Kommenterad dagordning UUKI EYCS 240313-14_slutlig

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F7685

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2024-05-02

U2024/01286

Utbildningsdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 13–14 maj 2024

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke-lagstiftande verksamhet

UNGDOMSFRÅGOR

3. Slutsatser om arvet från Europaåret för ungdomar 2022

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 8048/24

Förslagets innehåll: I sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021 tillkännagav kommissionens ordförande von der Leyen att 2022 skulle bli Europaåret för unga. Efter genomförandet av Europaåret för unga presenterade kommissionen den 10 januari 2024 ett meddelande om hur erfarenheterna från Europaåret för unga ska tas vidare. Kommissionen

presenterade åtgärder för att förbättra sitt eget arbete inom två nyckelområden, med syfte att dels ge ungdomar starkare inflytande i EU:s beslutsfattande och dels adressera frågor inom fem politikområden som unga själva identifierat som särskilt viktiga under Europaåret för unga 2022.

Det belgiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser som välkomnar ambitionen i kommissionens meddelande samt handlar om hur lärdomar och erfarenheter från Europaåret för unga 2022 kan tas vidare för att utveckla ungdomspolitiken inom EU. I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen bland annat att utforska införandet av konkreta instrument på EU-nivå för att integrera ett ungdomsperspektiv i politikområden som berör unga, vilket kan benämnas ungdomskontroll eller ungdomstest. Medlemsstaterna och kommissionen uppmuntras därtill att stärka EU:s ungdomsdialogs kvalitet och synlighet.

Därtill uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna till att utveckla och definiera formatet för en ny plattformsgrupp för ungdomsföreträdare. Kommissionen uppmuntras även till att vidta ytterligare åtgärder för att förmedla ungdomsanpassad information via Europeiska ungdomsportalen, bland annat med särskilt fokus på unga med färre möjligheter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om arvet från Europaåret för ungdomar 2022.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna beaktar att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och betonar vikten av att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås.

Regeringen anser att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken. Regeringen ser därför positivt på att fokus för kommissionens förslag om en så kallad ungdomskontroll är att utveckla existerande strukturer och ramverk.

2 (25)

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 19 mars 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

4.Slutsatser om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 7368/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser som handlar om hur en mer sammanhållen barn-, barnrätts- och ungdomspolitik kan främjas med syftet att finna synergier och möjliga samarbetsområden mellan politikområdena. Särskilt fokus ges frågan om hur ett barnrätts- och ungdomsperspektiv kan integreras i alla relevanta politikområden för att säkerställa en konsekvent och inkluderande politik för barn och ungdomar, med särskilt fokus på barn och ungdomar som befinner sig i utsatta situationer.

I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna bland annat till att utveckla och implementera nationella strategier för barn och unga, samt att sträva efter mer politisk enhetlighet gällande politik som rör barn, barnets rättigheter och ungdomar. Medlemsstaterna uppmuntras därtill att stärka befintliga plattformar och verktyg som främjar barn och ungas aktiva och meningsfulla deltagande i beslutsprocesser på EU-, nationell och regional nivå, exempelvis genom EU:s ungdomsdialog och EU:s plattform för barns deltagande.

3 (25)

Kommissionen uppmuntras bland annat att främja ett utökat samarbete mellan EU:s ungdomssamordnare och Europeiska kommissionens samordnare för barnets rättigheter samt att se till att säkerställa synergier mellan EU:s strategi för barnets rättigheter och EU:s ungdomsstrategi 2019– 2027 och eventuella efterföljande strategier genom gemensamma prioriteringar och åtgärder inom strategierna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna betonar vikten av att främja barn och ungas rättigheter. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna beaktar att gruppen barn och unga är heterogen och har olika förutsättningar och betonar vikten av att alla barn och ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Regeringen ser positivt på att rådsslutsatserna synliggör fördelarna med att skapa synergier mellan barnrättspolitiken och ungdomspolitiken på EU-nivå.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 15 februari 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

5.Resolution om politiken för ungdomsarbete i ett Europa som ger egenmakt

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 7370/24

4 (25)

