Vissa högskolefrågor
Betänkande 1991/92:UbU2
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU02
Vissa högskolefrågor
Innehåll
1991/92 UbU2
Motionerna
1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omvandling av Bergsskolans slututbildning till en 80-poängs högskoleingenjörsutbildning.
1990/91:Ub140 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m, s, fp, c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av idrottslärarutbildningens dimensionering vid högskolan i Örebro.
1990/91:Ub525 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdering av examina/betyg. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf608.
1990/91:Ub539 av Gullan Lindblad och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskild psykoterapiutbildning för psykologer, 2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag rörande sådan utbildning.
1990/91:Ub566 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar.
1990/91:Ub578 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en linje för högre utbildning av servitörer och sommelierer vid högskolan i Örebro.
1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i lärarutbildningen.
1990/91:Ub674 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i positiv anda pröva möjligheterna att genomföra projektet Grythytte akademi.
1990/91:Ub686 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletteringsutbildning för psykologer.
1990/91:Ub688 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnandet av språktest och utfärdandet av intyg om kunskaper i svenska språket för invandrare.
1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ömsesidigt erkännande av examina. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.
1990/91:Ub713 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om godkännande av utländska examina.
1990/91:Ub723 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av utländska examina. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf646.
1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya modeller för lektorsutbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med lektorsutbildning vid några nya och medelstora högskolor och att sådan försöksverksamhet förläggs till högskolan i Sundsvall--Härnösand, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det institut för distansundervisning som lokaliseras till Härnösand i samarbete med högskolan på orten bör få bedriva försöksverksamhet med lektorsutbildning.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktik i lärarutbildningen.
Utskottet
Budgetåret 1984/85 inleddes vid universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) en försöksverksamhet med värdering av utländska betyg. UHÄ hade uppmärksammat en ökande, spontan efterfrågan på sådan värdering, något som hängde samman med att invandringen och flyktingmottagandet i Sverige var stort under mitten av 1980-talet. Verksamheten permanentades den 1 juli 1988.
Under en följd av år strömmade framställningar om ekvivalering in till UHÄ i betydligt snabbare takt än UHÄ kunde handlägga dem. Den ärendebalans som därigenom uppstod gav också upphov till åtskilliga motioner i riksdagen under de följande åren med begäran om intensifiering av verksamheten, bättre organisation m.m. Efter förslag i motionerna Ub 1986/87:597 (m) och Ub 1986/87:623 (fp) beslöt riksdagen att verksamheten skulle tillföras ytterligare 400 000 kr., vilket innebar mer än en fördubbling av resurserna (bet. UbU 1986/87:15 s. 11, rskr. 155). Även därefter kvarstod emellertid problemen med ärendebalansen hos UHÄ, varför regeringen i budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10) föreslog en engångsanvisning av 500 000 kr., vilket också blev riksdagens beslut. I anslagsframställningen inför budgetåret 1991/92 begärde UHÄ en förnyad engångsanvisning med samma belopp, vilket emellertid inte togs upp i regeringens budgetproposition 1991.
I kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150 del II) framlade regeringen förslag om omställning och minskning av den statliga administrationen. Bl.a. föreslogs förändringar av UHÄs uppgifter (s. 70 f.) innebärande att UHÄ inte längre skall bedriva planering, beredning och anslagsframställningar utan koncentrera sig på tillsyn, uppföljning och utvärdering. Sådan verksamhet vid UHÄ som kan beskrivas som service till högskolan eller till enskilda personer borde enligt propositionen även fortsättningsvis kunna bedrivas där, men föredragande statsrådet ansåg att kostnaderna för verksamheten borde bäras av dem som efterfrågar tjänsterna. Ekvivaleringsverksamheten vid UHÄ skulle fortsätta i oförändrad omfattning i avvaktan på en utredning som regeringen avsåg att uppdra åt riksrevisionsverket att företa när det gäller ansvar för verksamheten och dess finansiering. Med hänvisning till vad regeringen anfört i kompletteringspropositionen avstyrkte utbildningsutskottet (1990/91:UbU21 s. 19) motioner rörande frågan om eventuell avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten.
Arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statens invandrarverk och UHÄ har -- mot bakgrund av en slutrapport från en arbetsgrupp med representanter från berörda myndigheter -- i en gemensam skrivelse till regeringen den 18 februari 1991 hemställt om en utredning av verksamheten med bedömning, värdering och prövning av utländska utbildningar, examina och yrkeskunskaper i Sverige. Regeringen (arbetmarknadsdepartementet) gav den 2 maj 1991 riksrevisionsverket i uppdrag att se över denna verksamhet från de utgångspunkter som redovisats i den gemensamma skrivelsen från de fem myndigheterna.
