Vissa läroplansfrågor

Betänkande 1988/89:UbU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1988/89 :UbU2

Motionerna

1987/88:Ub202 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en "timme till förfogande" i grundskolan enligt vad i motionen anförts bör utredas.

1987/88:Ub209 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att undersöka skolans bildundervisning genom arbetsmiljömässiga och pedagogiska analyser.

1987/88:Ub210 av Anita Bråkenhielm och Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av grundskolans läroplan i syfte att säkerställa att skolans undervisning i realiteten kommer att motsvara de krav pä kristendomsundervisningens innehåll som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundutbildning och fortbildning av lärare skall ges ett sådant innehåll att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig erforderliga kunskaper i ämnet.

1987/88:Ub225 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av ämnet religionskunskap och i synnerhet kristendomen.

1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den svenska skolan som helhet skall bygga på etiska grundvärderingar som är förankrade i kristendomen och i humanistisk tradition,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionskunskapsämnets utrymme inom orienteringsämnenas ram,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade inslag av praktiska och estetiska ämnen i skolundervisningen.

1 Riksdagen 1988/89. 14 saml. Nr 2

1988/89 UbU2

1987/88:Ub235 av Marianne Karisson (c) vari yrkas att riksdagen hos rege- 1988/89 :UbU2 ringen begär att man i religionsundervisningen uppmärksammar eleverna på frågor om nyandliga rörelser.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:L708.

1987/88:Ub243 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet barnkunskap i grundskolan.

1987/88 :Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läxor i grundskolan.

1987/88:Ub252 av Erling Bager och Börje Stensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.

1987/88:Ub261 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning i hushållsberedskap på högstadiet.

1987/88:Ub270 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de humanistiska och estetiska ämnenas företräde i skolan framför datorerna. Motiveringen återfinns i motion l987/88:Fi411.

1987/88:Ub283 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av matlagning i grundskole- och gymnasieundervisningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "Konsumentskola".

1987/88:Ub285 av Barbro Sandberg och Kenth Skärvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämt timantal för ämnet maskinskrivning i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om servicematerial i maskinskrivning.

1987/88:Ub291 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskolans läroplan bör medge undervisning i våra grannspräk.

1987/88:Ub296 av Ingbritt Irhammar och Kari Erik Olsson (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 2

anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk utbild- 1988/89:UbU2 ning vid lanthushållsskolor.

l987/88:Ub301 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn av skolans läroböcker i syfte att förbättra kristendomsundervisningen genom objektiva läroböcker.

1987/88:Ub338 av Ingvar Eriksson och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr 80 kan uppnås.

1987/88:Ub342 av Cari-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom förstärkta insatser för lärarnas utbildning och fortbildning samt översyn av läromedlen aktualisera och förbättra religionskunskapsämnets ställning i grundskolan.

1987/88:Ub343 av Ove Karlsson m.fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i kooperativ verksamhet.

1987/88:Ub38l av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en förbättrad kristendomsundervisning i skolan och att frågan skall bli föremål för snar och ingående utvärdering varefter förslag skall föreläggas riksdagen utifrån målsättningen en förbättrad och starkare ställning för kristen etik och bibelkunskap i skolans undervisning, i enlighet med vad i motionen anges.

l987/88:Ub382 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finlandssvenska barn i Sverige bör ges möjlighet att behälla och utveckla sina eventuella kunskaper i finska språket.

1987/88:Ub385 av Kenth Skärvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att religionskunskapsämnet i grundskolan fullt ut bör få en ställning som motsvaras av föreskrifterna i Lgr 80,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att religionsundervisning bör breddas och fördjupas på lärarhögskolorna,

3. att riksdagen begär att regeringen låter SÖ utforma ett kommenterande material som hjälp vid undervisningen.

1987/88:Ub390 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets ställning i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av bildämnets 3

Riksdagen 1988/89. 14 saml. Nr 2

tillämpning och utveckling i grundskolan och på gymnasiet de senaste tio 1988/89:UbU2 åren,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp med forskningsanknytning tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet med motionen.

1987/88:Ub396 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utfärda nya anvisningar för lågstadiet om återgång till den skrivstil som gällde fram till 1975, samt att eleverna därvid fär lära sig läsa textbokstäver i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub402 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag angående skyldighet för kommuner med viss lägsta andel finskspråkiga invånare (eller visst lägsta antal finskspråkiga barn) att inrätta sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan eller sverigefinsk skola,

2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till hur finska språkets ställning kan stärkas i gymnasieskola och högskola.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr331.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en övergripande utbildningspolitisk utredning — U90.

1987/88 :Ub806 av Cari Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för undervisningen i svenska.

Utskottet

I det följande behandlas ett antal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1987/88. Utskottet tar upp dem under rubrikerna Estetiska och praktiska ämnen. Religionskunskap, Vissa andra ämnen och Övriga frågor.

Estetiska och praktiska aminen

I tvä modoner, nämligen 1987/88:Ub390 (fp) och 1987/88:Ub209 (fp), behandlas bildspråket i skolan. 1 den förstnämnda motionen föreslås att ämnet bild skall ges en starkare ställning i skolan (yrkande I). Bildämnet skall inte enbart ses från estedsk synpunkt utan framför allt som ett generellt medel för att förmedla information i dagens informationssamhälle. I detta syfte bör en expertgrupp med forskningsanknytning tillsättas för att bedriva bildpedagogiskt utvecklingsarbete (yrkande 3). Regeringen bör vidare ta initiativ till en vetenskaplig undersökning om hur kunskaper i bildämnet har förmedlats i skolan under de senaste tio åren (yrkande 2). 1 den sist-

nämnda motionen begärs att skolöverstyrelsen (SÖ) skall få i uppdrag att 1988/89 :UbU2 undersöka skolans bildundervisning genom arbetsmiljömässiga och pedagogiska analyser.

