Vissa radio- och tv-frågor

Betänkande 2005/06:KU30

Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU30
Vissa radio- och tv-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tillsammans med regeringens skrivelse 2005/06:66 Digital distribution av ljudradio två motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt motioner om ljudradio och tv som väckts under allmänna motionstiden 2005.

Utskottet avstyrker samtliga motioner och föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Motioner som rör frågor som behandlats och avstyrkts av utskottet tidigare under mandatperioden och som inte har direkt samband med innehållet i skrivelsen behandlar utskottet i förenklad ordning.

I betänkandet finns sju reservationer (varav fyra avser de motioner som behandlas i förenklad ordning) och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	DAB-radion
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K11 yrkandena 1-4 och 2005/06:K12 yrkandena 1-7.

Reservation 1 (kd)

2.	Regeringens skrivelse
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr413 yrkande 4 och lägger skrivelse 2005/06:66 till handlingarna.

3.	Närradiokommission
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr413 yrkande 3.

Reservation 2 (kd)

4.	Lokal-tv
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr382 yrkande 18 och 2005/06:Kr413 yrkande 5.

Reservation 3 (mp)

5.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning
	Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

Stockholm den 16 mars 2006

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp) och Carl-Erik Skårman (m).

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 5

Motion		Motionärer	Yrkanden
5.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning
2005/06:K224		Lennart Kollmats (fp)
2005/06:K278		Staffan Danielsson och Jörgen Johansson (båda c)
2005/06:K339		Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c)	4
2005/06:K340		Göran Lennmarker m.fl. (m)	1, 5-7 och 9-13
2005/06:K372		Anders Larsson (c)	1-3
2005/06:K388		Ingvar Svensson m.fl. (kd)	3-10
2005/06:So700		Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)	4
2005/06:Kr233		Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)	29
2005/06:Kr334		Birgitta Sellén m.fl. (c)	8
2005/06:Kr336		Lars Ohly m.fl. (v)	13
2005/06:Kr413		Dan Kihlström m.fl. (kd)	2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Ärendet består av regeringens skrivelse 2005/06:66 Digital distribution av ljudradio och två motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt ett antal motioner från allmänna motionstiden 2005 om ljudradio- och tv-frågor. Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Av motionerna från allmänna motionstiden avser huvuddelen frågor som utskottet behandlat tidigare under mandatperioden. Dessa behandlas i förenklad ordning.

En redogörelse för bakgrunden till och beredningen av regeringens skrivelse ges i skrivelsen.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har sedan våren 1995 haft tillstånd att bedriva provsändningar med DAB-teknik. Den privata lokalradion har valt att inte delta, med hänvisning till att de ekonomiska villkoren inte varit tillräckligt gynnsamma.

Framtidsförutsättningarna för digital radio har bedömts av en parlamentarisk kommitté. Kommittén föreslår en etappvis utbyggnad av DAB med incitament för den privata radiobranschen att inleda sändningar.

En rad olika tekniska lösningar finns eller håller på att utvecklas för digital distribution av ljudradio. När det gäller DAB-tekniken är fördelarna för konsumenterna inte klarlagda och tekniken har haft begränsad framgång i andra länder. Andra tekniska lösningar har heller inte prövats fullt ut, exempelvis ett samarbete mellan radio och tv. Regeringen anser i det perspektivet att det inte finns skäl att välja en enskild teknik för den framtida radiodistributionen. Mot denna bakgrund är ett beslut om att påbörja en utbyggnad av DAB-sändningarna inte aktuellt. Det innebär att det inte heller är aktuellt att genomföra kommitténs övriga förslag.

Regeringen avser att ge Radio- och TV-verket i uppdrag att i dialog med branschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker för radiodistribution.

Bakgrund

Tidigare behandling av frågor inom ämnesområdet

Frågor som rör etermedierna har under den innevarande mandatperioden behandlats främst i betänkandena 2002/03:KU25 Massmediefrågor, 2002/03:KU33 Digitala TV-sändningar (prop. 2002/03:72), 2003/04:KU14 Tryck- och yttrandefrihet, 2003/04:KU16 Reklamtid i TV (prop. 2003/04:66), 2003/04:KU24 Digitala TV-sändningar och andra massmediefrågor (prop. 2003/04:118 Digitala TV-sändningar), 2004/05:KU4 Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m. (prop. 2003/04:182), 2004/05:KU11 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor, 2004/05:KU31 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor - förenklad ordning, 2004/05:KU16 Koncessionsavgift på televisionens område m.m. (prop. 2004/05:155), 2004/05:KU26 Vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105) och 2005/06:KU11 Ändringar i koncessionsavgiftslagen (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 1).

Public service-proposition

En proposition om radio och tv i allmänhetens tjänst har aviserats till våren 2006.

Grundläggande bestämmelser

Yttrandefriheten är, liksom informationsfriheten, en av de grundläggande fri- och rättigheterna som medborgarna är tillförsäkrade gentemot det allmänna enligt 2 kap. regeringsformen. Varje svensk medborgare är enligt 2 kap. 1 § regeringsformen gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Bestämmelser om friheten att yttra sig i vissa medier finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och, såvitt gäller ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar, i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om sändning av radioprogram (dvs. sändningar i tv och ljudradio). Varje svensk medborgare och juridisk person har rätt att sända radioprogram genom tråd, även om denna frihet kan inskränkas i vissa avseenden genom lag. Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.

