Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa immaterialrättsliga frågor

Betänkande 2007/08:NU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 juni 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa immaterialrättsliga frågor(pdf, 179 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:16 Vissa immaterialrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om immaterialrättsliga frågor (NU16)

Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 11

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-04-24
Justering: 2008-05-22
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-27
Trycklov: 2008-05-27
Trycklov: 2008-06-02
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:NU16

Alla beredningar i utskottet

2008-04-24

Nej till motioner om immaterialrättsliga frågor (NU16)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-06-11
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:NU16, Vissa immaterialrättsliga frågor

Debatt om förslag 2007/08:NU16

Webb-tv: Vissa immaterialrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lage Rahm (Mp)
Anf. 170 Lage Rahm (Mp)
Fru talman! Vi ska i dag debattera yrkanden från den allmänna motionstiden som rör immaterialrätt. Jag tänkte framför allt prata om patent på datorprogram. Jag vill börja med att säga att jag alls inte kan allt om patent och givetvis heller inte allt om datorprogram, men jag har ett intresse för dessa frågor. Jag gör just nu ett uppehåll i juristprogrammet och har tidigare studerat matematik och datavetenskap. Jag tycker att det är viktigt att ämnet belyses. Till att börja med behöver vi klargöra vad ett patent är. Det är egentligen ett legalt monopol på en viss lösning. Vi har nyss debatterat konkurrensfrågor, och man kan fråga sig varför vi har legala monopol. Det är väl framför allt för att vi ser att forskning, och investeringar i forskning och annat, måste kunna löna sig. Man ska inte kunna ta andras idéer, för då finns risken att idéerna inte utvecklas. Vi vill ju att idéer ska utvecklas och att vi i Sverige, och på andra ställen, ska vara framstående på det området. När det gäller patentreglerna handlar det i mångt och mycket, något förenklat, om att det ska vara ett nytt tekniskt bidrag inom ett teknikområde och att lösningen inte ska vara uppenbar. Bidraget ska inte vara uppenbart för en fackman, det vill säga för den som kan området. Det ska inte vara en uppenbar lösning utan något som man lagt lite mera tid på. I praktiken innebär det en form av teknisk tillämpning av en naturvetenskap. Vad har då detta med datorprogram att göra kan man fråga sig. Det är just det frågan gäller. Europeiska patentverket har mer och mer kommit att anse att det faktiskt har någonting med datorprogram att göra. Det har bildats en praxis på patentregistreringarna, och Sverige har förbundit sig att via avtal ömsesidigt godkänna de patent som upprättas inom vissa patentländer. Detta finns även inom Europeiska patentverket. Praxisen har också tyvärr i viss mån ansetts vara styrande för patenten i Patent- och registreringsverket i Sverige, vilket jag tycker är en fråga man kan diskutera, men det är en helt annan detalj. I vilket fall som helst har praxisen inom Europeiska patentverket inneburit att det har inrättats en hel del patent på området som också har blivit bindande för Sverige. Det här är en nyordning även för Europeiska patentverket, där man 1978 uttalade att det inte fick förekomma några som helst patent på datorprogram. Men nu har man svängt. Varför får man då inte patentera datorprogram? Datorprogram är inte tekniska tillämpningar av någonting på naturvetenskapens område, utan det är helt enkelt en form av algoritm som har mycket mer med matematik att göra. Det som är en teknisk tillämpning är snarare själva datorn. Den som skapade datorn kunde givetvis ha tagit patent på ett system med en processor och annat. Men programmen i datorn handlar inte om någonting som är patenterbart. Det borde i varje fall inte vara patenterbart enligt grunden i patenträtten, som jag har förstått den - jag är som sagt ingen expert på patenträtt. Vad finns då som skydd om man skriver ett datorprogram? För det första kan man när det gäller datorprogram konstatera - kan jag säga, som har ägnat lite tid åt programmering - att den text och det datorprogram man skriver kodas om till någonting som datorn kan läsa. Det går bara att göra åt det hållet. Det går inte att gå någon omväg. Om man inte släpper källkoden till ett program är det mycket tveksamt om det går att använda sig av programmet för att skapa något annat av det. Men det är en teknisk detalj i det hela. Det som är grunden för skydd om man har skapat ett datorprogram är upphovsrätten, inte patenträtten. Det är alltså inom upphovsrätten man borde jobba med datorprogram, och man borde lämna möjligheten att patentera därhän. Varför är det då ett problem att ha det här? Varför är det ett problem att vi har patent? Även om det är fel kan man tycka att det inte spelar någon roll. Men de här patenten hindrar många små