Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen
Betänkande 1994/95:JoU7
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU07
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen
Innehåll
1994/95 JoU7
Ärendet
I proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges och övriga kandidatländers anslutningsfördrag med unionen och dess medlemsländer. Med anledning av propositionen och delar av motionerna har utrikesutskottet framlagt betänkandet 1994/95:UU5. Det betänkandet innefattar även de överväganden om jordbrukspolitiska frågor som gjorts av jordbruksutskottet i yttrandet 1994/95:JoU2y.
Vissa delar av EU-propositionens jordbrukspolitiska avsnitt jämte motioner har brutits ut vid behandlingen med hänvisning till att den socialdemokratiska regering som tillträtt efter riksdagsvalet i september 1994 i flera hänseenden föreslår andra lösningar än dem som förordas i propositionen.
De utbrutna avsnitten behandlas i förevarande betänkande tillsammans med proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen jämte motioner. Det innebär att jordbruksutskottet i detta sammanhang tagit principiell ställning till vilka stödåtgärder som skall vidtas inom ramen för EU:s jordbrukspolitik när det gäller regionalpolitiskt stöd i norra Sverige och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder.
Sammanfattning
I betänkandet slutförs jordbruksutskottets behandling av de två propositioner som anger hur den svenska livsmedelspolitiken skall utformas inför ett medlemskap i EU den 1 januari 1995.
Utskottet har tidigare i ett yttrande till utrikesutskottet över proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen tagit ställning till vissa jordbrukspolitiska frågor, såsom t.ex. arealbidragen, mjölkkvoterna och sockerproduktionen.
Förevarande betänkande gäller vissa återstående frågor i proposition 19 och de nya förslag som framlagts av den socialdemokratiska regeringen i proposition 75 om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen.
Utskottets ställningstagande innebär i korthet följande:
1) Förslagen i proposition 75 om ett svenskt miljöprogram för jordbruket godtas i huvudsak, med det tillägget att ett generellt arealstöd för vall och betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1--4 och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, inom miljöprogrammet. Utskottet anger ej belopp eller nivåer utan avvaktar regeringens bedömningar. Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i fråga om stöd till värdefulla odlingslandskap, återställande av miljön och ekologisk odling m.m.
2) I anslutning till den förra regeringens förslag i proposition 19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en del av miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen återkommer med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt avser resurshushållande konventionellt jordbruk.
3) Den förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder föranleder inga direkta invändningar i utskottet.
4) Vidare förordar utskottet att frågor om tillhandahållande och prissättning av s.k. kollektiva nyttigheter i jordbruket (naturvård, odlingslandskap, biologisk mångfald m.m.) utreds särskilt.
5) I fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige innebär utskottets ställningstagande att arealbidrag för vall och betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1--4. Utskottet tar inte ställning till regeringens förslag om totalbelopp och delbelopp utan avvaktar budgetpropositionen. Utskottet delar i övrigt regeringens bedömningar om LFA-stödet, miljöprogrammet och strukturstöden m.m. inom stödområdet för jordbruket i norra Sverige.
6) Utskottet anser att en parlamentarisk arbetsgrupp bör tillsättas som skall följa myndigheternas utvärdering och uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.
7) Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 75 om höjda miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och om omställningsprogrammet. Avgiftshöjningen träder i kraft den 3 november 1994 enligt utskottets förslag. De företag som vill ansluta sig till EG:s trädesprogram skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag. Utskottet föreslår ett tillkännagivande att jordbruket och trädgårdsnäringen på de områden som diskuteras i betänkandet bör tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Reservationer har anmälts av m, c, fp och mp som i huvudsak ansluter till förslagen i proposition 19 om miljöprogrammet och stödet till jordbruket i norra Sverige. M, fp och mp har även var för sig anmält reservationer angående miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Till betänkandet har sammanlagt fogats nio reservationer och sex särskilda yttranden.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Proposition 1994/95:75
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:75 att riksdagen
antar regeringens förslag till
00>1.05> lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter, 00>2.05> lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd, 00>3.05> lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, 00>4.05> lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, 00>5.05> lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, 00>6.05> lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.
godkänner det som regeringen förordar om
00>7.05> ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92, 00>8.05> stödet till jordbruket i norra Sverige, 00>9.05> dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, 00>10.05> omställningsprogrammet, 00>11.05> administrationen vid ett EU-medlemskap, 00>12.05> att till Intervention m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 525 000 000 kr, 00>13.05> att till Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
Lagförslagen har inte remitterats till Lagrådet. Skälen för detta redovisas på s. 16 i propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll (prop. 1994/95:75)
I propositionen lämnas förslag i vissa lagstiftningsfrågor för att vid ett EU-medlemskap möjliggöra tillämpningen av de regelverk som gäller bl.a. för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.
EG:s kompletterande miljöåtgärder till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) skall i Sverige tillämpas som ett miljöprogram. Inom ramen för programmet skall ersättning kunna utgå för bevarandet av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Stöd skall kunna utgå för att bevara och återställa miljön i miljökänsliga områden samt för ekologisk odling.
Förslag lämnas om höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige skall vid ett EU-medlemskap utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett behålls oförändrad i förhållande till 1990 års situation. Villkoren för det svenska omställningsprogrammet ändras för att EG:s program för att ta jordbruksmark ur produktion skall kunna tillämpas vid ett EU-medlemskap. De företag som vill ansluta sig till EG:s program skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag.
Motioner
Motioner med anledning av proposition 1994/95:75
1994/95:Jo6 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 i de delar som omfattar punkterna 7--10 i förslaget till riksdagsbeslut,
2. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall träda i kraft den 2 november 1995,
3. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel skall träda i kraft den 2 november 1995.
1994/95:Jo7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de långsiktiga målen inom lantbrukspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning kring kollektiva nyttigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödformer inom lantbruket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionindelning av spannmålsstödet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter,
6. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om villkoren för en brukningsenhets övergång till ekologisk odling,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specifika krav -- såsom ersättningsnivåer, trädeskrav, kvottilldelning, utbildningsanslag etc. -- för att främja utvecklingen av det ekologiska jordbruket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lantbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om hur rennäringen skall utvecklas som en del av livsmedelspolitiken.
1994/95:Jo8 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett bevarandeprogram i enlighet med Miljöstödsutredningens förslag och inom de ramar EU-propositionen anger,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen föreslagna programmet för resurshushållande jordbruk riktat till det konventionella jordbruket efter viss detaljreglering genomförs, inom de ramar EU-propositionen anvisar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om viss ombalansering av det resurshushållande programmet så att incitamenten att övergå till ekologisk odling och ekologisk mjölkproduktion förstärks,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till ekologisk odling bör kunna ges även när en gård endast delvis ställts om, om gården förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om större delen av gården,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återbetalningskrav ej bör riktas till gårdar som ställer om omställd mark till ekologisk odling såvida lantbrukaren förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om större delen av gården,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen skissade förslaget till kontroll av ekologiskt jordbruk bör användas,
8. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ett system för rättvis hantering av köttkvoterna så att ekologiska gårdar som vill satsa på köttproduktion samt nystartare i övrigt inte drabbas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen föreslagna programmet för ekonomisk bärkraft riktat till jordbruket i skogsbygder, mellanbygder och Norrland genomförs inom de ramar EU-propositionen anvisar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöavgifterna på kväve, kadmium och bekämpningsmedel läggs på en sådan nivå att jordbruket efter en stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillräckliga resurser avsätts till utbildning, information och demonstrationsprojekt för att miljöprogrammen skall få bästa resultat,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en övergång till en hektardosbaserad miljö- och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället för dagens kvantitetsbaserade avgift bör genomföras,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade områden (LFA-stöd) betalas ut i enlighet med de riktlinjer som föreslås i EU-propositionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till Norrland bör genomföras i enlighet med de principer som föreslås i Miljöstödsutredningen och EU-propositionen, dvs. ett mer miljöanpassat stöd än det som föreslås i proposition 1994/95:75,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återkomma med övergångslösningar för de gårdar i Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer djurvänlig, extensiv djurproduktion,
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till miljöprogram grundat på EU:s miljöförordning 2078/92 för rennäringen.
1994/95:Jo9 av Ivar Virgin m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogrammet för jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till norra Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av skattehöjningarna på handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och bekämpningsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ikraftträdandet av skattehöjningarna på handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och bekämpningsmedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av skatteinkomster till miljöinvesteringar i våtmarker.
1994/95:Jo10 av Gudrun Lindvall och Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 vad avser Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s förordning 2078/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd inom programmet för ekonomisk bärkraft enligt proposition 1994/95:19, miljöstöd nord och miljöstöd syd inom LFA-områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ekologiskt lantbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk inom ramen för det i proposition 1994/95:19 föreslagna resurshushållningsprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandeprogrammet i proposition 1994/95:19,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt NOLA-stöd,
7. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kronor per kilogram, om andelen kväve i medlet är minst 2 %,
8. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium i gödselmedel till 50 kronor per gram, till den del Cd-innehållet överstiger 5 gram per ton fosfor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om miljöavgift på kadmium,
10. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kronor per kilogram,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till utbildning och forskning för att underlätta övergång till ekologiskt lantbruk,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomisk hjälp för registrering av biologiska bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen.
1994/95:Jo11 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för marknadsföring av livsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologiskt lantbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter i jordbruket och trädgårdsodlingen.
Motioner med anledning av proposition 1994/95:19
1994/95:U7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av den föreslagna klassindelningen inom jordbruket.
1994/95:U8 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ekologiska jordbrukets förutsättningar vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för arealstöd och möjlighet att erhålla mjölkkvoter och bidragsrätter för djur vid omläggning från konventionell till ekologisk drift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
1994/95:U9 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frågor som rör jordbruket i norra Sverige.
1994/95:U10 av Sigrid Bolkéus och Per Erik Granström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk odling.
1994/95:U11 av Patrik Norinder och Ulla Löfgren (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för Miljöstöd Nord med åtföljande justering av restposten nationellt stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionala stödet till svinproduktionen.
1994/95:U14 av Dan Ericsson och Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att anvisade ramar för miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk bibehålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att återkomma med ett detaljerat förslag till miljöprogram för jordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höjda miljöavgifter kan tas ut för att delfinansiera utvecklingen av ett hälsomässigt och miljömässigt ekologiskt bättre anpassat jordbruk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i EU verka för att trädeskravet för ekologiskt lantbruk blir frivilligt.
1994/95:U15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen -- om det blir ett klart ja i folkomröstningen -- som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges jordbrukspolitik i EU-samarbetet.
1994/95:U16 av Sven Hulterström m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturåtgärder inom jordbruket inklusive stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruket i norra Sverige,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande miljöersättning till jordbruket.
1994/95:U17 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar dispensregler för producenter med otillräckligt arealunderlag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hjortköttsproduktion bör ges förutsättningar likvärdiga med annan köttproduktion.
1994/95:U18 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgränsning av delområden av LFA i norra Västmanland.
1994/95:U19 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med en rättvisare indelning av LFA-områden för Östergötlands län.
1994/95:U20 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland skall ingå i området för stöd till jordbruket i norra Sverige.
1994/95:U21 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för nationell reserv i region 1 samt om fast pris på mjölkkvot,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för Miljöstöd Nord med 10 %,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppgifter lämnade till SCB skall gälla som arealunderlag för utbetalning av Miljöstöd Nord,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att nationellt stöd för smågris- och svinproduktionen beräknas utifrån 30 % egenproducerad spannmål,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning till högre stödområde av vissa kommuner i Värmland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ytterligare utreda effekterna av ett slopande av industristödet med målsättning att finna vägar för att kompensera de borttagna stöden.
1994/95:U22 av Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka möjligheterna till ett regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter även i område 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finna vägar att kompensera mjölkproducenter som drabbas stort vid en EU-anpassning av stöden.
1994/95:U23 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till hjortköttsproduktion.
Uppvaktningar, inkomna skrivelser
Utskottet har berett Skogs- och lantarbetsgivareföreningen samt Örebro salixodlarförening tillfälle att lämna synpunkter inför utskottet.
Landshövdingarna i flera län har inkommit med skriftliga synpunkter i ärendet. Vidare har skrivelser inkommit från ett stort antal intressenter i övrigt.
Utskottet
Inledning
Propositionen (1994/95:75) inlämnades till riksdagen innan folkomröstningen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen hållits i november 1994. Regeringen erinrar i propositionen om att Sverige förutsätts delta i den gemensamma jordbrukspolitiken från medlemskapets första dag.
Regeringen hänvisar i propositionen till den socialdemokratiska motion (1994/95:U16) som framlagts med anledning av proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Enligt motionen bör inriktningen av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på flera punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i propositionen.
Utskottet har i samråd med utrikesutskottet föreslagit att delar av proposition 19 tillsammans med motioner behandlas i samband med beredningen av proposition 75 (JoU2y, UU5). I det följande kommer således berörda avsnitt av förstnämnda proposition att behandlas parallellt med den senare. Inledningsvis lämnas en redogörelse för innehållet i det avsnitt av proposition 19 som behandlar strukturåtgärder inom jordbruket inkl. stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige. Avsnittet kommenteras ingående i motion U16 (s) yrkande 15. Däremot finns inga motsvarande förslag i proposition 75.