Yttrandefriheten som den uttrycks i regeringsformen kan begränsas i lag. Enligt 2 kap. 12 § regeringsformen får bl.a. yttrandefriheten begränsas genom lag i den utsträckning som 13-16 §§ medger. Sådan begränsning får dock göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Den får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. Begränsningen får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vidare får en begränsning aldrig göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Enligt 2 kap. 13 § regeringsformen får yttrandefriheten begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott eller i övrigt om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

I radio- och TV-lagen (1996:844) finns föreskrifter om sändningar av ljudradio- och tv-program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel.

Förslag från Digitalradiokommittén

Digitalradiokommittén lämnade sitt slutbetänkande Digital Radio (SOU 2004:16) i februari 2004. Kommitténs uppdrag var att göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar och ta ställning till den digitala radions framtid. Uppdraget utgjorde en fortsättning på det utredningsarbete i form av kartläggning och analys som genomförts av en särskild utredare och redovisats i ett delbetänkande.

Kommittén gjorde i sitt betänkande en analys av framtidsförutsättningarna för och konsekvenserna av den digitala radion utifrån olika alternativ. Genom analysen kom kommittén fram till bedömningen att digitaliseringen av ljudradion i Sverige borde fortsätta och att det borde skapas förutsättningar för att programföretagen på sikt skulle kunna distribuera ljudradio via digitala plattformar med täckning i varje fall motsvarande FM-näten.

Kommittén ansåg, bl.a. mot bakgrund av mediepolitiska fördelar, att det borde bedrivas DAB-sändningar (Eureka 147 DAB) även i fortsättningen. Sändningsverksamheten borde inledningsvis bedrivas utifrån ett innovationsperspektiv, dvs. verksamheten skulle skapa utrymme för ett mångsidigare och för fler grupper mer tillgängligt utbud i syfte att öka radiomediets attraktivitet.

Till följd av den osäkerhet som rådde avseende möjligheterna för DAB-sändningarna att snabbt nå ut till ett större antal radiolyssnare samt de stora kostnader som var förenade med en snabb utbyggnad, att utvecklingen av DAB-sändningarna borde ske etappvis. Den första etappen av den fortsatta sändningsverksamheten borde pågå under 2005-2008 och under denna etapp borde de befintligt utbyggda DAB-näten användas för sändningar i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena samt i Luleåregionen. Sveriges Radio AB borde förfoga över hela kapaciteten i det nationella DAB-nätet och cirka en tredjedel av kapaciteten i det regionalt nedbrytbara DAB-nätet. Övrig kapacitet i det regionala nätet borde upplåtas till de privata lokalradioföretagen. Under den etappvisa utvecklingen av DAB-sändningarna borde aktörerna på ljudradiomarknaden själva kunna ta initiativ till utökade DAB-sändningar såväl i det regionala som i det nationella DAB-nätet.

I samband med att de nuvarande sändningstillstånden för public service-bolagen upphör att gälla borde det enligt kommittén prövas om det fanns en kommersiell efterfrågan att bedriva sändningar på den nationella frekvensen. Om det fanns ett sådant intresse borde tillstånd att bedriva sändningar i det nationella DAB-nätet kunna fördelas även till privata aktörer. Vid konkurrens om sändningstillstånd mellan privata aktörer borde tillstånden fördelas enligt de grundprinciper som gäller för fördelning av tillstånd att bedriva analog lokalradio.

För att underlätta driften av digitala ljudradiosändningar ansåg kommittén att incitament borde skapas som innebar att de privata lokalradioföretag som hade tillstånd att sända analog lokalradio kunde få del av lättnader i form av antingen sänkta koncessionsavgifter eller sänkta krav på skyldighet att sända viss mängd eget material och program med lokal anknytning. Kommittén föreslog härvid en modell som innebar möjlighet till sådana lättnader för befintliga innehavare av lokala sändningstillstånd om de valde att överföra samma villkor för sändningars innehåll som gällde för de digitala sändningarna på sina analoga sändningar. De tillståndshavare som valde att överföra villkoren på detta sätt skulle erlägga en koncessionsavgift för det analoga tillståndet bestående av en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften skulle uppgå till 40 000 kr per år med viss indexuppräkning. Den rörliga delen skulle utgå med 4% av de intäkter som utgjorde vederlag till programföretaget för sändning av annonser i den analoga sändningsverksamheten.

Utskottets överväganden

Digitalradio

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om bl.a. utnyttjandet av frekvensutrymmet med hänvisning till främst regeringens i skrivelsen uttalade avsikt att noga följa utvecklingen i fråga om digital distribution av radio. Motionsförslag som hänför sig till Sveriges Radios verksamhet avstyrks bl.a. med hänvisning till att regeringen under våren avser att lägga fram en proposition om radio och tv i allmänhetens tjänst. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Jämför reservation 1 (kd) och särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp) och 3 (c).

Motionerna

I motion 2005/06:K11 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden för regeringen i olika avseenden.