mjukvaruföretag från att verka med lösningar. Just på mjukvaruområdet är det väldigt vanligt med små företag, och det är väldigt vanligt med svenska små företag. Det här är alltså en fråga som vi definitivt borde bry oss om. Då kommer vi till själva sakfrågan. Jag vill yrka bifall till vår reservation på det här området; reservation 2 tror jag att det är. Jag vill också uppmana regeringen att se över det här. När det är så att praxis blir fel på ett område när reglerna finns där, om praxis blir fel och inte är vad lagstiftaren och avtalen ursprungligen menade, då måste det vara upp till oss att se till att antingen göra någon sorts uppföljning på Europeiska patentverket eller ta och ändra de regler som ligger till grund för praxis, så att man får en annan praxis. Det är rimligt att regeringen tar sitt ansvar för att se till detta och inte bara bortprioriterar det här som en fråga som inte är viktig. Med det vill jag som sagt yrka bifall till reservation 2 - tror jag det var. I detta anförande instämde Per Bolund (mp).
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 171 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! För många av landets enskilda uppfinnare, innovatörer och småföretagare är frågan om att söka och få patent både krånglig och kostsam. Många av dessa uppfinnare har behov av att ta patent i flera länder än Sverige. Därför är det viktigt att vi får ett väl fungerande patentsystem på europeisk nivå. Det kommer inte att lösa alla problem, men det kommer att vara ett steg i rätt riktning. Det kommer förhoppningsvis att leda till att fler uppfinnare får patent som i sin tur kan komma att leda till ökad tillväxt och nya arbetstillfällen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte 2004 en särskild utredning i syfte att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna på patenteringen för företagstillväxten. I betänkandet SOU 2006:80 redogör utredaren Ove Granstrand för en mängd förslag. Under 2007 har flera remissinstanser lämnat yttranden över förslagen. Nu förväntar vi oss att den borgerliga regeringen återkommer till riksdagen under hösten med konkreta förslag. En av de frågor som tas upp i utredningen är datorrelaterade uppfinningar. Vi vill understryka att uppfinningar även fortsättningsvis ska innebära ett tekniskt bidrag och tekniskt nytänkande för att vara patenterbara. Fru talman! Några av oss här i kammaren hade för en tid sedan förmånen att lyssna på en av uppfinnarna i Sverige, Petra Wadström, som berättade om sin innovation Solvatten när hon var på besök i riksdagen i samband med att Forum för uppfinningar och innovationer anordnade ett möte för intresserade. Solvatten, eller Book of Water som den kallas på engelska, handlar om att man ska kunna hämta, förvara och däremellan rena dricksvatten från mikrobiologiska föroreningar med hjälp av solen. Det är en fantastisk uppfinning, som förmodligen skulle kunna rädda många barns liv i framför allt utvecklingsländerna, där bristen på rent vatten är ett stort problem. Som många entusiastiska uppfinnare har Petra Wadström arbetat hårt med att utveckla sin innovation. Ett problem som Petra lyfte fram när vi träffade henne var problemet med finansieringen. Det är inte bara svårt ibland att ta patent, utan det kan kosta också. Hon efterlyste en bättre hantering av finansieringen av nya idéer och uppfinningar från så kallade fria innovatörer, det vill säga personer som inte är knutna till stora företag, institutioner, högskolor eller universitet. Därför vill jag ta tillfället i akt att påminna om den näringspolitiska budgeten från Socialdemokraterna, där vi pekade på att många innovativa småföretag och svenska uppfinnare i dag har stora problem att få finansiering till nya produkter eller expansion. Vi föreslog också ett nytt småföretagarlån med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav som borde införas. Det här skulle avse lån med högre risk och riktas just till innovativa småföretagare och uppfinnare i arbetsmarknadskompletterande syfte. Vi avsatte 40 miljoner kronor i budgeten. Det är något som är viktigt för att få fler patent. Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 172 Bertil Kjellberg (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på de två reservationerna. Vi ska i dag ta ställning till ett antal motioner som rör immaterialrätten. Det är ett väldigt brett ämne som i vissa lägen kan bli väldigt komplicerat, men det gör inte ämnet mindre viktigt. Immaterialrätt är ett samlingsnamn för en rad rättsfigurer, till exempel upphovsrätt, mönsterskydd och patenträtt. Det gäller att ha ett tydligt och bra regelverk som inte hämmar upphovsmännens vilja eller förmåga att skapa. Vi ska inte i dag diskutera upphovsrättens svåra dilemma, nämligen fildelning, utan det väntar vi med till höstens debatter. Dagens betänkande behandlar huvudsakligen patenträtten, en nog så svår fråga. Patenträtten är en viktig del av de ramverk som är så grundläggande för ett väl fungerande näringsliv, precis som konkurrenslagstiftningen. En väl