Strukturåtgärder inom jordbruket inkl. stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige (prop. 1994/95:19 del 2 avsnitt 1.3.5)
Proposition 1994/95:19
Inom ramen för EG:s regelverk för generella strukturstöd bör Sverige enligt den tidigare regeringens proposition underlätta en strukturell anpassning av svenskt jordbruk och svensk trädgårds- och rennäring till de nya förutsättningar som kan komma att gälla vid ett EU-medlemskap. Det bör ske genom att stöd till investeringar och till bearbetning och avsättning av jordbruksprodukter utnyttjas. Det nuvarande svenska startstödet till yngre jordbrukare bör ersättas med motsvarande stöd inom EU.
I södra Sveriges skogs- och mellanbygder bör EG:s stöd till jordbruk i mindre gynnade områden tillämpas. Området bör indelas i tre delområden (klass A, B och C) beroende på produktionsförhållandena. Inom delområde A bör stödet uppgå till 900 kr, i delområde B till 540 kr och i delområde C till 360 kr per djurenhet. Inom ramen för EG:s miljöprogram bör det lämnas stöd motsvarande miljöstöd nord. Stödet bör uppgå till 1 400 kr, 900 kr samt 400 kr per ha vall och betesmark i delområdena A, B resp. C till företag med djur. Samma krav på minsta areal per djurenhet bör gälla som i norra Sveriges stödområde 4. Djurbidraget begränsas till högst 1,4 djurenheter per ha foderareal.
De totala kostnaderna för stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige beräknas till 270 miljoner kronor, varav EG bekostar 70 miljoner kronor. Kostnaderna för miljöprogrammet för ekonomisk bärkraft beräknas till 370 miljoner kronor, varav EG bekostar 50 %. De totala kostnaderna för generella strukturåtgärder beräknas till 165 miljoner kronor, varav EG finansierar 90 miljoner kronor.
För att kunna införa EG:s strukturstöd i Sverige fr.o.m. ingången av år 1995 krävs beslut rörande dels ett införande av dessa stöd, dels förslag till svensk tillämpning av stöden. Efter utformningen av dessa förslag måste de dessutom undergå en anmälan (s.k. notificering) hos EG-kommissionen innan de kan träda i kraft. Anmälan kan vara en tidskrävande process och kan i vissa fall ta sex månader eller mer i anspråk. Beslut som måste föregå den närmare utformningen av de svenska reglerna avser främst vilka strukturstöd som skall införas i Sverige och vilken ambitionsnivå som är aktuell för de valda stöden. Behovet av stöd bör regelbundet omprövas.
Motion U16 (s) yrkande 15
I motionen konstateras att propositionen utgår från att strukturstöden skall användas så att konkurrensen sker på så likartade villkor som möjligt. Detta ter sig vid första anblicken som en rimlig utgångspunkt. Men det råder skilda naturliga förutsättningar mellan de områden som klassificerats som missgynnade (Less Favoured Areas, LFA) inom EU, anför motionärerna. Skilda naturgivna förutsättningar, vid samma stödnivå, ger ett utfall som inte är konkurrensneutralt. Inom EU har man heller inte strävat efter att etablera en konkurrensneutralitet genom ett likvärdigt utfall av stöden. Man har fastställt maximibelopp eller maximigränser för olika stöd, samtidigt som stöden frikopplats från produktionen bl.a. genom att knytas till djur- eller arealenheter. Att utöver detta verka för något slags konkurrensneutralitet ställer sig i praktiken mycket svårt då det saknas jämförelsegrund.
Socialdemokraterna anser det därför rimligt att i första hand använda andra utgångspunkter vid bedömningen av hur vi i Sverige skall hantera struktur- och LFA-stöden. En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över statsbudgeten finansiera den svenska andelen av strukturstöden, vilken i de flesta fall uppgår till mer än 70 % av det totala stödbeloppet. Här måste det ske en politisk bedömning av hur mycket subventioner som skall läggas på jordbruket i förhållande till andra utgiftsbehov för skola, vård, försvar osv. En annan viktig utgångspunkt blir hur vi ser på den svenska livsmedelsproduktionens framtid.
Inför ett EU-medlemskap behövs det enligt motionen ett samlat och effektiviserat program för tillämpad forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin. Samhället har stått för en stor del av forskningen inom livsmedelsområdet; nu måste industrin stå för en ökad andel.
Motionärerna betonar produktutvecklingens avgörande betydelse särskilt inom områden där livsmedel har egenskaper som har en positiv påverkan på vår hälsa. Andra områden för forskning och utveckling kan vara produktionsprocesser, transporter, mät- och kontrollmetoder. En uppgift är att finna nya former för att på ett bättre sätt knyta samman företagen och forskarvärlden. Vi måste se till att också de små företagen engageras och får del av resultaten inom FOU-området.
Permanenta stöd bör, som också antyds i propositionen, nedprioriteras. Stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat bör prioriteras. När det gäller EU:s investeringsstöd för små och medelstora företag är det enligt gällande regler inte rimligt att den storskaliga livsmedelsindustrin, med sin i dagsläget goda likviditet, skall kunna erhålla investeringsstöd som finansieras av EU och den svenska statsbudgeten. I de fall där det är möjligt bör den svenska andelen av stödet finansieras inom den privata sektorn genom exempelvis banklån eller avgifter.
De inom EU obligatoriska sektors- och programplanerna utgör det instrument som används för att styra inriktningen av strukturåtgärderna. Samråd mellan berörda myndigheter och näringslivet är en viktig del av planeringsarbetet. Lantbrukskooperationens roll blir att tillsammans med övrig livsmedelsindustri ge synpunkter på prioriteringar och lämna underlag för myndigheternas arbete. Propositionens förslag att sektorsplanerna skall kunna upprättas av "näringen" är däremot enligt motionen oacceptabelt. Detta ansvar skall ligga på en statlig myndighet, i första hand länsstyrelsernas lantbruksenheter.
EU:s regelverk innebär att stöd kan utgå till södra Sveriges skogs- och mellanbygder genom att dessa är att betrakta som missgynnade områden. Stödområdets framtida omfattning och inriktning kommer att diskuteras i kontakt med EU-kommissionen.
En stor del av animalieproduktionen finns i dag inom det tänkta stödområdet (ca 85 % om vi också räknar in norra Sverige). Det är troligt att en höjning av stödnivån inom dessa områden skulle innebära att ytterligare produktion förlades dit, anser motionärerna. Förslagen i propositionen innebär att direktstöden till jordbruket i dessa områden ökar med minst 640 miljoner kronor. En sådan ökning av subventionsnivån kommer att leda till att ytterligare produktion flyttar in i stödområdet. Därmed skulle programmets kostnader komma att öka betydligt.
En stor del av direktbidragen är tänkta att utgå som ersättning för produktion av s.k. kollektiva varor som t.ex. ett öppet och varierat landskap samt en bevarad biologisk mångfald genom hävd av hagmarker. Motionärerna har inget att erinra mot en sådan uppläggning. Socialdemokraterna ser dock inte något skäl att öka nivån på stödet till det svenska jordbruket (mätt enligt den accepterade PSE-metoden). Detta tillåter inte Sveriges statsfinanser. Motionärerna avstyrker samtidigt inrättandet av miljöprogrammet för ekonomisk bärkraft med den inriktning det givits i propositionen. De återkommer till detta i samband med behandlingen av frågan om hur Sverige bör hantera EU:s miljöstöd. Det slutliga fastställandet av nivåerna på olika direktbidrag och hur de skall fördelas mellan åtgärder kan först ske efter att EU-kommissionen godkänt stödens inriktning och nivåer.
Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92
Proposition 1994/95:75
Den förra regeringen tillsatte en särskild utredning med uppgift att utreda frågan om ett svenskt program för stöd enligt förordning (EEG) nr 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande av landskapet.
Utredningen överlämnade sitt betänkande i juni 1994. Betänkandet låg till grund för förra regeringens proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de förslag som redovisas där. Utredningens förslag kritiserades på flera punkter av remissinstanserna. Den socialdemokratiska regeringen anser till skillnad från den förra regeringen att de föreslagna programmen är tekniskt ogenomförbara och inte heller ger de miljöeffekter som krävs vid ersättningar enligt reglerna i förordning (EEG) nr 2078/92. EG-kommissionen har under hand uttryckt en negativ ståndpunkt angående det s.k. bärkraftsprogrammet. Det skulle således vara omöjligt att utnyttja miljöprogrammen i den omfattning som den förra regeringen föreslagit.
I den socialdemokratiska motionen med anledning av propositionen om EU-medlemskap ifrågasätts den föreslagna tillämpningen av EG:s miljöprogram. Förslagen innebär ett avsteg från den princip som fastslogs i 1990 års livsmedelspolitiska beslut att den som förorenar skall betala (Polluter Pays Principle). Dessutom används miljöhänsyn i propositionen som täckmantel för att maximalt utnyttja EU-bidrag i syfte att öka intäkterna till jordbruket. Programmen för ekonomisk bärkraft och resurshushållande konventionellt jordbruk bör därmed utgå.
Genom den tillämpning av det generella arealbidraget som föreslagits i nämnda motion kommer arealbidraget i stor utsträckning att kunna ersätta bärkraftsprogrammet för att stödja de svagare bygderna.
Med den utformning som föreslagits i proposition 1994/95:19 för stödet till ekologisk odling kan en jordbrukare få stöd även om bara en del av brukningsenheten ställs om. Det finns därmed en risk att marginella marker ställs om medan intensiteten på övrig mark bibehålls eller t.o.m. ökas. Detta skulle stå i strid med de miljömål som fått uttryck i regeringsförklaringen.
Regeringen anser att man i stället bör satsa på bevarande av hotade natur- och kulturvärden i särskilt utsatta bygder och områden och föreslår därför åtgärder för bevarande av natur- och kulturmiljöer och biologisk mångfald samt ett utökat stöd för ekologisk odling. För dessa åtgärder bör inrättas ett miljöprogram inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 för kompletterande miljöersättning där brukaren kan betalas för produktion av kollektiva nyttigheter.
Miljöprogrammet bör bestå av tre delprogram för de nämnda åtgärderna. Det första delprogrammet skall bygga på det landskapsvårdsprogram som infördes i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut vars syfte är att stödja bevarandet av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. Ett andra delprogram för miljökänsliga områden skall bygga vidare på nuvarande NOLA-program och skall bestå i att återskapa och vårda biotoper och vissa kulturmiljöer i miljökänsliga områden. Programmet skall stå i överensstämmelse med inriktningen på det särskilda program för känsliga områden som tidigare fanns inom EU och som nu infogats i rådsförordning 2078/92.
Ett tredje delprogram skall avse stöd till ekologisk odling. Riksdagen fastslog vid sin behandling av proposition 1993/94:157 Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m. att regeringen skall utarbeta ett program med målet att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 (bet. 1993/94:JoU22, rskr. 272). Med de förslag till stöd för denna odling som lämnas finns förutsättningar att nå nämnda mål.
Delprogram för landskapsvårdande åtgärder
I riksdagens beslut om 1990 års nya livsmedelspolitik tillkom som en permanent åtgärd en möjlighet att lämna ersättning för landskapsvårdande åtgärder i odlingslandskapet. Ersättningen lämnas till jordbrukare och skall användas för att bevara odlingslandskap med fastlagda natur- och kulturvärden av nationellt intresse. Helhetsbilden av landskapet som kulturbärare är viktig vid val av områden.
Inom ramen för ett miljöprogram enligt förordning (EEG) nr 2078/92 bör det nuvarande programmet för att stödja bevarandet av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden inordnas och vidareutvecklas som ett delprogram. Det omfattande analys- och inventeringsarbete som tagits fram för detta program, och som har utvecklats vidare i utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket, bör utgöra grunden för utformningen av ett regelverk i överensstämmelse med nämnda förordning under år 1995.
Regeringen avser att närmare utreda utformningen av programmet för tiden efter år 1995. Utvärderingen av de program som infördes inom ramen för 1990 års livsmedelspolitiska beslut bör beaktas under arbetet med detta program.
Delprogram för miljökänsliga områden
Medlen för Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) infördes budgetåret 1986/87 för att betala ersättning till brukare för fortsatt bete och slåtter på marker med dokumenterat höga naturvårdsvärden. Medlen fördelas i dag av Statens naturvårdsverk till länsstyrelserna som träffar civilrättsligt bindande avtal med lantbrukare.
För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i känsliga områden bör ett särskilt delprogram nu utformas. Det skall innehålla det nuvarande NOLA-programmet och kan dessutom t.ex. gälla återställandet av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar. Som förebild för de åtgärder som bör komma i fråga bör användas det särskilda program för miljökänsliga områden (Environmentally Sensitive Areas, ESA) som tidigare fanns inom EU och som numera regleras i rådsförordningen (EEG) nr 2078/92.
Inom ramen för detta delprogram bör också stöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser införas.
Delprogram för stöd till ekologisk odling
En särskild ersättning bör lämnas för ekologisk odling. Ersättning lämnas till dem som helt ställer om till sådan odling. Detta innebär en förändring i förhållande till den nuvarande ersättningen till ekologisk odling som lämnas även till delvis omlagda företag. Förslaget förutsätter således att dessa företag också ställer om resten av odlingen. Förslaget i proposition 1994/95:19 som innebär att stöd skall kunna lämnas till endast delvis omställda företag är enligt regeringens mening inte acceptabelt. Det föreligger en stor risk att ett sådant stöd kommer att användas till att ställa om mer marginella marker till ekologisk odling. Samtidigt kan jordbrukaren bibehålla eller t.o.m. öka intensiteten i odlingen på de bättre markerna där miljöproblemen i dag är störst.
