Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (prop. 2005/06:39)

Betänkande 2005/06:SkU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (prop. 2005/06:39)(pdf, 3 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:9 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (prop. 2005/06:39)

Beslut

Skattefrågor med anledning av nya aktiebolagslagen (SkU9)

Inkomstskattelagen och kupongskattelagen ändras med anledning av den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ) samt vissa andra frågor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2006.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionerna i behandlade delar. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 2

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-11-24
Justering: 2005-12-01
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-06
Trycklov: 2005-12-06
Betänkande 2005/06:SkU9

Alla beredningar i utskottet

2005-11-24

Skattefrågor med anledning av nya aktiebolagslagen (SkU9)

Inkomstskattelagen och kupongskattelagen ändras med anledning av den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23) samt vissa andra frågor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2006. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-12-14
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:SkU9, Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (prop. 2005/06:39)

Debatt om förslag 2005/06:SkU9

Webb-tv: Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (prop. 2005/06:39)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Olovsson (S)
Anf. 87 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Riksdagen har tidigare beslutat om en ny aktiebolagslag som träder i kraft den 1 januari nästa år, alltså om några veckor. Det innebär att vi får ett nytt, modernt och effektivt regelverk för det svenska näringslivet. Målsättningen med lagen har varit att förenkla för små och medelstora företag och regelverket ska förhindra brottslighet och oegentligheter i företagssektorn. I skattelagstiftningen finns det förstås en mängd kopplingar till aktiebolagslagen. Därför behövs det nu även en del följdförändringar i inkomstskattelagen och kupongskattelagen. Det handlar framför allt om rent språkliga anpassningar men också om några innehållsmässiga förändringar, exempelvis frågan om att det nominella värdet på aktier försvinner och att vi i stället inför ett kvotvärde. En aktie ska alltså inte ha något nominellt värde utan kommer i stället att utgöra en viss andel, en kvot, i bolaget. Det är väl den förändringen i aktiebolagslagen som nu också i sin förlängning har väckt lite intresse i det betänkande som vi nu debatterar. Det faktum att vi inte behåller det nominella värdet på aktier gör att vi bedömer att reglerna om en kontantgräns vid andelsbyten inte längre är ändamålsenliga. Vi kommer inom kort att få höra vad några av de borgerliga partiernas representanter och möjligen också någon från Vänsterpartiet har att säga om behovet av en retroaktiv lagstiftning på detta område. För vår del nöjer vi oss med att konstatera att det i dagsläget inte är aktuellt med retroaktivitet när det gäller kontantbegränsningsregeln. Dels pågår flera rättsprocesser som det är klokt att invänta, dels bereder regeringen frågan och avser att återkomma i ett annat sammanhang. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 88 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! De materiella förändringar som görs i skattelagstiftningen med anledning av den nya aktiebolagslagen står hela utskottet bakom. Av den anledningen finns det inte heller något säryrkande. Däremot har vi från alliansens sida med förvåning noterat att regeringen inte i detta sammanhang har återkommit till frågan om retroaktivitet beträffande de fall där kontantgränsen vid andelsbyten har lett till en kraftig pomperipossaeffekt, det vill säga att man har fått erlägga skatt långt över vad en reavinst på försålda andelar har inneburit. Det handlar om en handfull personer som har råkat väldigt illa ut. I samband med avyttring av deras företag har det funnits en kontantdel, och de har fått motta andelar i ett nytt företag och inte kunnat sälja dessa andelar. Dessa andelar har sedan av Skatteverket åsatts ett värde som på grund av framför allt den nedgång som skedde i IT-sektorn varit oerhört högt. Sedan har man debiterats skatt för den skenbara vinst som man har gjort. Men man har debiterats skatt, och på det sättet uppstod det faktiskt ett antal fall där pomperipossaeffekten uppgick till ca 1 000 %. Beträffande just detta extremfall har det sedan kunnat noteras att när den slutliga avyttringen kom att ske kom pomperipossaeffekten att bli ett gott stycke över 100 %. Men hela den så