fungerande civilrättslagstiftning är mycket viktig för att näringslivet ska fungera. Det ser vi inte minst i framgångsekonomierna i Östeuropa och Asien, som i många avseenden fungerar sämre än vad de skulle behöva göra om det hade funnits ett komplett juridiskt ramverk. Patenträtten måste utformas så att den stämmer väl överens med näringslivets funktionssätt. Det är ganska viktigt att regelverket passar små och medelstora företag. Eftersom många företag i Europa inte stannar inom de nationella gränserna med sin verksamhet och vi ser en kraftig globalisering finns det en poäng i att göra patentsystemet gränsöverskridande. Detta arbete har också inletts genom Lissabonprocessen. EU ska öka sin ekonomiska konkurrenskraft i världen och försöka skapa ett enhetligt patentsystem, ett gemenskapspatent. Vi ska också få en specialdomstol. Processen går tyvärr alltför sakta. Men det har skett förändringar i rätt riktning på området, inte minst genom Londonöverenskommelsen, som begränsar kostnaderna för översättningar. Fru talman! Avseende motionerna angående patent på datorrelaterade uppfinningar har detta behandlats i kammaren tidigare. Detta har även behandlats i Europaparlamentet. Det är min bedömning att majoriteten och reservanterna i grunden är överens. Jag vill klargöra att det från vår sida inte finns några intentioner om att Europa ska följa den amerikanska rättsutvecklingen. Det skulle innebära att man frångick ett grundläggande krav inom europeisk patenträtt, nämligen att en uppfinning måste innebära ett tekniskt nytänkande för att över huvud taget vara patenterbar. Vidare måste man också notera att mycket av patentregleringen är internationell. Därför har vi i Sverige i praktiken inte så stort manöverutrymme utan måste agera på europeisk basis. Sverige är anslutet till TRIPS-avtalet vilket säger att patent ska vara tillgängliga inom samtliga teknikområden, och därför kan vi inte helt undanta något område. Men vi är även anslutna till Europeiska patentkonventionen, EPC. Där fastslås det väldigt tydligt att datorprogram inte ska anses som en patenterbar uppfinning. Skulle rättsutvecklingen få en ur svensk synvinkel negativ riktning får vi driva förändringar i regelverket på europeisk nivå. I tidigare förhandlingar i EU har den svenska regeringens inställning varit att även fortsättningsvis kräva ett tekniskt nytänkande för att en uppfinning ska kunna patenteras. Därför valde dåvarande lagutskottet att avstyrka den motion som vi då behandlade. För närvarande pågår som nämnts ett arbete i Regeringskansliet med beredningen av betänkandet Patent och innovationer för tillväxt och välfärd. Uppfattningen har inte ändrats sedan det betänkande som tidigare behandlades av lagutskottet. Jag har fullt förtroende för att arbetet kommer att leda till ett positivt resultat. Fru talman! Jag håller inte med Vänsterpartiet och Miljöpartiet när de beskriver patenten som något storföretagen använder mot entreprenörer och innovatörer. Som jag sade tidigare tycker jag att en av anledningarna till att vi ska ha stark upphovs- och patenträtt är just för att den enskilde entreprenören och innovatören ska hävda sina rättigheter. Man måste kunna tjäna pengar på sina egna verk och uppfinningar utan att något storföretag konkurrerar ut en genom att stjäla en uppfinning. Därför är denna lagstiftning så viktig för att vi ska kunna få en positiv utveckling för de enskilda individer som förverkligar en idé och sedan kan göra en vinst på den. Det är på det sättet som vi når tillväxt, och det är på det sättet som Sverige kan bli ett framgångsrikt land. Vad vi måste fundera på är hur enskilda uppfinnare och innovatörer kan hävda sin rätt när de väl erhåller sitt patent. Ett patent som inte kan hävdas är utan värde. Men till det ämnet återkommer jag.
Lage Rahm (Mp)
Anf. 173 Lage Rahm (Mp)
Fru talman! Jag vill bemöta det som nämndes här att vi och Vänstern inte skulle tycka att det var så viktigt med patent för småföretag. Jag tror att det är väldigt viktigt för många småföretag med patent. Men jag känner inte till några småföretag på mjukvaruområdet som begär patent. Det är kanske helt enkelt därför att de inser att man inte ska göra det och i viss utsträckning därför att det i normala fall inte är nödvändigt för att skydda sig. Det kan snarare ibland användas för att komma åt andra. Inom andra områden än för mjukvaror kan det förstås vara väldigt viktigt. Jag skulle vilja ställa några frågor till Bertil Kjellberg. Det gäller den beredning som pågår på Regeringskansliet. När kommer den fram till någonting? Vad är målet med den? När får vi se resultat av den?
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 174 Bertil Kjellberg (M)
Fru talman! Vi har inget exakt datum för när den beredning som pågår ska bli klar. Det är som allting annat i lagstiftningsväg. Det tar tid, men det pågår ett arbete med det. Beredningens uppfattning är att vi ska gå vidare på den väg som den europeiska patenträtten har dragit upp. Det är därför som det är så viktigt att vi kan vara ense om att det ska vara tekniska uppfinningar och inte dataprogram som vi ska patentera.
