TTE, Kommenterad dagordning samlad
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CD270
Kommenterad dagordning rådet
2019-06-06
Infrastrukturdepartementet
Rådets möte (transportministrarna) den 6 juni 2019
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
2.Förordning om elektronisk godstransportinformation (eFTI)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän inriktning
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Syftet med den föreslagna förordningen är att införa en skyldighet för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att godta elektronisk godstransportinformation och att säkerställa driftskompatibilitet för itsystem som används för utbyte av sådan information. Behöriga myndigheter i medlemsstaterna blir skyldiga att acceptera elektroniska frakthandlingar när transportföretagen väljer att lämna informationen elektroniskt i enlighet med de krav som ställs upp i förordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställde sig i stort positiv till kommissionens förslag. Regeringen har under förhandlingarna bl.a. verkat för förtydliganden avseende förordningens koppling till avfallstransportförordningen, renodling av certifieringsprocessen, längre implementeringstid samt beaktande av kostnadsaspekter vid framtagande av specifikationer för de tekniska verktyg som krävs.
Regeringen bedömer att svenska intressen tas tillvara på ett tillfredsställande sätt i den allmänna inriktning som ordförandeskapet föreslår. Regeringen föreslår därför att Sverige stödjer den allmänna inriktningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 27 november 2018. Samråd med EU-nämnden skedde den 30 november 2018.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar med Europaparlamentet förväntas starta under hösten 2019.
Faktapromemoria: 2017/18:FPM116 Förordning om elektronisk godstransportinformation
3.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av genomförandet av transeuropeiska transportnätverk (Smart TEN-T)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Smart TEN-T är ett förslag om rationaliseringsåtgärder för att påskynda och främja förverkligandet och genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). TEN-T stomnätsprojekt kringgärdas i många EU-länder av komplexa administrativa procedurer och regleringsmässiga osäkerheter vilket medför ökade kostnader och förseningar.
Tyngdpunkten i förslaget är att minska förseningar i genomförandet av TEN-T infrastrukturprojekt genom att sätta upp ramar för tillståndsprocesser för alla projekt på stomnätskorridoren, sätta upp tidsgränser för tillståndsgivning samt förenkla hanteringen av olika tillståndsbeslut genom att utse en myndighet som agerar kontaktpunkt.
Regeringen är positiv till syfte och målsättning men bedömde att det ursprungliga förordningsförslaget i vissa delar stred mot subsidiaritetsprincipen samt var allt för långtgående i förhållande till proportionalitetsprincipen (se 2017/18:FPM114). Flertalet medlemsstater var kritiska till förordningen och har drivit frågan om ett direktiv. I april 2019 presenterade Ordförandeskapet
2 (10)
ett kompromissförslag i form av ett direktiv. Direktivet är mer anpassat till svenska förhållanden men fortfarande kvarstår otydligheter och behov av ytterligare anpassning.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades och samråd skedde i EU-nämnden den 27 respektive 30 november inför TTE- rådet den 3 december 2018.
Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt behandling under det finska ordförandeskapet är ännu inte känd.
Faktapromemoria: 2017/18:FPM114
4.Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om 2006/1/EG om användande av hyrda fordon
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Kommissionens förslag syftade till en marknadsöppning jämfört med dagens regler för vad medlemsstater måste tillåta när det gäller företagares möjligheter att hyra fordon. Förslaget innebär att användningen av ett fordon som hyrts i en annan medlemsstat än den där företaget som hyr fordonet är etablerat ska vara tillåten i minst fyra månader. Vidare ska enligt kommissionens förslag möjligheten att begränsa användningen av hyrda fordon för transporter för egen räkning tas bort.
Lägesrapporten beskriver hur rådet behandlat förslaget (9447/1/19 REV 1). Rådets behandling har mildrat den förändring som kommissionen förslag syftade till. Den nuvarande texten anger att medlemsländerna endast måste tillåta att företag hyr fordon i upp till 30 dagar per kalenderår och att det ska gälla som mest 25 procent av företagets samtliga fordon. Därmed ska befarade negativa effekter på skatteintäkter och otillåten cabotagetrafik undvikas.
3 (10)
Trots dessa ändringar finns fortfarande ett motstånd i rådet som är tillräckligt stort för att blockera ett antagande av en allmän inriktning. Motståndet rör såväl substantiella frågor som synpunkter om att det är bättre att avvakta med denna rättsakt tills man ser hur det kommer att gå med de kommande trepartssamtalen om andra delar av mobilitetspaketet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen noterar lägesrapporten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 29 maj 2018 och samråd skedde med EU-nämnden den 1 juni 2018.