I motion 1990/91:Ub525 (mp) framhålls vikten av att värderingen av utländska betyg hos UHÄ går snabbare än hittills. Enligt motion 1990/91:Ub566 (c) bör ett fristående institut inrättas för värdering av svenska och utländska utbildningar, varvid motionären som huvudmän kan tänka sig staten och arbetsmarknadens parter. Tillräckliga resurser till ekvivaleringsverksamheten vid UHÄ, en mindre etnocentrisk och mer flexibel värdering och en samordning av svensk praxis med den praxis som råder inom EG förespråkas i motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 16 och 1990/91:Ub723 (båda fp). I motion 1990/91:Ub690 (fp) yrkande 2 sägs att det är av utomordentlig vikt att det i oktober 1990 undertecknade avtalet om examinas giltighet i Norden fullföljs.
Utskottet anser att det pågående utredningsarbetet om ekvivaleringsverksamheten bör slutföras innan riksdagen tar ställning till dennas organisation och finansiering i framtiden. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fullfölja det avtal som riksdagen godkänt (prop. 1990/91:116, bet. JuU37, rskr. 261) om gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566, 1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och 1990/91:Ub723.
Enligt motion 1990/91:Ub688 (c) skulle många invandrares möjligheter på arbetsmarknaden stärkas om de fick möjlighet att visa intyg på att de har kvalificerade kunskaper i svenska språket och lätt för att uttrycka sig i tal och skrift. Ett sådant intyg bör enligt motionären utfärdas av en svensk utbildningsmyndighet, förslagsvis ett universitet eller en högskola, för att inge förtroende hos arbetsgivare.
Utskottet erinrar om att det finns möjlighet att vid gymnasieskola eller kommunal eller statlig vuxenutbildning genomgå särskild prövning och få betyg i svenska på den nivå motionären avser. I ämnet svenska ges betyg dels i litteraturkunskap och språklig orientering, dels i svenska språket. Enligt vad utskottet erfarit kan särskild prövning anordnas även i språkfärdighetsdelen enbart, och betyg alltså utfärdas i svenska språket. Vid flertalet universitet anordnas också en poänggivande kurs i svenska för utländska studerande 20 poäng, vilken bygger vidare på de kunskaper i svenska som krävs för allmän behörighet till högskoleutbildning för sökande med utländsk förutbildning. De som genomgår denna kurs får utbildningsbevis från universitetet eller högskolan. Det behov som motionären påtalar är därmed enlig utskottets mening tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub688.
Slututbildningen vid Bergsskolan i Filipstad bör enligt motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 2 omvandlas till en ingenjörsutbildning inom högskolan.
Utskottet behandlade en motion med liknande innehåll våren 1989 och uttalade då att utskottet för sin del hade svårt att bedöma om den speciella utbildning som bedrivs vid Bergsskolan passar in i den nya ingenjörsutbildningen eller ej. Utskottet utgick dock från att denna fråga skulle komma att övervägas inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet för ingenjörsutbildningen (1988/89:UbU30 s. 12).
Enligt vad utskottet inhämtat har Bergsskolan inte vare sig till regeringen, UHÄ eller högskolan i Karlstad framfört något förslag om infogande av dess slututbildning i ingenjörsutbildningen inom högskolan. Innan högskolan i Karlstad tagit ställning i frågan finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra det. Yrkandet avstyrks.
I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub539 (m), 1990/91:Ub686 (s) och 1990/91:Ub713 (v), framförs förslag om en särskild psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer. Motionärerna påtalar att socialstyrelsen tidigare utfärdat generella kompletteringsbesked till psykologer, som behövt komplettera med endast ca 15 poäng för att anses ha en med statliga psykoterapiutbildningen likvärdig utbildning och således kunna få legitimation som psykoterapeuter. När denna kompletteringsmöjlighet upphört vid årsskiftet 1990-1991 tvingas psykologerna för att få legitimation som psykoterapeuter att genomgå hela den statliga psykoterapiutbildningen på 60 poäng. Detta anser motionärerna vara slöseri med resurser.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkanden anföra följande.
