Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CCEF9

Kommenterad dagordning

Rådet

2019-05-10

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 17 maj 2019

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 2 maj 2019.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Punktskatter

a)Strukturen för punktskatter på alkohol: ändringar av rådets direktiv

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ändring av direktivet om strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

Överläggning har skett med skatteutskottet, senast den 7 mars 2019. Samråd med EU-nämnden har skett den 8 mars 2019.

Beskattning av alkohol regleras på EU-nivå i två direktiv – ett som reglerar skattestrukturen och ett som reglerar skattenivåerna. I det aktuella direktivet fastställs EU-gemensamma regler för harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (direktiv 92/83/EEG). I direktivet definieras och klassificeras olika typer av alkohol och alkoholhaltiga drycker beroende på deras egenskaper, och det föreskrivs en

rättslig ram för nedsatta skattesatser, befrielser och undantag inom vissa sektorer.

Direktivet har utvärderats inom ramen för kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit). I ljuset av den utvärderingen presenterade kommissionen i maj 2018 sitt förslag till ändringar i direktivet. Detta har sedan justerats i flera omgångar efter diskussioner på teknisk nivå.

I direktivet finns sedan tidigare två olika tillåtna sätt att beräkna alkoholhalten för öl – grader Plato eller faktisk alkoholstyrka räknat på volym. Sverige beräknar efter alkoholstyrka. I ändringsdirektivet föreslås att det förtydligas hur alkoholhalten i öl ska beräknas om man använder Platometoden, vilket alltså inte kommer att påverka Sverige. I direktivet finns vidare i dag en frivillig möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa nedsatt skatt för öl vars faktiska alkoholhalt inte överstiger 2,8 procent. Det föreslås att den gränsen ökas till 3,5 procent.

Det föreslås också att de möjligheter som i dag finns för att tillämpa nedsatt skatt för oberoende, små ölbryggerier och spritdestillerier utökas till att gälla alla typer av alkoholdrycker. Liksom i dag föreslås möjligheten till nedsatt skatt vara frivillig. Det föreslås vidare att det införs en skyldighet för medlemsstaterna att på begäran utfärda intyg till oberoende, små producenter etablerade på deras territorium som bekräftar deras årliga produktion och att de uppfyller övriga krav i direktivet. Det anges dock att denna skyldighet får uppfyllas genom självcertifiering från producenterna (som myndigheterna vid behov kan kontrollera). Det föreslås även en möjlighet till skattebefrielse eller nedsatt skatt för etylalkohol som producerats för eget bruk. Regeln är frivillig och innehåller flera begränsningar, bl.a. avseende hur alkoholen får användas. Gränsen för hur mycket alkohol som får tillverkas är en av de frågor där medlemsstaterna fortfarande är oense.

I direktivet finns i dag regler om att alkohol som har blivit fullständigt eller delvis denaturerad (utblandad med ämnen som förhindrar eller försvårar förtäring) enligt vissa krav ska befrias från punktskatt. Direktivet föreslår i denna del att ordalydelsen avseende vad som räknas som fullständigt denaturerad alkohol ändras så att den överensstämmer med den praxis som utvecklats på senare tid. Avseende s.k. delvis denaturerad alkohol föreslås

2 (13)

vissa förtydliganden av vad som omfattas av reglerna, samt ett förtydligande om när den ska omfattas av reglerna för flyttning under det s.k. uppskovsförfarandet i punktskattedirektivet. Slutligen görs i direktivet vissa mindre ändringar, såsom uppdateringar av inaktuella referenser.

På initiativ av en medlemsstat har även diskuterats ett förslag om att medlemsstater ska ges möjlighet att beskatta vin, övriga jästa drycker och mellanklassprodukter på samma sätt som öl och etylalkohol beskattas, dvs. proportionerligt efter alkoholhalt snarare än per liter med breda kategorier för alkoholhalt. I den senaste versionen har dock detta strukits ur ändringsförslaget.

Slutligen har en annan medlemsstat inkommit med ett förslag om skattenedsättning för viss småskalig kommersiell spritproduktion.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM104.

Förslaget behandlades på Ekofin i mars 2019, men det konstaterades då att det fanns utestående tekniska frågor. Sedan dess har vissa tekniska diskussioner förts. De frågor som nu återstår rör främst beskattning av sprit producerad för eget bruk samt beskattningen av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kan acceptera de föreslagna ändringarna. Det är viktigt att utformningen av reglerna, särskilt avseende delvis denaturerad alkohol, inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag.