Fortsatt behandling av ärendet: Behandlingen av förslagen kan komma att fortsätta under det finska ordförandeskapet hösten 2019.
Faktapromemoria: 2016/17:FPM105
5.Direktiv som ändrar direktiv 1999/62 om Eurovinjett (vägavgiftsdirektiv)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth
Förslagets innehåll: Den 31 maj 2017 lämnade kommissionen förslag till ändring av Eurovinjettdirektivet. Förslagen innebär att direktivet utökas till att omfatta vägtullar och vägavgifter även för bussar, personbilar, minibussar och lätta lastbilar. Möjligheten att tillämpa vägavgifter fasas enligt förslagen ut 2023 för tunga fordon. Förslagen innehåller en möjlighet att införa trängsel som en komponent i vägtullen. Om en trängselkomponent tillämpas i en vägtull ska intäkterna från trängselkomponenten eller motsvarande värde användas till att adressera problem med trängsel, särskilt genom att underlätta för kollektivtrafik, motverka flaskhalsar eller utveckla alternativ infrastruktur för transportanvändare. Avgift för externa effekter (luftföroreningar och buller) ska tas ut, åtminstone på de delar av det avgiftsbelagda vägnätet där luftföroreningar och buller från tunga fordon är mest betydande. Förslagen innehåller vidare ett krav på differentiering av infrastrukturavgiften för tunga fordon efter koldioxidutsläpp. Förslagen innebär avslutningsvis en succesiv sänkning av gällande mininivåer för fordonskatt till noll under fem år. Syftet är att tillhandhålla ett incitament att gå över till avståndsbaserade vägavgifter. Förhandlingar i rådet hölls
4 (10)
inledningsvis under hösten 2017. Europaparlamentet antog sin position i oktober 2018. Under våren 2019 förhandlades förslaget åter i rådsarbetsgruppen med syfte att komma fram till en kompromiss.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen noterar lägesrapporten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Inför TTE-rådets möte den 8 juni 2017 lämnades information om förslagen till TU den 30 maj 2017 och till EUN den 2 juni 2017. Den 28 september 2017 lämnades information om förslagen till SkU. Inför TTE-rådets möte den 5 december 2017 hölls överläggning med SkU den 28 november 2017 och samråd med EUN den 1 december 2017. SkU informerades om förslagen den 7 mars och 14 maj 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: Behandlingen av förslagen kommer troligen att fortsätta under det finska ordförandeskapet hösten 2019.
Faktapromemoria: Eurovinjettdirektivet 2016/17:FPM101
6. Tågpassagerarförordningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson
Förslagets innehåll: I slutet av september 2017 presenterade kommissionen ett förslag till ändringar i tågpassagerarförordningen, KOM (2017) 548. Ett övergripande syfte med förordningen är att garantera resenärer vissa rättigheter. Den innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till ersättning och information vid förseningar och om assistans till personer med funktionsnedsättning. Kommissionen har uppmärksammat ett antal tillämpningsproblem och förslaget syftar i huvudsak till att hantera dessa frågor. Det föreslås bland annat att resenärernas rättigheter stärks i vissa avseenden (t.ex. att de får bättre information om vilka rättigheter de har) samtidigt som det införs ett undantag från järnvägsföretagens ansvar för förseningar när dessa beror på naturkatastrofer och extrem väderlek. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för landtransporter vid flera tillfällen sedan hösten 2017. En första genomläsning av artiklarna har skett. Under hösten 2018 lämnade dåvarande ordförandeskapet ett kompromissförslag avseende vissa artiklar. Under våren 2019 har
5 (10)
innevarande ordförandeskapet lämnat ett nytt kompromissförslag, vilket även gåtts igenom. En hel del arbete återstår dock innan för att förhandlingarna ska kunna slutföras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Civilutskottet informerades om förslaget den 30 januari 2018. Tågpassagerarförordningen nämndes i trafikutskottet den 29 maj 2018 i samband med att utskottet informerades inför TTE-mötet i juni 2018. I trafikutskottet hänvisades dock till att förordningen hanteras i civilutskottet och någon närmare redogörelse gjordes inte. Samråd med EU-nämnden skedde den 1 juni 2018. Likaså nämndes tågpassagerarförordningen i trafikutskottet den 27 november 2018 och samråd skedde med EU-nämnden den 30 november 2018 inför TTE- mötet den 3 december 2018. Överläggning med civilutskottet skedde den 9 april 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: Behandlingen fortsätter under det inkommande finska ordförandeskapet.