Enligt regeringens uppfattning bör vi i Sverige utnyttja våra naturgivna förutsättningar och fördelar i jordbruksproduktionen. Till dessa hör en satsning på ekologisk odling av kvalitetsprodukter i kontrast till den nuvarande bulkproduktionen. Härigenom förbättras möjligheterna att nyttja den marknad som vi skulle få tillgång till vid ett EU-medlemskap. Regeringen har för avsikt att ta initiativ till att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för en marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter. Detta kommer bl.a. att kräva en förstärkt professionell marknadsföring.
Villkoren för ersättningen för ekologisk odling bör ansluta till de regler för godkännande som gäller för ekologisk produktion inom EU.
EG:s förordning medger att det förutom kompensation för inkomstbortfall lämnas ett incitament. Incitamentsdelen är en extra stimulans som bedömts nödvändig för att få jordbrukaren att vidta den önskvärda miljöåtgärden. Ju större risk som är förknippad med en åtgärd, desto större bör incitamentet vara. Omläggning till ekologiskt jordbruk innebär en rad osäkerhetsfaktorer. Dels måste jordbrukaren använda sig av nya brukningsmetoder, dels måste jordbrukaren lära sig en ny marknad. En annan faktor som innebär ett ökat risktagande är att jordbrukaren förbinder sig att under en femårsperiod odla ekologiskt.
En ny permanent ersättning för ekologiskt jordbruk förväntas leda till att omläggningen till ekologiskt jordbruk ökar väsentligt. Anslutningen torde enligt regeringens bedömning bli störst i Norrland och i Götalands skogs- och mellanbygder, eftersom djurproduktion är vanlig i dessa bygder. Tidigare erfarenhet visar att omläggning till ekologiskt jordbruk är lättare för jordbrukare med djurhållning än för renodlade växtodlingsföretag, eftersom en sådan produktionsinriktning möjliggör en bättre totalekonomi.
Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 förutsätter att den ekologiskt ordnade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha/år fram till år 2000. En uppföljning och utvärdering i vilken utsträckning stödet är tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda målen bör ske två år efter det att programmet införs.
Förslagen i proposition 1994/95:19 om kompletterande miljöersättning till jordbruket
Regeringens bedömning: Det nationella programmet för miljöersättning bör delas upp i tre områden med samordning mellan de olika programområdena. Dessa är programmet för ekonomisk bärkraft, resurshushållningsprogrammet samt bevarandeprogrammet. Programområdena bör i princip svara mot målet för ett öppet och varierat landskap, målet att minska växtnäringsläckaget och riskerna vid användning av bekämpningsmedel samt målet att bevara biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet.
För att främja sådan användning av jordbruksmark som är förenlig med skydd och förbättring av miljön, landsbygden och landskapet bör miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det mindre gynnade området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder inom ramen för programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att bevara ett levande och öppet landskap.
Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande konventionellt jordbruk. Villkoren för dessa ersättningsformer bör regeringen utarbeta under hösten 1994. Riktmärket för ekologiskt jordbruk bör i enlighet med riksdagens målsättning vara att ca 300 000 ha åkermark odlas ekologiskt år 2000. För detta ändamål bör en permanent arealersättning lämnas till jordbrukare med ekologiskt jordbruk.
För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bedömer regeringen att det även bör lämnas miljöersättning för extensiv vall, för skyddszoner utmed vattendrag samt för insådd av fånggröda.
Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser och för hydrologisk restaurering av våtmarker, småvatten, mindre åar och bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för miljöåtgärder på vissa begränsade arealer skogsmark.
Totalt bedömer regeringen att ca 2,8 miljarder kronor bör lämnas inom ramen för EG:s miljöersättningsprogram. Programmet för ekonomisk bärkraft bör tillföras drygt 800 miljoner kronor, till resurshushållningsprogrammet bör anslås ca 1 150 miljoner kronor och till bevarandeprogrammet bör anslås ca 700 miljoner kronor. Därutöver bör det anslås ca 120 miljoner kronor för utbildning, information och demonstrationsprojekt. Dessa belopp är av samma storleksordning som ambitionsnivån i Jordbrukets miljöprogramutrednings förslag. Regeringen återkommer med förslag till villkor och exakta ersättningsnivåer.
Motionerna
Övergripande frågor
Enligt motion Jo6 (fp) var den förra regeringens förslag i EU-propositionen 1994/95:19 om frågor som berör livsmedels- och miljöpolitiken väl genomarbetade. Förslagen tog hänsyn till de rådande förhållandena i landet. Den nu framlagda propositionen visar att den socialdemokratiska regeringen har en avsevärt lägre ambitionsnivå på miljö- och jordbruksområden än vad den tidigare regeringen hade, hävdar motionärerna och yrkar avslag på propositionen i de delar som omfattar punkterna 7--10 i förslaget till riksdagsbeslut, nämligen vad avser ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92, stödet till jordbruket i norra Sverige, dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige samt omställningsprogrammet (yrkande 1).
I motion Jo7 (v) yrkande 1 föreslås ett riksdagsuttalande om de långsiktiga målen inom lantbrukspolitiken. Enligt motionen är det Sveriges uppgift att påverka EU:s jordbruk mot en mindre bidragsberoende och en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion, bra villkor för djuren samt en livsmedelsproduktion som inte bidrar till en fortsatt orättvis världshandel. För att sanera Sveriges statsfinanser måste statens utgifter minska. En sektor av producerande karaktär som t.ex. lantbruket måste på sikt kunna producera konkurrenskraftigt utan subventioner, anser motionärerna. I yrkande 2 begärs en utredning kring kollektiva nyttigheter, vilket kan innefatta allt från öppna landskap till synen av dansande tranor. Dessa nyttigheter bör enligt motionen prissättas i den utsträckning det är möjligt. I yrkande 3 föreslår motionärerna ett uttalande om stödformerna inom lantbruket. Det är viktigt att det för första gången finns program som baseras på mer miljöhänsyn i det konventionella jordbruket, anför de och förutsätter att en noggrann och kontinuerlig utvärdering skall ske av både ekonomiska och ekologiska effekter. I yrkande 4 föreslås att en region för hela landet kan tjäna som utgångspunkt för vidare diskussioner om spannmålsstödets regionindelning.
I motion Jo8 (kds) yrkas avslag på hela propositionen, alltså även på de lagförslag som avser Sveriges anslutning till EG:s förordningar om jordbruksprodukter, miljö- och strukturstöd samt den gemensamma fiskeripolitiken (yrkande 1). I motionen föreslås vidare tillkännagivanden om vikten av ett bevarandeprogram inom de ramar EU-propositionen anger (yrkande 2) samt om genomförande av programmet för resurshushållande jordbruk inom EU-propositionens ramar efter viss ombalansering så att incitamenten för övergång till ekologisk odling ökas (yrkandena 3 och 4). Miljöstödsutredningens förslag till program för ekonomisk bärkraft inom LFA-områdena bör genomföras (yrkande 9). LFA-stöd bör utbetalas i enlighet med de riktlinjer som föreslås i EU-propositionen (yrkande 13).
Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att positionerna flyttas bakåt vad gäller det svenska miljöprogrammet på jordbrukets område. Det är allvarligt att miljöarbetet försenas genom att regeringen föreslår nya riktlinjer i ett sent skede. Förslaget innebär att södra Sverige går miste om stora delar av miljöstödet, vilket är olyckligt, hävdar motionärerna och föreslår att Sverige bör medfinansiera miljöprogrammen i den utsträckning som angavs i proposition 1994/95:19 (yrkande 1).
Enligt motion Jo10 (mp) bör riksdagen avslå propositionens förslag om ett svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s förordning 2078/92. Miljöpartiet delar inte regeringens uppfattning rörande miljöstöden till jordbruket. De delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och resurshushållande konventionellt jordbruk, vilka skall utgå enligt regeringens förslag, är just de program som enligt motionärernas mening skyndar på och stöttar utvecklingen mot ett hållbart lantbruk. Stödet bör i stort utformas i enlighet med bedömningen i EU-propositionen (yrkande 1). Vissa ändringar förordas dock (yrkandena 2 och 4). I motionen uttalas stöd för bevarandeprogrammet i proposition 1994/95:19 (yrkande 5). NOLA-stöd bör bibehållas i framtiden för marker där inget annat stöd ges (yrkande 6).
Även i motion Jo11 (c) yrkas avslag på regeringens miljöprogram med bifallsyrkande till motsvarande förslag i proposition 19. Regeringens förslag är direkt negativt för de skogs- och mellanbygder som skulle ha fått del av bärkraftsprogrammet inom miljöstödet, hävdar motionärerna (yrkande 1).
Stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige
I motion U17 (c) yrkande 2 föreslås att dispensregler utarbetas som en tillfällig övergångslösning för producenter med otillräckligt arealunderlag. Därigenom skulle dessa kunna anpassa sin produktion till de nya arealreglerna för utfående av djurbidrag. Enligt yrkande 4 i samma motion samt enligt motion U23 (m) bör hjortköttsproduktion ges förutsättningar likvärdiga med annan köttproduktion för att bevara det variationsrika odlingslandskapet.
I några motioner begärs justeringar av stödområdesindelningen. Enligt motionerna U7 (c) och U19 (s) bör översyn ske av den föreslagna klassindelningen (i Östergötland). Enligt motion U18 (c) borde kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg i norra Västmanland placeras i LFA-område B. Enligt motion U20 (s) borde samma kommuner (skördeområde 1912) ingå i området för stöd till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion U21 (c) yrkande 5 bör vissa kommuner i Värmland flyttas till högre stödområde.
Delprogram för stöd till ekologisk odling
Enligt motion Jo7 (v) bör det vara möjligt att göra en stegvis övergång till ekologisk odling. Regeringen bör återkomma med förslag härom (yrkande 6). Ett likartat yrkande framställs i motion Jo8 (kds) yrkande 5 medan ersättning enligt motionerna Jo10 (mp) yrkande 3 och Jo11 (c) yrkande 3 bör ges även till lantbruk som ställt om delar av arealen. I motion Jo7 yrkas vidare att det vid fördelning av kvoter och vid krav på träda bör tas hänsyn till att ekologisk odling leder till antingen större arealbehov eller minskat djurantal samt att avkastningen minskar. Skillnaden mellan stöd till ekologiskt jordbruk och miljövänligt konventionellt jordbruk måste vara tillräckligt stor för att stimulera intresset av att gå över till ekologisk odling, hävdar motionärerna vidare. Regeringen bör återkomma med förslag om en väsentligt höjd nivå, varvid även behovet av resurser för utbildning och information bör beaktas (yrkande 7).
I motion Jo8 framställs en rad yrkanden om ekologisk odling. Återbetalningskrav bör inte riktas mot gårdar som ställt om omställd mark till ekologisk odling (yrkande 6); Miljöstödsutredningens förslag till kontroll av ekologiskt jordbruk bör användas (yrkande 7); regeringen bör avge förslag om ett system för rättvis hantering av köttkvoterna så att ekologiska gårdar m.fl. inte drabbas (yrkande 8).
Enligt motion Jo11 (c) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om en strategi för marknadsföring av livsmedel. Motionärerna erinrar om att den dåvarande regeringen redan år 1992 avsatte 60 miljoner kronor som skulle användas till strategisk marknadsföring inför ett EU-medlemskap. Sverige bör bygga upp en organisation för marknadsföring i samarbete mellan staten och livsmedelsnäringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av hur arbetet bedrivits hittills, hur det kommer att bedrivas i fortsättningen och vilka statliga medel som ställs till förfogande under kommande år (yrkande 2).
Motioner med anledning av proposition 19
I den socialdemokratiska motionen U16 anges riktlinjerna för det förslag till miljöprogram som sedermera framlagts av regeringen i proposition 75.
Enligt motion U14 (kds) är det viktigt att anvisade ramar för miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk bibehålls (yrkande 1). Regeringen bör återkomma med ett detaljerat förslag till miljöprogram för jordbruket (yrkande 2).
I motion U8 (mp) framhålls det ekologiska jordbrukets förutsättningar vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för arealstöd och möjlighet att erhålla mjölkkvoter och bidragsrätter för djur vid omläggning från konventionell till ekologisk drift (yrkande 3). I motion U10 (s) föreslås en djupare analys innan stödformerna för ekologisk odling fastställs. Enligt U14 (kds) bör höjda miljöavgifter tas ut för att delfinansiera utvecklingen av ett hälso- och miljömässigt samt ekologiskt bättre anpassat jordbruk (yrkande 3). Sverige bör i EU verka för att trädeskravet för ekologiskt lantbruk blir frivilligt (yrkande 5). Enligt motion U15 (v) bör det ekologiska jordbruket inte drabbas av de generellt verkande produktionsbegränsningarna (yrkande 14 delvis).
Utskottets överväganden
I motion Jo8 (kds) yrkande 1 yrkas avslag på proposition 75 i dess helhet, således även de lagförslag som sammanhänger med Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Utskottet avstyrker motionen i denna del.
Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92
Strukturstödet till mindre gynnade områden inkl. miljöstöd till vall och bete
Som framhålls i proposition 75 bör inriktningen av tillämpningen i Sverige av den gemensamma jordbrukspolitiken på flera punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i proposition 19. Utskottet delar den mening som framförts i den socialdemokratiska motionen U16 att det är rimligt att i första hand använda andra utgångspunkter än rena konkurrensaspekter vid bedömningen av hur vi i Sverige skall hantera EG:s struktur- och LFA-stöd. En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över statsbudgeten finansiera den svenska andelen av strukturstöden vilken i de flesta fall uppgår till mer än 70 % av det totala stödbeloppet. Här måste det ske en politisk bedömning av hur mycket subventioner som skall läggas på jordbruket i förhållande till andra utgiftsbehov för skola, vård, försvar osv. En annan viktig utgångspunkt blir hur vi ser på den svenska livsmedelsproduktionens framtid.
Utskottet godtar regeringens förslag att Sverige som medlem av EU inför ett miljöprogram bestående av tre delprogram inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92. Det svenska programmet skall vara i linje med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Ett delprogram skall vara att stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling. Som anmäls i propositionen bör regeringen återkomma i 1995 års budgetproposition med förslag till anslagsram för miljöprogrammet.
Utskottet vill särskilt framhålla det angelägna i att utforma stödformerna inom lantbruket så, att det finns program som baseras på större miljöhänsyn i det konventionella jordbruket. Utskottet förordar mot den bakgrunden att ett tillägg görs till miljöprogrammet. Ett generellt arealstöd till vall och betesmark skall kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4 samt i områden som avsatts för s.k. LFA-stöd i mindre gynnade områden i södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Utskottet tar inte ställning till vilka belopp eller nivåer som bör gälla. Även i denna fråga bör regeringen återkomma med preciseringar.
I anslutning till den förra regeringens förslag i proposition 19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en del av miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen återkommer med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt avser resurshushållande konventionellt jordbruk.
Den förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder föranleder i övrigt inga invändningar i utskottet.
Utskottet anser det angeläget att regeringen tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp som kan följa myndigheternas utvärdering och uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.
Vad utskottet anfört om arealstöd till vall och betesmark, om resurshushållningsprogram och om en parlamentarisk arbetsgrupp bör riksdagen med anledning av motion Jo7 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs i motion Jo7 om s.k. kollektiva nyttigheter (yrkande 2). Förslagen i de båda propositionerna och i Jordbrukets miljöprogramutredning handlar i stor utsträckning om kollektiva nyttigheter i jordbruket (naturvård, odlingslandskap, biologisk mångfald m.m.) och i vilken utsträckning näringen kan tillhandahålla respektive ersättas för dessa nyttigheter. Utskottet delar motionärernas mening att det finns anledning att närmare belysa prissättningen och tillhandahållandet av dessa nyttigheter i en särskild utredning.
Riksdagen bör med anledning av yrkande 2 i motionen i ett särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning av kollektiva nyttigheter.
Delprogrammen för landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga områden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nuvarande program för att stödja bevarandet av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden skall inordnas och vidareutvecklas som ett delprogram. Ett omfattande analys- och inventeringsarbete har tagits fram för programmet, och det har utvecklats vidare i utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket. Detta arbete bör utgöra grunden för utformningen av ett regelverk i överensstämmelse med förordningen (EEG) nr 2078/92 under år 1995.
Utskottet har heller ingen erinran mot att det nuvarande NOLA-programmet för ersättning till brukare för fortsatt bete och slåtter på marker med dokumenterat höga naturvårdsvärden samordnas med åtgärder för återställande av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar.
Delprogram för ekologisk odling
Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens förslag till delprogram för ekologisk odling. Ersättning skall lämnas till dem som helt ställer om till ekologisk odling. Ett permanent stöd som innefattar både kompensation för inkomstbortfall och incitament bör lämnas till jordbrukare som förbinder sig att under en femårsperiod odla ekologiskt. Enligt utskottets mening kommer därvid stödet att successivt trappas upp för odlare efter hand som deras odling ställs om efter de regler som gäller för ekologisk odling, i enlighet med kontrakt som tecknas med varje odlare. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare reglerna för ersättningen. Som anges i propositionen skall dessa utformas efter det mål som riksdagen antagit, nämligen att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. Detta förutsätter att den ekologiskt odlade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per år fram till år 2000. En uppföljning och utvärdering av i vilken utsträckning stödet är tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda målen bör ske två år efter det att programmet införts.
Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v) yrkandena 6 och 7, Jo8 (kds) yrkandena 4--8, Jo10 (mp) yrkande 3, Jo11 (c) yrkande 3, U10 (s) samt U15 (v) yrkande 14 i denna del i viss omfattning tillgodoses. I den del motionerna tar upp olika detaljfrågor om villkoren för och utformningen av stödet till ekologisk odling anser utskottet att det bör ankomma på regeringen att närmare överväga dessa frågor. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna såvitt nu är i fråga synes ej påkallad.
Riksdagen bör således med de ändringar som föreslagits i det föregående godkänna det som regeringen förordat om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92. Därmed avstyrks följande motioner i den mån de ej tillgodosetts, nämligen motionerna Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del, Jo8 (kds) yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 (m) yrkande 1, Jo10 (mp) yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, Jo11 (c) yrkande 1 samt U14 (kds) yrkandena 1 och 2.
Motion U16 (s) yrkandena 15 och 17 är med utskottets ställningstaganden i huvudsak tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet betonar att någon ändring av reglerna för NOLA-bidrag inte är aktuell och delar således inte den oro som uttryckts i motion Jo10 (mp). Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 6 i motionen är alltså inte påkallad.
Utskottet delar den mening som framförs i motionerna U8 (mp) yrkande 3 och U14 (kds) yrkande 5 att jordbrukare som driver ekologisk odling bör kunna undantas från krav på träda för utfående av arealbidrag enligt EG:s regler. Som motionärerna framhåller är spannmålsavkastningen lägre per arealenhet i det alternativa jordbruket, varför målet om minskad produktion redan nås. Enligt utskottets mening bör regeringen driva frågan om att få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket som innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara frivillig. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande till regeringen i denna fråga.
Som anförs i propositionen avser regeringen att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter. Därvid kommer man att dra fördel av de erfarenheter som vunnits i tidigare marknadsföringskampanjer. Utskottet finner inte skäl att förorda något riksdagsuttalande med anledning av motion Jo11 (c) yrkande 2.
Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i vänsterpartiets motion Jo7 yrkande 1, att en sektor som lantbruket på sikt måste kunna producera konkurrenskraftigt utan subventioner. Motionsyrkandet ligger väl i linje med allmänt vedertagna bedömningar om jordbrukspolitikens inriktning och bör inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker även yrkande 4 i motionen. Regionindelningen av spannmålsstödet har behandlats i utskottets yttrande JoU2y till utrikesutskottet.
Utskottet har ovan uttalat sig angående de mer övergripande riktlinjerna för strukturstöd och LFA-stöd. Det finns för närvarande inget underlag för att gå närmare in på sådana detaljfrågor som t.ex. dispensregler från arealkravet, stöd till hjortköttsproduktion och stödområdesindelningen i vissa kommuner eller län. Utskottet utgår givetvis från att regeringen i det fortsatta arbetet uppmärksammar kraven på mer eller mindre tillfälliga övergångslösningar, som t.ex. behovet av modifierade arealkrav enligt motion U17 yrkande 2. När det gäller hjortköttsproduktionen utgår utskottet likaledes från att regeringen undersöker möjligheterna att stödja denna produktion inom ramen för de befintliga stödprogrammen. Utskottet är dock inte berett att nu förorda ett särskilt stöd till denna produktion. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U17 yrkandena 2 och 4 och U23.
Utskottet är inte berett att i detalj pröva frågan om avgränsningen av de tre delområden -- A, B och C -- som förordas i proposition nr 19 för tillämpningen av EG:s stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige. Frågan om tillämpningen av dessa stöd, liksom deras inriktning, måste avgöras med hänsyn tagen till EG-reglernas mycket klara kriterier i fråga om bl.a. inkomstnivåer. Motsvarande gäller avgränsningen av stödområde 4 i norra Sverige. Enligt vad utskottet erfarit pågår f.n. överläggningar med kommissionen i frågan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna U7 (c), U18 (c), U19 (s), U20 (s) och U21 (c) yrkande 5.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
Proposition 1994/95:75
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå. Denna form av långsiktiga stöd skall vara avsedd att säkerställa att jordbruksverksamhet kan behållas i särskilda regioner. Stöden får även differentieras mellan regioner. De regioner som omfattas av bestämmelserna är stödområdena 1--3. Stödet får vara knutet till fysiska produktionsförhållanden eller till historiska produktionsmönster för varje gård men inte till framtida produktion eller leda till ökad produktion. För att behålla traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen föreslår regeringen att nationellt stöd till ett belopp av högst 600 miljoner kronor används för att komplettera de av EU medfinansierade stödformerna. Det nationella stödet bör i huvudsak utformas som ett produktionsanknutet stöd. Detta innebär effektivare styrning till stödberättigade företag och en kraftig begränsning av negativa omfördelningseffekter, jämfört med de förslag som lades fram i proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd krävs medfinansiering från medlemslandet. De i propositionen föreslagna åtgärderna inom ramen för miljöprogrammet kommer att i betydande utsträckning gå till jordbruket i norra Sverige. För att betona produktutvecklingens avgörande betydelse föreslår regeringen att de möjligheter som öppnas inom ramen för EU:s bestämmelser om stöd till förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter utnyttjas. Startstöd skall också kunna utgå för att gynna strukturutvecklingen i regionen. Regeringens syn på stödets uppläggning och tekniska konstruktion skiljer sig från förslagen i proposition 1994/95:19 i första hand genom uppräkningen av det nationella stödet. Utöver de här redovisade stödformerna tillkommer dessutom stöd till landsbygdsutveckling i regionen.
Vid ett EU-medlemskap kommer även EU:s bestämmelser avseende arealbidrag att tillämpas. Regeringens förslag till indelning i produktionsområden för nivåer på arealbidraget innebär en mindre spännvidd mellan olika produktionsområden och minskar därmed eventuella svårigheter i stödområde 4. Jordbruket i norra Sverige kommer genom denna åtgärd att tillföras ca 315 miljoner kronor. Den sammantagna nettoeffekten av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), i förhållande till nuvarande stöd, för jordbruket i norra Sverige beräknas bli ca 230 miljoner kronor. Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras av EU:s jordbruksbudget.
Regeringen föreslår att stödet till jordbruket i norra Sverige utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett kan behållas oförändrad över tiden.
För att uppnå oförändrad kostnadstäckningsgrad för budgetåret 1995/96, i jämförelse med situationen år 1990, krävs ett totalt bidrag om ca 1,4 miljarder kronor. Genom att utnyttja de olika stöd som nämnts ovan kan denna nivå upprätthållas och en väsentlig del finansieras av EU:s jordbruksfond.
Disposition av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
Det nuvarande systemet för bidrag till jordbruket i norra Sverige kommer att upphöra vid medlemskap i EU. Detta innebär att några pristillägg enligt nuvarande system för produktion efter tidpunkten för medlemskap inte kan utgå. Vid utbetalningen av de särskilda direktbidrag som utgår inom ramen för stödet måste också hänsyn tas till tidpunkten från vilken ett nytt stödsystem skall gälla.
Det anvisade anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige bör dock vid ett medlemskap få disponeras under budgetåret 1994/95 för utbetalningar av det särskilda nationella stöd som därvid förutsätts utgå.
Förslag i proposition 1994/95:19 om stöd till jordbruket i norra Sverige
Målsättningen för stödet till jordbruket i norra Sverige skall enligt propositionen ligga fast vid ett EU-medlemskap. De stödsystem som bör utnyttjas skall bygga på det förhandlingsresultat som uppnåtts vid förhandlingarna med EU. Stödet skall utgöras av dels EG:s stöd till mindre gynnade områden/bergsjordbruk, dels stöd inom ramen för EG:s miljöprogram för jordbruket (miljöstöd-nord). Därutöver skall utnyttjas det i avtalet överenskomna stödet till nordligt jordbruk för stödområdena 1, 2a, 2b och 3. Den sammanlagda kostnaden för stöden beräknas till 1 044 miljoner kronor. Stödet bör utformas så att omfördelningseffekterna i förhållande till nuvarande stöd blir så små som möjligt. Så långt möjligt bör stöden knytas till krav på djurinnehav, i första hand till mjölkkor. Stora förändringar i stödnivå bör kunna överbryggas genom tillämpning av tillfälliga nationella stöd.
Stödet i område 4 är begränsat till högst 20 mjölkkor. Även miljöstöd-nord bör utnyttjas maximalt och lämnas som stöd för vall- och betesareal. I område 4 bör dock en viss reducering av stödet ske.
Slaktsvins-, smågris- och äggproduktionen bör erhålla nationellt stöd i form av djurbidrag utöver det stöd som lämnas inom ramen för stödet till mindre gynnade områden och som i huvudsak kommer svinuppfödarna till del. Produktionsstödet till smågris- och äggproduktionen samt det nyligen införda stödet till slaktsvin upphör helt i område 4.
För stödet till mindre gynnade områden som utbetalas till pensionärer erhåller medlemslandet ingen medfinansiering från EG. Det föreligger enligt propositionen inga skäl för att de produktionsstöd som stödet till mindre gynnade områden och det nationella stödet utgör skall lämnas till pensionärer.