Möjligheten till skattebefrielse eller skattenedsättning för etylalkohol som producerats för eget bruk måste vara kraftigt begränsad vad gäller mängden alkohol för att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Om övriga begränsningar förstärks kan en något högre mängd accepteras.

Sverige kan stödja det tillkommande förslaget om beskattning av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter proportionerligt efter alkoholhalt.

3 (13)

b)Direktivet om allmänna regler för punktskatt (ombearbetning)

c)Förordningen om administrativt samarbete vad gäller innehållet i elektroniska register

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ett omarbetat direktiv om punktskatter och vissa följdändringar i förordningen om administrativt samarbete.

Överläggning har skett med skatteutskottet, senast den 7 mars 2019. Samråd med EU-nämnden har skett den 8 mars 2019.

Punktskattedirektivet innehåller förfaranderegler för harmoniserade punktskatter (alkohol-, tobak- och energiskatt). Den 25 maj 2018 lämnade kommissionen ett förslag till nytt punktskattedirektiv. Kommissionen föreslår även följdändringar i förordning 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter.

Förslagen har huvudsakligen som syfte att minska risken för fusk genom att förbättra möjligheterna att följa flyttningar av varor mellan medlemsländer, täppa igen vissa luckor mellan skatte- och tullförfaranden samt att underlätta för de företag som flyttar punktskattepliktiga varor.

Kommissionens förslag innebär i huvudsak följande. Vad gäller förhållandet mellan punktskatte- och tullförfarandet föreslås bl.a. vissa skyldigheter att vid export och import lämna uppgifter avseende punktskatteförhållanden. Kommissionen föreslår vidare en datorisering av kommersiella flyttningar1 av s.k. beskattade varor genom en utvidgning av det datoriserade system som används för uppskovsflyttningar, EMCS. För att underlätta hanteringen av tillåtna förluster föreslår kommissionen att det införs ett gemensamt tröskelvärde under vilket ingen oegentlighet anses ha inträffat under flyttningen. En möjlighet för aktörer som bedriver distansförsäljning att välja att använda en skatterepresentant föreslås ersätta den nuvarande bestämmelse som ger medlemsstaterna rätt att kräva en sådan representant. Kommissionen har enligt det nuvarande punktskattedirektivet vissa genomförandebefogenheter, bl.a. vad avser det datoriserade systemet,

1Med kommersiella flyttningar avses i detta sammanhang andra flyttningar än sådana som avser varor som en enskild person förvärvat i en medlemsstat för sitt eller sin familjs personliga bruk och som den enskilde själv transporterar till den andra medlemsstaten.

4 (13)

EMCS. Kommissionen föreslår att detta ersätts med att ge kommissionen befogenheter att anta dels genomförandeakter, dels delegerade akter. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM103.

Förslagen behandlades på Ekofin i mars 2019, men det konstaterades då att det fanns utestående tekniska frågor. Sedan dess har vissa tekniska diskussioner förts. Den fråga som nu återstår är främst ett förslag från en medlemsstat angående reglerna kring vad som anses vara eget bruk vid privatpersoners transport av alkohol och tobak mellan medlemsstater. Förslaget är avsett att förtydliga bevisbördan i samband med sådan införsel.

Förslag till svensk ståndpunkt

Förslagen kan accepteras.

Vad gäller bestämmelserna om kommersiella flyttningar av beskattade varor bör de former av flyttningar som i dag omfattas av de förfaranden som regleras i direktivet även fortsättningsvis omfattas för att skapa förutsättningar för kontroll och minska risken för skattefusk.

Det är viktigt att behålla medlemsstaternas inflytande på skatteområdet och försiktighet bör därför iakttas vad gäller delegation av befogenheter till kommissionen att komplettera ett direktiv. Det bör dock i detta fall kunna accepteras att kommissionen ges befogenhet att genom delegerade akter komplettera direktivet med vissa detaljerade bestämmelser.

Det är bra att det föreslås en ändring i bestämmelsen om införsel för eget bruk i syfte att förbättra myndigheternas möjlighet till kontroll av sådan införsel.