Faktapromemoria: 2017/18FPM14 Ändringar i tågpassagerarförordningen
Övriga frågor
7 a) Aktuella lagstiftningsförslag
i) Direktiv om ändring av direktiv om förvaltning av vägars säkerhet
Direktivet 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet ställer krav på väghållare av vägar inom TEN-T att systematiskt ta hänsyn till trafiksäkerhet i sin uppgift som väghållare. Direktivet ställer krav på ett antal förfaranden som väghållaren måste genomföra vid förvaltning och nybyggnation av infrastruktur. I korthet innebär förslaget att direktivets tillämpningsområde utvidgas till att, förutom vägar inom TEN-T, också gälla samtliga motorvägar, vägar som erhållit bidrag från EU och vägar inom ett primärt vägnät. Definitionen av det primära vägnätet är att det binder samman större städer och regioner, och att detta vägnät pekas ut av varje enskilt medlemsland. Vidare innehåller förslaget en del justeringar i de förfaranden som väghållarna ska tillämpa. Ett nytt förfarande läggs till, om riktade säkerhetsinspektioner, och andra förfaranden justeras så att angreppssättet i förfarandena blir mer proaktivt. Ordförandeskapet väntas under denna punkt lämna information om status i förhandlingarna.
6 (10)
ii) Förordning om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart
Direktiv 2010/65/EU anger att alla EU:s medlemsstater ska ha en nationell rapporteringsportal, ett s.k. Single Window system sedan 1 juli 2015. Via det nationella Single Window ska fartyg vid ett anlöp till en EU-hamn elektroniskt inrapportera uppgifter om bl.a. besättning och passagerare ombord, tulluppgifter, fartygsanmälan, farligt gods, avfall och skyddsinformation. Informationen som lämnas distribueras via Single Window vidare till relevant myndighet. I det nya förslaget till förordning regleras hur Single Window systemen ska fungera och vilken information som ska rapporteras via Single Window. Ordförandeskapet väntas under denna punkt nformera om att en överenskommelse har nåtts mellan rådet och Europaparlamentet.
iii) Direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk
Förslaget innebär att man slår samman två direktiv samt uppdaterar direktivet för att vara i linje med de ändringar som skett i den internationella konventionen om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW-konventionen). Dessutom för att effektivisera det EU- gemensamma arbetet med kontroll och erkännande av tredje länder samt att förtydliga regleringen gällande ömsesidigt erkännande av certifikat och behörigheter mellan EU:s medlemsstater. Ordförandeskapet väntas under denna punkt informera om att en överenskommelse nåtts mellan rådet och europaparlamentet.
iv)Direktiv om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Förslagets övergripande syfte är att förstärka den offentliga upphandlingens betydelse för att främja marknadsintroduktionen av rena och energieffektiva vägfordon. Genom förslaget fastställs definitioner av rena och energieffektiva vägfordon och minimimål på medlemsstatsnivå för andelen rena och energieffektiva fordon vid offentlig upphandling. Förslaget innehåller också ett rapporteringskrav för medlemsstaterna. Ordförandeskapet väntas under denna punkt lämna information om status i förhandlingarna.
v) Beslut om ändring av direktiv 96/53/EC om mått och vikt
Förslaget innebär en tidigareläggning av tidsfristen för införandet särskilda regler om största tillåtna längd när fordonets förarhytt ger bättre
7 (10)
aerodynamiska prestanda, energieffektivitet och säkerhetsprestanda, enligt vad som redan föreskrivs i direktiv 2015/719, genom att ta bort det treåriga dröjsmålet som föreskrivs i nuvarande direktiv. Ordförandeskapet väntas under denna punkt informera om att rättsakten har antagits.
vi) Förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF)
Förslaget fastställer den rättsliga grunden för Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2021–2027. Det övergripande målet är att ge stöd så att EU:s politiska mål inom transport, energi- och digitaliseringssektorerna uppnås, genom att möjliggöra eller påskynda investeringar i projekt av gemensamt intresse som gäller de transeuropeiska näten, och att ge stöd till gränsöverskridande samarbete om produktion av förnybar energi. Rådet beslutade om en partiell allmän inriktning i december 2018. Förhandlingar med Europaparlamentet har pågått under vintern och våren. En partiell överenskommelse med Europaparlamentet uppnåddes och bekräftades i mars 2019. Ordförandeskapet väntas under denna punkt informera om att en överenskommelse nåtts mellan rådet och parlamentet om förslaget. (De budgetrelaterade delarna återstår dock att förhandla om inom ramen för de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget MFF.)
