Kommenterad dagordning Ekofin 16 juli 2024
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F8A0D
Kommenterad dagordning
2024-07-08
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 16 juli 2024
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 1 juli 2024.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
4.Ordförandeskapets arbetsprogram
- Diskussionspunkt
Det ungerska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna, med möjlighet till diskussion.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
På det ekonomisk-politiska området kommer ordförandeskapet bland annat prioritera genomförandet av EU:s nya finanspolitiska ramverk. Därtill avser ordförandeskapet fortsätta arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft, bland annat inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Ordförandeskapet kommer även fortsätta arbetet med att följa de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.
På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet fokusera på pågående förhandlingar i rådet och med Europaparlamentet, däribland krishanteringsramverket för banker, lagstiftningspaketet om stärkt investerarskydd på finansiella marknader, ändringar i regelverket för betaltjänster, EU:s lagstiftningspaket om digital euro och ändring i förordningen om referensvärden. Vidare avser ordförandeskapet prioritera de fortsatta diskussionerna om kapitalmarknadsunionen, i linje med slutsatserna från det Europeiska rådet.
På skatteområdet avser ordförandeskapet arbeta vidare med aktuella lagstiftningsförslag på skatteområdet samt särskilt prioritera arbete med att hindra skatteundandragande, säkerställa rättssäkerhet för skattebetalarna och stärka EU:s internationella engagemang på skatteområdet.
På tullområdet kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med att reformera tullunionen.
På budgetområdet kommer ordförandeskapet prioritera arbetet med genomförandet av EU:s budget för 2024 och att nå en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2025. Därtill kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med förslaget om att införa nya egna medel.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar presentationen av ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Det är anmärkningsvärt att arbetsprogrammet inte prioriterar Ukraina högre, i enlighet med den Strategiska agendan för 2024– 2029. För regeringen är det avgörande att EU fortsätter att stödja Ukraina politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt.
2 (12)
5. Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a) Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
-Diskussionspunkt
Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 19 juni 2024.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har rådet antagit minst en reviderad plan för varje medlemsstat. Den 5 juli 2024 hade sedvanliga utbetalningar genomförts till 22 medlemsstater och totalt hade 241 miljarder euro betalats ut i lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.
3 (12)
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Finlands, Greklands, Polens och Tysklands återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om de aktuella planerna har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 december 2023.
Reviderat genomförandebeslut för Cyperns återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Cyperns plan antogs av rådet den 28 juli 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.
Den 25 juni 2024 lämnade Cypern in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar drygt fem procent av Cyperns BNP 2019.
I den reviderade planen justeras två delmål kopplade till ett samarbete mellan ett forskningsinstitut inom jordbruk och offentliga universitet.
Reviderat genomförandebeslut för Finlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Finlands plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 mars samt den 8 december 2023.
Den 16 maj 2024 lämnade Finland in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till 1,9 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Finlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras flera mål och delmål som däribland är kopplade till förnybar energi, bland annat genom att senarelägga slutdatum för genomförandet. Finland tar även bort två mål och ett delmål kopplade
4 (12)
till en åtgärd som syftar till att skapa arbetstillfällen för personer med en svag arbetsmarknadsanknytning.
Reviderat genomförandebeslut för Greklands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Greklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.
Den 6 juni 2024 lämnade Grekland in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till 37 miljarder euro, vilket motsvarar knappt 20 procent av Greklands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras flera mål och delmål som däribland är kopplade till elektrifieringen av fordonssektorn, bland annat genom att senarelägga slutdatum för genomförandet.
Reviderat genomförandebeslut för Polens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Polens plan antogs av rådet den 17 juni 2021 och en ändring av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023.
Den 30 april 2024 lämnade Polen in en andra revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.
Den reviderade planen uppgår fortsatt till knappt 60 miljarder euro, vilket motsvarar cirka elva procent av Polens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras flera mål och delmål som däribland är kopplade till utsläppsminskning för offentliga transportmedel, bland annat genom att senarelägga slutdatum för genomförandet. Därtill har några mål och delmål som bland annat syftar till att utveckla medicinsk utrustning och modernisera sjukvården tagits bort, vilket kompenseras genom att några andra åtgärder i planen skalas upp.
Reviderat genomförandebeslut för Tysklands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tysklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 februari samt den 8 december 2023.
5 (12)
Den 30 april 2024 lämnade Tyskland in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel.
REPowerEU-kapitlet uppgår till 2,4 miljarder euro. Efter revideringen uppgår planen totalt till drygt 30 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Tysklands BNP 2019.