Förslagets innehåll: Under sitt ordförandeskap fokuserar Belgien bland annat på det som inom den internationella ungdomspolitiken kallas för youth work. Begreppets svenska översättning är ungdomsarbete och syftar i en svensk kontext främst på det arbete som sker inom ramen för den öppna kommunala fritidsverksamheten. Rådsresolutionen handlar om utvecklandet av ungdomsarbete i ett Europa där den unga befolkningen står inför förändringar och utmaningar. Rådsresolutionen betonar även att ungdomsarbete ger unga verktyg för att genom icke-formellt och informellt lärande utveckla metoder och färdigheter för att bli mer motståndskraftiga medborgare.

I rådsresolutionen framhålls behovet av kvalitativ utveckling av ungdomsarbete, att skapa en främjande miljö för ungdomsarbete och en ökad värdering av ungdomsarbete i samhället. Syftet med rådsresolutionen är att belysa betydelsen av kvalitativt ungdomsarbete som ett verktyg för att stödja barn och unga i deras övergång till självständighet och vuxenliv och för att främja goda levnadsvillkor bland unga.

I rådsresolution uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna bland annat att stödja utveckling, implementering, utvärdering, erkännande och främjande av kvalitativt ungdomsarbete på alla nivåer. Kommissionen och medlemsstaterna uppmuntras även att undanröja hinder för att unga med färre möjligheter ska ha möjlighet att delta i ungdomsverksamhet samt att alla unga ska vara delaktiga i utformandet av aktiviteter och miljöer för ungdomsverksamhet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen om politiken för ungdomsarbete i ett Europa som ger egenmakt.

Regeringen välkomnar att rådsresolutionen synliggör vikten av ungdomsarbete av god kvalitet. Tillgången till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är en viktig del i goda levnadsvillkor för unga, som utgör en central del av det ungdomspolitiska målet. Regeringen välkomnar att rådsresolutionen beaktar att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och betonar vikten av att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på

5 (25)

ungdomsområdet. Det är viktigt att respektera att ungdomsarbete styrs och organiseras på olika sätt och på olika nivåer i medlemsstaterna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 15 februari 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

6. Slutsatser om inkluderande samhällen för ungdomar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 8673/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser om ett mer inkluderande samhälle för unga där alla unga ges möjlighet att meningsfullt delta och göra sina röster hörda. Syftet med rådsslutsatserna är att belysa betydelsen av att alla unga, och särskilt unga med färre möjligheter, ska ha möjlighet att åtnjuta sina rättigheter, ha tillgång till goda levnadsvillkor och vara delaktiga i samhällsbygget. I rådsslutsatserna betonas särskilt ungas aktiva och meningsfulla deltagande i beslut som berör dem.

I rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna bland annat till att identifiera, uppmärksamma och agera på strukturella hinder för att unga personer med färre möjligheter ska kunna åtnjuta sina rättigheter. Därtill uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna bland annat till att förbättra integreringen av ett ungdomsperspektiv i alla politikområden som berör unga, exempelvis genom tillämpning av förslaget om en så kallad EU- ungdomskontroll. Kommissionen uppmuntras även att fortsätta arbetet med att göra EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren mer inkluderande, särskilt genom att möta behoven hos unga med färre möjligheter.

6 (25)

Det civila samhället uppmuntras bland annat till att utbyta information och goda erfarenheter och att samarbeta på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i syfte att främja inkluderande samhällen för unga personer.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om inkluderande samhällen för ungdomar.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna betonar vikten av social inkludering för unga. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna beaktar att gruppen unga är heterogen och har olika förutsättningar och betonar vikten av att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna betonar vikten av att främja ungas psykiska hälsa.

Regeringen anser att det är viktigt med ett effektivt genomförande av ungdomspolitiken och att fokus bör ligga på att utveckla existerande strukturer och ramverk. Regeringen anser att kostnadsdrivande förslag ska undvikas. Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 15 februari 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

7.Uppföljning av resultaten av EU:s ungdomskonferens den 2–5 mars 2024 i Gent

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt.

Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

7 (25)

Dokument: 8671/24

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om uppföljningen av resultaten från EU:s ungdomskonferens som ägde rum den 2–5 mars 2024 i Gent. Spanien, Belgien och Ungern ingår i den så kallade ordförandeskapstrion och arbetar tillsammans för att genomföra den tionde cykeln i EU:s ungdomsdialog. Trion har kommit överens om att fokusera arbetet under cykeln på ungdomsmål #3 Inkluderande samhällen vilket även var temat för ungdomskonferensen som hölls i Gent.

Fokus för diskussionen väntas vara hur EU:s ungdomsdialog kan stärkas genom förbättrad uppföljning och återkoppling till unga om vad deras rekommendationer resulterat i. Diskussionen väntas även handla om hur medlemsstaterna skulle kunna implementera de förslag på åtgärder för mer inkluderande samhällen för unga personer som EU:s ungdomskonferens i Gent resulterade i. Under ungdomskonferensen formulerades fem rekommendationer på temat inkluderande samhällen. Bland annat uppmanade ungdomsdelegaterna medlemsstaterna att säkerställa ungas tillgång till tillgänglighetsanpassade och inkluderande platser för lärande och att förbättra kompetensen hos personer som arbetar med unga att sprida information om ungas rättigheter och möjligheter.

Det belgiska ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram till mötet. Den första frågan handlar om hur uppföljnings- och återkopplingsprocessen av resultaten av EU:s ungdomsdialog kan förbättras för att bättre tillgodose ungdomars behov och förväntningar på EU:s ungdomsdialog. Den andra frågan handlar om vilka av de åtgärder som föreslogs på EU:s ungdomskonferens i Gent som skulle kunna genomföras i ert land för att främja inkluderande samhällen för unga personer.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar möjligheten till diskussion kring uppföljningen av resultaten från EU:s ungdomskonferens som hölls i mars 2024.

Regeringen anser att EU:s ungdomsdialog är viktig för att öka ungdomars deltagande och inkludering i EU:s beslutsprocesser. Åtgärder som främjar ungas rätt till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem ligger väl i linje med Sveriges nationella ungdomspolitiska mål om att alla unga ska ha

8 (25)

goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Regeringen anser att det är viktigt att stärka EU:s ungdomsdialog genom förbättrad uppföljning och återkoppling till unga. Ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs för samhället och dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Regeringen avser i diskussionen lyfta svenska exempel på arbete för att främja social inkludering av unga.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, inklusive de nationella befogenheterna på ungdomsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

UTBILDNING

8.Rådets rekommendation ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Dokument: 8731/24

Förslagets innehåll: Syftet med rådsrekommendationen, som presenterades av kommissionen i november 2023, är att göra studier och praktik utomlands lättillgängligt för alla. Det ska också ses som en viktig del i ett livslångt lärande. Genom att avlägsna de hinder som finns för mobilitet och förenkla mobilitet mellan olika länder är visionen att så många som möjligt ska kunna delta i studier och praktik utomlands.

9 (25)

Rekommendationen innehåller ett antal uppmaningar till medlemsstaterna så att syftet med rekommendationen ska kunna uppnås. Mobilitet för elever och studenter, lärare och övrig personal bör främjas, särskilt gällande de kompetenser som är nödvändiga för den gröna och digitala omställningen. Studier och praktik utomlands bör vara inkluderande, miljömässigt hållbara och fördelarna som ges av den digitala utvecklingen bör utnyttjas. Studier och praktik utomlands bör också främja generella europeiska värden. Samarbete bör också ske med relevanta intressenter.

Irekommendationen föreslås uppdaterade EU-mål för mobilitet i utbildningssyfte till 2030:

•Minst 23% av de utexaminerade inom högre utbildning bör ha erfarenheter av mobilitet i utbildningssyfte utomlands.

•Minst 12% av de studerande inom yrkesutbildning bör ha erfarenhet av mobilitet i utbildningssyfte utomlands.

