: Varför utarbetar man inte och säkerställer miljöskyddet ur ett hållbarhetsperspektiv som beaktas vid internationella övningar och insatser? Det har man inte gjort fullt ut. Det tycker jag är en viktig fråga. Vidare anser jag att regeringen bör komma tillbaka till riksdagen med en redovisning av pågående och kommande arbeten med försvarsmiljöfrågor dels i ett nationellt, dels i ett internationellt perspektiv. Det är det som saknas, och det är på det vi riktar kritiken av propositionen.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 131 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Jag tror att våra ambitioner i miljöfrågorna nog kan överensstämma i stor utsträckning. Jag ser på mig själv. Mitt miljömedvetande var kanske inte så där förskräckligt stort för ett antal år sedan, men det blir större och större för varje år som går. Jag tycker att jag ser samma utveckling bland annat i Försvarsmakten. Miljömedvetandet blir större. Jag tror att också regeringen känner detta. Det finns goda krafter i regeringen som arbetar mycket ambitiöst med miljöfrågorna. Vi får ta med oss den här diskussionen i de överläggningar som vi har med Försvarsdepartementet. Jag ska gärna framföra detta.
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 132 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Det är glädjande att höra att Nils Oskar tycker så, men jag ser att man i regeringens miljöpolitik rent generellt vill låta andra hela tiden gå före. Miljöpartiet har en rätt omfattande miljöagenda. Men regeringen vill ungefär som i klusterfrågan - alla jordens länder ska samtidigt säga nej till klustervapen - att alla länder tillsammans ska gå åt rätt håll i miljöfrågan. Vi måste gå före och visa åt vilket håll vi ska gå. Jag saknar fortfarande hållbarhetsperspektivet internationellt. Det finns inte. När Sverige deltar i olika insatser ute i världen finns inte miljön i fokus, utan det är helt andra frågor som finns på agendan. Det tycker jag är synd. Regeringen kan inte visa framfötterna tillräckligt bra just på det här området, något som framför allt ni moderater har fått kritik för. Jag är samtidigt lite förvånad över att man inte flyttar fram positionerna på ett markant sätt i stället för att bara i ord säga att man tycker att det är en viktig fråga. Man måste också komma fram till någon form av resultat. Det är det som jag saknar.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 133 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Jag tror att vi är överens om ambitionerna. Sedan kanske vi får acceptera att olika verksamheter vid olika tillfällen fokuserar på olika saker. Det viktiga är väl att man går åt samma håll. Sedan får vi kanske acceptera att man går i något olika takt. Miljöpartiet har gjort en väldigt viktig insats, tycker jag, i miljöfrågan. Det respekterar och uppskattar jag.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 134 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Det finns olika fokusfrågor. Vi har just diskuterar miljöfrågan. Jag skulle vilja diskutera jämställdhetsfrågan. I mitt anförande tog jag upp att vi är eniga i Sveriges riksdag om att andelen kvinnor i Försvarsmakten måste öka. Vi är eniga om att resolution 1325 är viktig och att den måste finnas, kvinnor behövs i freds- och säkerhetsarbetet. Sverige har ratificerat den, och vi vill att den ska uppfyllas. Då har jag en fråga: Hur ska man uppnå en ökad representation av kvinnor inom försvaret om man inte sätter upp mätbara mål? Vänsterpartiet har ett mål på 40 procent, och det har inte blivit tillgodosett. Man tycker att det verkar högt och mycket. På vilket sätt kan Nils Oskar Nilsson tänka sig att man kan öka andelen kvinnor inom försvaret? Vill man till exempel sätta upp ett mål att det ska bli en fördubbling av antalet kvinnor inom försvaret inom ett år? Då går vi från 3 procent till 6 procent kvinnor. Eller kan man tänka sig en målformulering som säger att antalet kvinnor i internationella insatser ska fördubblas på ett år? Eller kan man säga att om tre år ska andelen kvinnor i internationella insatser vara 10 procent? Vad kan ni tänka er för strategi för att förverkliga målet om fler kvinnor i försvaret?