kallade reavinsten kom att gå till skatt. Som Fredrik Olovsson anger är det rättsligt fortfarande inte fullständigt klarlagt hur lagen skulle tolkas. Det kommer rättsutslag som kan vara av intresse i sammanhanget. Men av större intresse är dock att utskottet tidigare i sin skrivning har angett att regeringen borde återkomma med en lösning här, och denna skrivning har faktiskt varit enig. Det var väl mer eller mindre utlovat att en sådan lösning skulle komma. Då är det anmärkningsvärt att regeringen, när man nu hade ett osökt tillfälle att återkomma i samband med denna förändring av skattelagen, inte återkom utan i stället hänvisar till att frågan om retroaktivitet ska avgöras i ett senare sammanhang. Och vi har i ett särskilt yttrande skrivit att när nu utskottet accepterar att frågan ska behandlas i ett senare sammanhang så vill vi påminna om utskottets tidigare skrivning att regeringen borde ha återkommit till riksdagen med ett förslag under våren 2005. Det är så det står i utskottets betänkande. Det är alltså väldigt angeläget att regeringen nu uppmärksammar den opinion som finns i riksdagen för att snarast återkomma. Sedan vill jag notera att frågan i det särskilda yttrandet har kommit att beskrivas lite felaktigt på grund av att den kd-motion som det särskilda yttrandet utgår från också innehåller felaktigheter där det står talat om latent skatt från den första affären. Det är alltså inte fråga om latent skatt, utan det är fråga om skatt som är debiterad, och det är en väldigt stor skillnad eftersom de som har drabbats faktiskt har fått rättsutslag om att de ska betala en skatt på en skenbar vinst.
Per Rosengren (V)
Anf. 89 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag vill kommentera det sistnämnda om att frågan i det särskilda yttrandet "har kommit att beskrivas" felaktigt. Jag har trott att det är vi här i kammaren som lägger särskilda yttranden och att vi läser igenom dem och står för vad som står där. Men så är det tydligen inte på den borgerliga sidan. Man vet inte vad man skriver i sina särskilda yttranden. Då får man i kammaren rätta sig själv. Ärendet som sådant är rätt beskrivet av Lennart Hedquist. Dock har vi faktiskt en domstolsprövning just när det gäller värderingen av aktierna. Därför tycker jag att det är ganska lämpligt att avvakta kammarrättens dom för att se om hela den här problematiken löses utan att vi går in med en retroaktiv lagstiftning. Om kammarrätten ger den klagande rätt i detta fall löses problematiken på ett väldigt enkelt sätt. Vi slipper gå in och ändra lagstiftningen retroaktivt, vilket naturligtvis annars skulle kunna vara ganska jobbigt och medföra en massa arbete. När ärendet ändå ligger i kammarrätten kan vi inte förstå varför man i nuvarande läge ska gå in och skapa en retroaktiv lagstiftning. Sedan får vi naturligtvis se. Om det - som det också står i betänkandet - behövs en översyn av detta när kammarrätten har avkunnat sin dom finns det redan i dag en beredskap för detta i Regeringskansliet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Dock är det lite märkligt att i det särskilda yttrande skriva att regeringen "gör den märkliga bedömningen". Jag tycker, som sagt, inte att det är märkligt att avvakta en dom. Den domen skulle eventuellt också kunna innebära att ett antal andra fall när det gäller optioner också omfattas om de på samma sätt varit felaktigt värderade. Då löser vi inte bara det problem som är aktuellt här utan kanske också ytterligare problem genom kammarrättens dom.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 90 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Per Rosengren väljer att polemisera mot sig själv. Han har ju varit med om att anta utskottsskrivningar där vi mycket tydligt har bett regeringen återkomma med en lösning på problematiken. Att det skulle ske i form av retroaktivitet i lagstiftningen har varit fullständigt klart. Nu kan man luta sig mot att det, förhoppningsvis, kommer ett utfall i rättsinstansen som gör att frågan kan lösas på det sätt som Per Rosengren anger. Men det är alldeles uppenbart att detta, om så inte sker, för dem som blivit drabbade på det här sättet endast kan lösas genom retroaktivitet i lagstiftningen. Sådan retroaktivitet har vi ju haft i andra sammanhang när det har varit till förmån för den skattskyldige. Per Rosengren gör sak av att jag i fråga om det särskilda yttrandet uttryckte mig i passivum, att det har kommit att beskrivas fel. Självfallet borde jag kanske ha varit ännu tydligare för att Per Rosengren skulle förstå att jag själv när jag läste igenom texten och gjorde en del andra ändringar i yttrandet inte upptäckte denna felaktighet. Jag brukar faktiskt försöka vara en noggrann person. Men i det här fallet var det ett förbiseende. Jag har noterat att det förbiseendet tydligen lever kvar på grund av att den kd-motion som texten delvis utgår från hade samma fel. Men det försvarar inte att jag var slarvig när jag läste igenom det hela.