Medlemsstaterna uppmanas också att arbeta för ökad inkludering inom mobilitet inom utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena genom att göra mobilitet inom dessa områden mer lättillgängligt för personer med färre möjligheter.

När det gäller personer med färre möjligheter uppmanas medlemsstaterna att sträva efter att gemensamt nå en andel om minst 20 procent som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands, oavsett utbildningsnivå eller sektor. Kommissionen uppmanas att ta fram en metod för datainsamling på detta område till 2026. Det finns även en uppmaning till medlemsstaterna att därefter överväga att ställa sig bakom ett EU-mål för mobilitet i utbildningssyfte.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom antagandet av rådsrekommendationen ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla.

Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå ska utgå från en grundläggande respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna liksom för de nationella systemen, inklusive beslut om finansiering.

10 (25)

Regeringen stödjer kommissionens ambition att främja mobilitet i utbildningssyfte. Mobilitet i utbildningssyfte och samarbeten över gränserna är viktiga drivkrafter för kvalitet inom utbildning, och kan bidra till ovärderliga erfarenheter av stor nytta på både individ- och samhällsnivå.

Vidare anser regeringen att det är positivt att rekommendationerna har ett inkluderande förhållningssätt där bland annat tillgänglighet pekas ut som viktigt för att fler personer ska kunna delta i mobilitet i utbildningssyfte.

Regeringen välkomnar att kommissionen uppmanas ta fram en metod för datainsamling av personer med färre möjligheter som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands. Regeringen stödjer att det har förtydligats i rekommendationen att kommissionen ska undvika att öka medlemsstaternas administrativa börda när det gäller uppföljningen av målen.

Det är regeringens uppfattning att ambitionen om att mobilitet i utbildningssyfte ska göras miljömässigt hållbar är angelägen.

Regeringen välkomnar att det har tydliggjorts att målen är mål på EU-nivå och att de är strävandemål.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet ägde rum den 5 mars och 2 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2023/24:FPM23.

9.Slutsatser om främjande av evidensbaserad politik och praxis inom utbildning för att förverkliga det europeiska utbildningsområdet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson/Lotta Edholm

Dokument: 8847/24

Förslagets innehåll: I rådsslutsatserna, som har tagits fram av det belgiska ordförandeskapet, fastslås att reformer på utbildningsområdet ska vila på evidens men måste kontextualiseras. Beslutsfattandet inom utbildning

11 (25)

innebär ett nyanserat samspel med andra viktiga överväganden såsom värderingar, normer, teknisk expertis, kontextuell kunskap och politiska överväganden. Vidare genererar utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid entydiga svar eller lösningar som kan appliceras i en utbildningsreform. Rådsslutsatserna syftar till att tydliggöra denna komplexitet genom att ändra språkbruket på engelska från evidensbaserad (evidence based) utbildning till evidensinformerad (evidence informed) utbildning.

Medlemsstaterna bör överväga en strategi inom evidensinformerad utbildning för data i enlighet med FAIR-principerna1. Strategin bör innefatta insamling, tillhandahållande och spridning av data.

Vidare bör investering i kostnadseffektiv tillgång till, och enhetligt användande av, administrativa data övervägas och undersökas. Högkvalitativa data i enlighet med FAIR-principerna på individ- och systemnivå behövs för evidensinformerad utbildning.

Därutöver uppmanas kommissionen att utveckla lärandelabben för investering i kvalitetsutbildning som ett värdefullt verktyg för att främja evidensinformerad utbildningspolitik för att uppnå det europeiska utbildningsområdet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom godkännandet av slutsatser om främjande av evidensbaserad politik och praxis inom utbildning för att förverkliga det europeiska utbildningsområdet.

Regeringen välkomnar att frågan om hur en stark evidensbas för politiska beslut inom utbildning lyfts. Det är viktigt att utbildningsreformer baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så att de investeringar som ger mest mervärde kan identifieras och främjas.