Den ekvivalering av tidigare genomgången utbildning, som socialstyrelsen har bedrivit sedan legitimation av psykoterapeuter infördes år 1985, tillkom för att ge möjlighet att uppnå legitimation för personer som före den statliga utbildningens tillkomst och under uppbyggnadstiden, då denna utbildnings kapacitet var mycket liten, genomgått annan utbildning av relevans för yrkesverksamhet som psykoterapeut. De sökande fick därvid i förekommande fall besked om vilken komplettering av deras redan genomgångna utbildning som skulle krävas för att de skulle kunna bli legitimerade.
Den statliga psykoterapiutbildningen förändrades budgetåret 1987/88. Den tidigare uppdelningen i två steg avskaffades och utbildningen blev en påbyggnadslinje om 60 poäng för halvtidsstudier. Alla som har förkunskaper motsvarande den tidigare steg 1-utbildningen i psykoterapi är behöriga att antas. Steg 1-utbildningen rekryterade studerande med skiftande utbildningsbakgrund både till inriktning och nivå. I utbildningsplanen för den nya påbyggnadslinjen nämns särskilt psykologer med den nya femåriga psykologutbildningen samt läkare med vidareutbildning i psykiatri eller barnpsykiatri. Till påbyggnadslinjen rekryteras också i betydande omfattning socionomer med steg 1-kompetens. I samtliga fall krävs att sökande har varit yrkesverksam under minst tre år och därvid haft möjlighet att tillämpa psykoterapeutiskt arbetssätt i större delen av arbetsuppgifterna. Innehållet i förutbildningen kan således variera avsevärt mellan olika deltagare i utbildningen i psykoterapi. Utskottet har erfarit att de som har femårig psykologutbildning har väsentligt mer omfattande kunskaper än andra kategorier av deltagare i vissa för psykoterapiutbildningen relevanta delar.
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte de riktlinjer som regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen för omställning och minskning av den statliga administrationen bl.a. inom högskolan (prop. 1990/91:150 del II, bet. UbU21, rskr. 389). I dessa riktlinjer ingår en avveckling av den nuvarande studieorganisationen med utbildningslinjer, som avses bli ersatt med en examensordning. Examensordningen skall enligt propositionen reglera målen för olika examina, men inte hur studierna skall vara organiserade. Detta blir en fråga för det lokala beslutsfattandet. Utskottet utgår från att berörda högskoleenheter i det framtida systemet kommer att ha möjlighet att anpassa utbildningen i psykoterapi till olika deltagargruppers skilda förutsättningar, med utbildningens mål som utgångspunkt och utan hinder av centralt fattade beslut om utbildningens poängtal. Beredningsarbete pågår inom regeringskansliet med sikte på att examensordningen skall kunna träda i kraft när nästa treåriga planeringsperiod för grundläggande högskoleutbildning börjar, dvs. budgetåret 1993/94.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686 och 1990/91:Ub713.
Två motioner tar upp frågor om innehållet i lärarutbildningarna. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 15 bör en praktikperiod läggas in så tidigt som möjligt i lärarutbildningen och de studerande bör under de inledande studierna och praktiken ha tillgång till studie- och yrkesrådgivning. I motion 1990/91:Ub633 (s) yrkande 1 sägs att utbildningen bör ge den blivande läraren förutsättningar för ett skapande och integrerat arbetssätt som i den dagliga arbetsmiljön erbjuder eleverna inlärningstillfällen och ett inlärningsklimat som genomsyras av en helhetssyn på eleverna. Motionärerna anser att detta får ökad betydelse när flexibel skolstart införs.
Utskottet konstaterar att praktikinslag numera regelmässigt ingår redan under den första delen av lärarutbildningarna. Hittillsvarande centrala utbildningsplaner föreskriver att de studerande skall följas fortlöpande för att det vid behov skall vara möjligt att hjälpa dem som har problem i utbildningen och att studerande som avråds från fortsatt lärarutbildning skall ha möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. Det som sägs i motion 1990/91:Ub633 yrkande 1 är enligt utskottets mening tillgodosett i de nuvarande formuleringarna av målen för grundskollärarutbildningen. Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet nyligen har påbörjats ett beredningsarbete rörande en på ämnesstudier grundad alternativ lärarutbildning för grundskolans högre årskurser. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 15.
En skyndsam översyn av idrottslärarutbildningens dimensionering vid högskolan i Örebro föreslås i motion 1990/91:Ub140 (m, s, fp, c, v). Motionärerna hänvisar till den rådande bristen på behöriga idrottslärare, som kommer att förvärras genom avtalet om sänkt undervisningsskyldighet, och till att kapaciteten för idrottslärarutbildning vid högskolan i Örebro för närvarande inte utnyttjas till fullo.