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om utskottets behandling av liknande yrkanden vid riksmötet 1985/86 och riksmötet 1987/88 (UbU 1985/86:12, resp. UbU 1987/88:3). Inget yrkande ledde fill någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har erfarit att det för närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete på bildspråkets område i skolan. Främst bör nämnas satsningen påkulturiskolanGfrprop. 1984/85:100bU 10, UbU 1984/85:16,rskr. 1984/ 85:234), där andelen projekt med anknytning till bildspråket är stor (cirka 25 procent), och den riksomfattande aktionen Bildspråket i skolan, som SÖ och statens kulturråd inledde läsåret 1985/86. Syftet med denna aktion, som avslutas i och med utgången av innevarande läsår, är att tillämpa och utveckla bildspråket i hela dess mångfald såväl genom själva bildämnet som i samverkan med andra ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. Aktionen skall vidare sprida forskningsrön och internationella erfarenheter beträffande barn och bild och visa hur skolan kan samarbeta med olika kulturinstitutioner och enskilda konstnärer samt uppmärksamma bildens förhållande till andra medier. Enligt vad utskottet fått veta kommer SÖ på grundval av gjorda erfarenheter att utarbeta ett handlingsprogram för att stärka bildundervisningen i skolan. Inom ramen för aktionen Bildspråket i skolan görs inom SÖ under innevarande läsår även en analys av bildundervisningen och dess utveckling i de senaste läroplanerna.

Utskottet vill även erinra om att ämnet bild har varit föremål för granskning av vissa länsskolnämnder under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s nationella utvärdering. Nämnderna har rapporterat sina iakttagelser till SÖ under hösten 1988. SÖ kommer att avge en rapport till regeringen under december månad 1988.

Utskottet finner således att ett omfattande utvecklings- och utredningsarbete för närvarande äger rum på bildspråkets område inom hela skolväsendet och särskilt i grundskolan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub209 och 1987/88:Ub390.

1 modon 1987/88:Ub230 (c) yrkande 7 föresläs att praktisk och estetisk verksamhet bör få större utrymme på timplanen och inom olika ämnen i skolundervisningen.

Utskottet vill först hänvisa till vad utskottet nyss anfört beträffande pågående utvecklingsarbete inom bildspråkets område. Vidare erinras om att utskottet vid sin behandling av ett liknande yrkande vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:3, s. 6) pekade pä den försöksverksamhet som äger rum med s.k. dubbelt tillval på grundskolans högstadium och som kommer att utvärderas av SÖ med anledning av ett regeringsuppdrag i syfte att utarbeta modeller för lokala tillvalskurser. Frågor om ökad valfrihet pä utbildningsområdet och möjligheten till innehållsmässiga profileringar inom grundskolan kommer utskottet senare att behandla i anslutning till regeringens proposition (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub230 yrkan- 1988/89:UbU2

de 7.

Religionskunskap

1 tre motioner tas ämnet religionskunskap upp. 1 motionerna 1987/ 88:Ub230 (c) yrkande 6 och 1987/88:Ub385 (fp) yrkande 1 anförs att ämnet fått allt mindre del av orienteringsämnena i grundskolan och att erfarenheterna talar för att det inte får den undervisningstid som läroplan för grundskolan (Lgr 80) föreskriver. I motion 1987/88:Ub235 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att lärarna i religionsundervisningen uppmärksammar eleverna på frågor om nyandliga rörelser.

Utskottet har senast vid föregående riksmöte erinrat om bestämmelserna i läroplan för grundskolan (Lgr 80) i vad gäller antalet lektioner i religionskunskap (UbU 1987/88:4 s. 2). Utskottet hänvisade i sammanhanget till den förestående granskningen av undervisningen i ämnet inom ramen för SÖ:s nadonella utvärdering. Enligt vad utskottet nu erfarit har sju länsskolnämnder haft i uppdrag att granska undervisningen i orienteringsämnena i grundskolan inom det nationella utvärderingsprogrammet. Nämnderna har under hösten 1988 lämnat sina rapporter till SÖ. Under december månad 1988 skall SÖ, som tidigare nämnts, avge sin rapport om den totala granskningsverksamheten till regeringen.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte finns något statistiskt underlag som ger belägg för påståendet att ämnet religionskunskap inte får den andel av undervisningstiden i orienteringsämnena som läroplanen föreskriver. Erfarenheter från nämndernas skol- och lektionsbesök visar dock att vissa ämnen blir mer än väl tillgodosedda i ämnesgrupperna, medan andra ämnen i olika hänseenden synes komma i andra hand. Mot denna bakgrund fortsätter samma länsskolnämnder som tidigare att under ännu ett är (läsåret 1988/89) granska undervisningen i orienteringsämnena i grundskolan.

Utskottet förutsätter att skolorna följer gällande bestämmelser i läroplan för grundskolan (Lgr 80) om dels undervisningstid för ämnet religionskunskap, dels vilka huvudmoment som skall behandlas på de tre stadierna och att särskilt länsskolnämnderna medverkar till detta i sin aktiva tillsyn.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 6, 1987/88:Ub235 och 1987/ 88:Ub385 yrkande 1.

I eU antal motioner, nämligen 1987/88:Ub210 (m) yrkande I , 1987/ 88:Ub225(c), 1987/88:Ub230(c)yrkande 1, 1987/88:Ub338 (m) yrkande 1 och 1987/88 :Ub381 (m),behand\as den kristna etiken i skolans undervisning. I samtliga motioner anförs att det kristna inslaget i ämnet religionskunskap bör förstärkas. I motion 1987/88:Ub230 föreslås att skolan som helhet skall värdeförankras i den kristna etiken. Vikten av att dagens ungdom kan förstå den kristna etiken och att frågor kring människosynen blir allt viktigare — bl.a. inom vårdområdet — understryks vidare i motion l987/88:Ub225. I

motion l987/88:Ub210 föreslås att en översyn av grundskolans läroplan 1988/89:UbU2 skall göras i syfte att säkerställa skolans undervisning om kristendom.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Den kristna etiken i skolans undervisning har behandlats av utskottet vid fiera tillfällen och senast vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:4 s. 30-Utskottet har därvid hänvisat till vad som anförs i läroplan för grundskolan (Lgr 80) i vad gäller etiska frågor och religionskunskapens betydelse för skolans fostrande uppgift.

