Ytterligare medel till regeringskansliet
Betänkande 1994/95:KU49
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU49
Ytterligare medel till regeringskansliet
Innehåll
1994/95 KU49
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 1994/95:150 bil. 2) att anvisa ytterligare medel om inemot 75 miljoner kronor för regeringskansliets verksamhet. En motion har avlämnats med anledning av regeringens förslag. Utskottet avstyrker motionen. Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
1994/95:150 bilaga 2 vari yrkas att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 778 747 000 kr.
Motionen
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 25 000 000 kr mindre än regeringen föreslår.
Utskottet
Bakgrund
För innevarande budgetår anvisade riksdagen för anslaget Regeringskansliet m.m. ett ramanslag om 1 687 419 000 kr. Vidare anvisade riksdagen på tilläggsbudget under detta anslag 24 925 000 kr (prop. 1994/95:95, bet. KU24, rskr. 129). Sammanlagt för budgetåret 1994/95 anvisade riksdagen således 1 712 344 000 kr.
Riksdagen har för budgetåret 1995/96, som omfattar 18 månader, under anslaget Regeringskansliet m.m. anvisat ett ramanslag om 2 704 095 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 2, bet. KU32, rskr. 236).
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 2 s. 4) anmälde regeringen att den avsåg att besluta om en merutgift på ifrågavarande anslag när det gällde de övergångsvisa kostnaderna för ersättningar till avgångna statsråd, statssekreterare och politiskt sakkunniga. Då bedömde regeringen att kostnaderna för innevarande budgetår skulle komma att uppgå till ca 40 miljoner kronor. Regeringen anger nu att dessa kostnader kan beräknas närmare och att de uppgår till ca 38 miljoner kronor. Enligt regeringen ligger beloppet väl inom de generella gränser för merutgifter på anslag som riksdagen har medgett. Regeringen anför att den i övrigt kommer att begränsa utgifterna för verksamheten inom regeringskansliet under innevarande budgetår till vad riksdagen tidigare har anvisat.
När det gäller förmåner för statssekreterare som avgår i samband med regeringsskiften m.m. erinrar regeringen om att den överenskommelse mellan riksdagspartierna som gällt sedan år 1985 (skr. 1985/86:177, bet. 1986/87:AU9, rskr. 80) nyligen har ersatts av en annan överenskommelse i ämnet. Denna överenskommelse kommer enligt regeringen att redovisas under detta riksmöte i en särskild skrivelse till riksdagen.
Regeringen framhöll i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 2 s. 4 f.) att Sveriges EU-medlemskap får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Vidare anförde regeringen att det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Dessa förutsatte att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt regeringen ändrade också bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot denna bakgrund ansåg regeringen det vara uppenbart att möjligheterna att anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen måste vara stora. Regeringen angav att den ändock för budgetåret 1995/96 hade beräknat anslaget med utgångspunkt i det effektivitetskrav om 5 % som generellt gäller för statsförvaltningen. För regeringskansliet motsvarar detta en besparing om ca 35 miljoner kronor.
I nu aktuell proposition anger regeringen att även om hänsyn tagits till de möjligheter till rationaliseringar och omfördelningar som är möjliga att genomföra har de ökade åtagandena till följd av Sveriges inträde i EU lett till ett ökat medelsbehov. Enligt regeringen innebär en svensk medverkan i EU-organen att resekostnaderna ökar och ett behov av att anställa ytterligare personal finns i de departement som är mest berörda av Europasamarbetet. Regeringen anför att mot bl.a. denna bakgrund behövs för budgetåret 1995/96 anvisas ytterligare inemot 75 miljoner kronor. Regeringen noterar att till följd av EU-medlemskapet finns det ytterligare medelsbehov även för Utrikesdepartementets verksamhet, som bekostas från anslaget Utrikesförvaltningen under tredje huvudtiteln (prop. 1994/95:150 bil. 4).
Motionen
I motion 1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. Enligt motionärerna förutsätter ett trovärdigt budgetsaneringsprogram att de centrala statsmakterna ålägger sig själva stor restriktivitet när det gäller utgifter. Detta gäller inte minst den typ av utgifter som regeringen nu vill ha kompletterande anslag till.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare medel till regeringskansliet och avstyrker motionen. Utskottet utgår ifrån att regeringen i samband med sin årliga redovisning till riksdagen redogör för de kostnader som EU-medlemskapet har medfört för regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 2 och med avslag på motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 till Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens tidigare beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 778 747 000 kr. res. (v, mp)
Stockholm den 18 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Anders Björck
I beslutet har deltagit: Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).
Reservation
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen, i likhet med vad som gäller för statsförvaltningen i övrigt, även för egen del ålägga sig stor restriktivitet när det gäller ökning av utgifter. De utgifter som det nu är fråga om synes framför allt vara ytterligare kostnader med anledning av EU-medlemskapet. Utskottet konstaterar att det ligger i sakens natur att EU-medlemskapet i ett initialt skede föranleder vissa ökade kostnader för framför allt regeringskansliet. För regeringskansliets del har emellertid inte presenterats någon analys av till vilket belopp de totala utgifterna för inträdet i EU hitintills uppgår och hur högt det kan förväntas bli. Mot denna bakgrund bör dels i överensstämmelse med vad som anförs i motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 höjningen av anslaget Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 25 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslagit, dels riksdagen ge regeringen till känna att en analys av regeringskansliets totala utgifter för EU-medlemskapet bör göras.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 och med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 2 till Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens tidigare beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 753 747 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en analys av regeringskansliets totala utgifter för EU-medlemskapet.