vii) Direktiv om att avskaffa säsongsbaserade tidsomställningar
Kommissionen föreslår, i sitt förslag till direktiv från september 2018, att de säsongsbaserade tidsomställningarna ska avskaffas. Därmed skulle normaltid i respektive medlemsstat gälla året runt. Vilken normaltid en medlemsstat har utgör nationell kompetens. Vid TTE-rådets möte den 3 december 2018 presenterade ordförandeskapet en lägesrapport om hur förslaget behandlats av rådet under hösten 2018. Ordförandeskapet väntas under denna punkt informera om behandlingen av förslaget.
Icke lagstiftning
b). En ren jord åt alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (A Clean planet for all)
Den 28 november antog kommissionen meddelandet om en långsiktig klimatstrategi för EU. Kommissionen betonar att energisektorn kommer att vara central i omställningen eftersom den står för ca 75 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Elanvändningen väntas öka betydligt inte minst
8 (10)
som en effekt av omställningen av transportsektorn men även vätgas kommer särskilt i vissa scenarier ha en betydande roll för att klara nettonollutsläpp till 2050. I meddelandet framhålls behovet av smart infrastruktur med smarta digitala och cybersäkra lösningar för att förbättra sektorsintegrering och sammanbindning av elnät. Det framhålls också att järnvägen är det mest energieffektiva transportmedlet i många fall och att dess konkurrenskraft bör främjas bl.a. genom innovation och borttagande av tekniska hinder samt färdigställandet av det s.k. TEN-nätverket. Det kommer också att krävas en ökning av hållbar finansiering och investeringar bl.a. inom energisektorn och att attrahera kapital, investera i infrastruktur och utnyttja den gemensamma marknaden fullt ut. Även EU:s långsiktiga budget kommer att spela en viktig roll i att bidra till både finansiering av omställningen och att klimat integreras i andra politikområden. Kommissionens meddelande har under våren diskuterats i ett flera rådskonstellationer. Ordförandeskapet förväntas lämna information om behandlingen av meddelandet under rumänskt ordförandeskap.
c) Luftrumskapacitet
Kommissionen avser under denna punkt att informera om olika åtgärder som tagits och avses tas för att mildra kapacitetsproblemen i det europeiska luftrummet. Det pekas på att den ökade trafikutvecklingen ökar förseningarna som i sin tur innebär negativ miljöpåverkan genom ökade koldioxidutsläpp och även olägenheter för flygpassagerare genom längre och osäkra restider.
d)Begränsa utsläpp av växthusgaser och kapacitetsproblem inom luftfart genom prissättning
Luxemburg avser under denna punkt att lyfta frågan att begränsa utsläpp av växthusgaser och kapacitetsproblem inom luftfart genom prissättning. Frågan har tidigare under våren diskuterats i Ecofin och i miljörådet på initiativ från bl.a. Belgien och Nederländerna.
e)Resultat från EU-Kina toppmötet den 9 april gällande uppkopplad mobilitet.
Kommissionen avser under denna punkt informera om resultat från EU- Kina toppmötet den 9 april i Bryssel gällande uppkopplad mobilitet, och särskilt om de riktlinjer som antogs gällande en gemensam studie om hållbara järnvägskorridorer mellan Europa och Kina.
9 (10)
f) Study on transport externalities
Vid TTE-rådet den 3 december 2018 informerade kommissionen om de första resultaten från en pågående studie om hållbara avgifter för användning av transportinfrastrukturen och internalisering av transporternas externa kostnader. Studien är en del av kommissionär Bulcs initiativ 2018 Year of Multimodality. Studien har nu slutförts och kommissionen vill uppmärksamma medlemsstaterna om vikten av att beakta slutsatserna i kommande transportpolitiska diskussioner.
g). Benefits for regions resulting from the implementation of the route Via Carpatia (Conference held in Łańcut, Poland, on 17 April 2019)
Den polska delegationen väntas under denna punkt informera om att transportministrar från Polen, Vitryssland, Bulgarien, Kroatien, Litauen, Rumänien, Slovakien, Turkiet, Ukraina och Ungern deltagit i en konferens med titeln Benefits for the regions resulting from the implementation of the Via Carpatia route" i Polen och där antagit en deklaration om Via Carpatia. Tanken bakom skapandet av Via Carpatia road route är enligt deklarationen, att skapa en högpresterande väg parallellt med EU: s östra gräns för på kortast möjliga sätt förbinder de baltiska länderna med Svarta havet, Adriatiska havet och Egeiska havet. Vid konferensen bad transportministrarna Europeiska kommissionen att inkludera Via Carpatia i TEN-T stomnät under den kommande översynen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).
h). Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Finland tar över ordförandeskapet i rådet efter Rumänien för andra halvåret av 2019 och väntas under denna punkt informera om planerna för sitt ordförandeskap.