Motionerna
Proposition 1994/95:75
I motion Jo6 (fp) yrkas att regeringens förslag beträffande stöd till jordbruket i norra Sverige samt dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige avslås (yrkande 1 delvis). Enligt motion Jo7 (v) yrkande 8 är den procentuella andelen åkermark så låg i de nordligaste länen att all jordbruksmark är bevarandevärd och bör omfattas av berörda ersättningar. Enligt motionärerna finns det en stor andel arrenden utan skriftliga avtal i norra Sverige. För att garantera att även dessa ingår i den bidragsberättigade arealen bör den areal som redovisas till SCB kunna vara underlag för stöd. Enligt motion Jo8 (kds) bör stödet till Norrland genomföras i enlighet med de principer som föreslås i miljöstödsutredningen och EU-propositionen (yrkande 14), och regeringen bör återkomma med övergångslösningar för de gårdar i Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer djurvänlig, extensiv djurhållning (yrkande 15). Enligt motionerna Jo9 (m) yrkande 2 och Jo11 (c) yrkande 4 bör stödet till jordbruket i norra Sverige utgå från de riktlinjer som lagts fast i proposition 1994/95:19. I motion Jo10 (mp) yrkande 2 delvis tillstyrks de i proposition 1994/95:19 redovisade förslagen om miljöstöd nord och stöd till mindre gynnade områden i norra Sverige.
I motion Jo7 (v) framhålls att rennäringen är helt avgörande för den samiska befolkningen. Regeringen bör därför återkomma med förslag på hur rennäringen skall utvecklas som en del av livsmedelspolitiken (yrkande 9). Enligt motion Jo8 (kds) yrkande 16 bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag till miljöprogram för rennäringen grundat på EU:s miljöförordning 2078/92.
Proposition 1994/95:19
Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det genomförs. Härvid bör bl.a. fördelningseffekterna av miljöstöd nord analyseras så att man får en bättre bild av fördelningseffekterna. I motion U16 (s) hävdas att Norrlandsjordbruket missgynnas med propositionens förslag. Stödnivån till det södra stödområdet bör enligt motionärerna sänkas för att finansiera en uppräkning av Norrlandsstödet. Genom att addera olika stöd kan nivån upprätthållas med en stor andel finansiering från EU:s jordbruksfond och därmed också avlasta den svenska statsbudgeten. Den adderade nivån på stöd till norra Sverige bör fastställas till 1,4 mdkr för budgetåret 1995/96 (yrkande 16).
I motion U11 (m) föreslås en generell sänkning av arealkvoterna med 20 % för miljöstöd nord med åtföljande justering av restposten nationellt stöd. Motionärerna anser att de arealkvoter som föreslås överstiger den nivå som krävs för att klara foderbehovet. Det nationella stödet till mjölkproduktionen kan då räknas upp, och de rationella framtidsföretagen drabbas mindre hårt (yrkande 1). Förslag om avdrag till förmån för den nationella reserven i region 1 framställs även i motion U21 (c) yrkande 1. Den neddragning på 3 % för skapande av reservkvot som föreslås i propositionen har redan skett i region 1, varför detta område initialt inte bör utsättas för denna neddragning. Samma argument återfinns även i motion U15 (v) yrkande 14 (delvis). I motion U21 föreslås vidare generell sänkning av arealkvoterna för miljöstöd nord med 10 % (yrkande 2). För arrenden bör gälla att uppgifter lämnade till SCB skall gälla som arealunderlag för bidrag till miljöstöd nord (yrkande 3). Slutligen begärs ett tillkännagivande om behov av att ytterligare utreda effekterna av ett slopande av industristödet med målsättning att finna vägar för att kompensera de borttagna stöden (yrkande 6).
Villkoren för stöd till svinproduktion i Norrland diskuteras i tre motioner. Enligt motion U11 (m) yrkande 2 bör det räcka med att en tredjedel av spannmålen odlas på gården (100 % enligt propositionen). Ett likartat förslag framförs i motion U21 (c) yrkande 4. Enligt motion U22 (m) yrkande 1 bör möjligheterna till regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter även i stödområde 4 undersökas. I sistnämnda motion framhålls vidare att även mjölkproducenter finns bland gruppen stora förlorare. LFA-stödet utgår bara för 20 kor i område 4. Enligt motionären borde det vara möjligt att med en annorlunda utformning av stödet kompensera flertalet producenter för detta (yrkande 2).
Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det genomförs. En stor grupp jordbrukare som i dag är registrerade som pensionärer kommer inte att få vare sig LFA-stöd eller nationellt stöd. För att ge dessa företag en rimlig chans att klara generationsskiften bör någon form av övergångslösning övervägas. Även i motion U15 (v) yrkande 14 delvis efterlyses någon form av övergångslösning för denna kategori jordbrukare.
Utskottets överväganden
Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens förslag när det gäller stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Ett nationellt stöd bör således införas som komplettering till de av EU medfinansierade stödformerna. Härigenom förbättras möjligheterna att behålla traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen. Det nationella stödet bör utformas som ett produktionsanknutet stöd. Detta bör möjliggöra en effektivare styrning till stödberättigade företag och begränsa eventuella negativa omfördelningseffekter. Utskottet delar även regeringens bedömningar när det gäller stödet till s.k. mindre gynnade områden (LFA-stöd), strukturstöden och miljöprogrammet. Utskottets ställningstaganden ovan beträffande ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 innebär att arealbidrag för vall och betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1--4. Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v) yrkande 8, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis, U9 (s) delvis, U16 (s) yrkande 16 och U15 (v) yrkande 14 delvis i allt väsentligt kan anses tillgodosedda och bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo6 (fp) yrkande 1 i motsvarande del, Jo8 (kds) yrkandena 14 och 15, Jo9 (m) yrkande 2, Jo11 (c) yrkande 4, U11 (m) yrkande 1 och U21 (c) yrkandena 1, 2, 3 och 6.
När det gäller smågris- och svinproduktionen i norra Sverige vill utskottet anföra följande. Under de senaste decennierna har rationella enheter för svinproduktion byggts upp i Norrland. Produktionen av svin är mycket betydelsefull för sysselsättningen i områdets slakterier och möjligheten att bibehålla rimliga avstånd till slakterianläggningarna för övriga djur. Utskottet hyser därför en viss förståelse för den osäkerhet som redovisas i motionerna U11 (m) yrkande 2, U21 (c) yrkande 4 och U22 (m) yrkande 1 delvis när det gäller de framtida förutsättningarna för smågris- och svinproduktion i norra Sverige. Enligt utskottets mening bör regeringen, i samband med de fortsatta förhandlingarna med EU, särskilt beakta förutsättningarna för den fortsatta smågris- och svinproduktionen i norra Sverige. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U11 yrkande 2, U21 yrkande 4 och U22 yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motion U22 (m) yrkandena 1 delvis och 2 avstyrks.
När det gäller de i motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds) yrkande 16 framförda synpunkterna beträffande rennäringens utveckling som en del av livsmedelspolitiken vill utskottet anföra följande. Enligt proposition 1994/95:19 innebär resultatet av EU-förhandlingarna att rennäringen kan inkluderas i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag normalt kan få tillgång till EG:s strukturstöd. Mot bakgrund härav bör rennäring innefattas i definitionen av jordbruksföretag. Härigenom kan också EG-medfinansiering av stöd komma i fråga för vissa investeringsåtgärder, vilka för närvarande är föremål för statligt glesbygdsstöd i Sverige. Utskottet erinrar om att rennäringen omfattas av ett särskilt avsnitt i proposition 19. Bl.a. framhålls att Sverige enligt ett särskilt sameprotokoll i anslutningsavtalet har rätt att inom traditionellt samiska områden ge samerna exklusiva rättigheter som har samband med deras traditionella levnadssätt. Fortsatt nationellt stöd kan ges till rennäringen under förutsättning att stödet inte leder till en ökning av den traditionella produktionsnivån. I ifrågavarande proposition uppmärksammas särskilt behovet av gränsskydd mot tredje land.
Utskottet vill för egen del framhålla vikten av att rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd. Vidare förutsätter utskottet att möjligheterna att lämna strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt utnyttjas. I detta sammanhang bör även samarbetet inom ramen för Nordkalottprogrammet uppmärksammas. Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds) yrkande 16 med det anförda i allt väsentligt anses tillgodosett. Berörda yrkanden påkallar därmed ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av de i motionerna U9 (s) delvis och U15 yrkande 14 delvis framförda synpunkterna beträffande övergångslösningar för jordbrukare som är registrerade som pensionärer. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen förordar om dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Utskottet avstyrker därmed motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del.
Omställningsprogrammets utformning vid ett EU-medlemskap
Proposition 1994/95:75
Överenskommelsen mellan Sverige och EU angående villkoren för jordbrukssektorn innebär bl.a. att Sverige skall delta i den gemensamma jordbrukspolitiken från första dagen av medlemskapet. EG:s program för för att ta jordbruksmark ur produktion skall alltså tillämpas anslutningsdagen. Enligt propositionen kan ett jordbruksföretag inte samtidigt delta i det svenska omställningsprogrammet och EG:s program. Regeringen föreslår att företag med omställningsmark som önskar få arealbidrag m.m. enligt EG:s program innan det svenska omställningsprogrammet avslutats skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag. Varaktigheten i det svenska omställningsprogrammet bör slopas vid ett EU-medlemskap.
Motion
Enligt motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del bör riksdagen avslå förslaget.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen bör således godkänna det och avslå motionsyrkandet.
Under beredningen av detta avsnitt har fråga väckts om villkoren för odlare som till efterföljd av 1990 års jordbrukspolitiska beslut ställt om sin produktion till salixodling.
Utskottet erinrar om att salixodling innebär en långsiktig omställning av jordbruket. De jordbrukare som övergått till salixodling har i allmänhet -- förutom omställningsbidrag -- även erhållit anläggningsstöd. För erhållande av arealbidrag och trädesbidrag enligt EG:s regelsystem gäller i princip att uttagningen från livsmedelsproduktionen får vara högst lika stor som den areal som det odlas stödberättigade grödor på, dvs. högst 50 % av den areal man söker arealbidrag för. Under en övergångsperiod om fem år medges dock att företag som haft areal i det svenska omställningsprogrammet kan ta en större areal ur produktion än den areal som man odlar stödberättigade grödor på, dvs. mer än 50 % av den areal man söker stöd för. Den uttagna arealen får i dessa fall vara högst lika stor som arealen i det svenska omställningsprogrammet. Ersättningen för den del av den uttagna arealen som överstiger arealen med stödberättigade grödor utgår med 70 % av normal trädesersättning. Motsvarande gäller att jordbrukare som endast ansöker om EG:s arealbidrag för den areal som ingått i det svenska omställningsprogrammet och som inte önskar odla arealen med stödberättigade grödor utan ha den som uttagen areal erhåller ersättning med 70 % av den normala trädesersättningen.
Administrativa effekter av ett EU-medlemskap
Proposition 1994/95:75
Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att handläggningen av olika bidrag läggs så nära de berörda som möjligt. Den fysiska kontrollen bör också skötas på regional nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå. Samtidigt bör de tekniska systemlösningarna vara enhetliga och antalet utbetalningstillfällen nedbringas. Möjligheterna för ansvariga myndigheter att rapportera till riksredovisningen skall tillgodoses. Dessa krav har tillgodosetts i den modell för ansvarsfördelning som beskrivs nedan.
Statens jordbruksverk och Fiskeriverket får ett primäransvar som utbetalningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär detta att samtliga utbetalningar till jordbrukare sker genom ett centralt ADB-system som verket ansvarar för. Vidare ansvarar verket för handläggning av ärenden som berör intervention och exportbidrag. Övriga ärenden handläggs av länsstyrelserna.
Kommissionen överför medlen som skall ställas till den svenska statens förfogande till ett centralt konto i Riksbanken. Medlen skall därefter överföras till de utbetalningsansvariga myndigheterna. Regeringen kommer senare att bestämma de närmare formerna för detta förfarande.
Jordbruksverket ges i uppdrag att stärka myndighetens internrevision vilken skall bedriva intern revision av EU-stöd inom alla berörda myndigheter. Länsstyrelserna ansvarar primärt för den fysiska kontrollen i samband med samtliga EU-stöd. Riksrevisionsverket ansvarar för den externa revisionen i vilken ingår att granska kvaliteten på berörda myndigheters interna kontroll, bl.a. vad gäller intern revision.
De utbetalande myndigheterna skall svara för att den återrapportering till kommissionen som ankommer på dessa enligt EG:s regelverk utförs.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om administrationen av EU-stöden inom jordbruksdepartementets område. Utskottet delar regeringens mening att besluten skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Det är emellertid angeläget att praxis blir enhetlig i riket, med hänsyn givetvis tagen till de förhållanden som kan råda i olika delar av landet. Det får förutsättas att regeringen följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan behövas för att åstadkomma en så enhetlig tillämpning som möjligt.
Lagstiftningsfrågor
Proposition 1994/95:75
Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma fiskeripolitiken
Ett medlemskap i EU innebär att EG:s förordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma fiskeripolitiken blir direkt tillämpliga i Sverige. För att EG:s politik på området skall kunna verkställas införs särskilda bemyndigandelagar som kompletterar förordningarna.