4.Kommissionens förslag om EMU:s struktur: det fortsatta arbetet med förordningen om reformstödsprogrammet

- Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera fördjupningen av EMU, särskilt kommissionens förslag till förordning om ett program för stöd till strukturreformer.

Överläggning har skett med finansutskottet den 22 november 2018. Samråd med EU-nämnden om fördjupningen av EMU har skett vid flera tillfällen, senast den 18 januari 2019.

5 (13)

Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram sitt förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021-2027 (2017/18:FPM99). Den 31 maj 2018 presenterade kommissionen ett förslag om ett program för att stödja genomförandet av strukturreformer som en del av politikområdet EMU i budgetramen (2017/18:FPM142). Ett motsvarande program finns inte i den nuvarande fleråriga budgetramen.

Kommissionens förslag syftar till att tillhandahålla finansiellt och tekniskt stöd till medlemsstaternas genomförande av strukturreformer. Programmets övergripande mål är enligt kommissionen att förbättra sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten, tillväxten och sysselsättningen. Programmet ska, enligt förslaget, uppgå till 25 miljarder euro för perioden 2021-2027.

Finansiellt och tekniskt stöd ska enligt förslaget tillhandahållas genom tre instrument: (i) ett reformverktyg för att tillhandahålla finansiella incitament till medlemsstaternas genomförande av strukturreformer, (ii) ett instrument för tekniskt stöd för att stärka den administrativa kapaciteten i medlemsstaterna, och (iii) en konvergensmekanism för att tillhandahålla finansiellt och tekniskt stöd till medlemsstater som är på väg att gå med i euron. Enligt förslaget ska det vara frivilligt att ansöka om stöd till strukturreformer.

Förhandlingar i rådet om kommissionens förslag till reformstödsprogram har ännu inte inletts. Initiala diskussioner på en principiell nivå har förts i berörda kommittéer.

Den 14 december uppdrog Eurotoppmötet i inkluderande format Eurogruppen att utveckla ett instrument för konvergens och konkurrenskraft för euroländerna och, på frivillig basis, ERMII-länder.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar generellt att kommissionen lägger vikt vid åtgärder som kan bidra till att främja genomförandet av strukturreformer, särskilt via tekniskt stöd. Åtgärder bör utformas på ett sätt som främjar att medlemsstater genomför reformer i enlighet med EU:s överenskommelser, gemensamma målsättningar och ekonomisk-politiska ramverk. Eventuella instrument bör utformas på ett sätt som säkerställer ett tydligt nationellt ansvar och ägarskap för den ekonomiska politiken samt att de har ett tydligt

6 (13)

mervärde och skapar sunda incitament. Det är viktigt att stöd till strukturreformer är frivilligt.

Regeringen noterar att det finns flera utestående frågor och oklarheter med förslaget till finansiellt stöd. Det är oklart huruvida det aktuella finansiella stödet är ett effektivt instrument för att främja reformer. Regeringen ifrågasätter om det föreslagna stödet skapar sunda incitament.

Generellt kommer regeringen att verka för att ramen för EU-budgeten begränsas samt att det ställs krav på att uppfylla EU:s gemensamma värden för att ta del av EU-finansiering, i enlighet med målsättningarna för förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. För att kunna begränsa ramen krävs prioriteringar inom och mellan de olika program som kommissionen föreslår ska ingå i nästa fleråriga budgetram. Vad gäller instrument som enbart avser euroländerna, anser regeringen att dessa länder också bör bära kostnaderna för instrumentet.

5. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

6.Internationella möten

a)Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer och av IMF:s och Världsbankens vårmöten i april 2019 i Washington

-Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet ska återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt från Världsbankens och IMF:s vårmöte som ägde rum den 11-12 april respektive den 12-14 april i Washington DC.

7 (13)

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Information inför Världsbankens och IMF:s vårmöte gavs till finans- och utrikesutskotten den 9 april.

På G20-mötet diskuterade deltagarna den globala ekonomin och de mer dämpade tillväxtutsikterna. Vid mötet konstaterades också att det finns en ökad osäkerhet i världsekonomin och att riskerna för en sämre utveckling än väntat dominerar.

