Vissa skolfrågor
Betänkande 1991/92:UbU4
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU04
Vissa skolfrågor
Innehåll
1991/92 UbU4
Motionerna
1989/90:Ub208 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i förläggningen av undervisningstiden vid lantbruksskolorna att krav på flexibilitet uppfylls, i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub111 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att grundvuxlärare med lång erfarenhet ges möjlighet att förklaras kompetenta som lärare i "svenska för invandrare".
1990/91:Ub202 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att eleverna ges läxor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föreskrifter om läxor skall finnas i läroplanen.
1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans arbetsmiljö och ansvaret för denna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevskyddsombud på alla stadier eller i andra hand föräldraombud för de elevgrupper som ej har rösträtt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att decentralisera beslut om skolan ända ner till den enskilda skolans styrelse, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans elevantal.
1990/91:Ub210 av Gullan Lindblad och Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering och utökning av skolundervisningen om HIV och sexuellt överförbara sjukdomar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So405.
1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att varje ämne har en egen kursplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att garantera eleverna rätt till viss minsta undervisningstid i varje enskilt ämne, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter på högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande utbildning efter årskurs 9, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassad studiegång, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella studieplaner.
1990/91:Ub212 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett ordinarie ämne i grundskolan.
1990/91:Ub213 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till språkfrämjande försöksverksamhet för lågstadiet.
1990/91:Ub214 av Ulla Tillander och Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningen för vuxna utvecklingsstörda på lanthushållsskolan i Hammenhög.
1990/91:Ub216 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.
1990/91:Ub217 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvar att förebygga att ungdomar får missbruksproblem. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So215.
1990/91:Ub220 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för vidareutbildning av lärare och information till elever om hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So420.
1990/91:Ub222 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att det nya skolverket får i uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.
1990/91:Ub224 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i konsumentekonomi.
1990/91:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motiven för ett nytt betygssystem, 2. att riksdagen beslutar införa ett nytt betygssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub226 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om HIV/aids i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So424.
1990/91:Ub232 av Berith Eriksson (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om undervisning om samer inarbetas i den kommande läroplanen för skola och barnomsorg.
1990/91:Ub235 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka bibelns ställning i skola och religionsundervisning.
1990/91:Ub236 av Marianne Andersson i Gislaved m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de fackliga organisationerna ges möjlighet att komma in på skolorna och informera om arbetslivet och dess lagar och avtal.
1990/91:Ub238 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kost och motion, särskilt i skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So428.
1990/91:Ub239 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av de svenska läroböckerna med avseende på islam och muslimer. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolans huvuduppgift -- överordnad andra uppgifter -- skall vara att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning som ger alla elever möjlighet att utvecklas optimalt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klara mål för skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att skilja på målen för omsorg och utbildning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande utbildning.
1990/91:Ub242 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i den läroplansöversyn som är en följd av riksdagens beslut med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan skall ingå att lämna förslag om den naturorienterande sektorns konstruktion, religionskunskapens ställning och en utökad språkundervisning.
1990/91:Ub244 av Marianne Carlström och Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar på högstadiet för att möta behoven hos de elevkullar som om några år kommer att innehålla en större spridning i åldrar mellan eleverna i en årskurs.
1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommunala musikskolan skall garanteras fortleva genom att ingå i det kommunala offentliga skolväsendet.
1990/91:Ub248 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningen i religionskunskap i grundskolan.
1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en friare grundskola.
1990/91:Ub252 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i läroplanen för grund- och gymnasieskolan så att en nödvändig flexibilitet i språkutbildningen uppnås.
1990/91:Ub258 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågor om etik, moral och livskvalitet skall ges ett ökat utrymme i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So451.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om engelska i årskurs 1 på lågstadiet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare ett obligatoriskt främmande språk på högstadiet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
1990/91:Ub265 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om massmediekunskap.
1990/91:Ub271 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens betydelse för de ungas fostran och som grund för deras uppfattning om moral och etik.
1990/91:Ub272 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt kulturutbyte för grundskoleelever.
1990/91:Ub274 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasial trafikant- och förarutbildning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.
1990/91:Ub276 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet maskinskrivning i den förestående läroplansöversynen.
1990/91:Ub282 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning om värderingar i skolan samt om behovet av utvecklat samarbete mellan skola, polis och kriminalvård, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en riksomfattande informationskampanj mot mobbning samt om vikten av skolprogram mot mobbning och våld i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ju821.
1990/91:Ub285 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om radikalt förbättrade möjligheter till studier i andra länder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de som studerar på högstadiet eller gymnasiet ges rätt att studera ett år utomlands. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U511.
1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsättningar bör ges att införa flyktingkunskap i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.