1FAIR-principerna innebär att data är Findable, Accessible, Interoperable och Reusable

12 (25)

Satsningar på utbildning av god kvalitet för alla är av stor vikt både för samhället och för den enskilda individen. Regeringen anser att det är viktigt att hänsyn tas till utbildningens dubbla målsättningar – dels att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft, dels som ett verktyg för individens egen utveckling. Vidare är livslångt lärande och vikten av kompetensförsörjning för dagens och framtidens behov, exempelvis för den gröna och digitala omställningen, ytterligare områden som regeringen anser är viktiga att lyfta.

Regeringen anser att öppen vetenskap och transparent, rättvis och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och maximalt nyttjande samt återanvändning av data är ett av verktygen för att underlätta bred tillgång till kunskap och därmed kunskapsbaserat beslutsfattande.

Medlemsstaterna har mycket att lära av varandra när det kommer till effektiv politik i relation till utbildningssatsningar. Diskussioner och utbyte av utvärderingar och erfarenheter av framgångsrika initiativ på utbildningsområdet är därför positivt.

Regeringen anser vidare att det är viktigt att säkerställa att den expertis som finns i samhället och Europa kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Regeringen välkomnar att det har förtydligats att deltagande i kommissionens initiativ om lärandelaboratorier är frivilligt, liksom att medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att mervärdet av datainsamling ska vara proportionerligt i förhållande till de resurser som krävs.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 5 mars och 2 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

10.Artificiell intelligens inom utbildning: att kombinera teknisk innovation med utbildning av god kvalitet för alla

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt.

Riktlinjedebatt

13 (25)

Ansvarigt statsråd: Mats Persson/Lotta Edholm

Dokument: 8996/24

Förslagets innehåll: Riktlinjedebatten vid rådsmötet ska behandla de utmaningar och möjligheter som finns inom EU:s medlemsstater gällande AI inom utbildning och om åtgärder på EU-nivå inom detta område.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå ska utgå från en grundläggande respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna liksom för de nationella systemen, inklusive beslut om finansiering.

Regeringen menar att det vid planering för framtiden är viktigt att vara medveten om riskerna med användningen av AI-teknik inom utbildning eller yrkesutbildning. Inom utbildningen har risken för fusk ökat och AI kommer att ändra hur skolor och lärosäten arbetar med examination och bedömning, särskilt av inlämningsuppgifter. Det saknas i dag forskning och beprövad erfarenhet om generativ AI i skolan. Det finns möjligheter men också risker när det gäller hur AI kan användas i undervisning eller annat arbete i skolan. AI bör användas på ett genomtänkt vis och detta gäller särskilt för eventuell användning i verksamhet för barn och elever i yngre åldrar. Regeringen anser att det är viktigt att uppmärksamma att AI som används för utbildning, exempelvis när det gäller antagning, bedömning av studerandes läranderesultat eller för övervakning och upptäckt av förbjudet beteende bland studerande under provtillfällen, enligt EU:s förordning om artificiell intelligens bör klassificeras som AI-system med hög risk.

Regeringen anser att det även är viktigt att framhålla de positiva aspekterna av den tekniska och digitala utvecklingen, och däribland AI, inte minst inom högre utbildning och yrkesutbildning. Det är därför viktigt att se till vilka potentiella möjligheter utvecklingen kan innebära för utbildningssektorn.

AI kommer att påverka det framtida kompetensbehovet i samhället. Utbildningsinstitutioner behöver därför följa med i utvecklingen för att anpassa såväl utbildningsinnehåll som utbildningsutbud, inte minst inom högre utbildning och yrkesutbildning. Lärare och studerande behöver ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper om AI och dess användning i olika sammanhang. Regeringen menar att kompetensutveckling hos lärare är

14 (25)

en förutsättning för en framgångsrik användning av AI inom undervisning och lärande.