Lagarnas tillämpningsområden avgränsas till att gälla komplettering av EG:s förordningar om 1. pris- och marknadsreglering, 2. miljö- och strukturstöd, 3. den gemensamma fiskeripolitiken.
Överträdelser av EG:s förordningar eller av föreskrifter som meddelas med stöd av den föreslagna lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken skall vara straffsanktionerade.
Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, skall kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att djur skall få flyttas till ett hägn där kron- och dovhjortar hålls.
Ändringar i lagarna om bekämpningsmedel och miljöavgift på handelsgödsel
Jordbruket ger upphov till både positiva och negativa effekter på miljön. Till de negativa hör bl.a. växtnäringsläckage orsakat av handelsgödsel och stallgödsel. Detta läckage bidrar till en övergödning av våra hav, kustvatten och inlandsvatten. Även ammoniakemissionerna från jordbruket bidrar till denna övergödning.
Kadmium är ett grundämne och bryts inte ned i naturen. Tillförseln av kadmium till åkermark har minskat kraftigt de senaste årtiondena men ligger fortfarande väsentligt över vad som anses vara långsiktigt hållbart. Kadmium sprids till åkermarken främst med fosforgödselmedel som innehåller kadmium och genom nedfall från luften. Jordbruket står för hälften av tillförseln av kadmium till åkermark. Detta grundämne kan orsaka allvarliga hälsoproblem.
Användningen av bekämpningsmedel kan medföra hälso- och miljörisker. En rad åtgärder och program har framgångsrikt medverkat till att den negativa miljöpåverkan från jordbruket har dämpats. Användningen av handelsgödselkväve är i dag ca 200 000 ton per år, fosforanvändningen ca 20 000 ton per år och bekämpningsmedelsanvändningen motsvarar ca 2,2 miljoner doser eller ca 1 500 ton aktiv substans per år.
Jordbruksverket redovisade i slutet av år 1992 ett uppdrag att utvärdera miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel (Miljöavgifter 1992:41). I utredningen anges att de åtgärder som genomförs för att minska växtnäringsförlusterna, liksom omställningen inom jordbruket, leder till att miljömålen vad avser växtnäringsläckage kommer att nås. Den direkta styreffekten av miljöavgiften har dock enligt Jordbruksverket varit svag. Av dessa skäl förordas att miljöavgifterna på kväve och fosfor avvecklas.
Vad gäller bekämpningsmedel anför Jordbruksverket att ett införande av ett riskdifferentierat avgiftssystem bör avvakta. Däremot bör en miljöavgift i form av en enhetlig dosavgift införas. Jordbruksverket föreslår en avgift på 20 kr per dos.
Vad avser själva uppbördssystemet för miljöavgifterna anger Jordbruksverket att en EG-anslutning synes medföra att avgiftsuttaget måste grundas på deklaration från användaren och att Riksskatteverket bör vara uppbördsmyndighet.
Utredningen har remissbehandlats. Flera remissinstanser anger att de inte har något att erinra mot att miljöavgiften på kväve tas bort eftersom miljömålen ändå anses kunna uppnås. Denna uppfattning delas emellertid inte av Naturvårdsverket som anser att avgiften bör vara 1 kr per kilo kväve. Naturskyddsföreningen anser att kväveavgiften måste höjas kraftigt. Remissinstanserna är i princip överens om ett uppskjutande av införandet av riskdifferentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel. I avvaktan därpå anser flertalet remissinstanser att en dosavgift bör införas. Naturvårdsverket har inte något att erinra mot föreslagen dosavgift på 20 kr. Sveriges lantbruksuniversitet anser att avgiften bör vara 50 kr per dos.
Flertalet remissinstanser ställer sig tveksamma till möjligheten att behålla miljöavgifterna vid ett EU-medlemskap, bl.a. på grund av risken för konkurrenssnedvridning och svårigheterna att kontrollera s.k. privatimport. Riksskatteverket anför i sitt yttrande över utredningen att Jordbruksverket bör vara avgiftsmyndighet vid ett eventuellt EU-medlemskap.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att i samband med avskaffandet av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skulle dessa omvandlas till miljöavgifter. Avskaffandet av prisregleringsavgifterna var ett led i den livsmedelspolitiska reformen. Prisregleringsavgifterna avskaffades i december 1992 men miljöavgifterna förblev oförändrade.
Kväve
Flera åtgärder har vidtagits för att minska kväveläckaget från jordbruket. Målet att halvera läckaget mellan åren 1985 och 1995 kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Effekterna av vidtagna åtgärder kommer dessutom att visa sig först om några år. Vidare kommer målet om att minska användningen av handelsgödselkväve med 20 % till år 2000 inte att uppnås om inte ytterligare åtgärder vidtas.
Miljöavgiften på fosfor i handelsgödsel avskaffades i samband med införandet av en avgift på kadmium i handelsgödsel. Att avskaffa miljöavgiften på kväve såsom Jordbruksverket har föreslagit anser regeringen dock vara en felaktig signal till jordbruket. Styreffekten av denna avgift har ifrågasatts men den har ändå ansetts fungera som ett medel för att uppmärksamma och därmed begränsa de problem som kan uppstå vid handelsgödselanvändning. Det finns enligt regeringens mening inte något skäl att i detta fall frångå principen att förorenaren betalar. Följaktligen bör det även i fortsättningen tas ut en miljöavgift på kväve i handelsgödsel. Handelsgödselanvändningen har ökat sedan prisregleringsavgiften på kväve avskaffades. Detta bör ses som ett tecken på den styrande effekt som prisregleringsavgiften tillsammans med miljöavgiften har haft.
Regeringen anser därför att det finns skäl att höja miljöavgiften på kväve. Regeringen föreslår att miljöavgiften på kväve höjs från 60 öre till 1 krona 80 öre per kilo kväve.
Kadmium
Kadmium är ett grundämne som kan förorsaka negativa hälsoeffekter. Ämnet kan ansamlas i njurarna och kan även ge genetiska skador. Det finns studier som visar att negativa hälsoeffekter förmodligen kan uppstå på lägre nivåer än vad man tidigare har befarat. På grund av de negativa hälsoeffekter kadmium kan ha åtminstone på lång sikt är det viktigt att minimera tillförseln av kadmium till våra åkermarker. Handelsgödsel står för ungefär hälften av tillförseln av kadmium till åkermarker. I Naturvårdsverkets rapport Miljö-93 anges att den genomsnittliga kadmiumhalten i fosforgödselmedel som såldes via jordbrukskooperationen under år 1992 uppgick till ca 40 gram per ton fosfor.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att en särskild utredare skulle tillkallas för att utreda ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgiften skulle sättas så att den styrde mot en kadmiumhalt som var mindre än 5 gram kadmium per ton fosfor. Det har därefter beslutats om ett gränsvärde för hur mycket kadmium som får finnas i handelsgödsel. Gränsvärdet har bestämts till 100 gram kadmium per ton fosfor och gäller sedan den 1 januari 1993. Detta gränsvärde fungerar framför allt som ett medel för att eliminera riskerna för att Sverige blir ett dumpningsland för gödselmedel med höga kadmiumhalter. Den 1 januari 1994 infördes en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel. Denna avgift uppgår till 30 kr per gram kadmium till den del kadmiuminnehållet överstiger 50 gram per ton fosfor. Syftet med avgiften var att ge incitament till rening av fosforgödselmedel från kadmium.
Jordbruksverket lämnade i oktober 1994 en första redovisning för erfarenheterna av miljöavgiften på kadmium. Verket anger att inga miljöavgifter på kadmium har influtit under det första halvår som avgiften funnits. Eventuellt kan det ha influtit miljöavgifter hos Tullverket. Det finns emellertid inte möjlighet att utläsa av Tullverkets uppgifter vilka miljöavgifter som hänför sig till kadmium eftersom kadmium- och kväveavgifter har bokförts tillsammans. Naturvårdsverket har yttrat sig över redovisningen och därvid angett att det nuvarande avgiftssystemet tills vidare bör behållas. Om avgiftssystemet skall ändras för att ge starkare incitament till att rena fosforgödselmedel anser Naturvårdsverket att detta bör ske genom att gränsen för när avgift tas ut flyttas neråt eller ännu hellre tas bort. En avgiftshöjning med bibehållen gräns anser Naturvårdsverket vara meningslös.
Regeringen anser att det är mycket viktigt att tillämpa principen om att förorenaren skall betala. I fråga om kadmium i handelsgödsel finns ett direkt samband mellan mängden kadmium i handelsgödsel och den ackumulering som sker i åkermarken. Regeringen föreslår därför att gränsen för uttag av miljöavgift på kadmium i handelsgödsel sätts så att avgiften betalas från 5 gram kadmium per ton fosfor. Avgiftens storlek föreslås oförändrad med 30 kr per gram kadmium i gödselmedlet. Anledningen till att avgiften inte bör tas ut från en ännu lägre kadmiumhalt är mättekniska problem. Med denna avgiftsändring blir incitamenten till rening och till en utveckling av tekniker för att rena fosforgödselmedel starkare.
Bekämpningsmedel
De senaste 10 åren har ett stort arbete genomförts för att minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel i Sverige. Substitutionsprincipen har fungerat väl inom bekämpningsmedelsområdet. Det är nu angeläget att användningen av och riskerna med bekämpningsmedel ytterligare minskas och att principen om att förorenaren betalar befästs ytterligare.
Det har i ett flertal sammanhang framförts att miljöavgiften på bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41) har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna ändring. Regeringen delar Jordbruksverkets och remissinstansernas synpunkter. En ändring är emellertid från lagteknisk synpunkt inte helt okomplicerad. Ett förslag till hur övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift kan utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Avgiften skall när dessa lagtekniska frågor är lösta motsvara 50 kr per dos. I avvaktan på detta förslag bör nuvarande avgift höjas till 20 kr per kilo aktiv substans. Samtidigt bör en ändring göras så att avgiften erläggs på alla kvantiteter. Den nuvarande bestämmelsen, som begränsar redovisningsskyldigheten för avgiftsskyldiga vars tillverkning eller import är av mindre omfattning, bör därför tas bort.
Möjligheterna att införa riskdifferentierade dosavgifter måste ytterligare prövas.
De föreslagna avgiftshöjningarna kommer att påverka trädgårdsnäringen i större utsträckning än jordbruksnäringen, detta på grund av att jordbruket tidigare har betalat prisregleringsavgifter på kväve, fosfor och kalium i handelsgödsel samt på bekämpningsmedel. Dessa avgifter har även betalats av trädgårdsnäringen men har kollektivt återförts till denna näring. Därför bör det närmare utredas hur en höjning av miljöavgiften på bekämpningsmedel som används inom trädgårdsnäringen påverkar denna näring. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga.
Uppbördssystem
Vid ett medlemskap i EU måste nuvarande uppbördssystem för miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel förändras. Systemet får inte baseras på gränskontroller, och detta innebär att avgiftsuttaget förmodligen måste baseras på deklarationer från tillverkare och importörer. Det förhållandet att enskilda eller grupper av lantbrukare importerar handelsgödsel eller bekämpningsmedel utan att deklarera importen är ett tilltagande problem. Problemet kan befaras öka ytterligare vid ett eventuellt EU-medlemskap som innebär att nuvarande gränskontroller inte kan behållas. Det är viktigt att skapa ett avgiftssystem med registreringsplikt som omfattar alla tillverkare och importörer och som har tillräckliga sanktionsmöjligheter. Ett system med stickprovskontroller bör utformas. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en särskild utredare för att skyndsamt utarbeta ett förslag till nytt uppbördssystem.
Regeringen föreslår vidare att de föreslagna avgiftshöjningarna skall gälla redan från den 2 november 1994. Anledningen till det omedelbara ikraftträdandet är att förhindra s.k. spekulationsuppköp i försäljningsledet av handelsgödsel och bekämpningsmedel. De ytterligare inkomster som avgifterna innebär skall till fullo tillfalla statsbudgeten.
Motionerna
Enligt motion Jo6 (fp) bör den föreslagna ändringen i lagen om gödselmedel träda i kraft först om ett år, nämligen den 2 november 1995 (yrkande 2). Samma datum bör enligt motionen gälla för ikraftträdandet av ändringen av lagen om avgift på bekämpningsmedel (yrkande 3). Enligt motion Jo7 (v) bör det klart anges att miljöavgifterna skall gå tillbaka till näringen i form av stöd till miljöförbättrande åtgärder och att miljöavgifter på sikt endast kan förändras i miljövänlig riktning, dvs. höjas (yrkande 5). Enligt motion Jo8 (kds) bör miljöavgifterna läggas på en sådan nivå att jordbruket efter en stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning (yrkande 10). Tillräckliga resurser bör avsättas till utbildning, information och demonstrationsprojekt (yrkande 11), och en övergång bör genomföras till en hektardosbaserad miljö- och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället för dagens kvantitetsbaserade avgift (yrkande 12).
Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att svenska jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas med väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Genom den föreslagna tidpunkten för skattehöjningarna störs planeringen i jordbruksföretagen och bryts gödselåret på ett olämpligt sätt. Även när det gäller regeringens miljöargumentering finns det brister. Skattehöjningarna på handelsgödsel får inte någon positiv effekt på kväveläckaget, anser motionärerna. De yrkar att skatteskärpningen vad gäller insatsvarorna begränsas till den höjning om 150 miljoner kronor som föreslogs i proposition 1994/95:19 (yrkande 3). Vidare bör inte skatteskärpningen genomföras vid en sådan tidpunkt att det stör jordbruksföretagens planeringsprocess (yrkande 4). Slutligen bör regeringen återkomma snarast till riksdagen med ett förslag till hur inkomsterna från den överskjutande delen av skattehöjningarna på insatsvaror utöver den i proposition 1994/95:19 föreslagna höjningen kan användas till miljöinvesteringar i exempelvis våtmarker i områden med betydande jordbruksverksamhet (yrkande 5).