Utskottet vill på nytt understryka vikten av att de etiska frågorna bör ges en ingående behandling i skolans religionsundervisning, eftersom hemmens roll som normbildare successivt har minskat och antalet normbildare utanför hemmen och skolan har ökat. Det är därvid viktigt att eleverna får insikter i religionens betydelse för normbildning och kultur, och atf de förstår på vilka grunder den västerländska människosynen har utvecklats. Respekten för människors egenvärde och aktning förändra måste vara den etiska grund som skolans undervisning utgår från. Frågor kring människosynen — såväl den kristna som andra religioners — blir allt viktigare för alla i vårt pluralistiska samhälle. Skolans undervisning i religionskunskap är av stor betydelse för att vi skall kunna förstå att handla efter våra grundläggande etiska, humanistiska och demokratiska värderingar. I en nyligen utkommen rapport (Skapande, Vetande 1988:11 A. Törnvall: Religionskunskap i skolan; Universitetet i Linköping) om lärares och elevers attityder till ämnet religionskunskap i grundskolan framhålls att det nu finns en ökad medvetenhet i skolorna om ämnets betydelse för den personliga utvecklingen.

Utskottet har tidigare hänvisat till det utvärderingsarbete rörande bl.a. ämnet religionskunskap som SÖ och länsskolnämnderna bedriver och som skall redovisas för regeringen. Om det därvid framkommer att kristendomen och det kristna budskapet samt studiet av Bibeln inte får det utrymme och den vikt i undervisningen som anges i kursplanen för ämnet religionskunskap, är det utskottets bestämda uppfattning att skolmyndigheterna bör vidta erforderliga åtgärder. Utskottet förutsätter att sä sker utan att riksdagen gör något uttalande i frågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub210yrkande 1,1987/88:Ub225,1987/88:Ub230yr-kande 1, 1987/88:Ub338 yrkande 1 och 1987/88:Ub381.

I syfte att förbättra undervisningen i religionskunskap begärs i motion 1987/88 :Ub338 (m) yrkande 2 förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i ämnet religionskunskap. I samma motion (yrkande 3) och i motionerna 1987/88:Ub342 (fp) delvis, 1987/88:Ub2l0 (m) yrkande 2 samt 1987/ 88:Ub385 (fp) yrkande 2 tas utbildningen av och fortbildningen för lärare i religionskunskap upp.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utöver kraven pä allmän behörighet till högskolestudier (jfr prop. 1987/
88:109 om urval m.m. dll högskoleutbildning, UbU 1987/88:32, rskr. 1987/
88:330) krävs särskild behörighet till den nya grundskollärarlinjen motsva
rande treårig gymnasieutbildning i bl.a. ämnena svenska och engelska. I 1

förhållande till tidigare uppställda förkunskapskrav för lärarutbildning är 1988/89:UbU2 detta en skärpning. Beträffande den grundläggande utbildningen i den nya lärarutbildningen för lärare för årskurserna 4—9 med specialisering i samhällsorienterande ämnen anges i utbildningsplanen att poängramen för de ingående ämnena bör sättas så att inget ämne understiger 20 poäng (Utbildningsplan för grundskollärariinjen, UHÄ 1988-05-31 reg. nr. 411-1489-87). Vidare skall den valfria fördjupningen i tvä av ämnena omfatta sammanlagt ca 40 poäng, så att den blivande läraren har bedrivit studier motsvarande 40 poäng i vartdera ämnet.

Under föregående riksmöte har riksdagen fattat beslut om angelägna fortbildningsbehov i anslutning till genomförandet av den nya lärarutbildningen (prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203). Fortbildning för att höja den allmänna lärarkompetensen med bl.a. studier i ytterligare ämnen har där fått en hög prioritet. Utskottet vill även erinra om riksdagens beslut om bidrag till fortbildning motsvarande 50 milj.kr. per år underentioårsperiodfr.o.m.budgetåretl989/90(prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub210 yrkande 2, 1987/88:Ub338 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/ 88:Ub385 yrkande 2.

För att förbättra undervisningen i ämnet religionskunskap föreslås i motionerna 1987/88:Ub301 (m) och 1987/88:Ub342 (fp) delvis att en översyn görs av läromedlen i detta ämne. 1 motion 1987/88:Ub385 (fp) yrkande 3 begärs att SÖ skall utforma ett kompletterande material som hjälp vid undervisning i ämnet religionskunskap.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

En kartläggning av läromedelssituationen i skolan har nyligen gjorts på uppdrag av regeringen (prop. 1987/88:100, bil lOs. 14-16). Resultatetav den s.k. läromedelsöversynen har redovisats i tre rapporter (Ds 1988:22 — 24). Med utgångspunkt i denna undersökning avser regeringen enligt proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning att vidta åtgärder i syfte att förbättra läromedelssituadonen i grundskolan.

Frågan om ett kommentarmaterial för ämnet religionskunskap bör enligt utskottets uppfattning avgöras av SÖ. Som utskottet tidigare anfört kommer undervisningen i ämnet religionskunskap att granskas även under innevarande läsår av ett antal länsskolnämnder. Utskottet utgår från att SÖ kommer att vidta åtgärder när det gäller kommentarmaterial, om det visar sig att lärare och skolledning har behov av råd i ämnesmässiga och metodiska frågor i ämnet religionskunskap.

Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i vad gäller läromedelsfrågan, varför motionerna l987/88:Ub301, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/88:Ub385 yrkande 3 avstyrks.

Vissa andra ämnen

I motion 1987/88 :Ub283 (fp) framförs vissa förslag om skolans utbildning i

kost- och konsumentkunskap. Enligt motionären bör undervisning i hem- 8

kunskap i grundskolan inriktas mera på matlagning (yrkande 1). Vidare 1988/89:UbU2 föresläs att en ny form av lanthushållsskola — konsumentskolan — bör införas i skolsystemet (yrkande 2).

Utskottet behandlade liknande yrkanden vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:7, s. 3 O- Därvid anförde utskottet bl.a. följande.

Utskottet vill här erinra om att många föräldrar med barn i skolåldern numera yrkesarbetar båda. Som en följd härav erbjuds därför inte alltid möjligheter för barnen att lära sig elementär matlagning i hemmet. Som utskottet ser det kräver denna ändrade familjesituation uppmärksamhet när undervisningen i hemkunskap skall granskas. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om andra delar av ämnet hemkunskap. Eleverna skall enligt läroplanen även få kunskap om hushållsekonomi, skötsel av hem m.m. Detta är viktigt för att ge eleverna en grund för sin fortsatta utveckling.

