Vuxenutbildning

Betänkande 2007/08:UbU10

2007/08:UbU10 Vuxenutbildning

Utbildningsutskottets betänkande

2007/08:UbU10

Vuxenutbildning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 som rör vuxenutbildning. I motionerna tas bl.a. frågor upp om inriktningen på vuxenutbildningen, eftergymnasial yrkesutbildning, yrkeshögskolor, resurser till vuxenutbildningen, validering och svenska för invandrare (sfi).

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående beredning och arbete i Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Inriktningen på vuxenutbildningen
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub263, 2007/08:Ub463 och 2007/08:Ub513 yrkande 1.

Reservation 1 (s, v, mp)

2.	Eftergymnasial yrkesutbildning
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub209, 2007/08:Ub319, 2007/08:Ub343, 2007/08:Ub510 yrkande 14 och 2007/08:Ub513 yrkande 4.

Reservation 2 (s)

3.	Resurser till vuxenutbildningen
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub214, 2007/08:Ub258, 2007/08:Ub299, 2007/08:Ub316, 2007/08:Ub333, 2007/08:Ub335, 2007/08:Ub357, 2007/08:Ub410, 2007/08:Ub418 och 2007/08:Ub446.

Reservation 3 (s, mp)

4.	Validering
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub217.

5.	Svenska för invandrare (sfi)
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub271 yrkande 1, 2007/08:Ub313, 2007/08:Ub327 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Ub421.

Reservation 4 (s, v, mp)

Stockholm den 13 mars 2008

På utbildningsutskottets vägnar

Ulrika Carlsson i Skövde

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Carlsson i Skövde (c), Marie Granlund (s), Mats Gerdau (m), Betty Malmberg (m), Agneta Lundberg (s), Christer Nylander (fp), Louise Malmström (s), Lars Hjälmered (m), Peter Hultqvist (s), Oskar Öholm (m), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp), Caroline Helmersson-Olsson (s), Jessica Polfjärd (m), Per Lodenius (c) och Eva Johnsson (kd).

Utskottets överväganden

Inriktningen på vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning och livslångt lärande.

Jämför reservation 1 (s, v, mp).

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion 2007/08:Ub513 yrkande 1 att det åter ska vara en hög ambition att erbjuda alla som har behov av det en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning. Motionärerna menar att det behövs ett utbildningssystem som är anpassat till ett livslångt lärande. Också i motionerna 2007/08:Ub463 (s) och 2007/08:Ub263 (c) betonas bl.a. vikten av det livslånga lärandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Vuxenutbildning har en viktig roll att spela i samhället och är en del av det livslånga lärandet. Utgångspunkten ska vara de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling samt arbetsmarknadens behov. Grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda (grundläggande särvux) är viktiga motsvarigheter till den obligatoriska skolan. Likaså utgör den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasial särvux centrala komplement till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Övergripande bestämmelser om kommunal vuxenutbildning (komvux) finns i 11 kap. skollagen (1985:1100). Varje kommun ansvarar för att de invånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och önskar delta i den också får göra det (8 och 10 §§). När det gäller gymnasial vuxenutbildning föreskrivs att kommunerna ska erbjuda sådan och att de därvid ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov (17 §).

Inom Regeringskansliet pågår beredning av utredningar och andra insatser som rör vuxenutbildning enligt följande. Frivuxutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17). Det nya systemet med fristående vuxenutbildning, frivux, ska enligt förslaget gälla för de nuvarande skolformerna kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare (sfi).

Vidare kommer under våren Yrkeshögskoleutredningen att avlämna sitt betänkande om hur eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan ska sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt Yrkeshögskolan (dir. 2007:50, 2007:121).

I Gymnasieutredningens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag om den närmare utformningen av gymnasieexamen med yrkesförberedande inriktning – en yrkesexamen för ungdomar och vuxna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2008 (dir. 2007:8, 2007:143).

I departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13) finns bl.a. förslag om en ändrad betygsskala för vuxenutbildningen med betygen A–E för att beteckna godkända resultat och F för att beteckna icke godkända resultat. Remisstiden för promemorian går ut i maj 2008.

I det pågående arbetet med en ny skollag ingår även vuxenutbildningen.

Därtill har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar gymnasial nivå ska kunna införas. I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan (svar på fr. 2007/08:506).

Utskottet finner inte anledning att föregripa pågående och nära förestående beredning av betänkanden och övrigt arbete i Regeringskansliet.

Eftergymnasial yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. ett gemensamt ramverk för eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan, igångsättning av vissa ettåriga bristyrkesutbildningar och placeringen av yrkeshögskolor.