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 135 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Jag tror att man ska akta sig för att fastna i sifferexercis här och fastna vid en viss procentsats eller en fördubbling eller något sådant. Även här är det väl fråga om att arbeta för att göra Försvarsmakten attraktiv också för kvinnor. Nu har jag inte själv sett de rekryteringsfilmer som Försvarsmakten tydligen kör över några kanaler, men jag har hört berättas att man där mycket fokuserar kanske inte på den fysiska styrkan som en viktig faktor i rekryteringen utan på hjärnan. Jag förutsätter att detta kan underlätta för kvinnor att komma in i Försvarsmakten och göra en väldigt viktig insats. Jag delar Gunilla Wahléns uppfattning att kvinnor är viktiga i försvaret. Det är inte bara viktigt här i Sverige i det nationella försvaret. Kvinnor är också oerhört viktiga i internationella insatser. Vi vet hur betydelsefullt det är för lokalbefolkningen att ha tillgång till kvinnlig militär i de insatser som vi gör. Information och uppmuntran är väldigt viktigt. Där vet jag att Försvarsmakten arbetar mycket aktivt inte minst i rekryteringssammanhang. Vi får väl hoppas på att kanske inte antalet kvinnor i procent är det viktiga för Gunilla Wahlén eller mig utan att det är just att de totalt sett ökar i den frivilliga organisation som vi ser framför oss. Detta bygger också på frivillighet. Försvarsmakten måste göra det attraktivt för kvinnor att söka sig till försvaret.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 136 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Jag har varit riksdagsledamot i tio år. Vi har diskuterat Försvarsmakten och jämställdhet i Försvarsmakten ända sedan jag började, och jag är helt övertygad om att det har varit en diskussion före min tid. Det är inte mer av samma sak vi behöver. Det finns utbildningar i gender. Det finns informationsaktiviteter. Det finns en bra värdegrund hos Försvarsmakten att vi ska få fler kvinnor. Det finns en konsensus hos oss politiker att det ska bli fler kvinnor. Men vi kan inte fortsätta med mer av samma. Vi måste svara på: Hur ska vi ta steget så att det går fortare än vad det nu gör, för det går väldigt långsamt? Det kryper till och med tillbaka när det gäller antalet kvinnor som finns inom försvaret. Vi ska göra det mer attraktivt. Men hur ska vi göra det mer attraktivt att vara kvinna inom försvaret? Som kvinna är man så unik. Nästan alla, 96 procent, är män. De kvinnor som kommer in blir så unika. De har problem med att det inte finns hjälmar i rätt storlek, att det inte finns handdukar i rätt storlek, att det inte finns sport-bh eller olika saker. Hur ska man få kvinnorna att känna att det är tillrättalagt och att det finns de grejer som de behöver i rätt storlek? Vad är det man ska göra förutom information? Vad är det man ska göra förutom att ha en politisk vilja? Vi hade en öppen utfrågning på förmiddagen i dag. Vi måste kunna mäta målen. Har Försvarsmakten nått de mål som politikerna har satt? Har Försvarsmakten nått målen så att vi uppfyller de krav som vi har tagit på oss enligt resolution 1325? Vi måste kunna mäta och säga: Ja, vi har nått de målen. Politikerna har sagt att det ska finnas fler kvinnor inom försvaret. Då måste man tala om hur många det är och i förhållande till vad. Annars kan vi inte säga om vi har lyckats eller misslyckats. Vi provar en strategi och ser att vi inte kommer fram till målet med den strategin. Då får vi ta till en annan metod.