Utskottet vill erinra om att ämnet hemkunskap varit föremål för granskning av vissa länsskolnämnder under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s nationella utvärderingsprogram. Enligt vad utskottet inhämtat kommer SÖ att avge en rapport till regeringen i december månad 1988 på grundval av de resultat som länsskolnämnderna rapporterat till SÖ under hösten 1988.

Beträffande gymnasieskolan ingår ämnena kostkunskap och konsumentkunskap på den tvååriga konsumtionslinjen (Ko-linjen, konsumentekonomisk gren). Matlagning upptar en stor del av ämnet kostkunskap enligt kursplanen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Ko-linjen och vissa andra ej direkt yrkesinriktade linjer för närvarade utreds inom regeringskansliet (dir. 1988:30). Utredningsarbetet skall vara slutfört den 1 mars 1989. Vidare har riksdagen fattat beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/ 88:31, rskr. 1987/88:366) om försöksverksamhet och utvecklingsarbete i vad avser gymnasieskolans yrkesutbildning. Regeringen har även gett SÖ i uppdrag att senast den I mars 1989 framlägga ett förslag till ny studievägsstruktur för yrkesutbildningen i gymnasieskolan. I detta uppdrag kommer särskilt de grundskoleanknutna studievägarna med yrkesinriktning, till vilka de i modonen berörda kurserna på det konsumentekonomiska området hör, att behandlas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub283.

I motion 1987/88:Ub261 (c) om undervisning i hushållsberedskap föresiås att SÖ i samarbete med Sveriges civilförsvarsförbund bör fä i uppdrag att utarbeta lämpligt material för detta ämnesområde.

Utskottet vill med anledning av motionen påpeka att frågor om värt
lands försörjning i kris- och krigssituationer behandlas i de samhällsorien
terande ämnena på grundskolans högstadium — förutom att de kan belysas
särskilt i t.ex. ett lokalt tillvalsämne. Mot denna bakgrund och med hänsyn
till att det här aktuella ämnesområdet (beredskapslagring av livsmedel o.d.)
bör anknytas till lokala förhållanden finner utskottet ingen anledning att
SÖ får i uppdrag att centralt utarbeta undervisningsmaterial för en sådan
undervisning. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 1987/
88:Ub261. 9

Den konsumentekonomiska utbildningen vid lanthushällsskolorna lovor- 1988/89:UbU2 das i motion 1987/88:Ub296 (c). Motionärerna anför dock att intresset för denna utbildning är svagt. Därför bör en utökad information ges om den konsumeniekonomiska utbildningen vid lanthushållsskolorna i samband med elevernas studieval (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra att studie- och yrkesvalsorienteringen (syo) i såväl grundskolan som gymnasieskolan är omfattande. Syftet med syo är att ge eleverna förberedelser för framtida yrkesval och kunskaper om arbetslivet. Syon är en del av skolans undervisningsprogram. Utskottet utgår från att eleverna i grundskolan får den allsidiga information om de gymnasiala studievägarna som de har rätt till enligt läroplan för grundskolan (Lgr 80). Med hänvisning härtill bör riksdagen inte göra ett särskilt uttalande i denna fråga, varför motion 1987/88:Ub296 yrkande 1 avstyrks.

I motion 1987/88:Ub243 (fp) tas ämnet barnkunskap upp. Enligt motionärerna vill eleverna i grundskolan gärna diskutera sina egna livsvillkor och få dem belysta i skolan. Det skulle kunna betyda mycket för elevernas mognadsutveckling om de fick tillfälle att i ett nytt ämnesområde — människokunskap — diskutera existendella frågor. Det finns därför enligt motionärerna anledning att närmare utreda hur dessa frågor skulle kunna behandlas på ett samlat sätt i skolans undervisning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet finner det angeläget att de frågor som aktualiseras i motionen blir belysta i grundskolans undervisning. Som utskottet tidigare påpekat granskar länsskolnämnderna ett antal ämnen inom ramen för sin aktiva fillsyn och SÖ:s nationella utvärdering. Enligt vad utskottet erfarit har ämnet barnkunskap granskats under läsåret 1987/88. SÖ kommer före innevarande års slut att på grundval av nämndernas iakttagelser avge en slutrapport till regeringen. Mot denna bakgrund finner utskottet att riksdagen inte nu bör göra ett uttalande i den här aktuella frågan, varför motion 1987/ 88:Ub243 avstyrks.

Finlandssvenska barns möjligheter till undervisning i finska tas upp i motion I987/88:Ub382 (s). Motionären föreslår att de finlandssvenska barnen skall få delta i den hemspråksundervisning i finska som ges i kommunerna utan att kravet på att hemspråket skall utgöra dagligt umgängesspråk i hemmet för eleven skall vara uppfyllt.

Utskottet vill erinra om att principerna för rätten till hemspråksundervis
ning behandlades av riksdagen vid riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:100
bil. 10, UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). Utskottet vill hänvisa till för
ordningen (SÖ-FS 1987:72) med föreskrifter om elevers rätt till hemspråk
sundervisning i grundskolan och i gymnasieskolan. I denna uppställs två
villkor, nämligen dels att minst en av elevens föräldrar (värdnadshavare)
har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket
i sitt dagliga umgänge med eleven, dels att eleven har etablerade kunskaper
i hemspråket. Reglerna för elevers rätt fill hemspråksundervisning återfinns
i grundskoleförordningen 5kap. 4—12§§ resp. gymnasieförordningen 10
kap. 40-46 §§. 10

Utskottet finner ingen anledning att föreslå riksdagen att nu ändra be- 1988/89: UbU2 stämmelserna för rätten till hemspråksundervisning, varför utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub382.

I motion 1987/88 :Ub402 (c) yrkande 1 begärs lagförslag angående skyldighet för kommuner att inrätta en finskspråkig utbildningslinje inom grundskolan eller finskspråkig skola, om andelen finskspråkiga invånare i kommunen är lägst 5 % eller öm antalet finskspråkiga barn uppgår till minst 200 i åldrarna upp till 16 år.