Jämför reservation 2 (s).

Motionerna

Socialdemokraterna efterfrågar i motion 2007/08:Ub510 yrkande 14 ett gemensamt ramverk för eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan. Motionärerna menar att ett sådant system bl.a. underlättar prioritering och resursfördelning på nationell nivå.

Socialdemokraterna efterfrågar vidare i motion 2007/08:Ub513 yrkande 4 att vissa ettåriga yrkesutbildningar inom bristyrken, som Skolverket haft i uppdrag att ta fram kursplaner till, igångsätts.

I motion 2007/08:Ub209 (c) föreslås att det ska bli möjligt att erbjuda unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden en individuell hantverksutbildning. Utbildningen ska enligt motionärerna ha en tonvikt på arbetsplatsförlagd praktik som kompletteras med teoretiska ämnen efter den studerandes behov och intressen.

Den nya yrkeshögskola som regeringen planerar bör enligt motionären i motion 2007/08:Ub319 (fp) placeras i Jönköpings län med Gnosjöregionen som centrum.

I motion 2007/08:Ub343 (fp) föreslås att en yrkeshögskola med internationell inriktning bör inrättas i Göteborg och placeras i Angered.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Kvalificerad yrkeskunskap har varit eftersatt. Kvaliteten och kvalitetssäkringen varierar därtill alltför mycket i de olika eftergymnasiala yrkesutbildningarnas uppföljningssystem. Detta försvårar den nationella prioriteringen vad gäller dimensionering. För den enskilde studerande har detta också betydelse eftersom reglerna för att en eftergymnasial utbildning ska berättiga till studiestöd bygger på att utbildningen uppfyller vissa kvalitetskrav. Regeringen har bedömt att det finns ett behov av att se över det eftergymnasiala yrkesutbildningssystemet utanför högskolan och har därför tillsatt en utredning som ska utreda hur en yrkeshögskola ska organiseras och inrättas. I Yrkeshögskoleutredningens uppdrag ingår att göra en analys av och lämna förslag till hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan ska sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt Yrkeshögskolan. Utredarens förslag ska syfta till att förenkla och förtydliga systemet för eftergymnasial yrkesutbildning samt till att underlätta prioritering och resursfördelning på nationell nivå. Förslagen ska vidare syfta till att säkerställa att uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring sker inom området. Utredaren ska analysera det statliga och offentliga åtagandet vad gäller yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Utredaren ska även lämna förslag till struktur för Yrkeshögskolan och ange hur ansvar och administration för denna verksamhet ska se ut. Utredaren ska också klargöra hur olika former av eftergymnasiala yrkesutbildningar tillgodoser olika intressenters behov, uppskatta dimensioneringen av de utbildningar som ska sammanföras under Yrkeshögskolan samt bedöma hur ansvaret för finansieringen av utbildningarna ska fördelas och i vilken utsträckning studiefinansiering kan komma i fråga. Uppdraget kommer att redovisas i mars 2008 (dir. 2007:50, 2007:121). Förslaget om inrättande av en yrkeshögskola är, enligt utskottets mening, delvis i linje med flertalet av motionsyrkandena. Utskottet vill dock inte föregripa den pågående beredningen i Regeringskansliet.

Skolverket har haft ett regeringsuppdrag om kursplaner med yrkesinriktning i kommunal vuxenutbildning m.m. (U2006/5218/SV). Utskottet kan konstatera att Skolverket i sin redovisning (dnr 61-2006:2174) med hänvisning till bristande behov inte valt att fastställa några nya kursplaner med yrkesinriktning i gymnasial vuxenutbildning. Däremot har Skolverket gett exempel på hur yrkesinriktade kurser kan sättas samman till utbildningar för studerande med tidigare utbildning från t.ex. gymnasieskolans studieförberedande program. Inget hindrar enskilda kommuner att starta dessa utbildningar. Utskottet anser sålunda att detta inte är en fråga för riksdagen.

Resurser till vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om resurser till vuxenutbildningen.

Jämför reservation 3 (s, mp).

