GAC, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CD643

DOCX


PAGE

\* MERGEFORMAT

2


Allmänna rådets möte den 18 juni 2019

Kommenterad dagordning

Godkännande av dagordningen

(Ev.) A-punkter

Lagstiftande verksamhet

EU:s fleråriga budgetram (MFF) 2021-2027

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Under hösten 2018 förhandlades en så kallad förhandlingsbox fram som samlar alla möjliga optioner och element inför de fortsatta förhandlingarna. I slutet av maj presenterades en reviderad förhandlingsbox av ordförandeskapet. Ordförandeskapet avser presentera den reviderade förhandlingsboxen vid allmänna rådets möte den 18 juni inför Europeiska rådet den 20–21 juni. Förhandlingsboxen har tagits fram på basis av de tematiska diskussioner som förts under våren.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan inte acceptera den reviderade förhandlingsboxen som grund för fortsatta förhandlingar. Regeringen anser att förslaget är obalanserat och att flertalet förändringar i förhandlingsboxen missgynnar svenska intressen och prioriteringar. Exempelvis har det skett urvattning av excellenskriteriet som styr tilldelningen av forskningsstöd inom Horisont Europa och ändringar i bestämmelserna för sammanhållningspolitiken liksom för flexibilitetsbestämmelserna som kan vara utgiftsdrivande och mer generösa regler för överföringar mellan år. Inom jordbruket föreslås t.ex. strykning av att minst 40 % av jordbruksutgifterna ska bidra till klimatåtgärder.

Samtidigt finns det några positiva förändringar såsom att stryka alternativet om den gemensamma bolagsskattebasen (CCCTB) som en källa för egna medel och att det har tydliggjorts att hela nästa fleråriga budgetram ska vara förenligt med Parisavtalet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan har behandlats i EUN den 17 maj 2019, 5 april 2019, 15 mars 2019, 15 februari 2019, 7 januari 2019, 7 december 2018, 9 november 2018, 12 oktober 2018, 14 september 2018, 19 juni 2018, 20 juni 2018, 9 maj 2018.

Icke lagstiftande verksamhet

Förberedelser inför Europeiska rådet den 20-21 juni 2019 - utkast till slutsatser

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Ett första utkast till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 20-21 juni kommer att diskuteras vid Allmänna rådets möte. Utkastet har ännu inte delgivits medlems-staterna. En kommenterad dagordning till det aktuella mötet i Europeiska rådet delgavs nämnden inför Allmänna rådets möte den 21 maj.

Den första punkten på dagordningen rör nästa institutionella cykel. Under 2019 sker flera högnivåutnämningar för EU-institutionerna. Ett särskilt möte ägde rum inom stats- och regeringschefskretsen den 28 maj för att diskutera högnivåutnämningarna mot bakgrund av resultatet i valet till Europaparlamentet. Vid europeiska rådets ordinarie möte nu i juni väntas diskussionen fortsätta och möjligen beslut fattas om vilken kandidat till posten som ordförande till kommissionen som Europeiska rådet väntas föreslå för Europaparlamentet. Europeiska rådet väntas även komma överens om den strategiska dagordningen för nästa femårsperiod. Europeiska rådets ordförande presenterade ett första utkast till den strategiska dagordningen den 7 juni. Utkastet har delgivits nämnden.

Europeiska rådet väntas behandla EU:s fleråriga budgetram (MFF) vilket kommer att förhandlas vidare i rådet under det finska EU-ordförandeskapet under hösten.

Vad gäller klimatförändringar väntas Europeiska rådet ges tillfälle att sända ett budskap inför FN:s generalsekreterares klimattoppmöte i september.

Vid sitt junimöte väntas Europeiska rådet notera arbetet med den europeiska terminen och de integrerade landspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna som ska avslutas i rådet.

Europeiska rådet enades i mars om att återkomma till frågan om desinformation och förväntas nu notera en kommande rapport från ordförandeskapet i samarbete med kommissionen och den höga representanten.

Under Externa relationer förväntas europeiska rådet ta upp aktuella utrikespolitiska frågor.

Eventuellt kommer även frågan om EU:s utvidgning att tas upp.

Förslag till svensk ståndpunkt

En viktig utgångspunkt för alla högnivåtillsättningar är bästa möjliga kompetens på ledande poster, en förutsättning för ett starkt EU. Regeringen verkar för en handlingskraftig ordförande i kommissionen. Ordföranden kan utgöra en garant för små och medelstora medlemsstaters inflytande. Det samlade resultatet av högnivå-tillsättningarna bör präglas av politisk och geografisk balans som även tar fördelning mellan kvinnor och män samt mellan stora och små medlemsstater i beaktande.