Motionärerna framhåller att det elektromagnetiska frekvensutrymmet är en begränsad resurs och att det endast är en liten del av utrymmet som lämpar sig för radiosändningar. En utbyggnad av digitalradion skulle enligt motionärerna ha löst problemen med det nu fulla FM-nätet, och de anser att regeringen bör återkomma med besked om hur den avser att komma till rätta med problemen vad gäller frekvensfrågan (yrkande 1).

Motionärerna anför att Sveriges Radio (SR) för närvarande har sex kanaler som lyssnare kan få via DAB, bl.a. P 7 Sisuradion. SR anser att digitalisering av den marksända radion är en nödvändig förutsättning för att säkra radiomediets position och egenskaper i en miljö där andra medier blir digitala och har pekat på att det finns många eftersatta publikgrupper, exempelvis yngre och äldre lyssnare och olika språkliga minoriteter, som SR skulle kunna nå med ett mer riktat programutbud än vad som är möjligt i den analoga FM-radion. Motionärerna anser att regeringen bör lämna en redogörelse för hur den tänker säkerställa radioprogrammen för eftersatta grupper (yrkande 2). De anser vidare att SR bör söka alla möjligheter att nå ut med det innehåll som nu sänds digitalt och bör ges i uppdrag att arbeta för lösningen att fortsätta dessa sändningar i det marksända digital-tv-nätet (yrkande 3).

Motionärerna anför också att en digitalisering hade gjort det möjligt för privatradion att konkurrera på mer lika villkor med SR. De hänvisar till Digitalradiokommitténs förslag om möjlighet att förena tillstånd att sända analog lokalradio med möjlighet att bedriva digitala ljudradiosändningar till hela landet. För att ge privata aktörer incitament att delta i sändningsverksamheten skulle man ha gett dem längre tillståndsperioder än public service-bolagen, och innehavare av tillstånd att sända analog lokalradio kunde få lättnader i form av antingen sänkta koncessionsavgifter eller sänkta krav på sändningsskyldigheten. Regeringen bör enligt motionärerna fortsätta arbetet med att stärka privatradion och att möjliggöra en kommersiell radio med nationella sändningar (yrkande 4).

I motion 2005/06:K12 av Birgitta Sellén (c) begärs också tillkännagivanden för regeringen i olika avseenden. Hon anför att förutsättningar måste finnas för att radion skall få en digital eterburen distribution som också ger mobil och portabel mottagning och kunna tas emot överallt, inte minst med livsviktig information. Om radion hänvisas till stationär mottagning i tv-marknätet reduceras dess betydelse och genomslagskraft och samtidigt kommer det att påverka utbudet av tv-kanaler i marknätet. Enligt motionären stämmer det inte att mobil mottagning är möjlig via Internet, eftersom mobilt Internet inte är utbyggt så att mottagningen fungerar tillfredsställande i hela landet. Mottagning av satellitsändning eller användning av 3 G-nätet är inte heller ett realistiskt alternativ, särskilt i fråga om glesbygden, och radiosändningar kan därför inte fungera mobilt i hela landet, om inte infrastrukturen byggs ut rejält. Det kommer att dröja länge innan hela landet kan ta del av de program som Sveriges Radio nu sänder i digitala kanaler, och detta är orättvist. Motionären nämner särskilt Sisuradio och frågan hur det skall garanteras att landets två största språkliga minoriteter, den tornedalsfinska och finska har en egen kanal i fortsättningen. Hon nämner också särskilt det text- och bildstöd som erbjuds genom DAB och som är värdefullt för hörselskadade. För dem skulle också det enkla sätt att spara program för senare lyssning som digitaltekniken erbjuder vara en stor tillgång. Motionären kritiserar också att den möjlighet för den privata kommersiella radion som föreslogs av Digitalradiokommittén, nämligen att sända program i SR:s marknät, faller och att därigenom privatradion åter står inför bl.a. ekonomiska problem. Hon anser slutligen att det finns många fler frågor som behöver svar och att det därför behövs en utredning om vad som kommer att ske med de olika nischade programmen och om lösningar för funktionshindrade.

I motionen begärs tillkännagivanden om vad som anförs i motionen om mobila radiosändningar (yrkande 1), om behovet av infrastrukturens uppbyggnad för att klara de mobila sändningarna via marknätet (yrkande 2), om att hela landet skall kunna ta del av alla program som Sveriges Radio sänder (yrkande 3), om möjligheten för hörselskadade att ta del av radiosändningar (yrkande 4), om Sisuradio (yrkande 5), om privat kommersiell radio (yrkande 6) och om utredning av konsekvenserna för radiosändningarna när inte DAB-radion genomförs i landet (yrkande 7).

I motion 2005/06:Kr413 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkande 4 efterlyser motionärerna med hänvisning till den tid som förflutit sedan Digitalradiokommittén avlämnade sitt betänkande besked från regeringen om digitalradions framtid.

Skrivelsen

Regeringen gör bedömningen att distributionen av ljudradio fortsätter att digitaliseras, att det finns eller håller på att utvecklas en rad olika tekniska lösningar för distribution av digital radio och att det i det perspektivet inte finns skäl att nu välja en enskild teknik för den framtida radiodistributionen. Mot denna bakgrund är det inte aktuellt att besluta om en utbyggnad av DAB-sändningar.