1990/91:Ub289 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikkunskap i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T425.
1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av kristendomsundervisningens innehåll och utformning som anges i motionen, 2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.
1990/91:Ub295 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning och uppförande inom grundskolan.
1990/91:Ub297 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fredsundervisning i skolan.
1990/91:Ub303 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en garanterad minsta undervisningstid, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "tid till förfogande" i grundskolan.
1990/91:Ub306 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för elever med svåra läs- och skrivsvårigheter med de inslag som tagits upp i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur elever med svåra läs- och skrivsvårigheter skall få tillgång till läromedel inlästa på band.
1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hemspråken skall ha centralt fastställda tim- och läroplaner, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utvärdering av hemspråksundervisningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av behörighetsreglerna för hemspråkslärare.
1990/91:Ub310 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård, Östergötland.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskolans uppdelning i stadier, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän och särskild kurs i grundskolan, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsformerna i grundskolan och gymnasieskolan.
1990/91:Ub315 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studiegång, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en studieplan för varje elev.
1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med införande av ordningsbetyg i grundskolan i Storstockholmskommunerna.
1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna.
1990/91:Ub322 av Birger Hagård (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av skolexamen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att avkorta läsåret för avgångsklasserna i grundskolan och gymnasiet.
1990/91:Ub324 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ANT-undervisning samt lärarutbildningen.
1990/91:Ub327 av Elisabeth Fleetwood och Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommunerna information om och uppmuntran att inrätta vertikala skolor.
1990/91:Ub331 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur giltig respektive ogiltig frånvaro skall kunna redovisas på samtliga betyg givna inom grund- och gymnasieskolan.
1990/91:Ub332 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning inom hela grundskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i uppförande inom hela grundskolan, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur skolk skall kunna följas upp.
1990/91:Ub333 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade valmöjligheter i språkstudierna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkundervisning i sammanhållna kurser.
1990/91:Ub336 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i grundskolan.
1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap, 3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr 80 kan uppnås.
1990/91:Ub339 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkande av de nordiska grannspråkens ställning i utbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U534.
1990/91:Ub341 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär särskilda medel till Tom Tits verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub803 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning rörande dyslexi i den reguljära lärarutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då skolan fördelar sina resurser.
1990/91:Ub807 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande alkoholinformationen i skolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor för lärare, journalister, socionomer m.fl. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So239.
1990/91:Ub808 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlevnadsundervisningen i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So448.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försök på frivillig basis med ett praktikår införs i åk 8 eller åk 9 och att andra försök/projekt stimuleras, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen, 10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att musikskolan omfattas av det offentliga skolväsendet, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationalisering, solidaritet, fredsundervisning, hushållning och konsumentkunskap.
1990/91:Ub814 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om adekvat utbildning och fortbildning för berörda lärare på alla nivåer fr.o.m. förskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att samordna all kunskap och erfarenhet för att tidigt upptäcka barn med dyslexi, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om upphovsrätt för talböcker till dyslektiker, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygsättning, skolprov och antagningsprov till skolor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta anvisningar och handlingsplaner i skolan för att åtgärda problemen med läs- och skrivsvårigheter.
1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.
1990/91:Ub818 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolan och i lärarutbildningen.
1990/91:Ub819 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett handlingsprogram för hur dyslexiproblemet skall behandlas.
1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapsutbildningen i grundskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av matkvalitet i skolmåltiden samt hos regeringen hemställer om att skolverket får i uppdrag att utarbeta en näringsriktig basstandard för skolmåltider, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ämnet kostkunskap ingår i förskollärarutbildningen.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuellt utformat studieprogram, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om start av undervisning i engelska från första klass, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubbla tillval på grundskolans högstadium, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolors möjlighet att välja annat språk än engelska som första främmande språk, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubblat timtal för B- och C-språk, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om östeuropeiska språk som tillval på grundskolan.
Utskottet
I det följande behandlar utskottet ett antal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1989/90 och riksmötet 1990/91.
Regeringen beslutade den14 februari 1991 att tillkalla en kommitté för att utarbeta dels förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet, dels förslag till riktlinjer och modeller för kursplaner, dels ock förslag till timplaner för grundskolan (dir. 1991:9). Arbetet skall vara slutfört senast den1 september 1992.
I direktiven till den s.k. läroplanskommittén har regeringen bl.a. angett definitioner på vad som skall finnas i skollagen, i mål och riktlinjer, i kursplaner, i kommentarer, i skolplan och i lokala arbetsplaner.