Enligt motion Jo10 (mp) bör de miljöavgifter som tas ut delfinansiera den nationella medfinansieringen av LFA-stöden och miljöstöden. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att fastställa miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kr per kilogram om andelen kväve i medlet är minst 2 % (yrkande 7), att miljöavgiften på kadmium i gödselmedel fastställs till 50 kr per gram till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor (yrkande 8) och att riksdagen, om den av regeringen föreslagna nivån på 30 kr vinner bifall, uttalar att effekten av miljöavgiften på kadmium utvärderas om ett år för eventuell justering (yrkande 9). I motionen yrkas vidare att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kilogram (yrkande 10) samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel (yrkande 11). Motionärerna anser att en del av inkomsterna från miljöavgifterna, förslagsvis 250 miljoner kronor, skall anslås till utbildning och forskning för att underlätta övergång till ekologiskt lantbruk (yrkande 12). Slutligen yrkas på ett tillkännagivande om ekonomisk hjälp för registrering av biologiska bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen. Regeringen bör enligt motionen se över möjligheten att delfinansiera registreringen med intäkter från avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 13). Även i motion Jo11 (c) yrkas att influtna medel från miljöavgifterna enligt proposition 1994/95:19 används för delfinansiering av de förslag som finns i proposition 1994/95:19. Den del av miljöavgifterna som berör trädgårdsodlingen bör användas inom detta område för FoU-ändamål och för att finansiera Kemikalieinspektionens kostnader för registrering av biologiska bekämpningsmedel (yrkande 5).
I motion U8 (mp) med anledning av proposition 1994/95:19 yrkas att miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel införs (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma fiskeripolitiken. Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma fiskeripolitiken. Utskottet tillstyrker även förslaget till ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m. Riksdagen bör alltså anta lagförslagen. Beträffande de EU-anslutna lagarna föreslår utskottet en redaktionell ändring av ikraftträdandebestämmelsen som innebär att denna bestämmelse kopplas till ikraftträdandet av lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (1994/95:UU5).
Ändringar i lagarna om avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Som inledningsvis noterats har lagförslagen inte granskats av Lagrådet. Under ärendets beredning har yrkande framställts i utskottet om att förslagen i proposition 75 till ändringar i lagarna om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall underställas Lagrådet för granskning i enlighet med huvudregeln i regeringsformen. Förslaget har biträtts av sju ledamöter. En majoritet av utskottet har med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen beslutat att inte remittera lagförslagen till Lagrådet för yttrande, enär därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.
Utskottet finner regeringens förslag om höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel väl motiverade. I enlighet härmed avstyrks de motioner som innehåller förslag till lägre avgiftsnivå och senare ikraftträdande m.m. jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår i propositionen att de nya avgifterna skall träda i kraft redan den 2 november 1994, dvs. med retroaktiv verkan i förhållande till kommande riksdagsbeslut i ärendet.
Regeringsformen tillåter i och för sig att skatt eller statlig avgift, om riksdagen finner särskilda skäl påkalla det, kan tas ut från och med dagen efter den dag då regeringen lämnat förslag härom till riksdagen. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns särskilda skäl som talar för att avgiftshöjningarna träder i kraft med omedelbar verkan. Eftersom proposition 1994/95:75 inkom till kammarkansliet den 2 november 1994 bör de båda lagarna dock träda i kraft den 3 november 1994.
Riksdagen bör således med avslag på motionerna Jo6 yrkandena 2 och 3, Jo8 yrkande 10, Jo9 yrkandena 3 och 4, Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och U8 yrkande 4 anta förslagen till ändring i lagarna om avgift på gödselmedel och om avgift på bekämpningsmedel med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet fastställs till den 3 november 1994.
När det gäller yrkandena om specialdestinering till vissa ändamål ("öronmärkning") av medel som inflyter från de berörda miljöavgifterna får utskottet anföra följande: Miljöavgifterna är i statsrättsligt hänseende att betrakta som skatter. Utmärkande för skatter är att de redovisas som intäkter i statsbudgeten och inte specialdestineras för särskilda ändamål. Både praktiska och principiella skäl talar för att statens intäkter redovisas utan någon koppling till olika utgiftsposter i statsbudgeten. Det bör dessutom framhållas att det i vissa situationer kan ifrågasättas om det är förenligt med EG:s regler att avdela kollektivt uppburna skattemedel för speciella jordbrukspolitiska ändamål. I anslutning till de motioner som syftar till en specialdestinering vill utskottet dock framhålla att ökade statliga intäkter givetvis också ger staten ökade möjligheter att tillgodose olika ändamål på det jordbrukspolitiska området. Så till vida delar utskottet motionärernas uppfattning att det bör finnas ett samband mellan jordbrukets pålagor och de stödformer som återgår till jordbruket. Utskottet delar därför i huvudsak motionärernas uppfattning att jordbruket och trädgårdsnäringen på de områden som diskuteras i detta betänkande bör tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna. Det gäller framför allt de ändamål som anges i motionerna Jo9 yrkande 5, Jo10 yrkandena 12 och 13 och Jo11 yrkande 5. Vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motionerna Jo8 (kds) yrkande 12 och Jo10 (mp) yrkande 11 förordas en övergång till dosbaserad miljöavgift på bekämpningsmedel. Som framgår av propositionen har det i ett flertal sammanhang framförts att miljöavgiften på bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41) har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna ändring. Utskottet delar Jordbruksverkets och remissinstansernas synpunkter. En ändring är emellertid enligt propositionen inte helt okomplicerad från lagteknisk synpunkt. Ett förslag till hur övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift bör utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Utskottet förutsätter att denna fråga därigenom får sin lösning. Något särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandena i fråga påkallas inte. Utskottet avstyrker motionerna Jo8 yrkande 12 och Jo10 yrkande 11.
Motionerna Jo7 yrkande 5 och Jo10 yrkande 9 avstyrks.
Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95
NIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
Intervention m.m. (B 11) och Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 75 under nya anslag B 11 och B 12. Anslagen bör föras upp på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95.
Inkomsttitlar
Jordbruksdepartementet har under hand lämnat kompletterande information om inkomsttitlar avseende återflöde av medel från EU. De nya anslag som föreslås i propositionen innefattar stöd från EU i form av intervention och exportbidrag, där svenska staten utbetalar ett förskott och sedan erhåller betalning från EU i efterhand. De inkomsttitlar som kommer att krediteras innevarande budgetår är 6113 Intervention och 6114 Exportbidrag. Vad gäller återbetalning av del av omställningsbidrag kommer inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet att tillämpas.
Utskottet har inget att erinra mot denna redovisning.
Övrigt
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i budgetpropositionen med en konsekvensanalys av de beslut utskottet fattat i detta betänkande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1994/95:75 i dess helhet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo8 yrkande 1,
2. beträffande stöd till vall och bete m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis
3. beträffande kollektiva nyttigheter
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling att riksdagen godkänner det som regeringen förordar samt avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8 yrkandena 4--8, 1994/95:Jo10 yrkande 3, 1994/95:Jo11 yrkande 3, 1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14 i denna del,
res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis
5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 i övrigt att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 samt avslår motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Jo8 yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, 1994/95:Jo9 yrkande 1, 1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, 1994/95:Jo11 yrkande 1 samt 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis
6. beträffande vissa förslag med anledning av proposition 1994/95:19 att riksdagen avslår motion 1994/95:U16 yrkandena 15 och 17,
7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 6,
res. 2 (mp)
8. beträffande strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo11 yrkande 2,
9. beträffande befrielse från trädeskrav att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U8 yrkande 3 och 1994/95:U14 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (s)
10. beträffande de långsiktiga målen för lantbrukspolitiken m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 1,
11. beträffande regionindelning av spannmålsstödet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 4,
12. beträffande hjortköttsproduktion att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U17 yrkandena 2 och 4 samt 1994/95:U23,
13. beträffande stödområdesindelning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U7, 1994/95:U18, 1994/95:U19, 1994/95:U20 och 1994/95:U21 yrkande 5,
14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om stödet till jordbruket i norra Sverige samt avslår motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo7 yrkande 8, 1994/95:Jo8 yrkandena 14 och 15, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande 2 delvis, 1994/95:Jo11 yrkande 4, 1994/95:U9 delvis, 1994/95:U11 yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis, 1994/95:U16 yrkande 16 och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6,
res. 4 (m, fp, mp, c)
15. beträffande regionalt stöd till svinproduktion m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U11 yrkande 2, 1994/95:U21 yrkande 4 och 1994/95:U22 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande regionalt stöd i övrigt m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U22 yrkandena 1 delvis och 2,
17. beträffande rennäringen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkande 9 och 1994/95:Jo8 yrkande 16,
18. beträffande pensionerade jordbrukare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U9 delvis och 1994/95:U15 yrkande 14 delvis,
res. 5 (v)
19. beträffande dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige samt avslår motion 1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis,
20. beträffande omställningsprogrammet att riksdagen med avslag på motion Jo6 yrkande 1 i denna del godkänner det som regeringen förordar om omställningsprogrammet,
21. beträffande administrationen vid ett EU-medlemskap att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om administrationen vid ett EU-medlemskap,
22. beträffande avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10, 1994/95:Jo9 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4
antar i proposition 1994/95:75 framlagda förslag till
a) lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att ikraftträdandet bestäms till den 3 november 1994,
b) lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att ikraftträdandet bestäms till den 3 november 1994,
res. 6 (m) res. 7 (fp) res. 8 (mp)
23. beträffande resurser motsvarande influtna avgiftsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo9 yrkande 5, 1994/95:Jo10 yrkandena 12 och 13 och 1994/95:Jo11 yrkande 5 och 1994/95:U14 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande dosbaserad bekämpningsmedelsavgift
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 12 och 1994/95:Jo10 yrkande 11,
25. beträffande begäran om förslag om höjda avgifter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 5,
26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 9,
res. 9 (mp) - villk. 8
27. beträffande lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag till lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
28. beträffande lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd
att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag till lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
29. beträffande lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken
att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag till lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
30. beträffande lagen om kontroll av husdjur m.m.
att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.,
31. beträffande intervention att riksdagen till Intervention m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr,
32. beträffande Räntekostnader att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 8 december 1994 På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa Stenberg (s), Michael Hagberg (s) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 i övrigt (mom. 2, 4 och 5)
Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som framhålls" och på s. 22 slutar med "1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som uttrycks i motionerna från Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet att de förslag om miljöstöd till jordbruket som lagts fram av den tidigare regeringen i proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen var väl genomarbetade och tog hänsyn till de rådande förhållandena i landet. Proposition 1994/95:75 innebär att positionerna flyttas bakåt vad gäller det svenska miljöprogrammet på jordbrukets område. De delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och resurshushållande konventionellt jordbruk är ägnade att skynda på och stötta utvecklingen mot ett hållbart lantbruk.
Sveriges åkerareal upptar bara ca 9 % av landets yta. Den brukade arealen utgör en omistlig del av den svenska landskapsbilden och är en förutsättning för att bevara biologisk mångfald. På många platser i Sverige är betes- och vallarealer hotade av att växa igen. Det är viktigt att vi även fortsättningsvis tar till vara de möjligheter som finns att hävda dessa marker.
Utskottet betonar att även övriga strukturåtgärder inkl. stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige bör genomföras enligt förslagen i proposition 19.
Utskottet föreslår att en parlamentarisk kommitté tillsätts för att följa utvecklingen och det fortsatta förhandlingsarbetet mellan Sverige och EU angående jordbruks- och livsmedelspolitiska åtgärder.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Jo7 yrkande 3 om stöd till vall och betesmark m.m.
Utskottet delar -- -- -- (= utskottet) -- -- -- kollektiva nyttigheter.
Enligt utskottets mening är de delprogram för landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga områden som föreslås i proposition 75 föga genomarbetade. De har också väsentligt lägre ambitionsnivå än motsvarande förslag i den förra regeringens proposition 19.