Vid IMF:s möte diskuterades de globala ekonomiska utsikterna samt IMF:s verksamhet och prioriteringar. IMF konstaterade att den globala tillväxten fortsatt är god men väntas bromsa in något under 2019 och återhämta sig under 2020. En central fråga under IMF:s möte var den pågående översynen av IMF:s resurser och styrning. Översynen väntas avslutas vid årsmötet i oktober. I Världsbanken och utvecklingskommittén diskuterades Världsbanksgruppens genomförande av kapitalhöjningspaketet i Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (IBRD) och Internationella finansieringsbolaget (IFC) samt genomförandet av Världsbanksgruppens strategi för verksamheten på medellång sikt, den s.k. Forward Look-strategin. Guvernörerna diskuterade också vilken roll teknologier kan spela i länders utveckling.

b)Mandat inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer i juni 2019 i Fukuoka, Japan

-Beslutspunkt

Ekofinrådet ska godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte den 8-9 juni i Fukuoka, Japan sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Finansminister- och centralbankschefsmötet i Fukuoka äger rum den 8-9 juni. Mötet förbereder G20:s toppmöte den 28-29 juni i Osaka under det japanska ordförandeskapet.

Inför varje G20-möte med finansministrar och centralbankschefer förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat. Det arbetet sker i den ekonomiska och finansiella kommittén. På G20-mötet

8 (13)

representeras EU av ordförandeskapet och kommissionen. Eftersom inget Ekofinrådsmöte kommer att äga rum innan G20-mötet den 8-9 juni föreslås att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 8-9 juni sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

c)Beskattning av den digitala ekonomin internationellt

- Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera beskattning av den digitala ekonomin i en internationell kontext. Kommissionen förordar en koordinerad EU-position för arbetet gällande beskattning av den digitala ekonomin i OECD och G20.

Överläggning med skatteutskottet är planerad till den 14 maj 2019. Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete för att motverka s.k. skattebaserosion och flyttning av vinster (base erosion and profit shifting, BEPS). Detta arbete har bl.a. annat syftat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. Det arbetet går nu in i ett nytt skede och resultatet planeras till 2020. Arbetet är uppdelat i två pelare varav den första avser allokeringen av beskattningsrätt mellan stater och den andra avser kvarstående problem med BEPS. I nuläget finns ingen global samsyn.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är generellt sett inte positivt till att koordinera en EU-position inom det internationella arbetet på det direkta skatteområdet. Att koordinera en sådan position är inte lämpligt eftersom den direkta beskattningen ligger inom medlemsstaternas befogenhet och medlemsstaterna bör ha möjlighet att självständigt kunna uttrycka sina åsikter och bevaka sina intressen i det internationella arbetet med direkt beskattning.

9 (13)

Skattepolitiken på området för direkt beskattning utformas bäst på nationell nivå. Varje enskild medlemsstat har olika ekonomiska och politiska förhållanden. Nationella företagsskattesystem är utformade på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i respektive medlemsstat. Det är viktigt att små, öppna och exportberoende ekonomiers intressen beaktas. För att medlemsstaternas ekonomier ska kunna utvecklas på bästa sätt är det därför viktigt att det finns ett utrymme att utforma skattepolitiken på området för den direkta beskattningen efter de förutsättningar som råder i respektive land. En gemensam ståndpunkt på EU-nivå i internationella samarbetsorganisationer riskerar att leda till att den mångfald och tillväxtpotential som finns bland EU:s medlemsstater inte tas tillvara på bästa möjliga sätt.

d)Första mötet i finansministrarnas koalition för klimatåtgärder

- Informationspunkt

Den finska delegationen kommer att återrapportera från det första mötet i finansministerkoalitionen för klimatfinansiering som hölls den 13 april i anslutning till IMF:s och Världsbankens vårmöten i Washington.

EU-nämnden informerades om koalitionens arbete den 8 mars 2019.

Under IMF:s och Världsbankens årsmöten på Bali i oktober 2018 hölls ett finansministermöte om klimatfinansiering. Där konstaterades att finansministrar har en central roll i att möta klimatutmaningar eftersom finanspolitik utgör en viktig del i att mobilisera resurser för att motverka klimatförändringar och för att skapa ekonomiska incitament till klimatvänliga beslut. Under mötet föreslogs att etablera en finansministerkoalition för klimatfinansiering. Finland och Chile har sedan tagit denna idé vidare och tillsammans med ett antal länder antagit principer för koalitionen. Koalitionen lanserades vid Världsbankens och IMF:s årsmöte i april.