Utgångspunkten bör därför enligt regeringen vara att Sveriges Radio AB skall fortsätta att följa teknikutvecklingen förutsättningslöst och att företaget prövar olika distributionsvägar för att nå publiken.

Bedömningen innebär att det inte heller är aktuellt att genomföra Digitalradiokommitténs övriga förslag.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen och återkomma i frågan om digital distribution av radio i den mån det krävs politiska beslut eller ställningstaganden. Som ett led i uppföljningen av frågan avser regeringen att ge Radio- och TV-verket i uppdrag att, i dialog med radio- och tv-branschen, närradions företrädare, berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram underlag för en löpande bedömning av utvecklingen av olika tekniker för distribution av radio. Uppdraget skall vara treårigt och redovisas till regeringen vid tre olika tillfällen.

Regeringen erinrar också om att den, när det gäller villkoren för Sveriges Radio AB:s och Sveriges utbildningsradio AB:s sändningar under kommande tillståndsperiod, avser att återkomma i den proposition om framtida villkor för radio och tv i allmänhetens tjänst som är planerad att lämnas till riksdagen våren 2006.

I skälen för sin bedömning framhåller regeringen att radiomediet, liksom andra medier, är ett medium som gradvis håller på att digitaliseras. Radions produktion är digital och det finns eller håller på att utvecklas flera olika digitala distributionssätt. Det gäller t.ex. radio som är tillgänglig på olika sätt via Internet, via sändningsteknik för digital tv (satellit, kabel, marksändningar etc.) och andra tekniker för trådlös ljudradio, såsom DAB och DRM. Gemensamt för dessa tekniker är att de kan öka tillgängligheten till radioutbudet och ger radioföretag stora utvecklingsmöjligheter. För konsumenterna har möjligheterna att ta del av program när man själv önskar förbättrats. Samtidigt kan konstateras att den digitala tekniken ständigt utvecklas.

Beträffande radion i allmänhetens tjänst framhåller regeringen vikten av ett sammanhållet public service-utbud. Det är visserligen väsentligt att public service-företagen fortsätter sitt arbete för att nå olika grupper, som i dag endast i begränsad omfattning tar del av utbudet, men det får inte ske genom ett alltför uppdelat programutbud, som leder till att hela befolkningen inte får möjlighet att upptäcka det breda utbudet och därmed göra nya val. Att få inblick i nya världar är en viktig faktor för att öka förståelse och tolerans i samhället och därmed stärka demokratin. Detta är en betydelsefull utgångspunkt för regeringens bedömning. Utifrån detta perspektiv är det enligt regeringen rimligt att ifrågasätta om en ökad uppdelning av programutbudet i fler kanaler skulle innebära en bättre uppfyllelse av målet för public service-verksamheten.

Vidare anser regeringen att det svenska FM-nätet håller mycket god kvalitet och har många nöjda lyssnare. Något utbrett missnöje med eller kritik mot FM-nätet som distributör av ljudradio finns inte. Ett beslut i riktning mot en utfasning av FM-nätet skulle få långtgående konsekvenser, och det är svårt att överblicka den totala kostnadsbilden för en nedläggning av FM-nätet och övergång till DAB. Det står dock klart att en övergång innebär ökade distributionskostnader för radiobranschen, inte minst vid en lång period av parallellsändningar. Därtill kommer ett kraftigt ökat sändningsåtagande på lång sikt för hela branschen, inte minst för SR som, till skillnad från den privata radion, har små möjligheter att påverka sina intäkter då verksamheten finansieras med tv-avgiftsmedel. Därutöver kommer kostnader för konsumenterna, eftersom samtliga radioapparater i svenska hushåll på lång sikt skulle behöva bytas ut. En övergång till DAB-tekniken skulle för radions del inte innebära att ekonomiska resurser frigörs. Detta beror bl.a. på att kraven på mobil mottagning innebär att infrastrukturen behöver byggas ut mer för radion än för tv.

Regeringen betonar att ett beslut i riktning mot ett teknikskifte för radion ställer särskilt höga krav på ett tydligt och övertygande beslutsunderlag och anser att ett sådant underlag för närvarande inte föreligger. Regeringens bedömning är att osäkerhetsfaktorerna när det gäller DAB fortfarande väger tyngre än fördelarna med DAB som teknisk standard. Regeringen är därför inte beredd att fatta ett beslut som innebär att svensk radio nu väljer en viss teknik och därmed utesluter andra möjliga tekniker.

Det är, anför regeringen vidare, uppenbart att flera radiokanaler på den svenska marknaden skulle kunna leda till en ökad mångfald. Det är dock inte klarlagt, varken av Digitalradiokommittén eller av radiobranschen, om det finns ekonomiska eller marknadsmässiga förutsättningar för flera radiokanaler i Sverige. Påståendet om att flera radiokanaler leder till fler lyssnare har enligt regeringens bedömning inte stötts av en övertygande argumentation. Riskerna för att radiolyssnandet tvärtom skulle minska vid en avstängning av FM-sändningarna har inte getts tillräckligt stor uppmärksamhet. Regeringen anser vidare att det är tveksamt om en så omfattande utbyggnad av SR:s sändningsverksamhet, som samtidigt omfattas av långtgående krav på kvalitet, på lång sikt kan göras utan att tillföra betydande belopp av tv-avgiftsmedel. Också den privata radiobranschen har framfört behov av bl.a. ekonomiska lättnader genom sänkta koncessionsavgifter för att kunna finansiera en satsning på DAB-sändningar. Den samlade radiobranschen utgår således från att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för en teknikövergång.