De revideringar som görs med beaktande av objektiva omständigheter innebär att flera mål och delmål korrigeras i planen, bland annat genom att senarelägga slutdatum för genomförandet. REPowerEU-kapitlet innehåller två reformer, två investeringar samt en utökad befintlig investering. De nya reformerna syftar till att påskynda utbyggnaden av land- och havsbaserade vindkraftverk. De nya investeringarna syftar bland annat till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för utsläppsfria vägtransporter.
Kommissionens bedömning är att de fem reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtnings och resiliens (RRF).
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fem reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Cyperns, Finlands, Greklands, Polens och Tysklands planer.
6.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 19 juni 2024. Överläggning med finansutskottet om Ukrainafaciliteten ägde rum den 7 juli 2023.
6 (12)
Finansutskottet fick information om G7:s diskussioner om immobiliserade ryska tillgångar den 11 juni 2024.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina samt arbetet med frysta och immobiliserade ryska tillgångar.
När det gäller EU:s finansiella stöd trädde Ukrainafaciliteten i kraft den 1 mars 2024 och den 14 maj 2024 antog rådet Ukrainas reformplan (Ukrainaplanen). Hittills har totalt 7,9 miljarder euro i form av lån betalats ut genom Ukrainafaciliteten.
Ukrainafaciliteten beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.
När det gäller immobiliserade ryska tillgångar som innehas av europeiska värdepapperscentraler beslutade rådet den 21 maj 2024 att den extraordinära avkastningen som uppstått ska användas för militärt och makrofinansiellt stöd till Ukraina.
Den 13–15 juni 2024 nådde G7 en principöverenskommelse om hur de immobiliserade tillgångarna kan användas för att stödja Ukraina på lite längre sikt. Överenskommelsen innebär att G7-länderna och EU ska ställa ut lån till Ukraina på omkring 50 miljarder US-dollar, där den framtida extraordinära avkastningen ska användas för att återbetala lån och räntekostnader. Det återstår dock arbete med de tekniska och rättsliga detaljerna kring överenskommelsen. Målsättningen är att utbetalningar ska kunna ske före årets slut. Det finns ännu inget formellt förslag för hur överenskommelsen ska genomföras i EU. En potentiell inriktning är ett lån som garanteras av EU-budgeten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. Det är viktigt att följa genomförandet av Ukrainafaciliteten noga och att utbetalningar sker kontinuerligt för att möta Ukrainas finansieringsbehov, i takt med att landet lever upp till Ukrainaplanens villkor.
Regeringen är positiv till att gå längre och utforska vad som kan göras utöver det förslag som har antagits i EU gällande den extraordinära avkastningen
7 (12)
från de immobiliserade ryska tillgångarna, så länge det sker i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Därför välkomnar regeringen G7:s principöverenskommelse om att använda den framtida avkastningen från immobiliserade ryska tillgångar för att ställa ut lån till Ukraina. Det är en viktig signal om ett enat stöd för Ukraina.
Regeringen uppmanar till skyndsamma framsteg för att genomföra G7:s överenskommelse i EU och ser positivt på den inriktning som diskuterats för EU:s lån. Det är viktigt att beakta bördefördelning och finansiella risker i det fortsatta arbetet, samt att undersöka möjligheter för att begränsa riskerna för EU-budgeten. Slutligen anser regeringen att det är viktigt att eventuella lösningar inte begränsar möjligheten att eventuellt vidta andra mer långtgående åtgärder i framtiden.
7.Den europeiska planeringsterminen 2024
a)Landsspecifika rekommendationer
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna de ekonomiska och finanspolitiska delarna av 2024 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
EU-nämnden fick information om vårpaketet, i vilket rekommendationerna ingår, den 14 juni respektive 19 juni 2024, inför Epscorådets möte den 20– 21 juni 2024 och Ekofinrådets möte den 21 juni 2024. Samråd med EU- nämnden om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av 2024 års landsspecifika rekommendationer planeras till den 12 juli 2024, inför Epscorådets möte den 16 juli 2024.
Den 19 juni 2024 publicerade kommissionen sitt förslag till årets landsspecifika rekommendationer.
Rekommendationerna baseras på en analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april 2024. Kommissionens landsrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.
8 (12)
I likhet med förra året har Sverige i år fått fyra rekommendationer, varav tre kommer behandlas i Ekofinrådet. Den första rekommendationen rör finanspolitikens inriktning, samt hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt. Den andra rekommendationen rör genomförandet av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan och programmen inom sammanhållningspolitiken. Den sista rekommendationen handlar om att säkerställa uppfyllandet av EU:s utsläppsmål.