Mål och riktlinjer skall utfärdas av regeringen sedan riksdagen fått möjlighet att ta ställning till de grundläggande principerna i dessa. Mål och riktlinjer skall ha en styrande funktion i förhållande till kursplanerna. De får således inte vara så allmänt formulerade att de i praktiken inte kan fungera som styrinstrument. De skall också vara utvärderingsbara. Kursplaner som gäller för hela landet skall avse mål och riktlinjer för samt innehåll i enskilda ämnen och ämnesområden. De skall utarbetas av skolverket enligt regeringens riktlinjer. Lokala kursplaner skall utarbetas av kommunen enligt regeringens riktlinjer. Till stöd och hjälp för arbetet i skolan skall det finnas särskilda kommentarer som förklarar syfte och motiv med måldokumenten och ger exempel på hur dessa kan konkretiseras. Skolplan skall fastställas av kommunfullmäktige och ange hur kommunens skolväsen skall gestaltas och utvecklas. Slutligen skall lokala arbetsplaner utarbetas. De skall innehålla de konkreta målen för verksamheten vid enskilda skolenheter.
Skolans mål och organisation
I ett stort antal motioner behandlas frågor om skolans mål och organisation, dvs. generella principer för undervisningen. Skolans mål och huvuduppgift tas upp i motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 1, skolans arbetsformer i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 11, högstadiets organisation i motion 1990/91:Ub244 (s), kursplan för varje ämne i motionerna 1990/91:Ub211 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis, individuella studieplaner i motionerna 1990/91:Ub211 yrkande 7, 1990/91:Ub315 yrkandena 1 och 2 (båda m) samt 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 6, kompletterande utbildning i motionerna 1990/91:Ub211 yrkande 4 och 1990/91:Ub241 yrkande 12 (båda m), anpassad studiegång i motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 6, praktikår i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 3, alternativkurser i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 10, läxor i motion 1990/91:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2, skolplikt i motion 1990/91:Ub250 (mp) yrkande 1, skolexamen och avkortat läsår i motionerna 1990/91:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2, musikskolan i motionerna 1990/91:Ub247 yrkande 2 och 1990/91:Ub813 yrkande 11 (båda mp), decentraliserat beslutsansvar i motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 3 och 4, religionskunskap i motionerna 1990/91:Ub336 (m), 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub248 (c) och 1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis, estetiska ämnen och rörelse i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis, maskinskrivning i motionerna 1990/91:Ub212 (s) och 1990/91:Ub276 (fp), massmediekunskap i motion 1990/91:Ub265 (mp), etiska frågor i motionerna 1990/91:Ub258 och 1990/91:Ub271 (båda m) samt 1990/91:Ub282 (c) yrkande 2, fredsfrågor i motionerna 1990/91:Ub297 (s) och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12, flyktingkunskap i motion 1990/91:Ub288 (mp) yrkande 2, hälsofostran i motion 1990/91:Ub238 (fp) yrkandena 1 och 3, hushållning och konsumentkunskap i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12, alkohol, narkotika och tobak (ANT) i motionerna 1990/91:Ub818 (s), 1990/91:Ub217 och 1990/91:Ub807 yrkande 1 (båda m) samt 1990/91:Ub324 (fp, c, mp), sex- och samlevnadsundervisning i motionerna 1990/91:Ub210 och 1990/91:Ub808 yrkande 1 (båda m), 1990/91:Ub220 delvis och 1990/91:Ub238 yrkande 2 (båda fp) samt 1990/91:Ub226 (c), trafikantutbildning i motionerna 1990/91:Ub289 (m), 1990/91:Ub222 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub274 (c) och undervisning om samer i motion 1990/91:Ub232 (v) yrkande 2.
Utan att i sak ha bedömt något av de i det föregående redovisade motionsyrkandena om skolans mål och organisation föreslår utskottet med hänvisning till pågående beredningsarbete att riksdagen avslår ifrågavarande motionsyrkanden.
Till detta vill utskottet lägga följande. I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 anförs bl.a. att en ny läroplan för grundskolan med tydlig kunskapsprofil kommer att utarbetas. Enligt vad utskottet erfarit kommer läroplanskommittén att få nya direktiv för sitt fortsatta arbete.
Skolans språkundervisning
I motionerna 1990/91:Ub213 (m), 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 4 föreslås att undervisning i engelska skall införas redan i årskurs 1 på grundskolans lågstadium. Möjligheten att studera ytterligare ett eller två språk som tillval på grundskolans högstadium tas upp i fyra motioner, nämligen 1990/91:Ub333 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub823 (fp) yrkandena 3 och 10, 1990/91:Ub259 (c) yrkande 5 och 1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis. Enligt motionerna 1990/91:Ub252 (m) och 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 4 bör det vara möjligt att studera ett annat språk än engelska som första främmande språk. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 8 föreslås att den försöksverksamhet som för närvarande bedrivs med dubbelt timtal för B-språk och C-språk i gymnasieskolan skall få utökas. De nordiska språken tas upp i motion 1990/91:Ub339 (c). De bör enligt motionärerna få en starkare ställning i utbildningen. Slutligen förordas i motion 1990/91:Ub333 (m) yrkande 2 att alternativkurser bör finnas i samtliga språk.