Nils Oskar Nilsson (M)
Anf. 137 Nils Oskar Nilsson (M)
Fru talman! Gunilla Wahlén har varit i riksdagen i tio år. Jag har varit här i snart två år. Vi har säkerligen samma målsättning du och jag, Gunilla, i den här frågan. Jag vet att också Försvarsmakten har detta mål. Det är ett mål som man kanske inte i dag har bestämt sig för att sätta upp i procent för att mäta. Det viktiga för mig är kanske inte om det är 3 eller 4 procent utan att det blir väsentligt mycket fler kvinnor i försvaret. Jag vet att man på olika sätt försöker att underlätta för kvinnor att söka sig till försvaret. Det måste bli attraktivt. Vi måste uppmuntra kvinnor att söka sig till försvaret. Mycket mer kan jag i dag tyvärr inte ge dig som kött på benen. Låt oss ha en hög ambition och arbeta för det tillsammans.
Eva Selin Lindgren (C)
Anf. 138 Eva Selin Lindgren (C)
Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag i försvarsutskottets betänkande. Sedan tänker jag fortsätta lite grann på miljöspåret som vi just har varit inne på. Jag blev ganska upprörd över påståendet som ni har i reservation nr 3 om att regeringen har sänkt kraven drastiskt vad gäller miljöarbetet inom försvarssektorn. Jag tycker helt enkelt inte att det är sant. Jag lutar mig mot att jag för ungefär ett år sedan hade en interpellationsdebatt med dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg. Det gällde för det första miljö- och klimatfrågornas roll inom perspektivplaneringen och deras roll vid planeringen av det framtida försvaret. Det gällde för det andra miljökrav i ett hållbarhetsperspektiv som skulle föras in i materialförsörjningsstrategin. Det gällde för det tredje vilka miljökurser som skulle föras in i officersutbildningen och ge försvarets framtida ledare aktuell kunskap i miljöledning. I en annan interpellation vid samma tid interpellerade jag försvarsministern om vilka krav som ställdes avseende hälsoskyddet för de anställda inom insatsförsvaret och vilka nya kunskaper och utbildningar som svenska soldater och officerare skulle komma i åtnjutande av både för att skydda sin egen hälsa och för att man bättre skulle kunna följa upp dem efter hemkomsten. Alliansregeringen begärde också i regleringsbrevet att Försvarsmakten skulle redovisa hur detta miljö- och hållbarhetsarbete hade fortskridit. När försvarsminister Mikael Odenberg besvarade interpellationerna hade vi en väldigt bra dialog. I samband med sin avgång hösten 2007 framförde han att just miljö- och hälsoarbetet var några av de saker han fokuserat på. Om ambitionerna - som oppositionen påstår - har sänkts måste detta dokumenteras på något sätt. Man får skilja på resultat och ambitioner. Jag återkommer till det sedan. Man kan ha i minnet att det tar viss tid att genomföra ambitionerna. Det betyder att de brister förvarets miljöarbete nu har och som ni ser kanske har sin grund i att de tidigare socialdemokratiska regeringarna inte haft tillräckliga ambitioner. Man kan fråga sig hur det har varit. Det har funnits ett stöd från Miljöpartiet vad gäller just regeringen. Den nuvarande försvarsministern Sten Tolgfors har uttryckt ännu tydligare miljöambitioner. Jag tänker citera vad han sade vid Försvarssektorns klimatdag på Försvarshögskolan i april i år. Han sade så här: "Miljön, klimatet och energin är frågor som hör framtiden till. De utgör viktiga delar i vår tids vidgade hotbild. Hur kan vi till exempel lösa problemen med klimatförändringarna, en ökande befolkning, begränsade naturtillgångar och ett ökat energibehov?" Sedan fortsätter han med att säga att arbetet inom försvarssektorn "sker med insikten att miljöpåverkan, klimatförändringar och energi- och råvaruförsörjning utgör globala utmaningar och hot mot vår säkerhet. De kommer alla att påverka våra livsbetingelser om ingenting görs." Försvarsministern konstaterar också att det är i kölvattnet av klimatförändringar