Regeringen anser inte heller att det är självklart att valet står mellan FM-radion och en enda digital sändningsform som måste kunna ersätta FM-radion i alla dess delar. Enligt SR är det ännu så länge bara DAB som skulle kunna ersätta FM fullt ut, men underlaget visar att andra tekniker har många fördelar och att tekniken dessutom utvecklas snabbt.

Från regeringens utgångspunkt är det positivt att det i dag finns ett grundutbud via FM-sändningar som kan nå lyssnare i hela landet, men som kompletteras på en rad olika sätt med ett utbud som görs tillgängligt på andra plattformar. Internet är exempel på en teknik som används i allt större omfattning för distribution av radio. Regeringen hänvisar till att det i den IT-politiska propositionen (prop. 2004/05:175, s. 119) konstaterades att teknikutvecklingen och digitaliseringen, inte minst framväxten av nya Internettjänster, medfört att gränserna mellan olika medieformer har blivit mindre skarpa samt att utvecklingen mot en ökad konvergens mellan medieformer bl.a. innebär att massmedieföretag kan publicera sitt innehåll på flera olika sätt. Internet har blivit en viktig informationskälla och radiolyssnandet via Internet växer stadigt, vilket underlättas av den ökade tillgången till bredbandsuppkopplingar.

Utvecklingen av DAB uppvisar enligt regeringen stora variationer i de nordiska länderna och i andra europeiska länder.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan skall det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Denna skyldighet aktualiseras i motion 2005/06:K11 (kd) yrkande 1, där det begärs att regeringen skall återkomma med besked om hur den avser att komma till rätta med de problem som gäller frekvensfrågan.

Enligt skrivelsen avser regeringen att noga följa utvecklingen och återkomma i frågan om digital distribution av radio i den mån det krävs politiska beslut eller ställningstaganden samt att ge Radio- och TV-verket i uppdrag att ta fram underlag för en löpande bedömning av utvecklingen av olika tekniker för distribution av radio. Utskottet anser mot den bakgrunden att något uppdrag till regeringen att återkomma till riksdagen inte behövs och avstyrker motionen i denna del. Detsamma gäller motion 2005/06:K12 (c) yrkandena 1, 2 och 7.

Utskottet noterar att en hel del av de frågor som tas upp i skrivelsen och i motionerna rör Sveriges Radio AB och dess agerande i olika hänseenden. Utskottet vill erinra om vikten av att SR:s självständiga ställning beaktas. Regeringen kan dock enligt radio- och TV-lagen (1996:844) med stöd i yttrandefrihetsgrundlagen föreskriva villkor i de sändningstillstånd som regeringen meddelar. Inför den nya tillståndsperioden har regeringen aviserat en proposition till riksdagen om radio och tv i allmänhetens tjänst. Vissa av de önskemål som framförs i följdmotionerna och som rör SR:s programverksamhet - säkerställande av sådana radioprogram som SR sänder för minoriteter, däribland de finskspråkiga sändningarna, och eftersatta grupper samt ett uppdrag för företaget att fortsätta dessa sändningar i det marksända digital-tv-nätet - bör enligt utskottets uppfattning närmast behandlas i samband med behandlingen av den propositionen. Utskottet, som finner det viktigt att de nämnda grupperna får tillgång till program som är anpassade till dem, anser därför att något närmare uttalande i dessa delar inte bör göras i det nu aktuella sammanhanget och avstyrker motionerna 2005/06:K11 (kd) yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:K12 (c) yrkandena 3-5. Utskottet vill i sammanhanget dock erinra om att regeringens ställningstagande i skrivelsen inte innebär något stopp för en fortsatt digitalisering av radiosändningar. I stället framhålls utvecklingen av olika tekniska lösningar för digital distribution. Vidare vill utskottet erinra om att regeringen i skrivelsen som ett av de olika digitala distributionssätt som finns eller håller på att utvecklas nämner sändningstekniken för digital tv (bl.a. marksändningar). Utskottet utgår från att regeringen i sin uppföljning av utvecklingen även beaktar denna möjlighet.

Utskottet har tidigare (se bet. 2004/05:KU31 och 2003/04:KU24) behandlat och avstyrkt motioner om kommersiell radio bl.a. med att peka på att syftet med att införa privata reklamfinansierade radiosändningar var att främja självständigt lokalt förankrade radiostationer. De förslag som lagts fram i denna del av Digitalradiokommittén är enligt vad som framhålls i skrivelsen inte längre aktuella. Utskottet behandlar och avstyrker i detta betänkande motioner i ämnet från allmänna motionstiden i förenklad ordning och avstyrker mot denna bakgrund även motionerna 2005/06:K11 (kd) yrkande 4 och 2005/06:K12 (c) yrkande 6.