Utskottet konstaterar att regeringen har uppdragit åt UHÄ att senast den 31 augusti 1992 redovisa en aktuell bedömning av den långsiktiga dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens förväntade behov och tillgången till högskoleutbildad arbetskraft samt till de studerandes efterfrågan. Utskottet anser att dimensioneringen av idrottslärarutbildningen i Örebro bör bedömas i detta sammanhang, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub140.
I motion 1990/91:Ub809 (s) föreslås nya modeller för lektorsutbildning (yrkande 3). Eftersom så få av dem som disputerat vid universiteten ägnar sig åt läraryrket vill motionärerna att lärare med grundutbildning till grundskole- eller gymnasielärare skall få kombinera lärartjänstgöring på deltid med vidareutbildning till lektor. Denna vidareutbildning, som enligt motionärerna med fördel kan anordnas i modifierad distansmodell vid lärarutbildningar utanför de stora universitetsorterna, föreslås bedrivas på försök vid högskolan i Sundsvall--Härnösand (yrkande 4) i samarbete mellan denna och det institut för distansundervisning som lokaliseras till Härnösand (yrkande 5).
Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU16 (s. 62) avstyrkt yrkandena 1 och 2 i samma motion, rörande införande av lektorstjänster i grundskolan och på samtliga gymnasielinjer. Den modell för lektorsutbildning som förespråkas i de nu aktuella yrkandena förefaller enligt utskottets uppfattning förutsätta att begreppet lektor ges en ändrad innebörd och inte längre avser en lärare med forskarutbildning. En sådan förskjutning är utskottet inte berett att förorda, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och 5.
I motionerna 1990/91:Ub578 (s) och 1990/91:Ub674 (fp) framhålls värdet av den högre restaurangutbildning som är under uppbyggnad i Grythyttan med anknytning till högskolan i Örebro. Enligt förstnämnda motion bör en linje, omfattande 120 poäng, inrättas för högre utbildning av servitörer och sommelierer.
Utskottet har erfarit att regeringen vid två tillfällen år 1990 och 1991 har beviljat medel under tolfte huvudtiteln (anslaget C 12 Särskilda regionalpolitiska insatser i Bergslagen m.m.) för utveckling och försöksvis drift av kurser inom högre restaurangutbildning i Hällefors. Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 vid högskolan i Örebro med en 40-poängskurs för servitörer, förlagd till Grythyttan i Hällefors kommun. Innevarande budgetår fortsätter verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på sammanlagt 120 poäng. Regeringen beslutade den 12 september 1991 om lokaliseringsstöd för att FastighetsAB Grythytte Akademi skall kunna förvärva och till Grythyttan flytta den svenska utställningspaviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992 efter användningen i Spanien. Planer finns för att när paviljongen kommit på plats i Grythyttan flytta den gymnasiala restaurangutbildningen i Hällefors dit.
Utskottet anser att den försöksverksamhet med restaurangutbildning på högskolenivå som bedrivs i Grythyttan är ett exempel på sådant som en högskoleenhet skall kunna besluta att omvandla till reguljär verksamhet inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Den betydande utökning av antalet nybörjarplatser i grundläggande högskoleutbildning som riksdagen vid föregående riksmöte (1990/91:UbU12 s. 38, rskr. 355) beslutade begära förslag om i 1992 års budgetproposition kommer enligt utskottets bedömning att även vid högskolan i Örebro skapa utrymme för sådana nya utbildningar som högskolan bedömer som särskilt värdefulla och angelägna.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1990/91:Ub578 och 1990/91:Ub674.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande värdering av utländska betyg m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566, 1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och 1990/91:Ub723,
2. beträffande intyg på kvalificerade kunskaper i svenska språket att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub688,
3. beträffande slututbildningen vid Bergsskolan i Filipstad att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 2,
4. beträffande särskild psykoterapiutbildning för psykologer att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686 och 1990/91:Ub713,
5. beträffande innehållet i lärarutbildningarna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 15,
6. beträffande idrottslärarutbildningens dimensionering i Örebro att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub140,
7. beträffande lektorsutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och 5,
8. beträffande högre restaurangutbildning i Grythyttan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub578 och 1990/91:Ub674.
Stockholm den 24 oktober 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit: Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Eva Johansson (s), Chris Heister (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Birgitta Carlsson (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.