Utskottet vill hänvisa till direktiven till läroplanskommitténs arbete (dir. 1991:9). Mot bakgrund av krav på internationell anpassning av utbildningen bör språkprogrammen i såväl grundskolan som gymnasieskolan förstärkas, framhålls i direktiven. Kommittén bör för grundskolans del pröva möjligheten att börja undervisning i engelska redan i årskurs 1.
Med hänvisning till det anförda och det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår ifrågavarande motionsyrkanden i vad gäller skolans språkundervisning.
Skolans undervisning i vissa andra ämnen
Kristendomsundervisningens innehåll och det kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap tas upp i tre motioner, nämligen 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337 yrkande 1 (båda m) samt 1990/91:Ub235 (m, c). I motion 1990/91:Ub216 (fp) delvis understryks vikten av att gymnastik ingår som ett moment i ämnet idrott.
När det gäller frågor om kursplaner för undervisningen vill utskottet ånyo hänvisa till direktiven till läroplanskommittén och det beredningsarbete som pågår. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub235, 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337 yrkande 1.
Vissa timplanefrågor när det gäller grundskolan
I ett antal motioner tas vissa timplanefrågor upp. Den nuvarande stadieindelningen i grundskolan bör upphöra enligt motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 9. En garanterad minsta undervisningstid i varje enskilt ämne föreslås i motionerna 1990/91:Ub211 yrkande 2 och 1990/91:Ub303 yrkande 1 (båda m). I sistnämnda motion (yrkande 2) föreslås även att "tid till förfogande" skall införas i grundskolans timplan. Vidare föreslås i motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 3 utökad tid för tillvalet på högstadiet. Slutligen begärs i tre motioner, nämligen 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub820 yrkande 1 (samtliga c) att ämnet hemkunskap skall få utökad undervisningstid i grundskolan och att undervisningen bör ske i sammanhängande arbetspass.
Som utskottet anfört i det föregående skall läroplanskommittén enligt regeringens direktiv lägga fram förslag till timplaner för grundskolan. Bl.a. bör kommittén därvid pröva om den nuvarande stadieindelningen i grundskolan kan upphöra. Med hänvisning härtill och till det beredningsarbete som sker inom regeringskansliet när det gäller grundskolans timplan föreslår utskottet att riksdagen avslår ifrågavarande motionsyrkanden.
Vissa lärarutbildningsfrågor
I ett antal motioner om skolans undervisning behandlas även vissa lärarutbildningsfrågor. Således begärs i motionerna 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3 delvis samt 1990/91:Ub815 delvis (samtliga m) att åtgärder vidtas för att förbättra grundutbildningen för lärare i religionskunskap. I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 4 understryks vikten av att ämnet kostkunskap ingår i förskollärarutbildningen. En förbättrad utbildning och ökade informationsinsatser när det gäller alkoholfrågor samt sex- och samlevnadsfrågor föreslås i motionerna 1990/91:Ub807 (m) yrkande 2 och 1990/91:Ub220 (fp) delvis.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att kommunerna och andra utbildningshuvudmän har ansvar för verksamheten i skolan inom de ramar som riksdagen och regeringen lägger fast i bl.a. skollag och läroplaner. Enligt direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:9) skall de nya läroplanerna ange mål och riktlinjer för utbildningen, vilka huvudsakligen riktas direkt till lärarna. I riksdagens beslut om ansvaret för skolan slås vidare fast att den grundläggande lärarutbildningen är ett viktigt medel att garantera en likvärdig utbildning i alla delar av landet. Mot bakgrund av bl.a. detta beslut har regeringen den12 september 1991 beslutat tillkalla en särskild utredare för att göra en analys av de krav som måste ställas på lärarnas kunskap och kompetens och lägga fram de förslag som analysen föranleder (dir. 1991:87). Enligt direktiven skall denna analys bl.a. ske i anslutning till det arbete som nu pågår i läroplanskommittén. Arbetet skall bedrivas så att förslagen kan läggas fram senast den2 november 1992.
Med hänvisning till att frågor om lärarnas kunskap och kompetens är föremål för beredning föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3 delvis, 1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub820 yrkande 4.