10 (10)
Kommenterad dagordning rådet
2019-05-29
Infrastrukturdepartementet
Rådets möte (telekomministrarna) den 7 juni 2019
Kommenterad dagordning
8.Godkännande av dagordningen
9.(ev.) Godkännande av A-punkter
Icke lagstiftning
10.Rådslutsatser om EU:s framtida digitala strategi Boosting the digital and economic competitiveness and the digital cohesion
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt och antagande av rådslutsatser
Ansvarigt statsråd: Anders Ygeman
Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt.
Rådsslutsatserna är omfattande och breda, givet att digitalisering genomsyrar i stort sett alla politikområden. Förslaget framhåller bl.a. att digitalisering är en möjliggörare för konkurrens, ekonomisk utveckling, sammanhållning, säkerhet och hållbarhet och att det är viktigt att alla medborgare och företag kan dra nytta av och är delaktiga i den digitala förändringen. Förslaget poängterar även vikten av implementering av befintlig lagstiftning och att nya åtgärder ska genomföras på minst ingripande sätt.
Områden som lyfts fram i rådsslutsatserna är bland annat vikten av att säkerställa företagens möjlighet att växa och konkurrera på en global marknad, där bl.a. möjliggörandet av nya tekniker så som AI, med beaktande av etik, tillgång till data, både offentlig data och data från näringslivet, och gemensamma standarder lyfts fram. Vikten av respekt och skydd av personlig data, att säkerställa digital kompetens inbegripet fortbildning och omskolning, delaktighet och konsumentskydd poängteras också i förslaget.
Vidare lyfts Europas kapacitet på cybersäkerhetsområdet fram i förslaget i förhållande till att skydda digital infrastruktur, produkter, tjänster och användare samt säkerställa global konkurrenskraft och digital suveränitet. Slutligen tas även tillgång till infrastruktur, inbegripet utbyggnad av 5G upp som viktiga frågor för ett digitalt EU.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslaget och föreslår att Sverige stödjer antagandet av rådslutsatserna. För att Sverige och Europa ska vara framgångsrika i den digitala omvandlingen och för att både svensk och europeisk konkurrenskraft ska stärkas är europeiskt samarbete avgörande. Samtidigt ifrågasätter regeringen att samordnade investeringar på EU-nivå är det bästa sättet att uppnå och upprätthålla innovation i världsklass. Det kan vara ett viktigt komplement, men är inte alltid bättre än fri konkurrens.
Det är prioriterat att säkerställa ett effektivt genomförande av den nuvarande strategin för den digitala inre marknaden (DSM). Regeringen välkomnar att nödvändiga säkerhetshänsyn ska tas i den digitala transformationen av EU, med en ickediskriminerade ansats. För att skapa långsiktighet i utvecklingen av den inre marknaden är en fortsatt hög ambitionsnivå på informationssäkerhetsområdet grundläggande. Regeringen välkomnar också kommissionens rekommendation om It-säkerhet i 5G-nät. Det finns ett värde i ett EU-samordnat angreppssätt på området.
Regeringen anser att ny digital teknik inte nödvändigtvis kräver ny reglering. Det kan vara mer effektivt att säkerställa att befintliga regelverk efterlevs, att regelverk som hindrar utvecklingen revideras, eller att utveckla gemensamma standarder. Frågor om tillgång till data och dataanvändning, ansvarsfrågor, nätneutralitet, säkerhet, automatisering, AI, integritet och etiska förhållningssätt är viktiga konkurrensparametrar och kräver fortsatt fokus. Vidare behöver både stora och små, nya och traditionella företag de bästa
2 (7)
förutsättningar för att växa i den digitala ekonomin vilket inbegriper tillgång till nödvändig kompetens kring bl.a. AI och robotik.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Dokumentet har inte behandlats tidigare. Förslag till rådslutsatser presenterades för medlemsstaterna i april 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: Rådet förväntas anta slutsatserna vid mötet.
Faktapromemoria: -
11.Rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid Internationella teleunionens (ITU) världsradiokonferens 2019 (WRC-19)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande av beslut om ståndpunkt.