Utskottet vill först betona att målet för hemspråksundervisningen i Sverige är akdv tvåspråkighet Qfr prop. 1984/85:100 bil 10, UbU 1984/85:12 s. 7f, rskr. 1984/85:149). Vidare vill utskottet peka på kommunernas möjlighet att fr.o.m. läsåret 1986/87 anordna hemspråksklasser och sammansatta klasser på grundskolans låg- och mellanstadier med tillämpning av ramtimplaner. SÖ har fått regeringens uppdrag att utvärdera ramtimplanerna och skall senast den 1 september 1989 avge en första rapport. I vissa kommuner förekommer dessutom pedagogiskt utvecklingsarbete för finskspråkiga elever Gfr SÖ-FS 1986:7). Intresset för sådan utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever har successivt ökat.

Enligt utskottets uppfattning finns det mot denna bakgrund goda möjligheter för kommunerna att anordna finskspråkig undervisning med hänsyn till lokala förutsättningar i vad gäller elevunderlag m.m. En författningsmässig reglering av skyldigheten att anordna finskspråkig undervisning i enlighet med motionsyrkandet är därför inte nödvändig och skulle enligt utskottets uppfattning kunna ge ett totalt sett sämre resultat i jämförelse med den verksamhet som nu gällande bestämmelser beträffande hemspråksklasser och sammansatta klasser samt det här nämnda utvecklingsarbetet för finskspråkiga elever ger utrymme för. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub402 yrkande I.

I motion 1987/88:Ub402 (c) yrkande 2 begärs förslag om förstärkning av finska språkets ställning i gymnasieskolan och högskolan. Motionären anser att i regioner med kommuner, som har en stor andel finskspråkiga elever, bör finskspråkig gymnasieutbildning inrättas. Vidare bör det i alla yrkesinriktade svenskspråkiga studievägar i gymnasieskolan finnas ett tillvalsalternativ för finskspråkiga elever. Tillvalet skall inriktas på yrkesterminologi på finska. Slutligen föreslås att institutioner för finskspräkiga vid universitet och högskolor utvecklas.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Finska kan studeras som B-språk och C-språk pä gymnasieskolans tre-och fyraåriga linjer och som tillvalsämne (B- språk och C-språk) på de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Försöksverksamhet med finskspråkiga linjer i gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1977/78 i Stockholms kommun. Såväl teoretiska som yrkesinriktade linjer kan väljas. Regeringen har gett SÖ i uppdrag att senast den 1 september 1989 utvärdera hela försöksverksamheten. Institufionen för internationell pedagogik vid Stockholms universitet har fått SÖ:s uppdrag att genomföra utvärderingen.

Vad gäller finska språket i högskolan kommer universitets- och högskole- . 11

ämbetet (UHÄ), enligt vad utskottet inhämtat, att under hösten 1988 rap- 1988/89:UbU2 portera ett regeringsuppdrag beträffande antagning av tvåspråkiga studerande i utbildning för personal i socialtjänsten. Vidare vill utskottet erinra om den nya lärarutbildningen, som ger möjlighet för finsktalande studerande att välja en inriktning med finska som hemspråk (lärare för årskurserna 1—7) och finska som hemspråk i kombination med svenska (lärare för årskurserna 4—9). Slutligen har utskottet fått veta att högskolan i Sundsvall—Härnösand kommer att erbjuda en kurs (10 poäng) med distansstudier i finsk kultur under våren 1989.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionsyrkandet i stort är tillgodosett, varför motion 1987/88:Ub402 yrkande 2 avstyrks.

I mofionerna l987/88:Ub806 (m) yrkande 3 och 1987/88:Ub291 (m) tas vissa frågor upp om ämnet svenska i grundskolan. I den förstnämnda motionen anförs att kraven på korrekt behandling av språket måste betonas i kursplanen för ämnet svenska och att litteraturstudierna bör få större utrymme. I motion 1987/88:Ub29l hänvisas till ett av SÖ utarbetat förslag till ny kursplan i svenska, i vilket huvudmomentet Språken i de nordiska länderna i nu gällande kursplan inte behållits som eget huvudmoment. Motionären finner detta oacceptabelt och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande att alla elever i grundskolan skall få en elementär undervisning i danska och norska.

Utskottet vill erinra om att regeringen i september 1988 fattat beslut om ny kursplan i svenska (SÖ, Läroplaner 1988:99). Den nya kursplanen skall tillämpas fr.o.m. läsåret 1989/90 men får dllämpas fr.o.m. läsåret 1988/89 som alternativ till den nu gällande kursplanen.

I ämnets målbeskrivning anges följande i vad avser språket och litteraturstudiet:

När eleverna lämnar grundskolan skall de ha en sådan språklig säkerhet att
de kan uttrycka sig tydligt och med respekt för människors värde i de många
olika språksituationer de ställs inför i familj, kamratliv, föreningsliv, ar
betsliv och fortsatt utbildning. De skall ha lagt en god grund för en livslång
utveckling av läsförmågan och kunna läsa så bra, att de kan skaffa sig
information, upplevelser och kunskaper genom uppslagsböcker, tidningar
och tidskrifter, fackböcker och skönlitteratur. Deras skrivförmåga skall
fungera som ett medel för minne och tänkande, för kontakt och påverkan.
Skönlitteraturen skall särskilt uppmärksammas. 1 litteraturen möter ele
verna verkligheten sä som andra människor upplever och tolkar den. Mö
ten med litteraturen kan ge eleverna upplevelser av skönhet, humor och
spänning och lust att själva experimentera med språk och stil när de skriver.
Litteraturen stimulerar fantasin och lusten att berätta, göra bilder, leka och
dramatisera. Av dessa skäl skall eleverna ofta läsa, lyssna till, samtala om
och arbeta vidare med skönlitteratur. De skall bli väl förtrogna med böcker,
författare och bibliotek och vänja sig vid att låna och läsa skönlitteratur.
Eleverna skall genom skolåren bygga upp kunskaper om språket och dess
betydelse för människan och samhället. De skall i efterhand lära sig förstå
och kunna använda det offentliga språket

Huvudmomentet Språken i de nordiska länderna har bibehållits i den nya
kursplanen. Detta huvudmoment skall behandlas på samtliga grundskolans
stadier. Danska och norska utgör tyngdpunkterna i denna undervisning. 12

Med hänvisning till att det i den nya kursplanen i svenska för grundsko- 1988/89:UbU2 lan läggs stor vikt vid språket, språkutvecklingen och läsning av skönlitteratur samt att de nordiska språken även i fortsättningen kommer att studeras, finner utskottet att båda yrkandena är tillgodosedda, varför motionerna 1987/88:Ub806 yrkande 3 och 1987/88:Ub291 avstyrks.