Betygsfrågor
I motionerna 1990/91:Ub225 (m) yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 4 föreslås införandet av ett nytt betygssystem. Enligt motionärerna bör det nuvarande relativa betygssystemet ersättas med ett mål- eller kunskapsrelaterat betygssystem. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 9 hävdas att betyg inte skall sättas i grundskolan. Enligt motionärerna innebär betygsättningen av eleverna att lärarna tvingas ge avkall på sina försök att förverkliga de övergripande målen i läroplanen. I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub295, 1990/91:Ub320 yrkande 1 och 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2 (samtliga m) föreslås att betyg i ordning och uppförande återinförs i grundskolan. Frågan om hur elevernas frånvaro -- giltig resp. ogiltig -- skall redovisas i betygen tas upp i motion 1990/91:Ub331 (m). I motion 1990/91:Ub814 (mp) yrkande 4 efterlyses centrala anvisningar för hur elever med läs- och skrivsvårigheter skall behandlas vid bl.a. betygsättningen. Slutligen uppmärksammas i motion 1990/91:Ub216 (fp) delvis betyget i ämnet idrott och dess betydelse vid intagningen till gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen tillkallade den 24 oktober 1990 en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62). Enligt direktiven bör den s.k. betygsberedningen utgå från att de relativa betygen skall avskaffas. Istället bör det finnas andra betyg på grundskolans högstadium, i gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Det anförs vidare i direktiven att det är viktigt att arbetet i skolan leder till att eleverna når upp till en given kompetensnivå i form av kunskaper och färdigheter. För detta fordras att läraren bedömer hur elevernas kunskaper och färdigheter förhåller sig till uppställda mål. Enligt direktiven skall betygsberedningen även analysera konsekvenserna av ett borttagande av betygen som urvalsgrund vid intagningen till gymnasieskolan.
Regeringen har den 5 juni 1991 utsett betygsberedningens ledamöter till referensgrupp för läroplanskommittén. Enligt tilläggsdirektiv (dir. 1991:53) till betygsberedningen skall dess arbete samordnas tidsmässigt med läroplanskommitténs arbete. Vidare kommer enligt vad utskottet erfarit betygsberedningen att få nya direktiv för sitt fortsatta arbete.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete i vad avser ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub320 yrkande 1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och 1990/91:Ub821 yrkande 4.
Dyslexi
I ett antal motioner, nämligen 1990/91:Ub306 (fp) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 7, 1990/91:Ub814 (mp) yrkandena 1, 2, 3 och 5, 1990/91:Ub819 (c) samt 1990/91:Ub803 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder vidtas för att underlätta skolsituationen för elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Det gäller främst frågan om stödundervisning och specialundervisning för elever med dessa svårigheter, lämpliga läromedel, bl.a. talböcker för dyslektiker, adekvat lärarutbildning och fortbildning för lärare på alla nivåer. Slutligen hävdas i den sistnämnda motionen (yrkande 2) att dyslektiker bör prioriteras vid fördelningen av skolans ekonomiska resurser.
Utskottet vill hänvisa till riksdagens uttalande (bet. 1989/90:UbU3, rskr. 52) när det gäller insatser för elever med grava läs- och skrivsvårigheter samt läromedel för dessa elever. Med anledning av detta uttalande anmälde föredragande statsrådet i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10 s.59) under anslaget B3. Utveckling och produktion av läromedel att han hade uppdragit åt den särskilde utredaren för den nya myndigheten för stöd till handikappade elevers skolgång m.m. att även utreda förutsättningarna för produktion av läromedel i form av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter inom ramen för den nya myndighetens verksamhet. Under anslaget B6. Fortbildning m.m. redovisades vilka möjligheter som finns i fråga om fortbildning och vidareutbildning för lärare för att öka deras kompetens i att undervisa elever med grava läs- och skrivsvårigheter. Föredragande statsrådet framhöll i detta sammanhang att riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär att kommunerna i högre grad skall svara för fortbildningen i enlighet med det fullständiga kommunala huvudmannaskapet för personalen i skolan.
I skrivelse till regeringen den 22 februari 1991 beträffande principförslag till organisation av statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) framförde den särskilde utredaren vissa förslag om produktion av pedagogiska hjälpmedel m.m. vid den nya myndigheten. I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 från SIH hemställs bl.a. att dess verksamhetsområde utvidgas till att omfatta även elever med dyslexi.
När det gäller frågan om fördelning av resurser för skolväsendet till elever med läs- och skrivsvårigheter, vilken tas upp i motion 1990/91:Ub803 yrkande 2, hänvisar utskottet till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebär att samtliga primärkommuner i landet erhåller ett generellt bidrag till skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt föredragande statsrådet ger ett sådant bidrag de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Det ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i denna del.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub803 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7, 1990/91:Ub814 yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819.