Motionerna

I motion 2007/08:Ub214 (s) föreslås att det statliga stödet till vuxenutbildning i kommunerna får en fördelningsprofil där kommuner med större behov av vuxenutbildning tilldelas mer medel än kommuner med mindre behov av vuxenutbildning. Liknande synpunkter förs fram i motionerna 2007/08:Ub258 (s), 2007/08:Ub299 (s), 2007/08:Ub316 (s), 2007/08:Ub333 (s), 2007/08:Ub335 (s), 2007/08:Ub357 (s), 2007/08:Ub410 (s), 2007/08:Ub418 (s) och 2007/08:Ub446 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I budgetpropositionen för 2007 gjorde regeringen bedömningen att det dåvarande riktade statsbidraget till kommunerna för utbildning av vuxna var alltför styrande när det gäller omfattning och innehåll (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16 s. 121). I linje med detta beslutade riksdagen under det förra riksmötet att det riktade statsbidraget i stället skulle tillföras anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 25, bet. 2006/07:FiU3, rskr. 2006/07:83). Utskottet kan konstatera att sättet att fördela statliga stöd till den kommunala vuxenutbildningen nyligen har ändrats och att inga nya omständigheter har tillkommit som gör att frågan har kommit i något annat läge än när riksdagen senast behandlade frågan. Något uttalande från riksdagen är sålunda inte påkallat.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om validering.

Motionen

Motionären anser i motion 2007/08:Ub217 (s) att det bör vara möjligt inom fler yrkesgrupper än i dag att validera kompetens genom en kortare utbildning och ett efterföljande examensprov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Möjligheter att få kunskaper och kompetens validerade är viktiga för såväl individ som samhälle. Enligt departementspromemorian Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) är validering en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Validering bör bli aktuell främst i tre sammanhang:

–     som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet i utbildningen eller förkorta studietiden för den enskilde,

–     i anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå för vidare studier samt

–     för att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter inför ansökan om anställning eller i samband med personalutveckling på arbetsplatsen.

Valideringsdelegationen arbetade 2004–2007 och hade bl.a. i uppdrag att utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering efter 2007. Valideringsdelegationen hade vidare ett särskilt uppdrag att andra halvåret 2007 initiera och leda en pilotverksamhet avseende validering av utländsk yrkeskompetens. Valideringsdelegationen lämnade sin slutrapport i januari 2008. Rapporten remissbehandlas för närvarande. I årets budgetproposition aviserar regeringen att den kommer att överväga ytterligare åtgärder för att främja arbetet med validering (prop. 2007/08:1 utg.omr. 16 s. 117). Till detta ska läggas att Yrkeshögskoleutredningens uppdrag omfattar valideringsfrågan inom yrkesutbildningen (dir. 2007:50, 2007:121). Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att något uttalande från riksdagen inte är motiverat.

Svenska för invandrare (sfi)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. förbättrad sfi-undervisning och sfi-undervisningens innehåll.

Jämför reservation 4 (s, v, mp).

Motionerna

Vänsterpartiet efterfrågar i motion 2007/08:Ub271 yrkande 1 en förbättrad sfi-undervisning. Det behövs bl.a. en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Vidare bör sfi enligt motionärerna på ett målinriktat sätt kunna kombineras med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete.

I motion 2007/08:Ub313 (s) begärs att samlevnadsundervisningen blir en obligatorisk del av sfi-undervisningen.

I motion 2007/08:Ub327 (m) yrkande 1 föreslås ett system med sfi-checkar som ger individen möjlighet att bedriva svenskstudier vid valfri utbildningsinstitution. Motionären föreslår vidare att sfi-undervisning ska bedrivas via tv, radio och Internet (yrkande 2).

Sfi-undervisning med en tydligare inriktning mot såväl historisk som kulturell förståelse för samhället är önskvärd inom ramen för sfi enligt motionären i motion 2007/08:Ub421 (m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

En väl fungerande svenskundervisning för invandrare är en viktig byggsten för en lyckad integration för de människor som kommer till Sverige. Goda kunskaper i svenska underlättar inte bara inträdet på arbetsmarknaden och i det svenska samhället i övrigt för de vuxna utan ger dem även möjligheter att hjälpa och stötta sina barn i skolarbetet. Välutbildade lärare är en förutsättning för en god undervisning.