Regeringen anser att det är värdefullt med ett fortsatt kunskapsutbyte mellan medlemsstaterna, för att diskutera och utbyta erfarenheter om lyckade nationella insatser och möjliga åtgärder på EU-nivå till exempel när det gäller AI.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den [2 maj] 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

11. Övriga frågor

Ungdomsfrågor

a) Stöd till ukrainska ungdomar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

b)Resultatet av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den

ungerska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

15 (25)

Utbildning

d) En europeisk examen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

e) Främjande av en rättsstatskultur genom utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den

ungerska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

f)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den

ungerska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson/Lotta Edholm

TISDAG 14 MAJ

Icke-lagstiftande verksamhet

KULTUR, AUDIOVISUELLA FRÅGOR OCH MEDIEFRÅGOR

12. Slutsatser om stöd till influerare som skapare av onlineinnehåll

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Dokument: 8641/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om hur medlemsstaterna och kommissionen kan stödja en

16 (25)

hållbar digital miljö för influerare och deras följare och garantera ökat ansvarstagande.

Rådsslutsatserna syftar till att initiera en diskussion om hur regelverk på den inre digitala marknaden och mediepolitiska åtgärder nationellt och på EU- nivå, påverkar och kan bidra till att stödja influerare som verkar på plattformar med användargenererat innehåll. Influerare ska förstås som innehållsskapare online som har en sådan ställning att de påverkar samhället, den allmänna opinionen eller personliga åsikter hos sina följare.

Rådsslutsatserna uppmanar bland annat medlemsstaterna och kommissionen att analysera vilka befintliga regler som redan gäller, informera om dem och hitta lämpliga former för tillsyn. Dessutom uppmuntras politisk dialog och ett systematiskt arbete för att öka medvetenheten om influerares roll och inverkan på medieekosystemet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. Regeringen anser att ämnet är angeläget i ljuset av den snabba utvecklingen på området. Regeringens utgångspunkt i förhandlingarna har varit att nya regleringar och kostnadsdrivande förslag ska undvikas, samt att respekten för subsidiaritetsprincipen upprätthålls.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet 19 mars 2024, skriftlig information till Konstitutionsutskottet 4 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

13.Slutsatser om att stärka de kulturella och kreativa sektorerna genom datadriven publikutveckling

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

17 (25)

Dokument: 8642/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om datadriven publikutveckling för de kulturella och kreativa sektorerna. Utgångspunkten för förslaget är EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 där behovet av att stärka den digitala utvecklingen i sektorn för att öka medborgarnas deltagande och tillgång till kultur understryks.

Rådsslutsatserna pekar bland annat på behovet av att uppmuntra de kulturella och kreativa sektorerna att utveckla sätt och metoder för att bättre förstå publikbeteenden. Det kan ske genom att nyttja datadriven publikanalys och utveckling. Vidare understryks behoven av sektorernas kapacitet att nyttja och utveckla datadriven publikanalys och om möjligt, att detta samordnas mellan medlemsstaterna. Vikten att dela erfarenheter och goda exempel mellan aktörer från medlemsstaterna på hur datadriven publikutveckling kan utvecklas understryks särskilt. I rådsslutsatserna uppmanas även EU kommissionen att undersöka möjligheten att främja utvecklingen av datadriven publikutveckling genom befintliga stödprogram vid sidan av kultur och mediaprogrammet Kreativa Europa, samt att informera om dessa möjligheter till aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna på ett konstruktivt sätt lyfter vikten av att bredda kunskapen om publikutvecklingen och därmed arbeta mot att sprida kulturutbudet till fler medborgare och nya grupper i samhället. Regeringens utgångpunkt i förhandlingarna har varit en budgetrestriktiv linje med respekt för subsidiaritetsprincipen.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet 19 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

18 (25)

14.Förbereda de kulturella och kreativa sektorernas framtid för den artificiella intelligensens (AI)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand.

Dokument: 8643/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet vill lyfta AI- utvecklingens möjligheter och konsekvenser för kulturområdet. Ordförandeskapet har fört fram två frågeställningar inför riktlinjedebatten:

•Hur stödjer regeringen i Sverige de kulturella och kreativa branscherna med att utveckla och använda AI-teknik, särskilt genom kompetensutveckling och tvärsektoriellt samarbete? Samt, vilka slutsatser kan ni dra av eventuella satsningar?

•Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och AI:s ökade betydelse, hur kan EU:s politik (inklusive EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026) och program möta de kulturella och kreativa branschernas behov av att ta till sig möjligheter med AI?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen, och avser att redogöra för svenska initiativ på AI-området samt utrycka att det är välkommet att utbyta erfarenheter och kunskaper om AI-utvecklingen med fokus på kulturområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Skriftlig information till Kulturutskottet 2 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

19 (25)

IDROTT

15.Resolution om EU-arbetsplanen för idrott (1 juli 2024 - 31 december 2027)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 9000/24

Förslagets innehåll: Den nuvarande EU-arbetsplanen för idrott som beslutades i november 2020 gäller till och med den 30 juni 2024. Den nya arbetsplanen föreslås gälla från och med 1 juli 2024 till och med 31 december 2027. I rådsresolutionen anges integritet och värderingar inom idrotten, den socioekonomiska dimensionen och idrottens hållbarhet, samt deltagande i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet som planens tre övergripande prioriteringar. Detta innebär en liknande inriktning som i den nu gällande arbetsplanen. Inom dessa övergripande prioriteringar ryms bland annat främjande av den europeiska idrottsmodellen och good governance samt motverkande av matchfixning.

I rådsresolutionen uppmanas medlemsstaterna bland annat att delta i genomförandet av denna EU-arbetsplan och vid behov bidra med sin sakkunskap och erfarenhet till de olika arbetsformaten. Kommande ordförandeskap i rådet uppmanas bland annat att överväga att anordna möten med relevanta företrädare för idrottsrörelsen och andra berörda parter inom idrotten, bland annat för att utbyta information om genomförandet av EU-arbetsplanen.

Kommissionen uppmanas bland annat att bidra till en evidensbaserad politik i EU och dess medlemsstater, särskilt genom stöd till att genomföra insatser för ömsesidigt lärande, skapande av verktyg för utbyte av god praxis och data mellan medlemsstaterna och berörda parter och, när så är lämpligt, genom studier och undersökningar. Idrottsrörelsen och andra intressenter uppmanas bland annat att samarbeta med medlemsstaterna och kommissionen i genomförandet av EU-arbetsplanen och bidra med sin sakkunskap och erfarenhet till de olika arbetsformaten.

20 (25)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av resolutionen om EU-arbetsplanen för idrott (1 juli 2024 - 31 december 2027).

Regeringen välkomnar att arbetsplanen prioriterar integritet

och värderingar inom idrotten, den socioekonomiska dimensionen och idrottens hållbarhet, samt deltagande i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet. Regeringen välkomnar även att dessa prioriterade områden innefattar främjande av den europeiska idrottsmodellen och good governance samt motverkande av matchfixning. Regeringen anser att arbetsplanen fastslår övergripande prioriteringar för EU:s arbete inom idrottsområdet på ett tydligt sätt.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, samt idrottsrörelsens självständighet ska respekteras. Regeringen betonar att skrivningar om stadsutveckling bör hållas så övergripande som möjligt då detta inte är en EU-kompetens. Regeringen betonar även vikten av en nära dialog med idrottsorganisationerna i genomförandet av arbetsplanen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 19 mars 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

16.Slutsatser om den egenorganiserade idrottens bidrag till att stödja aktiva och hälsosamma livsstilar i Europeiska unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 8987/24

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet har under våren valt att fokusera på frågan om den egenorganiserade idrottens bidrag till att stödja aktiva och hälsosamma livsstilar i EU och att ta fram förslag till

21 (25)

rådsslutsatser på temat. Slutsatserna ligger i linje med Europeiska unionens arbetsplan för idrott (2021–2024) som antogs i november 2020. I planen betonas bland annat vikten av ökat deltagande i hälsofrämjande fysisk aktivitet för att främja en aktiv och miljövänlig livsstil, social sammanhållning och aktivt medborgarskap.

I rådsslutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att främja och stödja insatser som främjar utövande av egenorganiserad idrott som ett sätt att uppmuntra livslång fysisk aktivitet och idrott bland befolkningen, särskilt främja fördelarna för välmående och fysisk och psykisk hälsa. Kommissionen uppmanas bland annat att möjliggöra diskussioner på europeisk nivå kring initiativ och goda exempel, så att offentliga myndigheter och idrottsorganisationer kan samarbeta med individer som deltar i egenorganiserad idrott.