De landsspecifika rekommendationerna godkänns i ett första steg av Epscorespektive Ekofinrådet den 16 juli 2024. Det allmänna rådet väntas godkänna rekommendationerna i sin helhet i oktober 2024. Därefter väntas det Europeiska rådet ställa sig bakom rekommendationerna innan de slutligen kan antas av rådet under hösten 2024.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
Regeringen kan ställa sig bakom godkännandet av de ekonomiska och finanspolitiska delarna i årets landsspecifika rekommendationer.
b)Slutsatser om 2024 års fördjupade granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser
-Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om 2024 års fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.
EU-nämnden fick information om vårpaketet, i vilket de fördjupade granskningarna ingår, den 14 juni respektive 19 juni 2024, inför Epscorådets möte den 20–21 juni 2024 och Ekofinrådets möte den 21 juni 2024.
Den 19 juni 2024 presenterade kommissionen de fördjupade granskningar som görs inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.
9 (12)
Kommissionen har i år genomfört fördjupade granskningar av tolv medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att nio länder har makroekonomiska obalanser, varav ett land anses ha alltför stora obalanser. Tre länder som granskades anses inte ha makroekonomiska obalanser.
I likhet med tidigare år är Sverige ett av de länder som bedöms ha makroekonomiska obalanser. Obalanserna består enligt kommissionen av hushållens höga skuldsättning och höga bostadspriser.
I utkastet till rådsslutsatser konstaterar rådet bland annat att obalanserna minskat i de granskade medlemsstaterna under året. Samtidigt noteras fortsatta utmaningar kopplade till prisutveckling, bytesbalans och offentlig skuldsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.
8.Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten: rådets beslut inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
-Beslutspunkt
9.Konvergensrapporter från kommissionen och Europeiska centralbanken
-Diskussionspunkt
Kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB) väntas presentera sina konvergensrapporter som publicerades den 26 juni 2024, med möjlighet till diskussion.
Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ska kommissionen och ECB minst vartannat år rapportera till rådet om hur de medlemsstater som inte har infört euron som valuta uppfyller kriterierna för att ansluta sig till euroområdet, de så kallade konvergenskriterierna och kraven på legal konvergens. Mot denna bakgrund publicerade därför kommissionen och ECB konvergensrapporter den 26 juni 2024.
10 (12)
De konvergenskriterier som analyseras i rapporterna är prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet samt konvergens av den långsiktiga räntenivån. Rapporterna innehåller även en bedömning om huruvida medlemsstaternas nationella lagstiftning om centralbanker överensstämmer med EU-rätten. Sverige är en av de medlemsstater som bedöms i rapporten, tillsammans med Bulgarien, Polen, Rumänien Tjeckien och Ungern. Danmark har ett undantag i fördraget om Europeiska unionen och omfattas därför inte av rapporterna.
I årets rapporter bedömer såväl kommissionen som ECB att ingen av de berörda medlemsstaterna uppfyller alla kriterier för att ansluta sig till euroområdet. Sverige bedöms uppfylla kriterierna för prisstabilitet, sunda offentliga finanser samt konvergens av den långsiktiga räntenivån. I likhet med föregående rapporter anses Sverige inte uppfylla kriteriet för växelkursstabilitet och den svenska centralbankslagstiftningen bedöms inte helt överensstämma med EU-rätten. Dock konstateras att vissa framsteg gjorts sedan 2022 års konvergensrapporter i och med ikraftträdandet av den nya riksbankslagen den 1 januari 2023, men att den nya lagstiftningen samtidigt lett till att nya delar inte är förenliga med EU-rätten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar konvergensrapporterna och noterar kommissionens respektive ECB:s bedömning av Sveriges uppfyllande av konvergenskriterierna.
10.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 25–26 juli 2024: EU:s mandat
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna EU:s gemensamma positioner till G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 25–26 juli 2024.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet den 25–26 juli 2024 ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner.
11 (12)
I utkastet till de gemensamma positionerna konstateras att den globala ekonomin varit mer motståndskraftig än väntat, men att tillväxten framöver bedöms fortsätta vara dämpad. EU fördömer även fortsatt Rysslands aggression mot Ukraina och står fast vid sitt åtagande om att stödja Ukraina så länge som det krävs. Vidare fördöms Hamas terrorattack på Israel och EU ställer sig bakom en vapenvila i Gaza. Därtill betonas vikten av att genomföra strukturreformer för att bland annat påskynda den gröna omställningen. Slutligen lyfts bland annat det pågående arbetet med att genomföra en kvothöjning i IMF, IMF:s finansiering till utsatta länder och arbetet med skuldhantering.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner till G20-mötet den 25–26 juli 2024.
12 (12)