Enligt motion 1987/88:Ub270 (c) bör de humanistiska och estetiska ämnena ges företräde i skolan framför satsningen på datorer. Motionären anser att det finns anledning att skynda långsamt med datoriseringen och att det inte är rätt att ta resurser från viktiga områden i skolan för att göra dyra datorsatsningar.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ett fiertal åtgärder för att utveckla skolans dataundervisning vid föregående riksmöte (jfr prop. 1987/ 88:100bil. 10, UbU 1987/88:14(1,5,6), rskr. 1987/88:304, UbU 1987/88:18 (5), rskr. 1987/88:242, UbU 1987/88:16, rskr. 1987/88:367 och UbU 1987/ 88:13, rskr. 1987/88:366). Dessa beslut har bl.a. berört frågor om datorn som pedagogiskt hjälpmedel, pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor samt investeringar i datorutrustning och programvara för skolan. Samtliga skolformer inom det allmänna skolväsendet har fått nägon del av dessa satsningar pä dataområdet från statens sida. Regeringens förslag till åtgärder har grundats på det handlingsprogram för datautbildningen som en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet tagit fram och som redovisats i promemorian (Ds U 1986:10) Handlingsprogram för datautbildningen i skolan, vuxenutbildning och lärarutbildning. I 1988 års budgetproposition (bil. 10 s. 56 f) ges en allmän motivering till förslagen:

Alla människor behöver grundläggande kunskaper om datorer så att datateknikens möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt och dess risker kan undvikas. Kunskaper om datorer liksom datorers möjligheter och begränsningar är ett villkor för medborgerligt inflytande över datateknikens utbredning och användning.

Om alla elever skall kunna nå framgång i skolan, och om skolan skall kunna ge alla en god förberedelse för ett aktivt deltagande i samhällslivet är det viktigt att även elever med särskilda behov — elever som har svårigheter att tillägna sig kunskap och elever med funktionshinder — ges möjligheter att bli förtrogna med en ny teknik och dess möjligheter och konsekvenser för individ och samhälle.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller dataundervisningen i skolan. Utskottet föreslär därför att riksdagen avslår modon l987/88:Ub270.

Frågan om maskinskrivning i grundskolan tas upp i motion 1987/88 :Ub285 (fp). I yrkande 1 föreslås att maskinskrivning skall ha ett bestämt timtal på grundskolans timplan. Motionärerna anser att skrivmaskinen bör betraktas som en dator. Det är därför nödvändigt med obligatorisk undervisning i maskinskrivning med hänsyn till dataundervisningen, som förutsätter att eleverna kan hantera ett tangentbord. Vidare föreslås att SÖ bör utarbeta ett servicematerial i maskinskrivning (yrkande 2).

Utskottet vill beträffande yrkande 1 hänvisa till sin behandling av frågan
om maskinskrivning i grundskolan vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:2 13

s. 12). Enligt utskottets mening har sedan dess inte inträffat något som 1988/89:UbU2 föranleder ändrad bedömning frän utskottets sida till ifrågavarande yrkande. Beträffande yrkande 2 har utskottet inhämtat att SÖ häller på ätt utarbeta ett servicematerial för maskinskrivning i grundskolan. Träningen i maskinskrivning kommer att bli mer inriktad mot terminal- och datoranvändning. Materialet beräknas vara klart under läsåret 1988/89. Yrkandet i motionen bör därför vara tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/ 88:Ub285.

Övriga frågor

I motion 1987/88:Ub252 (fp) anförs att skolan har ett särskilt ansvar för barnens och ungdomarnas trafikfostran. Motionärerna föreslär dels att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1), dels att riksdagen skall begära hos regeringen att SÖ fär i uppdrag att verka för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning, som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen redovisa följande.

Regeringen härden 9 juni 1988 uppdragit ät SÖ att i samråd med trafiksäkerhetsverket göra en översyn av handledningen Skolan och trafiken. Utskottet har inhämtat att SÖ kommer att ge ut ett servicematerial om barns cykelsäkerhet under hösten 1988. En samrådsgrupp (TRUSK) har vidare bildats med företrädare för SÖ, socialstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, statens väg- och trafikinstitut, rikspolisstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Riksförbundet Hem och Skola samt utbildningsradion. TRUSK har som syfte att bl.a. initiera utvecklingsarbeten på central och regional nivå för att förbättra barns och ungdomars trafiksäkerhet och att stimulera och stödja utvecklingsarbete pä lokal nivå inom detta område.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion l987/88:Ub252.

Kooperationen som idé och verksamhet behandlas i motion 1987/ 88 :Ub343 (s). Motionärerna anför att behovet av utbildning i kooperativ verksamhet är stort. Material som underlag för lärarnas undervisning om kooperationen bör tas fram.

Liknande yrkanden behandlades av utskottet vid riksmötet 1986/87
(UbU 1986/87:3 s. 4 f och UbU 1986/87:14 s. 34). Utskottet avstyrkte ifråga
varande yrkanden och pekade därvid på att kooperationen som företags
form behandlas såväl i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan och
gymnasieskolan som i gymnasieskolans och högskolans ekonomiska ut
bildningsvägar. Utskottet har vidare inhämtat att både den producentkoo
perativa och den konsumentkooperativa rörelsen ger ut ett omfattande un
dervisningsmaterial för olika stadier i skolan. 14

Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt utskottets uppfattning inte 1988/89:UbU2 göra något uttalande i frågan, varför motion 1987/88:Ub343 avstyrks.