Vid lanseringen deltog nästan 50 länder och organisationer. 26 länder har hittills anslutit sig till koalitionen.

10 (13)

7.Den europeiska planeringsterminen 2019

Slutsatser om landsspecifika rapporter: 2019 års fördjupade granskningar och genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2018

- Beslutspunkt

Ekofin ska anta rådslutsatser om kommissionens djupgranskningar av makroekonomiska obalanser samt om genomförandet av 2018 års landsspecifika rekommendationer.

Den europeiska terminen och kommissionens landsrapporter, i vilka djupgranskningarna ingår, behandlades i EU-nämnden den 8 mars 2019. Finansutskottet informerades den 23 april 2019 om det nationella reform- och konvergensprogrammet, vilket utgör regeringens rapportering inom ramen för den europeiska terminen.

Det makroekonomiska obalansförfarandet för 2019 inleddes i november 2018 då kommissionen publicerade den årliga förvarningsrapporten. I förvarningsrapporten identifierades att djupgranskningar skulle göras för 13 medlemsstater, däribland Sverige, för att avgöra om de hade makroekonomiska obalanser. I de landsrapporter som kommissionen publicerade den 27 februari 2019 redogör kommissionen för dessa djupgranskningar. Makroekonomiska obalanser identifierades för alla 13 medlemsstater, och tre av dessa bedömdes ha alltför stora obalanser.

Kommissionen bedömer att Sverige fortfarande har makroekonomiska obalanser, som behöver åtgärdas och övervakas, och motiverar detta framför allt med hushållens höga skuldsättning som är kopplad till långvariga och stora uppgångar i bostadspriser. Detta bedöms göra ekonomin sårbar vid potentiella störningar.

I landsrapporterna, som utgör den analytiska grunden för de landsspecifika rekommendationerna, redogör kommissionen även för genomförandet av förra årets landsspecifika rekommendationer. Årets landsspecifika rekommendationer väntas publiceras den 5 juni.

I slutsatserna ställer sig Ekofinrådet bakom kommissionens övergripande bedömningar av djupgranskningarna samt av genomförandet av 2018 års landsspecifika rekommendationer. I slutsatserna välkomnar rådet medlemsstaternas korrigering av obalanser men understryker samtidigt att

11 (13)

sårbarheter kvarstår i flera medlemsstater, främst kopplat till hög skuldsättning. Vidare noteras att genomförandet av rekommendationerna inte är tillräckligt och varierar mellan policyområden och länder. I rådsslutsatserna betonas även att framsteg i reformarbetet kräver fortsatt fokus och nationellt ägarskap.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.

Ett fortsatt fokus på investeringar, genomförandet av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik är viktigt för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt i Europas ekonomier.

Regeringen delar bedömningen att hushållens höga skuldsättning utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten och att det finns utmaningar på den svenska bostadsmarknaden. Regeringen och berörda myndigheter följer därför noga utvecklingen kring hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden i Sverige.

I arbetet med den europeiska terminen är en utgångspunkt för regeringen att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstater rörande sysselsättningspolitiken, den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

8. Övriga frågor

Prioriteringar inför nästa institutionella cykel på området för ekonomiska och finansiella frågor

-Informationspunkt

Ordförandeskapet ska informera om hur de avser följa upp en diskussion vid informella Ekofin den 5-6 april 2019 om prioriteringar på Ekofinområdet för nästa institutionella cykel.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Vid informella Ekofin den 5-6 april diskuterades prioriteringar för nästa institutionella cykel, som påbörjas efter valen till Europaparlamentet när ett nytt parlament och ny kommission tillträder.

12 (13)

I diskussionen på informella Ekofin framhölls att viktiga områden för arbetet framöver är att färdigställa bankunionen och det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen. Det konstaterades att den europeiska terminen även fortsatt kommer vara en viktig del av arbetet i Ekofin och vissa medlemsstater lyfte fram behovet av en översyn av det finanspolitiska ramverket. Vidare lyftes bl.a. att fler åtgärder behövs för att hantera skatteflykt och skatteundandragande samt penningtvätt.

Ordförandeskapet avser skicka ett brev till Europeiska rådets ordförande inför Europeiska rådets möte den 20-21 juni i syfte att informera om diskussionen vid informella Ekofin om framtida prioriteringar på Ekofinområdet.

13 (13)