I motion 2005/06:Kr413 (kd) yrkande 4 från allmänna motionstiden har begärts besked från regeringen om digitalradions framtid. Ett sådant besked har lämnats genom skrivelsen. Motionsförslaget är därmed tillgodosett och avstyrks.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Lokal icke-kommersiell radio och tv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker föreliggande motioner, främst med hänsyn till pågående analys inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 2 (kd) och 3 (mp).

Motionerna

I motion 2005/06:Kr413 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkande 3 hänvisar motionärerna till en intern kartläggning "Öppna Radion och Televisionen" som gjordes inom Kulturdepartementet och begär att en närradiokommission omedelbart skall tillsättas. Kommissionens uppgift skall vara att lämna förslag till hur den framtida närradion skall se ut.

I motionen (yrkande 5) föreslås vidare ett tillkännagivande till regeringen om finansieringen av lokal-tv. Motionärerna påpekar att föreningar och organisationer, bl.a. invandrarföreningar och Miljöpartiet de gröna, i dessa kanaler har möjlighet att göra tv till låg kostnad. Kanalerna är enligt motionärerna viktiga från demokrati- och integrationsperspektiv, och de anser att lokal-tv behöver utvecklas. De hänvisar till att sådana kanaler i andra länder får ett direkt ekonomiskt stöd och anser att det bör övervägas om inte en liten del av tv-avgiften bör gå till stöd och utveckling av de öppna kanalerna i landet.

Liknande synpunkter framförs i motion 2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) där motionärerna i yrkande 18 föreslår ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av förutsättningarna för ett statligt stöd till öppna kanaler. Motionärerna pekar på att ett mindre årligt bidrag för att utveckla folkrörelsernas möjligheter att använda tv-mediet som forum för kommunikation har inrättats och att de större kommunerna ger bidrag till den verksamhet som rör den egna kommunen, vilket leder till regionala skillnader. Förutsättningarna för ett statligt stöd bör enligt motionärerna utredas.

Bakgrund

Utskottet behandlade motioner om närradion senast i betänkande 2004/05:KU11. Utskottet nämnde i sitt ställningstagande den analys av framtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell radio och tv som gjorts inom Kulturdepartementet. De pågående övervägandena inom Regeringskansliet om analysen borde enligt utskottets mening avvaktas och några åtgärder av den typ som föreslogs i de föreliggande motionerna fanns det enligt utskottet inte skäl att förorda.

I budgetpropositionen för år 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 17 avsnitt 5.7) framhålls att en av de stora utmaningarna i det moderna medielandskapet handlar om att främja en mediemarknad där det finns utrymme för mångfald till både innehåll och ägande samt att närradio och lokal-tv är viktiga komplement till såväl radio och tv i allmänhetens tjänst som kommersiell radio och tv. En fortsatt fördjupad analys av området och förutsättningarna för de icke-kommersiella medierna kommer enligt propositionen att göras under 2006.

Utskottet behandlade motioner om stöd till öppna kanaler senast i betänkande 2003/04:KU24. Utskottet redogjorde där bl.a. för Radio- och TV-lagsutredningens uppdrag att analysera hur de lokala icke-kommersiella tv-sändningarna skulle påverkas av digitaliseringen och om förutsättningarna för sådana sändningar skulle kunna förbättras genom lagstiftning. De föreliggande motionerna i ämnet avstyrktes.

I årets budgetproposition hänvisas, som nyss nämnts, till en fortsatt fördjupad analys av förutsättningarna för de icke-kommersiella medierna.

Ytterligare några motionsyrkanden om närradion behandlas i detta betänkande i förenklad ordning.

Utskottets ställningstagande

Enligt de återgivna uttalandena i budgetpropositionen och enligt vad som också uppgivits från Regeringskansliet fortsätter analysen av mediemarknaden omfattande även de icke-kommersiella medierna. Någon sådan kommission som föreslås i motion 2005/06:Kr413 (kd) yrkande 3 är enligt utskottets mening inte påkallad. Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet avstyrker mot samma bakgrund även de i motionerna 2005/06:Kr382 (mp, -) yrkande 18 och 2005/06:Kr413 (kd) yrkande 5 framförda förslagen om stöd till öppna kanaler.

Motionsförslag behandlade i förenklad ordning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till tidigare ställningstaganden att riksdagen avslår motionsyrkanden som behandlats tidigare under denna mandatperiod.

Jämför reservationerna 4 (m), 5 (fp), 6 (kd) och 7 (c).