I motion 1987/88:Ub396 (m) begärs att SÖ fär i uppdrag att utfärda nya anvisningar för skrivstilen i skolan. Motionären anför, med hänvisning till en av SÖ gjord undersökning bland lärare, att eleverna i grundskolan har haft svårt att klara av den s.k. SÖ-stilen. Avsaknaden av öglor och bristen på sammanbindningar mellan bokstäverna har lett till dålig skrivrytm hos eleverna. Då lärarna på lågstadiet numera själva får bestämma vilken skrivstil som skall läras ut, kommer enligt motionären vissa elever även i framtiden att få lära sig SÖ-stilen. En återgång bör ske till den gamla handstilen med öglor och sammanbindningar. Eleverna bör dock även fä lära sig läsa textbokstäver redan i årskurs 1.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Undervisningen i handskrivning har fram till är 1972 baserats på en mångfald skrivkurser med olika förskriftstyper. Någon enhetlig skrivstil har således inte förekommit. Efter en del undersökningar och viss försöksverksamhet fattade SÖ år 1972 beslut om att en viss bestämd stil skulle gälla som förebild i alla skolor, den s.k. SÖ-stilen. Tanken med en enhetlig förskrift i landet var att man ville göra det enklare för elever som flyttade mellan olika skolor. Valet av förskrift, den enkla och rena kursiven, motiverades av att man ville ge svenska skolbarn en internationellt gångbar stil. Under tio år var den nya stilen obligatorisk. År 1985 upphörde den anvisning att gälla som ålade skolorna att lära ut SÖ-stilen.

Utskottet har fått veta att SÖ kommer att ge ut ett kommentarmaterial om handskrivning under hösten 1988. SÖ:s råd till skolorna kommer att vara att ambitionsnivån, när det gäller undervisningen i handskrivning, bör slås fast i skolans arbetsplan och att alla lärare skall ha ett gemensamt ansvar för undervisningens genomförande.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionsyrkandet i stort är tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1987/88:Ub396.

Frågan om att införa en timme till förfogande (TTF) i grundskolan bör utredas enligt mofion 1987/88:Ub202 (m). Skälet till att en sådan tidsresurs bör finnas är att olika aktiviteter avbryter undervisningen i hela grundskolan. Det kan, enligt motionären, vara såväl planerade som oplanerade aktiviteter, som var för sig kan vara angelägna men som tar undervisningstid i anspråk.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett motionsyrkande om att
införa en fimme dll förfogande i grundskolan (UbU 1987/88:3, s. 13). Ut
skottet avstyrkte förslaget bl.a. med hänsyn till svårigheten att överblicka de
ekonomiska konsekvenserna av en sådan anordning i grundskolan. Då en
begäran om utredning i samma fråga framställs, vill utskottet erinra om
SÖ:s och länsskolnämndernas granskning av vissa ämnen och vissa delar
av skolans verksamhet under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s natio
nella utvärdering. Ett område som därvid har granskats är tidsanvändning
en i såväl grundskolan som gymnasieskolan. SÖ kommer före 1988 års slut
att till regeringen avge en rapport om skolmyndigheternas gransknings
verksamhet. 15

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening ingen anledning 1988/89 :UbU2 att riksdagen nu gör ett uttalande i frågan, varför utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub202.

I motion 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 3 behandlas hemuppgifternasroUi det totala skolarbetet. Enligt motionärerna bör hemuppgifter vara ett självklart inslag i skolstudierna, eftersom eleverna härigenom lär sig arbeta självständigt och planera sitt arbete. Det anses också önskvärt att skolan kan ställa upp med "läxhjälp" för dem som behöver sådan.

Utskottet vill först erinra om vad som anförs i läroplan för grundskolan (Lgr 80 s. 50) om hemuppgifter. De utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. Om elever av särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet bör det enligt Lgr 80 ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa dem att fullgöra uppgifterna i skolan.

SÖ har den 9 september 1980 på regeringens uppdrag fastställt föreskrifter och anvisningar beträffande hemuppgifterna. Därvid stryks under att hemuppgifterna bör anpassas till de enskilda elevernas förutsättningar. Elever måste kunna få arbeta mot gemensamt uppställda mål på olika sätt och på olika tid. Genom att också arbeta hemma får eleverna möjlighet att använda så lång tid de behöver. De elever som arbetar långsamt får dock enligt SÖ inte rutinmässigt ges i uppgift att göra färdigt den del av dagens arbete som de inte hunnit med i skolan för att därigenom hålla jämna steg med kamrater som arbetar snabbare. Speciell uppmärksamhet skall ägnas de elever som har svårigheter av olika slag. Skolan bör t.ex. samräda och samplanera med föräldrar till barn med handikapp om deras arbetssituation.

Frågor om läxhjälp i skolan till dem som behöver det måste få avgöras på det lokala planet. Det är självfallet angeläget att hjälp av detta slag ges.

Då yrkandet med det anförda får anses vara i stort tillgodosett, avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub246 i denna del.

I motion 1987/88:Ub801 (c) anförs att en övergripande helhetssyn saknas på skolans område. Alltför många utbildningspoliliska beslut har fattats utan att man försökt se sambandet med andra redan fattade eller väntade beslut. Detta har lett till att utbildningspolitiken har kommit att framstå som onödigt ryckig och ofta kortsiktig. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt motionen (yrkande 7) som sin mening ge regeringen till känna att en övergripande utbildningspolitisk utredning (U 90) tillsätts med uppgift att lägga fast de utbildningspolitiska målen för 1990-talet och med utblickar över sekelskiftet. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör enligt motionen vara utbildningens växande betydelse för såväl den enskilda individen som för samhället som helhet. Kvalitetsfrågan bör sättas i centrum, och utbildningsområdet måste undantas från besparingar och i stället ges ökade resurser.

Utskottet behandlade samma yrkande vid riksmötet 1986/87 (UbU

1986/87:12 s. 6 O- Utskottet erinrade därvid om eU antal viktiga beslut som 1988/89 :UbU2 riksdagen fattat i vad gäller grundskolans planering, gymnasieskolans utveckling och det utredningsarbete som föregått dessa beslut. Med hänvisningtill detta och den då nyligen tillsatta parlamentariska beredningen (dir. 1987:16) om ansvarsfördelning och styrning på skolans område avstyrkte utskottet ifrågavarande yrkande.