och begränsade naturresurser som nya konflikter kan uppstå och att dessa konflikter kommer att kräva internationella insatser av det svenska försvaret men att de kan bromsas och stoppas om rätt åtgärder vidtas. Han säger också att det krävs både goda förberedelser och kunskap om de delar av världen där våra soldater ska vara verksamma. Försvarsministern gör ett viktigt konstaterande om de uppgifter som vilar på hans egna axlar när han säger: "Om helandet av Europa var min generation unga politikers första stora vision så tror jag att miljö- och klimatfrågor är nästa generations stora fråga. Vår del av ansvaret tar vi genom att ta frågorna på allvar redan nu. Många åtgärder som måste vidtas kommer att kräva åratal av tålmodigt arbete för att få genomslag i politik och verklighet. I inga avseenden har vi råd att vänta." Jag tycker att vi har upplevt liknande yttranden från honom här i dag. Han redovisar också i konkreta termer det arbete som bedrivs av Försvarsmakten, som har ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet inom det militära försvaret tillsammans med de sex myndigheterna. Jag återger dessa utdrag ur försvarsministerns anförande för att beskriva hur jag själv uppfattar hans inställning. Jag uppfattar att han verkligen vill göra något. Men jag uppfattar också att det tar tid, och det har många andra också erfarenhet av. Man arbetar med ganska tröga organisationer, som kanske i vissa fall också präglas av en machokultur. Det har vi också diskuterat här. Jag måste ta avstånd från det som ni har sagt. Regeringen har inte sänkt kraven dramatiskt inom försvarsmiljöområdet. Tvärtom försöker den höja dem. Frågan gäller det konkreta arbetet. Det är inte bara här uppe man beslutar vad som ska göras. Det beslutas också på gräsrotsnivå i regionala och lokala sammanhang. Jag är övertygad om att det ni föreslår är välkommet. Michael talade till exempel om sanering av mark. Nils Oskar har också beskrivit att vi ser en samarbetsyta här. Frågan är hur ni vill lösa problemen konkret. Skulle vi till exempel kunna tänka oss att ha någon typ av seminarier i riksdagen där man låter aktörerna berätta om sitt arbete och om hur de ser på framtiden?
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 139 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Jag tackar Eva Selin Lindgren för anförandet. Jag måste säga att jag blir lite förvånad. Jag har stor respekt för din profession som professor; du har oerhört stor kunskap på området. Men hela ditt anförande bygger på vad Mikael Odenberg, den förre försvarsministern, hade för tankar om miljön. Eva Selin Lindgren sade att Odenberg har sagt att han fokuserar på miljöområdet. Det tror jag säkert. Jag har mött honom i liknande debatter, och jag tvivlar inte en sekund på det. Sten Tolgfors sade något liknande om att det är viktigt med höga miljökrav, att miljöhoten är allvarliga och så vidare. Vi är helt överens om det i sak. Men det jag påstod är att regeringen de facto inte gör någonting. Det går lätt att stå här i kammaren och tycka att allting är viktigt och att vi ska satsa på det här. Men man kan inte kan leverera en politik som de facto går åt rätt håll. Jag bad regeringen utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd beaktas i ett hållbarhetsperspektiv i internationella övningar och insatser. Det är det som saknas. Vidare vill vi att ni ska komma tillbaka till riksdagen med en redovisning av pågående och kommande arbeten med försvarsmiljöfrågor - både nationellt och internationellt. Som forskare är du säkert medveten om att man vill ha konkreta åtgärder så att man kan utvärdera någonting. Vad du talade om, Eva Selin Lindgren, var vad de hade för drömmar och önskningar. Det tycker jag på något sätt är helt ointressant. Det är i och för sig bra att de har drömmar, men jag vill se politik på det här området och inte bara drömmar.