När det gäller yrkandena om förbättrad sfi-undervisning och sfi-checkar vill utskottet anföra följande. Regeringen har inlett ett stort reformprogram för att förbättra sfi-undervisningen kallat sfi-lyftet. Enligt reformprogrammet ska nationella slutprov införas på samtliga studievägar. Skolverket har fått i uppdrag att utforma proven, som ska kunna börja användas fr.o.m. den 1 januari 2009 (U2008/1045/SV). Vidare ska det införas tydliga mål i kursplanen för sfi. Regeringen har också aviserat att den ska tillsätta en utredning i syfte att införa en tidsbegränsning inom sfi. En flykting eller invandrare ska framöver ha en begränsad tid om t.ex. tre sammanhängande kalenderår för att slutföra sfi. Statskontoret har vidare fått i uppdrag att utvärdera sfi, med fokus på deltagarnas resultat, lärarnas kompetens och kommunernas organisation av utbildningen (U2008/1046/SV). Även sfi-lärarnas kompetens omfattas av reformprogrammet då sammanlagt 61 miljoner kronor fram till 2010 öronmärks för deras kompetensutveckling. Därtill förstärks den nationella inspektionen av sfi i och med att den nya nationella skolinspektionen inrättas. Vidare ska en prestationsbaserad s.k. sfi-bonus införas. Bonusen kommer att ges till elever som klarar sina studier med godkänt betyg inom en viss tid. Utöver reformprogrammet omfattas som tidigare nämnts sfi av Frivuxutredningens förslag. Utskottet vill inte föregripa det omfattande arbetet med att reformera sfi-undervisningen som pågår.

När det därefter gäller yrkandena om samlevnadsundervisning och historisk och kulturell förståelse har utskottet tidigare uttalat att innehållet i sfi-utbildningen inte bör detaljstyras genom statsmaktsbeslut (bet. 2006/07:UbU10 s. 9 f.). Utskottet vidhåller den uppfattningen.

När det slutligen gäller yrkandet som rör praktiska undervisningsmetoder i form av sfi-undervisning via tv, radio och Internet kan utskottet konstatera att det inte är en fråga för riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Inriktningen på vuxenutbildningen, punkt 1 (s, v, mp)
	av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub463 och 2007/08:Ub513 yrkande 1 och avslår motion 2007/08:Ub263.

Ställningstagande

Utbildning är en rättighet för alla, men vi har alla skilda förutsättningar att tillgodogöra oss denna rättighet under olika perioder av livet. Det kommer alltid att finnas elever som av olika skäl behöver fylla kunskapsluckor i vuxen ålder. Därför är det för oss socialdemokrater självklart att alla ska få mer än en chans att skaffa sig de kunskaper som behövs för att kunna leva ett berikande liv och vara efterfrågade på arbetsmarknaden. De förändringar som hela tiden pågår på arbetsmarknaden gör att arbetskraften ständigt har ett behov av kunskapstillskott. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och minska segregationen. Mot denna bakgrund vore det oklokt att inte ha ett utbildningssystem som är anpassat för livslångt lärande. Målet måste vara en generös och flexibel vuxenutbildning där en mångfald av utbildningsanordnare har ett så pass brett utbud att alla kan hitta en form som passar dem när de vill studera i vuxen ålder. Vi menar att det är särskilt viktigt att stimulera dem med kort utbildning så att de vågar satsa på vidareutbildning.

2.	Eftergymnasial yrkesutbildning, punkt 2 (s)
	av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub510 yrkande 14 och 2007/08:Ub513 yrkande 4 och avslår motionerna 2007/08:Ub209, 2007/08:Ub319 och 2007/08:Ub343.

Ställningstagande

Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning i syfte att förenkla och förtydliga systemet för eftergymnasial yrkesutbildning samt att underlätta prioritering och resursfördelning på nationell nivå. Syftet var bl.a. att säkerställa att uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring sker inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Vi socialdemokrater ser möjligheter med att sammanföra de eftergymnasiala yrkesutbildningarna utanför högskolan under ett gemensamt ramverk.

Det finns ett behov av mer yrkesinriktade utbildningar inom vuxenutbildningen som i dag främst är fokuserad på teoretiska kurser. För de elever som har gått studieförberedande program i gymnasieskolan är det nödvändigt att skapa möjligheter till att omskola sig till mer praktiska yrken. Det föreligger också behov för dem med yrkesutbildningar att omskola sig till andra yrken. Särskilt viktigt är det att skapa möjligheter till omställning mot bristyrken som elektriker, rörmokare och yrken inom vård och omsorg. Den förra regeringen gav Skolverket i uppdrag att ta fram kursplaner för att snabbt kunna komma i gång med ettåriga utbildningar till dessa bristyrken. Med tanke på den arbetskraftsbrist som råder inom flera av dessa områden är det nu hög tid att komma i gång med dessa utbildningar enligt Skolverkets förslag.

3.	Resurser till vuxenutbildningen, punkt 3 (s, mp)
	av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Ub214, 2007/08:Ub258, 2007/08:Ub299, 2007/08:Ub316, 2007/08:Ub333, 2007/08:Ub335, 2007/08:Ub357, 2007/08:Ub410, 2007/08:Ub418 och 2007/08:Ub446.