Idrottsrörelsen och andra relevanta intressenter uppmanas bland annat att fortsätta samarbeta med offentliga myndigheter i utvecklingen av idrottspolitiska insatser som svarar upp mot all form av idrottsutövning, inklusive egenorganiserad idrott.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om den egenorganiserade idrottens bidrag till att stödja aktiva och hälsosamma livsstilar i Europeiska unionen.

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna betonar viken av att alla ska ges förutsättningar att motionera och idrotta på lika villkor för att främja en god folkhälsa. Regeringen anser att idrott och fysisk aktivitet ska vara tryggt och tillgängligt för alla oavsett faktorer såsom kön, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller bakgrund.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, samt idrottsrörelsens självständighet ska respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i kulturutskottet den 15 februari 2024. Utskottet gavs skriftlig information den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

22 (25)

Faktapromemoria: −

17. Frivilligarbetarnas roll inom den europeiska idrotten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

Dokument: 8960/24

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om frivilligarbetarnas roll inom den europeiska idrotten utifrån en diskussionsnot framtagen av det belgiska ordförandeskapet. Utgångspunkten för debatten är att idrottsrörelsen i Europa i hög grad är beroende av ideellt engagemang. Ideellt engagemang spelar en avgörande roll bland annat genom att främja deltagande och social inkludering, stärka sammanhållningen i samhället, främja europeiska idrottsvärderingar och stödja idrottsaktiviteter i vardagen genom ledare och domare.

Underlaget pekar på att det finns vissa utmaningar beträffande ideellt engagemang i idrotten som bland annat handlar om brist på personer som är intresserade av att engagera sig ideellt, särskilt bland vissa grupper. I vissa medlemsstater har offentliga myndigheter vidtagit åtgärder för att uppmuntra ideellt engagemang. I diskussionsnoten betonas att både idrottsföreningar, berörda individer och samhället generellt gynnas av ideellt engagemang, samt vikten av att uppmärksamma och belöna detta engagemang inom idrotten.

I diskussionsnoten ställs också två frågor som de närvarande ministrarna ombeds tala kring. Den första frågan handlar om vilka åtgärder medlemsstater genomför för att uppmuntra ideellt arbete inom idrottsområdet på lokal, regional och nationell nivå, med särskilt fokus på de som tenderar att vara mindre involverade. Den andra frågan handlar om vilka hinder som finns på nationell och europeisk nivå som avskräcker från ideellt arbete inom idrotten, hur dessa kan tas bort för att bättre involvera frivilligarbetare samt om vad som kan göras på europeisk nivå för att lösa detta.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar möjligheten att diskutera frivilligarbetarnas roll i europeisk idrott.

23 (25)

Regeringen delar det belgiska ordförandeskapets bedömning att ideellt engagemang spelar en avgörande roll inom idrotten och bidrar positivt till samhället i stort på olika sätt. Regeringen delar även ordförandeskapets analys av de utmaningarna som finns kring ideellt engagemang.

Regeringen anser att det är viktigt att erbjuda adekvat utbildning för de som vill engagera sig ideellt samt annan form av stöd. Regeringen avser i diskussionen lyfta svenska exempel på arbete för att öka det ideella engagemanget inom idrotten. Regeringen välkomnar även kunskaps- och erfarenhetsutbyte på EU-nivå kring denna fråga.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, samt idrottsrörelsens självständighet ska respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 30 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: −

Faktapromemoria: −

18. Övriga frågor

Kultur, audiovisuella frågor och mediefrågor

a) Val av europeisk kulturhuvudstad 2028 – Bourges

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den franska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand.

b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den ungerska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand.

24 (25)

Idrott

c)Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig för den ukrainska idrottssektorn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

d)Den europeiska dimensionen av de olympiska och paralympiska spelen i Paris 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den franska

delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den

ungerska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed.

25 (25)