Övriga frågor
I motion 1990/91:Ub285 (mp) begärs förbättrade möjligheter till studier i andra länder (yrkande 1) och att elever på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall få rätt att tillbringa ett av sina studieår i ett annat land (yrkande 2).
Regeringen beslutade den 25 juli 1991 att tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om skolans internationalisering och internationella kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder (dir. 1991:62). I direktiven framhålls bl.a. att det genom läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet inom statens skolverk skall bli möjligt att tillgodose behovet av internationalisering av skolan. Det framhålls vidare i direktiven att det finns anledning att ta fasta på enskilda ungdomars intresse för att tillbringa studieperioder utomlands. Därför bör utredningen överväga en vidgad rätt till studiestöd för gymnasiala studier utomlands i linje med vad riksdagen tidigare beslutat ifråga om studiemedel för högskolestudier i annat land.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete beträffande vissa frågor om skolans internationalisering m.m. föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1 och 2.
I motion 1990/91:Ub308 (fp) uppmärksammas ett antal frågor om skolans hemspråksundervisning. Enligt motionären bör hemspråken ha centralt fastställda tim- och läroplaner (yrkande 1). Vidare begärs en utvärdering av hemspråksundervisningen (yrkande 4) och en översyn av behörighetsreglerna för hemspråkslärare (yrkande 6).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I gällande läroplan för grundskolan (Lgr80) finns en kursplan för hemspråk med mål och huvudmoment för undervisningen. I föreskrifter för timplanen regleras även hemspråksundervisningen. Utskottet vill vidare erinra om att riksrevisionsverket har genomfört en förvaltningsrevision av invandrarundervisningen i grundskolan. Granskningen har inriktats på frågor kring resursanvändning samt hur den statliga styrningen påverkar invandrarundervisningen. Rapporten har överlämnats till regeringen den 25 september 1990 (dnr 23-90-0609).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och 6.
I tre motioner uppmärksammas skolans kontakter med samhällslivet i övrigt. I motion 1990/91:Ub236 (s) understryks vikten av att de fackliga organisationerna ges möjlighet att informera om arbetslivet m.m., i motion 1990/91:Ub224 (fp) föreslås ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan när det gäller konsumentekonomi, och i motion 1990/91:Ub282 (c) yrkande 1 understryks behovet av ett utvecklat samarbete mellan skola, polis och kriminalvård. I motion 1990/91:Ub272 (v) framförs förslag om nationellt kulturutbyte för grundskoleelever, och slutligen uppmärksammas problemet med skolk i skolan i motion 1990/91:Ub332 (m) yrkande 3.
Enligt utskottets uppfattning bör frågor om samarbete mellan skolan och olika myndigheter och organisationer avgöras i kommunerna med utgångspunkt i lokala förhållanden. Dessa frågor bör således kunna tas upp i kommunens skolplan eller skolenhetens arbetsplan. Detsamma bör enligt utskottets uppfattning gälla de i motion 1990/91:Ub272 resp. motion 1990/91:Ub332 aktualiserade frågorna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236, 1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332 yrkande 3.
I motion 1990/91:Ub239 (c) begärs en översyn av de svenska läroböckerna med avseende på islam, och i motion 1990/91:Ub232 (v) yrkande 1 begärs att skolverket ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer.
Utskottet hänvisar till riksdagens beslut (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) om vissa frågor avseende skolväsendet, i vilket riksdagen även tog ställning till frågan om granskning av läromedel. I och med detta beslut har objektivitetsgranskningen av läromedel upphört. I stället ankommer det på skolverket att i samband med utvärdering av undervisningen i olika ämnen eller ämnesområden också granska de läromedel som används i undervisningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och 1990/91:Ub239 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub341 (c, fp, v) begärs särskilda medel till viss verksamhet beträffande information om naturvetenskap och teknik i Södertälje kommun (Tom Tits verksamhet).
Enligt vad utskottet erfarit finns det i ett stort antal kommuner i landet en liknande informationsverksamhet om naturvetenskap och teknik. Utskottet anser att sådan verksamhet som riktar sig till eleverna i grundskolan är en kommunal angelägenhet och bör bekostas med i huvudsak kommunala medel. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341.
Enligt motion 1990/91:Ub327 (m) bör riksdagen göra ett uttalande om s.k. vertikala skolor, dvs. en skolorganisation med de tre grundskolestadierna samt gymnasieskolan inom samma skolorganisation eller skolenhet. Enligt motionärerna finns det i en sådan skolorganisation förutsättningar för att utnyttja ett faddersystem, vilket kan leda till positiva effekter för skolverksamheten och bl.a. motverka mobbning.