Ställningstagande

Sverige som nation har allt att vinna på att fler vuxna lär sig mer. Antalet platser i vuxenutbildningen är avgörande för om vi ska kunna stå upp för visionen om att det livslånga lärandet ska gälla för alla. Vi vänder oss emot synen att vuxenutbildning enbart är ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. Därmed är det oacceptabelt att antalet platser på komvux och i annan vuxenutbildning har minskat kraftigt. Vi är också kritiska till att de riktade statsbidragen till kommunerna för vuxenutbildning har upphört och det statliga anslaget sänkts kraftigt. Dessutom har den borgerliga regeringen valt att inte längre fördela resurserna till kommunerna efter utbildningsbehov, vilket drabbar de kommuner där utbildningsnivån är lägre. Vi vill därför att det riktade statsbidraget återinförs och att nivån på statsbidraget återställs till tidigare nivå samt att medlen till kommunerna fördelas utifrån behovet av utbildning i respektive kommun.

4.	Svenska för invandrare (sfi), punkt 5 (s, v, mp)
	av Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Ub271 yrkande 1 och avslår motionerna 2007/08:Ub313, 2007/08:Ub327 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Ub421.

Ställningstagande

Det ligger i allas, inte bara de invandrades, intresse att samtliga som bor i Sverige ges möjlighet att lära sig det svenska språket. Bristande kunskaper i svenska handlar inte om en ovilja hos den enskilde att lära sig svenska, utan beror alltför ofta på otillräcklig eller undermålig språkutbildning. För att förbättra sfi-undervisningen behövs bl.a. en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Regeringens s.k. reformprogram riskerar att försämra möjligheterna till en sådan individualisering. Förslaget med ett begränsat antal terminer inom sfi innebär att de som har längre väg att gå, exempelvis analfabeter, slussas ut i komvuxgrupper där det blir svårare att anpassa undervisningen individuellt. Även den prestationsbaserade sfi-bonusen finner vi orimlig. Sfi bör på ett målinriktat sätt kunna kombineras med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete. Detta bör vara utgångspunkten för regeringens arbete med att förbättra sfi-undervisningen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:Ub209 av Lars-Ivar Ericson och Per Lodenius (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hantverksutbildning för unga vuxna.

2007/08:Ub214 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statens anslag till kommunal vuxenutbildning.

2007/08:Ub217 av Ann-Christin Ahlberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av validering.

2007/08:Ub258 av Leif Pettersson och Karin Åström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsekvenserna för den framtida vuxenutbildningen.

2007/08:Ub263 av Lennart Pettersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om eftergymnasial utbildning.

2007/08:Ub271 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättring av sfi-undervisningen.

2007/08:Ub299 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildningen.

2007/08:Ub313 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra samlevnadsundervisning till en obligatorisk del av sfi-undervisningen.

2007/08:Ub316 av Roland Bäckman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildning i kommuner med hög arbetslöshet och med få branscher med behov av arbetskraft.

2007/08:Ub319 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nya yrkeshögskola som regeringen planerar får en stark tyngdpunkt i Jönköpings län, gärna med Gnosjöregionen som spjutspets.

2007/08:Ub327 av Göran Lindblad (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett system med sfi-checkar.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa sfi-undervisning via tv, radio och Internet.

2007/08:Ub333 av Helene Petersson i Stockaryd m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statens ansvar för att alla erbjuds en andra chans genom att se till att resurser och möjligheter finns till utbildning även i vuxen ålder.

2007/08:Ub335 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utveckla komvux.

2007/08:Ub343 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en yrkeshögskola med internationell inriktning bör inrättas i Göteborg och förslagsvis placeras i Angered.

2007/08:Ub357 av Maria Stenberg och Karin Åström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvis fördelning av de ekonomiska medlen för kommunal vuxenutbildning.

2007/08:Ub410 av Per Svedberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till kommuner för att bedriva vuxenutbildning.

2007/08:Ub418 av Lena Hallengren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till yrkesförberedande utbildning för vuxna.

2007/08:Ub421 av Inge Garstedt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av svenska för invandrare och dess verksamhet.

2007/08:Ub446 av Jennie Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av vuxenutbildning.

2007/08:Ub463 av Berit Högman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det livslånga lärandet och högre utbildning.

2007/08:Ub510 av Marie Granlund m.fl. (s):

14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett gemensamt ramverk för eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan.

2007/08:Ub513 av Marie Granlund m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra en hög ambition att erbjuda en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning där alla som har behov av det kan delta.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snarast komma i gång med de ettåriga yrkesutbildningarna inom bristyrken enligt Skolverkets förslag.