Per Rosengren (V)
Anf. 91 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag hoppas verkligen inte att domstolen ska göra ett "utfall" - möjligen ett utslag. Det vore förfärligt om den gjorde ett utfall - mot vad vet jag inte. Jag går tillbaka till sakfrågan. Återigen: När kammaren förra gången fattade beslut om att regeringen skulle återkomma var det inte bekant att ett ärende var på väg i kammarrätten. Men nu när det är bekant tycker jag att det är väldigt viktigt att avvakta den behandlingen, mycket därför att det på det sättet blir så mycket enklare. Vi slipper ju ändra lagstiftningen och så vidare. Viktigast är väl trots allt att frågan får en lösning, förhoppningsvis genom kammarrättens behandling. Om inte återkommer väl frågan hit. Jag ser faktiskt inte något problem där.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 92 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Det är trevligt att Per Rosengren i dag är på humör när det gäller att märka ord. Jag ska gärna tillstå att det självfallet är ett utslag från domstolen som vi väntar på. Det kommer i så fall att kunna ge ett bättre utfall för berörda.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 93 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det finns egentligen ingen anledning att förlänga debatten eftersom den, tycker jag, har varit rätt klargörande mellan Lennart Hedquist och Per Rosengren. Jag skulle ändå vilja ha ett förtydligande från representanten för regeringspartiet. Delar han den uppfattning som Per Rosengren här har gett vid handen? Givet är att om det blir ett utslag i kammarrätten borde detta vara normgivande. Om inte kommer ärendet skyndsamt att återkomma till kammaren för avgörande. Jag vänder mig alltså till Fredrik Olovsson.
Per Landgren (Kd)
Anf. 94 Per Landgren (Kd)
Herr talman! I motionsform har vi i alliansen tidigare krävt - utskottet har också uttalat sig och nu senast kräver Kristdemokraterna i en motion - att den kontantbegränsningsregel som nu slopas också slopas retroaktivt. Jag tänker mig att det inte kan vara rimligt, och ännu mindre rättfärdigt, att företagare som råkat ut för en orimlig beskattning - realiserad sådan, inte bara latent; någon gång var den latent men tvingades att bli realiserad - ska tvingas betala. Visst, kammarrättens dom ska inväntas. Utgångspunkten är den lagstiftning som då gällde. Nu ändrar vi den, men vi skulle väl ändå kunna få ett besked. Är detta en tingens ordning som är rättfärdig eller inte? Någonting kan väl den samlade vänstern ändå säga rent kvalitativt om den här typen av ärenden. När det gäller den så kallade kontantbegränsningsregel i aktiebolagslagen som nu slopas undrar jag om inte Per Rosengren eller Fredrik Olovsson kunde säga att konstruktionen i lagtexten var fel redan från början. Den har varit fel hela tiden. Ja, den har varit så fel att den har lett till fall som inte blivit rättsfall. Men det reella värdet har naturligtvis varit oerhört mycket större än det nominella värdet. Kontantbegränsningsregeln har då kommit att innebära enormt mycket och har egentligen varit genant för svensk skattelagstiftning och därmed för Sveriges riksdag. Syftet med regeln har varit att tvinga fram reavinstbeskattning vid försäljning av företag eller vid skiften på olika sätt. Men i och med att det föreskrevs 10 % av det nominella värdet har det blivit direkt skadligt och en orättfärdig reavinstbeskattning, även när det inte varit den här typen av pomperipossafall. Ett erkännande här vore på sin plats. I slutet av 1990-talet gjordes det, som vi hört, många företagsaffärer - inte minst inom IT-sektorn eftersom branschen då var under ett starkt omvandlingstryck. Man kunde få betalt i aktier i det köpande företaget och samtidigt vara förhindrad av köpeavtalet att omedelbart sälja aktierna. Det blev pomperipossaaffärer när man inte upprättade dubbla avtal. När aktierna minskade i värde stod man tomhänt, så när det står mellan rättfärdighet och rättvisa å ena sidan och makt å andra sidan bör vi välja rättfärdighet och rättvisa.
Per Rosengren (V)
Anf. 95 Per Rosengren (V)