De under denna punkt upptagna motionsförslagen rör frågor som utskottet har behandlat och avstyrkt tidigare under mandatperioden, bl.a. i betänkandena 2003/04:KU16 Reklamtid i TV (prop. 2003/04:66), 2003/04:KU24 Digitala tv-sändningar och andra massmediefrågor (prop. 2003/04:118), 2004/05:KU11 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor, 2004/05:KU31 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor - förenklad ordning och 2004/05:KU26 Vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105). Utskottet hänvisar till denna bedömning och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till närmare behandling.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	DAB-radion, punkt 1 (kd)
	av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K11 yrkandena 1, 2 och 4 samt 2005/06:K12 yrkande 5, bifaller delvis motionerna 2005/06:K11 yrkande 3 och 2005/06:K12 yrkandena 3, 4, 6 och 7 samt avslår motion 2005/06:K12 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I motion 2005/06:K11 lyfts flera problem fram som regeringens ställningstagande till digitalradion för med sig. En olycklig konsekvens är att frekvensutrymmet inte kommer att utnyttjas på bästa sätt, och regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om hur den avser att komma till rätta med detta problem. Andra olyckliga konsekvenser är att Sveriges Radio får svårt att leva upp till och bygga vidare på nuvarande nivå i fråga om sändningar till minoriteter och andra särskilda grupper. Det är därför viktigt att det arbetas för en lösning som gör att dessa sändningar kan fortsätta i det marksända digital-tv-nätet.

Även om det besked som regeringen nu lämnat om digitaliseringen innebär att Digitalradiokommitténs förslag om den privata kommersiella radion inte genomförs bör regeringen enligt min mening fortsätta arbetet med att stärka denna radio och möjliggöra en kommersiell radio med nationella sändningar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Närradiokommission, punkt 3 (kd)
	av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr413 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen har under lång tid inte gjort några beaktansvärda insatser för att stärka närradions ställning. Tankar om hur detta kan ske har framförts i en intern utredning inom dåvarande Kulturdepartementet. Jag anser att regeringen bör tillsätta en kommission för att lägga fram förslag till hur den framtida närradion skall se ut. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna som sin mening.

3.	Lokal-tv, punkt 4 (mp)
	av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr382 yrkande 18 och 2005/06:Kr413 yrkande 5.

Ställningstagande

Föreningar och organisationer har i de s.k. öppna kanalerna möjlighet att göra tv till låg kostnad. Dessa kanaler är viktiga från demokrati- och integrationsperspektiv, men det ekonomiska utrymmet är för snålt. De större kommunerna har möjlighet att ge bidrag till verksamheten, och detta leder till regionala skillnader. Det är viktigt att alla får samma möjligheter att ta del av sådana sändningar, och det bör därför utredas hur ett statligt stöd bör utformas.

4.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 5 (m)
	av Göran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K340 yrkandena 1, 5-7 och 9-13, 2005/06:K388 yrkandena 3, 4 och 7, 2005/06:Kr233 yrkande 29 och 2005/06:Kr413 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla motionerna under denna punkt. I fråga om de motionsförslag som vi anser att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar vi till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande fråga som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2004/05:KU11, 2004/05:KU26 och 2004/05:KU31.

5.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 5 (fp)
	av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K340 yrkandena 1, 5-7, 9 och 11, 2005/06:K388 yrkandena 3 och 7 samt 2005/06:Kr413 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

6.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 5 (kd)
	av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K340 yrkandena 1 och 10, 2005/06:K388 yrkandena 3, 4, 7, 8 och 10 samt 2005/06:Kr413 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla motionerna under denna punkt. I fråga om de motionsförslag som jag anser att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande fråga som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2004/05:KU11, 2004/05:KU26 och 2004/05:KU31.

7.	Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 5 (c)
	av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K372 yrkande 1, 2005/06:K388 yrkandena 7 och 8, 2005/06:Kr334 yrkande 8 och 2005/06:Kr413 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Särskilda yttranden

1.	DAB-radion, punkt 1 (m)
	Göran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Den tioåriga satsningen på DAB-radio står inte i rimlig proportion till utfallet av de förespeglade fördelarna och vi välkomnar att den avbryts. Den tekniska utvecklingen går snabbt och redan nu finns ett antal alternativa, billigare och bättre digitala sändningstekniker. Från moderat utgångspunkt vill vi dock framhålla vikten av att privata lokala, regionala och nationella aktörer, som vill sända radio, får långsiktigt goda villkor för sin verksamhet. Till sådana hör bl.a. långa och ekonomiskt rimliga tillståndsperioder, möjlighet att under löpande koncessionsperiod kunna ändra programprofil och ägarförhållanden, möjlighet att genom nätverkssamarbete sända rikstäckande m.m. Inte minst genom flerfaldiga sändningstekniker och olika plattformar för sådana kan man öppna för ökad konkurrens och mångfald också inom radioområdet samtidigt som det möjliggör ett effektivare utnyttjande av olika tillgängliga frekvensband.

Det besked som regeringen lämnat i skrivelsen innebär att Digitalradiokommitténs förslag om den privata kommersiella radion inte genomförs. Vi anser, liksom tidigare, att det är viktigt att det ges möjligheter till kommersiella radiosändningar. Vi har emellertid inte nu något yrkande i denna fråga.

2.	DAB-radion, punkt 1 (fp)
	Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp) anför:

Folkpartiet har kritiserat regeringen för den ensidiga satsningen på en viss teknik, DAB. Vi har hävdat att staten bör vara neutral i förhållande till olika tekniker och låta programföretag och lyssnare avgöra i stället. Nu har regeringen lyssnat till kritiken och väljer att avbryta den ensidiga satsningen på DAB, vilket framgår av den skrivelse som har lagts på riksdagens bord.