Utskottet hänvisar dll årets budgetproposition (1987/88:100 bil. 10 s. 24 f), där föredragande statsrådet redovisar det försöks- och utvecklingsarbete samt de utredningar och översyner som skall ligga till grund för en ny läroplan för gymnasieskolan — för såväl de teoretiska som de yrkesinriktade studievägarna. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen under föregående riksmöte fattat beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:31, rskr. 1987/88:366) om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan, och att riksdagen under innevarande riksmöte kommer att ta ställning till regeringens proposition (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning.

Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat att riksdagen nu gör något särskilt uttalande i denna fråga, varför riksdagen bör avslå motion 1987/88:Ub801 yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bildspråket i skolan

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:Ub209och 1987/88:Ub390 yrkandena 1—3,

2. beträffande inslag av praktiska och estetiska ämnen i undervis
ningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub230 yrkande 7,

3. beträffande ämnet religionskunskap i grundskolan

att riksdagen avslår modonerna 1987/88:Ub230 yrkande 6, 1987/ 88:Ub235 och 1987/88:Ub385 yrkande 1,

4. beträffande den kristna etiken i skolans undervisning

att riksdagen avslår mofionerna l987/88:Ub2IO yrkande 1, 1987/ 88:Ub225,1987/88:Ub230 yrkande 1, 1987/88:Ub338 yrkande 1 och 1987/88:Ub381,

5. beträffande utbildning och fortbildning för lärare i religionskun
skap

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:Ub210 yrkande 2, 1987/ 88:Ub338 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/ 88:Ub385 yrkande 2,

6. beträffande läromedel i religionskunskap

att riksdagen avslår modonerna 1987/88:Ub301, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/88:Ub385 yrkande 3,

7. beträffande kost- och konsumentkunskap

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub283 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande undervisningsmaterial i hushållsberedskap att riksdagen avslår mofion 1987/88:Ub261,

9. beträffande utökad information om utbildning vid lanthushålls- 17

skolor 1988/89:UbU2

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub296 yrkande 1,

10. beträffande ämnet barnkunskap

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Ub243,

11. beträffande finlandssvenska barns möjligheter till undervisning i
finska

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Ub382,

12. beträffande finskspråkig utbildningslinje inom grundskolan
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub402 yrkande 1,

13. beträffande y?nj-A'a språkets ställning i gymnasieskolan och hög
skolan

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Ub402 yrkande 2,

14. beträffande ämnet svenska i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub291 och 1987/88:Ub806 yrkande 3,

15. beträffande de humanistiska och estetiska ämnenas företräde
framför skolans datorisering

att riksdagen avslår modon 1987/88:Ub270,

16. beträffande maskinskrivning i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub285 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande trafikantutbildningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub252 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande behovet av utbildning i kooperativ verksamhet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub343,

19. beträffande nya anvisningar för skrivstilen i skolan att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub396,

20. beträffande timme till förfogande (TTF) i grundskolan att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub202,

21. beträffande hemuppgifternas roll

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkande 3,

22. beträffande behovet av en övergripande utbildningspoUtisk ut
redning

att riksdagen avslår mofion l987/88:Ub801 yrkande 7.

Stockholm den 15 november 198? På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Marita Bengtsson (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m) och Ylva Johans--son (vpk).

Reservationer 1988/89:UbU2

1. De humanistiska och estetiska ämnenas företräde
framför skolans datorisering (mom. 15)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motion 1987/88:Ub270" bort ha följande lydelse: De humanistiska och estetiska ämnena bör ges företräde i skolan framför satsningen på datorer. Det finns anledning att skynda långsamt med datoriseringen. Nyheter på datorområdet kommer slag i slag. Specialiseringen borde vänta till gymnasiet. Utbildningen får inte enbart bli teknikinriktad. Våra framtida tekniker, ekonomer m.fi. behöver en allsidig utbildning, där de kreativa ämnena har en viktig plats. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande de humanistiska och estetiska ämnenas företräde framför skolans datorisering

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub270 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Hemuppgifternas roll (mom. 21)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Frågor om" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Uppgifter i den allmänna debatten tyder på att läxor på sina håll kommit att användas mycket litet i skolarbetet. Utskottet finner det därför angeläget att statsmakterna klargör att läxor bör vara en självklar del av skolarbetet. Det bör också framhållas att det är angeläget att skolorna ger läxhjälp till de elever som behöver sådan hjälp. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande hemuppgifternas roll att riksdagen med bifall dll modon 1988/89:Ub246 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Behovet av en övergripande utbildningspolitisk
utredning (mom. 22)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet

behandlade" och på s. 17 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har under 1980-talet fattat ett fiertal viktiga beslut för såväl

grundskolan som gymnasieskolan. Enligt utskottets uppfattning har det 1988/89:UbU2 dock saknats en övergripande helhetssyn i utbildningspolitiken. Utbildningsfrågorna har inte satts in i ett större ekonomiskt och regionalpolitiskt sammanhang.

Perioden fram till sekelskiftet kommer att kännetecknas av kraftigt minskande ungdomskullar, som särskilt kommer att påverka gymnasieskolans planering. Den demografiska utvecklingen kommer även att visa stora regional skillnader. Men även inom ett län kan skillnaderna vara stora mellan expansiva kommuner och glesbygdskommuner. För såväl grundskolan som gymnasieskolan kommer principen om en likvärdig utbildningsstandard att kräva särskilda insatser. Dä tillgången till utbildning är av stor betydelse för en kommuns eller en regions utveckling, bör utbildningsfrågorna behandlas i ett större regionalpolitiskt sammanhang. Samtidigt mäste kommunerna ges större frihet att använda tillgängliga resurser i skolan. Enligt utskottets uppfattning bör därför ett nytt statsbidragssystem för grundskolan utarbetas i ett sådant syfte.

Mot denna bakgrund finner utskottet att det finns behov av en övergripande utbildningspolitisk utredning. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

delsatt moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande behovet av en övergripande utbildningspolitisk utredning

att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Ub801 yrkande 7 som siii mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande

Ämnet svenska i grundskolan (mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi förutsätter att den nya kursplanen i svenska leder till en förstärkning av undervisningen i ämnet svenska i enlighet med vad som anförs i vär motion 1987/88:Ub806 yrkande 3.

Svenskt Tryck Stockholm