Även när det gäller stödet till ekologisk odling bör riksdagen följa förslaget enligt proposition 19. Enligt utskottets uppfattning krävs en kraftig stimulans för att uppnå det av riksdagen uppställda målet att 10 % av arealen skall vara ekologiskt odlad år 2000. Med de förslag som presenteras i regeringens proposition 75 kommer denna målsättning inte att kunna uppfyllas. Det anförda innebär att utskottet förordar bifall till motionerna Jo8 yrkande 5, Jo10 yrkande 3 och Jo11 yrkande 3 där det föreslås att detta stöd bör utgå även till jordbruk som delvis ställer om sin drift till ekologiskt lantbruk. Riksdagen bör rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen i den frågan. I övrigt bör motionerna Jo7 yrkandena 6 och 7, Jo8 yrkandena 4, 6, 7 och 8, U10 och U15 yrkande 14 i denna del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Riksdagen bör vidare med hänvisning till det anförda, med anledning av motionerna Jo6 yrkande 1 i denna del, Jo8 yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 yrkande 1, Jo10 yrkandena 1, 2 i denna del, 4 och 5, Jo11 yrkande 1 och U14 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på det som regeringen i övrigt förordat om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om proposition 19.
dels att utskottets hemställan under mom. 2, 4 och 5 bort ha följande lydelse:
2. beträffande stöd till vall och bete m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 3,
4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 5, 1994/95:Jo10 yrkande 3 och 1994/95:Jo11 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8 yrkandena 4 och 6--8, 1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår regeringens förslag i denna del,
5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 i övrigt att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Jo8 yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, 1994/95:Jo9 yrkande 1, 1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 (delvis), 4 och 5, 1994/95:Jo11 yrkande 1 och 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår regeringens förslag i denna del,
2. Fortsatt NOLA-stöd m.m. (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet betonar" och slutar med "inte påkallad" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i Miljöpartiets motion Jo10 riskerar en del marker som i dag har NOLA-stöd att förlora stödet i framtiden. Utskottet delar motionärernas mening att NOLA-stödet bör bibehållas även i framtiden för marker där inget annat stöd ges. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkande 6 i motionen.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Befrielse från trädeskrav (mom. 9)
Inge Carlsson, Sinikka Bohlin, Leif Marklund, Alf Eriksson, Ingemar Josefsson, Ann-Kristine Johansson, Åsa Stenberg och Michael Hagberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att arealbidrag enligt EG:s regler förutsätter att viss del av åkermarken läggs i träda. Någon särbestämmelse för ekologiskt lantbruk finns inte. Riksdagen bör mot den bakgrunden avslå motionerna U8 yrkande 3 och U14 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande befrielse från trädeskrav att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U8 yrkande 3 och 1994/95:U14 yrkande 5,
4. Stödet till jordbruket i norra Sverige (mom. 14)
Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och 6" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en utgångspunkt för stödnivån för jordbruket i norra Sverige vid ett EU-medlemskap vara nuvarande stödnivå, dvs. stödnivån budgetåret 1994/95. Enligt proposition 1994/95:19 bör stöden till norra Sverige utgöras av miljöstöd, LFA-stöd samt det särskilt överenskomna stödet för nordligt jordbruk i områdena 1, 2 a, 2 b och 3. Den sammanlagda kostnaden för stöden hamnar med denna inriktning på 1 044 miljoner kronor. Siffrorna i proposition 1994/95:19 och proposition 1994/95:75 är inte jämförbara eftersom de inte redovisas på samma sätt. Stödnivån är dock likvärdig. I proposition 1994/95:75 räknas exempelvis det generella arealstödet till spannmål in i den totala bidragsramen. Stödet till jordbruket i norra Sverige bör utgå från de riktlinjer som lagts fast i proposition 1994/95:19. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo6 (fp) yrkande 1 delvis, Jo9 (m) yrkande 2, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis och Jo11 (c) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo7 (v) yrkande 8, Jo8 (kds) yrkandena 14 och 15, U9 (s) delvis, U11 (m) yrkande 1, U15 (v) yrkande 14 delvis, U16 (s) yrkande 16 och U21 (c) yrkandena 1, 2, 3 och 6.
dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1994/95:75 och med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande 2 delvis och 1994/95:Jo11 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo7 yrkande 8, 1994/95:Jo8 yrkandena 14 och 15, 1994/95:U9 delvis, 1994/95:U11 yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis, 1994/95:U16 yrkande 16 och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Pensionerade jordbrukare (mom. 18)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det oroande att de drygt 700 jordbruksföretagare som är registrerade som pensionärer, inte kan få del av vare sig LFA-stöd eller nationellt stöd vid Sveriges inträde i EU. Någon form av övergångslösning måste därför tillskapas för denna kategori jordbrukare. Vad utskottet anfört med anledning av motion U15 (v) yrkande 14 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion U9 (s) delvis avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande pensionerade jordbrukare att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo15 yrkande 14 delvis samt med avslag på motion 1994/95:U9 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)
Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Peter Weibull Bernström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3 november 1994" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo9 innebär förslagen i proposition 75 att svenska jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas med väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Resultatet av detta kan i förlängningen bli att svenska konsumenter får sämre möjligheter att välja svenskproducerad mat till rimliga priser. Förslaget innebär att skatten på handelsgödsel höjs med ca 250 miljoner kronor räknat på dagens jämförelsevis låga svenska förbrukning av handelsgödsel. Vidare innebär förslaget att skatten på kadmium i handelsgödsel höjs drastiskt och att skatten på bekämpningsmedel höjs med 150 %. Förutom en orättvis kostnadshöjning för svensk livsmedelsproduktion jämfört med andra EU-länder innebär de föreslagna skattehöjningarna andra problem för företagen. Det faktum att höjningarna föreslås gälla den 2 november bryter gödselåret på ett olämpligt sätt. Orättvisor uppstår för de lantbrukare som inte har möjligheter att själva lagra stora mängder insatsvaror. Även när det gäller miljöargumenteringen i propositionen finns det brister. Enligt utskottets mening kommer de stora skattehöjningarna inte att få någon positiv effekt på själva kväveläckaget. Oroväckande är också att regeringen inte inser riskerna för ökad gränshandel till följd av höga svenska skatter. Genom att åtgärderna koncentreras till handelsgödseln bortser regeringen från t.ex. stallgödselns påverkan. Genom att i stället inrikta åtgärderna på våtmarksinventeringar kan man täcka in problem som både beror på handelsgödsel och stallgödsel, samtidigt som man löser läckageproblem från skogsmark och kommunala reningsverk längre in i landet. Undersökningar har visat att våtmarksinventeringar kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska kväveläckaget.
Utskottet delar därför motionärernas mening att skatteskärpningen för insatsvaror bör begränsas till den höjning om 150 miljoner kronor som aviserades i proposition 19. Vidare bör skatteskärpningen träda i kraft vid en sådan tidpunkt att den inte stör jordbrukets planeringsprocess. Utskottet bör således, med anledning av motion Jo9 yrkandena 3 och 4, föreslå att riksdagen avslår lagförslaget i denna del och hos regeringen hemställer om nytt förslag i enlighet med det anförda. Övriga motioner i denna fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen, med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10, 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4, avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel samt med anledning av motion 1994/95:Jo9 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3 november 1994" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i fp-motionen Jo6 att de föreslagna höjningarna av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel i sig är acceptabla. Utskottet anser dock, i likhet med motionärerna, att höjningarna bör träda i kraft först den 2 november 1995 för att jordbrukarna skall få en bättre framförhållning i sin planering. Utskottet tillstyrker således den ändring som föreslås i motion Jo6 yrkandena 2 och 3 och avstyrker övriga motioner i denna fråga.
dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 10, 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4, antar regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 2 november 1995,
8. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3 november 1994" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det krävs avsevärda höjningar av avgiftsnivåerna för att miljöavgifterna skall leda till betydande minskning av handelsgödsel- och kemikalieanvändningen i jordbruket. I och med Sveriges EU-anslutning ändras emellertid förutsättningarna för det svenska jordbruket radikalt. Det innebär att det i dagsläget inte är möjligt att genomföra så kraftiga höjningar som vore motiverade från miljö- och resurshushållningssynpunkt. Utskottet ansluter sig till bedömningen i motion Jo10 att miljöavgiften på kväve bör höjas till 5,60 kr per kilo och miljöavgiften på kadmium till 50 kr per gram över 5 gram per ton fosfor. För bekämpningsmedel bör avgiften vara 100 kr per kilo verksam substans. Utskottet tillstyrker således motion Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och avstyrker övriga motioner i denna fråga. Av formella skäl bör avgiftshöjningen träda i kraft den 3 november 1994.
dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10 och 1994/95:U8 yrkande 4, antar regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel med dels den ändringen att avgiften för kväve bestäms till 5 kr 60 öre per kilo, avgiften för kadmium till 50 kr per gram och avgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kilo, dels den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 3 november 1994,
9. Utvärdering av kadmiumavgiften (mom. 26)
(Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 22)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Motionerna Jo7" och slutar med "9 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det behövs en utvärdering om ett år av miljöavgiften på kadmium om den av regeringen föreslagna nivån skulle bli gällande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo10 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo7 yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 i övrigt (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Tillsammans med ledamöterna (m, c, fp) har jag avgett en reservation under detta moment. Därutöver vill jag anföra följande ur Miljöpartiets motion beträffande stödet till resurshushållande konventionellt jordbruk.
Miljöpartiet föreslår att kraven på reduktion av användning av konstgödsel skärps och vill att regeringen utreder en trappa med reduktion på 30--40--50 %, övriga parametrar enligt förslag i utredningen SOU 1994:82, och stegvis ökande ersättning med den lägsta ersättningen lägre än i förslaget och den högsta högre.
Dispens för svampbekämpningsmedel skall inte lämnas.
2. Strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter (mom. 8)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Svenskt jordbruk och svensk trädgårdsnäring har under de senaste åren gjort en kraftfull satsning på att producera rena och bra livsmedel. En kombination av näringens egna åtgärder och beslut som riksdagen tagit har gett ett lyckat resultat. Svenska livsmedel som framställs med stränga miljö- och djurskyddskrav har en god efterfrågan på den svenska marknaden och bör ha goda möjligheter att säljas även på EU-marknaden. Livsmedel med de kvaliteter som svenska livsmedel har efterfrågas i allt större utsträckning i EU-länderna. Det är mot denna bakgrund viktigt att svenska livsmedelsföretag redan från början av ett EU-medlemskap skaffar sig försäljningskanaler till övriga EU-länder. Den förra regeringens jordbrukspolitik innehöll en satsning på export av kvalitetslivsmedel till EU. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas. Centerpartiet ser det som mycket angeläget att de avsikter som framskymtar i den nuvarande regeringens proposition om åtgärder för att främja export av kvalitetsmat ges ett reellt innehåll. Vi utgår från att så blir fallet.
3. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Som en viktig del i den förra regeringens jordbrukspolitik ingick att sänka kostnaderna för livsmedelsproduktionen. Detta gav två viktiga resultat. Konsumentpriserna på mat blev lägre och svenskt jordbruk blev mer konkurrenskraftigt gentemot övriga EU-länder. När den nuvarande regeringen föreslår höjda miljöavgifter innebär det höjda kostnader om inte de pengar som flyter in till statskassan återförs till näringen. Det är viktigt att samhället och näringen därigenom gemensamt vidtar åtgärder för att nå högt ställda mål på miljöhänsyn och livsmedelskvalitet. Pengarna bör användas till miljöåtgärder i jordbruket och trädgårdsnäringen. Detta möjliggörs genom att Centerpartiet i detta betänkande har fått igenom sitt krav att miljöavgifterna skall återföras till näringen. Med de förslag som riksdagen beslutar om i detta betänkande är inte målsättningen att influtna medel för miljöavgifter skall återföras till näringen uppnådd. Vi utgår från att regeringen i sina förslag i budgetpropositionen 1995 och i kompletterande förslag under våren uppfyller det beslut som riksdagen nu fattar. Mot den bakgrunden motsätter sig inte Centerpartiet höjningen av miljöavgifterna.
4. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Biologiska bekämpningsmedel som används framför allt i trädgårdsnäringen skall numera registreras hos Kemikalieinspektionen. Kostnaden för registreringen sägs vara betungande. Eftersom framtagande av dessa medel gör det möjligt att ersätta gifter är det ytterst angeläget att avgiften inte får till följd att utveckling och användning av dessa medel minskar. Vi vill därför att registreringen skall delfinansieras.
Skrivningen i betänkandet är positiv till detta och vi hoppas att frågan får en snabb lösning. Det är ju viktigt att det långsiktigt ekologiskt bästa gynnas.
5. Yttrande av Lagrådet
Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:
Som framgår av betänkandet har utskottets majoritet med stöd av en undantagsbestämmelse i riksdagsordningen avslagit vårt yrkande om remiss till Lagrådet av förslagen om höjda avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi anser det ytterst betänkligt att utskottets majoritet inte anser det nödvändigt att höra Lagrådet i en skattefråga, som till yttermera visso kompliceras av att lagen föreslås träda i kraft med retroaktiv verkan. Påståendet att ett dröjsmål med avgörandet skulle leda till avsevärt men är inte heller försett med nöjaktig motivering. I själva verket kvarstår ju den formella möjligheten för en regering att åter aktualisera en retroaktiv höjning även i det fall propositionen skulle ha sänts till Lagrådet för yttrande.
6. Inlösensystemet för spannmål
Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:
Vi vill fästa uppmärksamheten på att proposition 19 under rubriken Spannmål m.m. innehåller en redogörelse för det planerade inlösensystemet i samband med Sveriges anslutning till EU. Där framgår bl.a. att den förra regeringen beräknade att det vid medlemskap inrättas minst 30 interventionsorter fördelade över landet. Orterna väljs så att fraktkostnaderna och garantipriset för spannmål blir så lika som möjligt. Lägsta kvantitet för köp till intervention bör vara 200 ton för samtliga spannmålsslag (prop. s. 26). Det har framkommit oroande uppgifter om att den nuvarande regeringen planerar ändringar i detta system som kan medföra stora extrakostnader för odlarna. Vi förutsätter att den inriktning som beskrivs i proposition 19 blir vägledande för det fortsatta arbetet med inlösensystemet för spannmål. De eventuella kostnader som är förenade med detta system täcks av EU och belastar ej svenska staten.
Bilaga