Utskottet har tidigare behandlat motioner om vertikalt organiserade skolenheter i betänkandena UbU 1982/83:35 resp. UbU 1984/85:5. Enligt vad utskottet erfarit finns det idag exempel på vertikal skolorganisation i bl.a. Stockholms kommun. Det ankommer på kommunerna att organisera sitt skolväsen såsom de finner lämpligt. Mot denna bakgrund och med hänvisning till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub327.
Frågan om elevskyddsombud på alla stadier i skolan och om skolans arbetsmiljö samt ansvaret för denna tas upp i motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 1 och 2.
Riksdagen har under riksmötet 1989/90 fattat beslut om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet (prop. 1989/90:61, bet. UbU28, rskr. 240). I detta sammanhang behandlades ett liknande motionsyrkande om elevskyddsombud på alla stadier. När det gäller förbättringar av den fysiska miljön i skolorna vill utskottet hänvisa till riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) som bl.a. innebär att riksdagen till kommunernas förfogande ställer 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska miljö. Efter förslag i årets budgetproposition har riksdagen beslutat om fördelningen av anslagsbeloppet (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). Med anledning av proposition 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolan kommer riksdagen att få ta ställning till förslag om att stimulansbidrag till investeringar i förbättringar av den fysiska miljön i skolorna motsvarande 600 milj.kr. skall tidigareläggas, dvs. att staten skall ställa sammanlagt 900 milj.kr. till kommunernas förfogande för förbättringar i skolans arbetsmiljö under budgetåret 1991/92.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2.
I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 3 uppmärksammas matkvalitén i skolmåltiden. Motionärerna anser att skolverket bör få i uppdrag att utarbeta en näringsriktig basstandard för skolmåltider.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flera tillfällen under senare år (bet. 1988/89:UbU4, bet. 1989/90:UbU1 och bet. 1990/91:UbU1). Riksdagen har avslagit samtliga yrkanden. Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub820 yrkande 3.
I motion 1989/90:Ub208 (m) som väcktes under den allmänna motionstiden år 1990 begärs sådan ändring i gymnasieförordningen beträffande förläggningen av undervisningstiden vid lantbruksskolorna att terminsindelningen skall kunna anpassas till växt- och skördeperioderna. Syftet därmed är att utbildningen bör innehålla även praktiska moment som är direkt knutna till den kommande yrkesverksamheten.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I 2kap. 12§ gymnasieförordningen (SFS 1987:743, senaste ändring 1991:1116) upptas följande:
Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på områdena naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider...
Utskottet finner således att motionsyrkandet är tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub208 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub214 (c) begärs statsbidrag för utbildning för utvecklingsstörda vid lanthushållsskolan i Hammenhög i Kristianstads län. Vid skolan anordnas en gymnasial hemteknisk specialkurs. Utbildnings- och kulturnämnden i Kristianstads läns landsting är huvudman för utbildningen.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om nya riktlinjer för statsbidragssystemet på skolområdet (jfr prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Till samtliga primärkommuner utbetalas ett sektorsbidrag som skall ange det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs. grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. Det primärkommunala ansvaret för de tre skolformerna innebär att inga statsbidrag utbetalas direkt till landstingskommuner. Dessa hänvisas till överenskommelser med primärkommunerna för att få visst bidrag till den utbildning för vilken de är huvudmän. Utskottet vill vidare hänvisa till riksdagens beslut om bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Regeringen föreslog, i avvaktan på beslut om huvudmannaskapet för särskolan och vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, att bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda skulle anvisas under ett särskilt anslag. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. Det innebär att landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun får statsbidrag enligt ett schabloniserat system.
När det gäller kostnader m.m. för elever från annat landsting i den motionsledes aktualiserade utbildningen utgår utskottet från att samverkansavtal för samtliga utbildningskostnader sluts mellan Kristianstads läns landsting och berörda landstingskommuner/kommuner (jfr regeringsbeslut 1991-06-20, dnr 1366/91, 1799/91 delvis). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214.
I motion 1990/91:Ub310 (s) begärs att statliga medel skall utgå till viss folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård i Finspångs kommun, där utbildning ges för vuxna döva och dövblinda med tilläggshandikapp.
Utskottet har erfarit att verksamheten vid Mo Gård utgår från en teckenspråkig miljö som erbjuder möjligheter för individer med svåra kommunikationsstörningar att utveckla egna former för kommunikation. För närvarande är landstinget i Östergötlands län huvudman för verksamheten vid Mo Gård. Fr.o.m. den 1 januari 1992 kommer dock verksamheten att organiseras i dels aktiebolagsform, dels stiftelseform.
Riksdagens beslut om folkbildningen under föregående riksmöte (prop. 1990/91:82, bet. UbU18, rskr. 223) innebär bl.a. att statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor utgår i form av ett gemensamt bidrag till folkbildningen. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 fördelas detta bidrag av det s.k. folkbildningsrådet dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna bedömningar. I 2§ förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) föreskrivs följande om statsbidragets syften:
Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper.