Frågan om vilken teknik som används får inte sammanblandas med vilka resurser Sveriges Radio satsar på exempelvis sändningar på minoritetsspråk, däribland de finskspråkiga sändningarna. Sändningar på minoritetsspråk är, enligt vår uppfattning, en prioriterad del av public service-utbudet alldeles oavsett sändningsteknik.

3.	DAB-radion, punkt 1 (c)
	Kerstin Lundgren (c) anför:

Regeringen framhåller i skrivelsen att den bedömning den gjort av frågan om utbyggnad av DAB-sändningar innebär att det inte är aktuellt att genomföra Digitalradiokommitténs förslag. Ett av dessa förslag avser kommersiella radiosändningar. Att kommitténs förslag inte längre är aktuellt får enligt min mening inte innebära att frågan om kommersiella radiosändningar också faller. Lösningar får i stället sökas i andra former än i dem som kommittén föreslagit. Jag har emellertid inte nu något yrkande i frågan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2005/06:66 Digital distribution av ljudradio.

Följdmotioner

2005/06:K11 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en redogörelse för hur regeringen avser komma till rätta med problemen vad gäller frekvensfrågan.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en redogörelse för hur regeringen tänker säkerställa radioprogrammen för eftersatta grupper.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge SR i uppdrag att distribuera de digitala radiokanalerna via det marksända digital-tv-nätet.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en redogörelse för hur regeringen avser fortsätta arbetet med att stärka privatradion och möjliggöra nationella sändningar.

2005/06:K12 av Birgitta Sellén (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mobila radiosändningar.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av infrastrukturens uppbyggnad för att klara de mobila sändningarna via marknätet.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hela landet skall kunna ta del av alla program som Sveriges Radio sänder.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för hörselskadade att ta del av radiosändningar.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sisuradio.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privat kommersiell radio.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda vilka konsekvenserna blir för radiosändningarna när inte DAB-radion genomförs i landet.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K224 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att förbjuda innehav av s.k. piratkort för att se betal-tv utan att betala.

2005/06:K278 av Staffan Danielsson och Jörgen Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att digital-tv-abonnenter friare skall kunna välja sina kanaler, samt att lokala tv-kanaler flexibelt garanteras kanalutrymme i alla distributionsnät.

2005/06:K339 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medborgarnas valfrihet att välja i utbudet av tv-kanaler måste stärkas så att dagens konkurrensbegränsningar undanröjs.

2005/06:K340 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om formerna för fördelning av sändningstillstånd.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övergången från analog till digital tv.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidpunkten för släckning av det analoga marknätet.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av EU:s tv-direktiv.
9.	Riksdagen beslutar att förändra must carry-skyldigheten i enlighet med vad som anförs i motionen.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionala koncessioner.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koncessioner för fria nationella radiokanaler samt möjligheten till lokala radiostationers nationella samverkan.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även andra sändningstekniker än DAB bör ges likvärdiga existensförutsättningar.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelningen av koncessioner för digitalradion.

2005/06:K372 av Anders Larsson (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att priset på digitalboxar bör sänkas till självkostnadspris.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka för att möjlighet ges att prenumerera på enskilda kanaler till rimligt pris.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att antalet gratiskanaler utökas genom överenskommelser med bra reklamkanaler och attraktiva publika utländska tv-kanaler.

2005/06:K388 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en allsidig och relevant utvärdering av verksamheten hos Granskningsnämnden för radio och TV.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrade regler för reklamtid i den kommersiella radion.
5.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till en avvecklingsplan för koncessionsavgifterna i de s.k. gamla tillstånden för kommersiell lokalradio ned till nivån för de nya tillstånden.
6.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med sådant lagförslag till riksdagen att radio- och TV-lagens regler för televisionen överensstämmer med EG-direktivets maximitider för reklam.
7.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av radio- och TV-lagen enligt vad i motionen anförs om generösare regler för programutbyte i närradion.
8.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring av radio- och TV-lagen så att vidaresändningsplikt i kabelnät skall föreligga för högst två kanaler från Sveriges Television samt att vidaresändningsplikt skall föreligga för Utbildningsradions televisionssändningar i den mån de ligger utanför dessa två SVT-kanaler men att övrigt utrymme i en sådan frekvens inte skall bli föremål för sådan plikt.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskjutande av inledningsfasen av nedsläckningen av det analoga tv-nätet.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en förstärkt valfrihet när det gäller konsumentens möjlighet att välja tv-utbud.

2005/06:So700 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om TV-reklam för alkohol.

2005/06:Kr233 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

29.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om digitaliseringen av marknätet.

2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndigheter skall hjälpa personer som äger rättigheter genom att ingripa mot piratkopiering med programkort.

2005/06:Kr336 av Lars Ohly m.fl. (v):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nedsläckningen av det analoga sändningsnätet måste anpassas till den tekniska utvecklingen.

2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):

18.	Riksdagen tillkännager för regeringen som mening att regeringen låter utreda förutsättningar för ett statligt stöd till öppna kanaler i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:Kr413 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det så kallade riksförbudet för lokalradion.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättande av en närradiokommission.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga besked om digitalradions framtid.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansieringen av lokal-TV.