Eva Selin Lindgren (C)
Anf. 140 Eva Selin Lindgren (C)
Fru talman! Det är också en fråga om uppföljning, precis som du säger. Regeringen kräver återrapportering, och jag utgår från att den lyfter fram dessa frågor i sin dialog med myndigheterna. Men den har inte suttit så länge. Jag frågar vad som har gjorts under alla de andra åren. 1992 hade vi Riokonferensen. Uppföljningen var i Göteborg. Dåvarande överbefälhavaren var där och lyfte fram miljöarbetet. Jag vet att det bedrivs förnämlig forskning i Försvarets forskningsinstitut både i Stockholm och i Umeå när det gäller delar av miljöarbetet, till exempel farliga ämnen. Du har rätt i att vi inte har fått detta synligt i riksdagen ännu. Men det betyder inte att det inte görs någonting och att det inte händer någonting på marken. Detta gör att jag tycker att dina frågor är helt okej att ställa och att få svar på så småningom. Jag tror bara att det är lite förhastat att säga att man inte gör någonting alls när man ändå ger de signalerna till sina organisationer. Vad ska ledarna göra? Ska de själva gå ned och samla ihop blyföremål, konstiga material och så vidare? Det kan de ju inte göra. De måste ge instruktioner till andra och sedan följa upp. Men vi kan gott följa arbetet med uppföljningarna.
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 141 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Jag är helt med på vad Eva Selin Lindgren säger om att det säkert görs jättemycket. Men vad vi diskuterar nu är den proposition som ligger här. Det är den vi ska ta ställning till. Utifrån den propositionen finns inte det underlag som jag nu diskuterade. Det var likadant när vi pratade om de 550 timmarna för planen. Det fanns inget underlag där heller. Där hade man fått en dunk på ryggen och sagt: Vi behöver detta. När vi sedan ställer detaljfrågor får vi inga svar på dem. Det är samma sak här. Jag tror att det görs jättemycket på gräsrotsnivå. Men när vi har gått från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där vi ska vara utomlands till i stort sett 98 procent av vår verksamhet måste ett miljömål också hänga med i det. Problemet är att miljötankarna finns kvar i riksdagen medan man är i Tchad på andra sidan jordklotet. Mikael Odenberg och Sten Tolgfors har drömmar och tankar och tycker att miljön är viktig. Jag tycker att det är fullkomligt ointressant i den meningen att man inte kan göra politik av det. Det är det jag menar. Jag blir lite upprörd över att man kan stå här som försvarsminister och tycka att miljön är viktig. Jag vill se resultat. Jag vill se konkreta mål som regeringen har. Det får vi inte utifrån den här propositionen, och det är den vi diskuterar, Eva Selin Lindgren. Vi diskuterar inte vilka tankar och drömmar olika ministrar har. Därför efterlyser jag just de här målen utifrån det jag nyss har sagt. Det är det som är intressant i den här frågan, och inte något annat.
Eva Selin Lindgren (C)
Anf. 142 Eva Selin Lindgren (C)
Fru talman! Det var inte bara tankar och drömmar. Det är också en dialog. Men jag kan hålla med dig om att det kan behövas en bättre redovisning. Men det kanske inte räcker med bara några skrivna ord i en proposition eller någonting sådant. Det är möjligt att det är ännu bättre med ett seminarium eller någonting, där man får reda på lite mer. Om man vill ha det riktigt konkret ska man åka ut och diskutera med dem som är verksamma.