Enligt vad utskottet erfarit har omsorgsförvaltningen i Östergötlands läns landsting den 15 maj 1990 till regeringen (utbildningsdepartementet) ansökt om att få starta folkhögskola vid Mo Gård i Finspångs kommun. Ansökan har överlämnats till folkbildningsrådet.
Det ankommer på folkbildningsrådet att besluta om statsbidrag till folkhögskoleverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen därmed avslår motion 1990/91:Ub310.
Behovet av lärare i svenska för invandrare (sfi) tas upp i motion 1990/91:Ub111 (s). Motionären anser att grundvuxlärare med mycket lång erfarenhet genom dispensbestämmelser bör kompetensförklaras som lärare i svenska som andraspråk.
Utskottet hänvisar till skollagens bestämmelser om krav på utbildning för de lärare som kommunen använder i sitt skolväsen (2kap. 3--4§§). Den som inte uppfyller dessa krav får anställas av kommunen som lärare för högst ett år i sänder (2kap. 5§). Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub111.
När det gäller fortbildning för lärare föreslås i motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 19 att lärare ges tillfälle till utbytestjänstgöring på annan arbetsplats inom kommunen under en termin eller ett läsår.
Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1989/90 har fattat beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I samband med detta beslut behandlades även förslag till ett program för lärares fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels sådana behov som definieras av nationella mål och ambitioner som finns för skolan. Utskottet hänvisar vidare till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebär en skyldighet för kommunerna att se till att lämplig fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen (jfr skollagen 2kap. 7§). Om det finns behov av sådan fortbildning som aktualiseras i ifrågavarande motionsyrkande utgår utskottet från att kommunerna tar hänsyn till detta i sin fortbildningsverksamhet. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte vara erforderligt, varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 19 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skolans mål och organisation att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub202 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub208 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub210, 1990/91:Ub211 yrkandena 1, 4, 6 och 7, 1990/91:Ub212, 1990/91:Ub217, 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub222 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub226, 1990/91:Ub232 yrkande 2, 1990/91:Ub238 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub241 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 12, 1990/91:Ub242 delvis, 1990/91:Ub244, 1990/91:Ub247 yrkande 2, 1990/91:Ub248, 1990/91:Ub250 yrkande 1, 1990/91:Ub258, 1990/91:Ub265, 1990/91:Ub271, 1990/91:Ub274, 1990/91:Ub276, 1990/91:Ub282 yrkande 2, 1990/91:Ub288 yrkande 2, 1990/91:Ub289, 1990/91:Ub297, 1990/91:Ub313 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Ub315 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub322 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub324, 1990/91:Ub336, 1990/91:Ub807 yrkande 1, 1990/91:Ub808 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkandena 3, 10 delvis, 11 och 12, 1990/91:Ub818 samt 1990/91:Ub821 yrkandena 1, 2 och 6,
2. beträffande skolans språkundervisning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub213, 1990/91:Ub242 delvis, 1990/91:Ub252, 1990/91:Ub259 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub333 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub339 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 2, 3, 4, 8 och 10,
3. beträffande skolans undervisning i vissa andra ämnen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub235, 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337 yrkande 1,
4. beträffande vissa timplanefrågor när det gäller grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub303 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub313 yrkande 9, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub820 yrkande 1,
5. beträffande vissa lärarutbildningsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3 delvis, 1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub820 yrkande 4,
6. beträffande vissa betygsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub225 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub295, 1990/91:Ub320 yrkande 1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och 1990/91:Ub821 yrkande 4,
7. beträffande dyslexi att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub803 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7, 1990/91:Ub814 yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819,
8. beträffande studier i andra länder att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1 och 2,
9. beträffande hemspråksundervisning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och 6,
10. beträffande vissa skol- och arbetsplanfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236, 1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332 yrkande 3,
11. beträffande granskning av läromedel m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och 1990/91:Ub239,
12. beträffande information om naturvetenskap och teknik att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341,
13. beträffande vertikal skolorganisation att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub327,
14. beträffande skolans arbetsmiljö m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2,
15. beträffande basstandard för skolmåltider att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub820 yrkande 3,
16. beträffande lärotider vid lantbruksskolor att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub208,
17. beträffande utbildning vid lanthushållsskolan i Hammenhög att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214,
18. beträffande folkhögskoleutbildning vid Mo Gård att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub310,
19. beträffande kompetens som lärare i svenska för invandrare att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub111,
20. beträffande viss lärarfortbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 19.
Stockholm den 12 november 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s), Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg (kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).