Herr talman! Per Landgren fortsätter att prata om latent skatteskuld. Det är alltså inte fråga om latent skatteskuld. Den blir direkt debiterad till det värde som man bestämmer vid andelsbytet. Det är inte fråga om någon latent skatteskuld. Det är en definitiv skatteskuld. Sedan går det alltså inte att kvitta i systemet i nästa led, när värdet går ned. Stryk det där med "latent", för det gäller inte. Fel från början - jaha. Var det inte en enig riksdag som antog den här kontantandelsprincipen, som i sin tur byggde på ett EU-direktiv som man i och för sig kan ifrågasätta huruvida det tolkades riktigt? Vi hörde ingenting då från de borgerliga om att det var fel från början. Det är först när det här som ingen kunde förutse inträffade som det blev ett problem, tillsammans med övriga pomperipossaaffärer. Eftersom riksdagen enigt har uttalat att detta är ett problem tror jag att alla uppfattar det på det sättet. Vänsterpartiet har åtminstone hela tiden uppfattat det på det viset och drivit frågan, och vi vill ha en förändring till stånd. Men om det var så fel från början, Per Landgren, varför ställde sig då Kristdemokraterna bakom den här lagstiftningen från början? Här står Per Landgren och orerar om hur orättfärdigt det är och det ena med det andra. Han drar väldigt stora växlar på detta. Men ni har ju varit med på lagstiftningen som sådan?
Per Landgren (Kd)
Anf. 96 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Det är inget orerande. Om man identifierar orättvisa och orättfärdighet ska man också stå för det. Det säger ju Rosengren själv, herr talman, att han har gjort. Det gäller då för Vänsterpartiet. Men vilken kamp har vi inte haft i utskottet för att baxa det ända hit. Vi får se hur långt vi kommer. Sedan är det klart att det har handlat om realiserade skatteskulder. Rosengren kan gärna få utnyttja detta in i det sista. Och det är ju det värsta - när de realiseras naturligtvis.
Per Rosengren (V)
Anf. 97 Per Rosengren (V)
Herr talman! Det där sista förstod jag över huvud taget inte. Men vi kan väl enas om att riksdagen har beställt en förändring av detta. Nu ligger det alltså ett förslag - eller det ligger två mål i kammarrätten som behandlar detta. Låt oss då avvakta dem. Är det så att man kan lösa det här retroaktivt genom ett domstolsutslag är det mycket bättre och lämpligare än att vi löser det genom att gå in i en ganska krånglig lagstiftning. Vi identifierade det här problemet också när det verkligen blev aktuellt. Men det är något annat att gå in och säga att detta var fel från början och liksom försöka svära sig fri och säga: Vi har hela tiden insett detta. Så var det inte. Ni borgerliga var med på den här lagstiftningen fullt ut från början. Så försök inte stå här och moralisera på det sätt som ni gör i denna fråga. Det ger bara en lite fadd smak i munnen.
Per Landgren (Kd)
Anf. 98 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Rosengren får gärna stå kvar. Alla utgår vi från moral och etik när vi bedömer handlingar, när vi bedömer lagstiftning. Skulle då ett parti ensamt stå för moraliserandet när alla utgår från etik och moral? Det kan vara mer eller mindre omedvetet. Det kanske är omedvetet från Rosengrens sida. Herr talman! Om jag skulle följa Rosengrens debatteknik skulle jag markera ord här och säga: Det ligger tydligen ett förslag hos kammarrätten. Och så rättar han sig själv. Och så ska jag då bita mig fast i den där felsägningen. Någon gång kan det bli fel, Rosengren, även i dina repliker. Och någon gång kan det bli fel i särskilda yttranden också. Det är klart vi inte svär oss fria från fel. Men så snart vi kan identifiera fel ska inte statsmakterna av någon typ av prestigeskäl vara ihärdiga in i det sista utan erkänna att här har det blivit fel. Kontantbegränsningsregeln var felaktigt formulerad. Den utgick från det nominella värdet. De reella värdena kan ha varit skyhöga, och de har ju varit det, i fall då det inte av andra skäl, av integritetsskäl eller av någon typ av privata sekretesskäl, inte har kommit till domstol utan då man helt enkelt har fått finna sig i effekterna av en felaktig lagstiftning. Nu rättar vi till det här. Det är bra.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-12-14
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Följdändringar med anledning av den nya aktiebolagslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag till följdändringar med anledning av den nya aktiebolagslagen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:39 i denna del.
  2. Kontantgränsen vid andelsbyten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag att den s.k. kontantgränsen skall slopas.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:39 i denna del och avslår motion 2005/06:Sk2.
  3. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
    2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med de ändringarna att 10 kap. 3 § får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag) och att ändringen i 57 kap. 2 § utgår ur förslaget.
    Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2005/06:22 i denna del och 2005/06:39 i denna del.