Lage Rahm (Mp)
Anf. 175 Lage Rahm (Mp)
Fru talman! Det låter på Bertil Kjellberg som att vi verkar vara ense i sak i mångt och mycket i den här frågan, och det känns väldigt bra. Det vill jag tacka för. Det är viktigt att den enigheten inte bara existerar här i kammaren utan att vi får resultat från den. Jag hade önskat att vi hade kommit fram till något om utredningen som hänvisades till i betänkandet och som Bertil Kjellberg nu tar upp. Det verkar som att det är en allmän beredning. Beredning i Regeringskansliet sker i de flesta frågor. Det är sällan jag hört något svar om en fråga där man säger att man inte bereder den frågan, utan de flesta frågor bereds. Jag skulle önska att det kom något riktigt resultat av det. Men det verkar vi inte kunna få något besked om. Vi får ligga på ytterligare om Europeiska patentbyrån fortsätter att verka för att närma sig patent på mjukvaruområdet.
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 176 Bertil Kjellberg (M)
Fru talman! Patenträtt är komplicerat. Det hänger intimt ihop med de olika konventioner som vi har. Vi kan tycka mycket och vilja göra saker i Sverige. Men vi kommer inte framåt om vi inte samarbetar på europeisk nivå och även på internationell nivå. Därför är det inte så lätt att driva frågor i Sverige om hur vi vill förändra patenterbarhet och andra saker. Vi måste gå omvägen över de europeiska nivåerna och även internationella nivåer om vi vill ha någon påverkansmöjlighet. Vad vi i första hand vill åstadkomma är att vi ska få ett gemenskapspatent så att man på ett ställe i Europa kan söka patent för att få det giltigt i alla länder. Det är målet med allting. Det är vad vi arbetar för, men det går sakta. Det finns även nationella intressen i detta. Vi har fransmännen med sina språkkrav och andra länder som har andra intressen. Det finns många nationella intressen. Jag tycker att det är fel att de ska stå i vägen för kraven på ett gemenskapspatent.
Margareta Cederfelt (M)
Anf. 177 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag vill först tacka utskottet för beredningen och svaret på min motion. I den motion som jag skrev under allmänna motionsperioden syftade jag till att lyfta fram behovet av att utveckla förutsättningarna för att fler uppfinnares uppfinningar ska nå marknaden. Jag skrev en väldigt vid motion. I riksdagens hantering har fokus kokats ned till immaterialrätt. Det blir också det fokus som jag kommer att använda i mitt anförande. Det är väldigt bra att utskottet här har lyft fram att det pågår ett förenklingsarbete och en översyn när det gäller patentfrågan på den europeiska nivån. Jag vill precis som Bertil Kjellberg här ta upp att det är viktigt att man i patentfrågan är säker, tydlig och att det inte råder någon diskrepans i lagstiftningen så att det blir tvetydigt vad som gäller. Jag vill likväl betona vikten av att vid förändringar av immaterialrätten beakta och se vilka förutsättningar och möjligheter som den lille uppfinnaren har för att utveckla sin produkt och kunna skydda denna via ett patent. Det kan handla om språkliga frågor. Det är precis det som lyfts fram när det gäller Londonöverenskommelsen. Men det kan vara så mycket mer. Det kan vara ekonomiska förutsättningar men också den tekniska delen. Det kan handla om möjligheten att bevaka och skydda så att det inte sker något patentintrång, det vill säga att upprätthålla sitt patent. Det är viktiga fokus att ha med. Ytterst handlar hela frågan om immaterialrätt att ge förutsättningar för uppfinnare att både våga uppfinna och att våga bli uppfinnare och fortsätta på den banan. Slutligen handlar det om en nations överlevnad och välbefinnande att det finns många kunniga, engagerade och intresserade uppfinnare. Detta vill jag skicka med till näringsutskottet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-06-12
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 6, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Patentansökningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:N373.
    2. Patentsystemet i Europa

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N289 yrkandena 1 och 3, 2007/08:N295 och 2007/08:N394.
    3. Datorrelaterade uppfinningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N280 yrkandena 1-5 och 2006/07:N289 yrkande 2.
      • Reservation 1 (v)
      • Reservation 2 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1020028
      m820015
      c25004
      fp23005
      kd18006
      v00193
      mp01504
      Totalt250151965
      Ledamöternas röster
    4. Ersättning för musikaliska verk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N251 och 2006/07:N327 yrkandena 1 och 2.
    5. Licensiering av programvaror vid statliga myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:N389.
    6. Ändring i mönsterskyddsdirektivet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:N343.
    7. Arenarätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N319 och 2007/08:N259.