Else-Marie Lindgren (Kd)
Anf. 143 Else-Marie Lindgren (Kd)
Fru talman! Jag är sist ut i försvarsdebatten, men jag har sett att det är fler debatter på gång i kväll. Det blir en sen natt för talmannen, skulle jag kunna tänka mig. Jag har därför också strukit en del i mitt anförande. Jag vill ändå yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Fru talman! Vi kristdemokrater har som mål ett användbart, flexibelt och hållbart försvar. Det skapar trygghet för Sverige och svenska värden som vi kristdemokrater värnar. För oss kristdemokrater är trygghet och säkerhet centralt. Det gäller inte bara i de små gemenskaperna som i familjen och trygghet på gator och torg utan också säkerhet och trygghet när det gäller att inte bli attackerad av fientligt inställda makter som av en eller annan anledning vill attackera Sverige. Jag ska ta upp några av de motioner som har skrivits. Det finns lite smått och gott och stort och brett i motionsbetänkandet. Jag hade tänkt att lyfta fram en av motionerna som Gunilla Wahlén har skrivit och som handlar om civilt meritvärde. Jag vill meddela att Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2007 lämnade en redovisning av det arbete med civil meritvärdering av värnpliktstjänstgöring som man har genomfört. Man har studerat åtgärder för att öka det civila meritvärdet av värnpliktsutbildningarna. Framför allt har det handlat om att certifiera den militära utbildningen i civila kompetensbevis. Detta är för oss kristdemokrater mycket viktigt. Försvarsmakten framhåller i årsredovisningen att sedan arbetet påbörjades år 2001 har ett stort antal befattningsutbildningar certifierats i akademiska poäng eller i olika former av yrkesbevis. Det är ett arbete vi menar måste fortsätta. Vi ser mycket positivt på det arbete som bedrivs på stor bredd för att utveckla meritvärderingen för pliktpersonalen. Vi kommer också att lyfta upp civilt meritvärde i Pliktutredningen och jobba med det. En annan del av motionsbetänkandet handlar om logistikförsörjningen. Vi kristdemokrater menar att den måste kopplas tydligare till insatsorganisationens behov. Vi anser att det är viktigt att den formering av logistikområdet som skedde genom att FM Log inrättades 2001 verkligen leder till en effektivisering av verksamheten. Det kräver vi kristdemokrater. Därför välkomnar vi att försvarsutskottet noggrant kommer att följa upp effektiviseringsåtgärderna när det gäller Försvarsmaktens logistik. Fru talman! Avslutningsvis har också Peter Rådberg skrivit om den maritima verksamheten. Den har varit en hjärtefråga för Kristdemokraterna under lång tid, inte minst genom Alf Svenssons personliga engagemang i frågan. Sverige har varit och är en sjöfartsnation. En stor del av våra gränser utgörs av just vatten. På Östersjön har flödena och transporterna ökat dramatiskt de senaste åren. Därför välkomnar Kristdemokraterna att Sverige tar ett initiativ till en gemensam civil havsövervakning och att vi också genomför en översyn av den maritima verksamheten.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-05-20
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Totalförsvarsplikt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Fö205 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) yrkande 1,
      2006/07:Fö211 av Gunilla Wahlén m.fl. (v),
      2007/08:Fö223 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) yrkandena 2, 3 och 6-8 samt
      2007/08:Fö228 av Rolf K Nilsson och Isabella Jernbeck (båda m).
    2. Grundorganisationen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Fö204 av Monica Green m.fl. (s),
      2006/07:Fö210 av Lars Hjälmered och Anders Hansson (båda m),
      2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 30 och 32,
      2007/08:Fö224 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s),
      2007/08:Fö232 av Oskar Öholm och Elisabeth Svantesson (båda m),
      2007/08:Fö238 av Krister Hammarbergh (m),
      2007/08:Fö247 av Sinikka Bohlin m.fl. (s),
      2007/08:Fö251 av Monica Green m.fl. (s),
      2007/08:Fö254 av Eva Flyborg (fp),
      2007/08:Fö257 av Krister Hammarbergh (m) och
      2007/08:Fö260 av Maria Stenberg och Lars U Granberg (båda s).
      • Reservation 1 (v)
    3. Markfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Fö208 av Billy Gustafsson (s),
      2007/08:Fö221 av Christin Hagberg (s) och
      2007/08:Fö261 av Anders Karlsson m.fl. (s) yrkande 32.
      • Reservation 2 (s)
    4. Miljöfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 24 och 25,
      2006/07:MJ334 av Lena Olsson m.fl. (v) yrkande 7 och
      2007/08:Fö261 av Anders Karlsson m.fl. (s) yrkandena 20 och 21.
      • Reservation 3 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m89008
      c24005
      fp21007
      kd19005
      v01903
      mp01603
      Totalt153147049
      Ledamöternas röster