Regeringen verkar för att den strategiska agendan ska ha en inriktning för ett demokratiskt, väl fungerande och handlingskraftigt EU, ett EU som ska vara ledande i klimatförhandlingarna, stärker sin konkurrenskraft och med en hållbar tillväxt för att säkra jobb i hela EU. Regeringen verkar vidare för ett säkert EU i en säker värld och för en migrationspolitik som är rättssäker, human och långsiktigt hållbar.

När de gäller MFF verkar regeringen för att få största möjliga genomslag för Sveriges intressen baserat på tidigare förankrade ståndpunkter. Regeringen anser inte att det reviderade förhandlingsdokument som det rumänska ordförandeskapet lagt fram inför diskussion på Europeiska rådet är tillräckligt balanserat för att utgöra en bas för de fortsatta förhandlingarna.

SE verkar för att EU ska kunna enas om målsättningen nettonoll till senast 2050 och att EU fortsatt ska vara ledande i klimatförhandlingarna. Mot denna bakgrund verkar regeringen för att EU inför FN:s klimattoppmöte i september ska kunna kommunicera ett så ambitiöst budskap som möjligt.

Uppföljning av Europeiska rådet

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Allmänna rådet ska enligt fördraget säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska också, tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen, förbereda och säkerställa uppföljning av Europeiska rådets möten. I enlighet med detta arbetssätt ska Allmänna rådet nu följa upp föregående möte inom Europeiska rådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Den mer systematiska processen för uppföljning av Europeiska rådets slutsatser är en bra metod för att följa upp de beslut som tidigare fattats. Regeringen välkomnar därför att uppföljningen sker.

Utvidgningspaketet

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Rådet för allmänna frågor kommer att diskutera kommissionens årliga utvidgningspaket som presenterades den 29 maj, inklusive kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien och dess utlåtande om Bosnien-Hercegovinas medlemskapsansökan. En substansdiskussion om det senare förväntas dock ske först längre fram. Rådslutsatser om utvidgningen förutses antas, inklusive landspecifika avsnitt om Turkiet och länderna på västra Balkan. 

Förslag till svensk ståndpunkt

Kommissionen rekommenderar förhandlingsstart för Nordmakedonien och Albanien. Regeringen anser att kommissionens bedömning kan följas och betonar samtidigt att processen framåt måste utgå från, och bidra till, EU:s sammanhållning och enighet. Regeringen stödjer ett långsiktigt EU-perspektiv för länderna på västra Balkan baserat på principerna om strikt konditionalitet och framsteg på egna meriter samtidigt som vikten av fortsatta reformer understryks. Regeringen kommer att verka för att rättsstats- och demokratifrågor i EU-närmandeprocessen fortsatt har en framträdande roll. Samtidigt är den senaste tidens negativa utveckling i Albanien mycket oroande och kommer att beaktas i den fortsatta diskussionen. Regeringen kommer att verka för att slutsatserna om Turkiet uttrycker djup oro över den negativa utvecklingen, men samtidigt bibehåller Turkiets EU-perspektiv på lång sikt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Slutsatser gällande utvidgningsprocessen behandlades senast i EU-nämnden inför Allmänna rådet den 26 juni 2018.

Europeiska terminen – rapport om horisontella aspekter av de landsspecifika rekommendationerna

Beslutspunkt

Förslagets innehåll

Allmänna rådet ska godkänna och vidarebefordra en rapport till Europeiska rådet om horisontella aspekter av årets landsspecifika rekommendationer inom europeiska terminen.

Kommissionen presenterade den 5 juni förslag till landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna inom europeiska terminen. Kommissionen grundar de landsspecifika rekommendationerna på en bedömning av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april. Dessutom utgör kommissionens landsrapporter som presenterades i slutet på februari ett analytiskt underlag till rekommendationerna.

Till följd av valen till Europaparlamentet publicerades årets landsspecifika rekommendationer inom europeiska terminen senare än vanligt. Rådets behandling av de landsspecifika rekommendationerna sker i år därför i två steg. I det första steget behandlas horisontella aspekter av rekommendationerna i Ekofinrådet (ekonomisk- och finanspolitiska delar) och i Epscorådet (sysselsättnings- och socialpolitiska delar) inför Europeiska rådet den 20–21 juni. I det andra steget väntas godkännande och slutligt antagande av de landsspecifika rekommendationerna i rådet i juli.

Förslag till svensk ståndpunkt

Rapporten har ännu inte presenterats. Den förväntas delges medlemsstaterna efter att Epsco- och Ekofinrådet behandlat horisontella aspekter av rekommendationerna inom sina respektive ansvarsområden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Samråd med EU-nämnden har skett om horisontella aspekter av de ekonomiska och finanspolitiska delarna av de landsspecifika rekommendationerna inför Ekofin-rådets möte den 14 juni och de horisontella aspekterna av de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av de landsspecifika rekommendationerna inför Epscorådets möte den 13–14 juni.

Övriga frågor

-