Ansvarigt statsråd: Anders Ygeman.
Dokument: KOM (2019) 117 slutlig
Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid Internationella teleunionens (ITU) världsradiokonferens 2019 (WRC-19)
Förslagets innehåll: Kommissionens förslag avser ett beslut i rådet om att fastställa de ståndpunkter som ska intas på unionens vägnar vid Internationella teleunionens (ITU) Världsradiokonferens 2019 (WRC-19). Vid konferensen ska antas ändringar av ITU:s radioreglemente. Radioreglementet tilldelar radiofrekvensspektrum till definierade radiokommunikationstjänster och fastställer tekniska villkor för spektrumanvändning för att undvika skadlig störning. De senaste ändringarna av radioreglementet trädde i kraft den 1 januari 2017. WRC-19, som anordnas den 28 oktober–22 november 2019, har i uppgift att anta ändringar av radioreglementet i form av slutliga akter från konferensen.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stöder i allt väsentligt kommissionens förslag till ståndpunkt och föreslår att Sverige ställer sig bakom beslutet.
3 (7)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen företräder EU vid WRC-19.
Faktapromemoria: Faktapromemoria 2018/19:FPM40 Rådsbeslut om Europeiska unionens ståndpunkt inför Världsradiokonferensen 2019 (WRC- 19).
Lagstiftningsöverläggningar
12.Förordningen om integritet och elektronisk kommunikation (ePrivacy)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Infrastrukturminister Anders Ygeman
Förslagets innehåll: Det är femte gången förslaget behandlas i ministerrådet (senast den 4 december 2012), denna gång i form av en lägesrapport som ordförandeskapet ber rådet notera.
Inom ramen för den digitala inre marknaden presenterade kommissionen i januari 2017 ett förslag till ny förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i elektronisk kommunikation. Syftet är att garantera en starkare integritet i elektronisk kommunikation och samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter genom bearbetning av data samt att utvidga reglernas räckvidd till en bredare krets leverantörer av elektronisk kommunikation.
Grundregeln, liksom tidigare, är att all elektronisk kommunikation ska vara konfidentiell. Ingrepp i och avlyssning-, inspelning-, skanningsamt lagring av till exempel textmeddelanden, e-post eller röstsamtal ska som huvudregel även fortsättningsvis vara otillåtet utan medgivande från användaren. I den föreslagna förordningen anges dock, liksom tidigare, även de fall då behandling av kommunikationsuppgifter undantagsvis är tillåten och när den förutsätter samtycke från användaren. Det ges, liksom i dagens dataskyddsdirektiv, möjligheter att genom annan lagstiftning avvika från dessa regler, t.ex. lagstiftningsåtgärder som avser lagring av data för brottsbekämpande ändamål.
4 (7)
Bestämmelsen om skydd av terminalutrustning (från till exempel så kallade webbkakor) avses förenklas. Nya regler föreslås göra det möjligt för användare att ha större kontroll över sina tekniska inställningar, som på ett enkelt sätt ger möjlighet att godta eller blockera spårning med hjälp av webbkakor och andra kännetecken, om det finns risk för den personliga integriteten.
Förslaget förbjuder som utgångspunkt oönskad elektronisk kommunikation oavsett form, t.ex. via e-post, SMS och i princip även telefonsamtal om användarna inte har gett sitt samtycke. Medlemsstaterna får dock välja en lösning som i stället ger fysiska personer rätt att invända mot marknadsföring röst-till-röst, t.ex. genom att registrera sitt telefonnummer på en spärrlista för samtal.
Myndigheterna som övervakar genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen föreslås få uppdraget att övervaka även dessa regler om eDataskydd upprätthålls.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan notera ordförandeskapets lägesrapport.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden den 2 juni och 30 november 2017 samt 1 juni och 30 november 2018. Frågan var föremål för information i TU den 30 maj och 1 dec 2017 samt 29 maj och 27 november 2018.
Fortsatt behandling av ärendet: Det inkommande finska ordförandeskapet förväntas fortsätta förhandlingarna.
Faktapromemoria: 2016/17:FPM70, eDataskyddsförordning.
5 (7)
Övriga frågor
Lagstiftningsöverläggningar
13. a)
i) Förordning om Programmet för ett digital Europa 2021 - 2027
Kommissionen har inom ramen för den fleråriga budgeten 2021-2027 föreslagit etablerandet av Programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027. Programmet syftar till att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa och se till att europeiska medborgare och företag kan dra nytta av dess fördelar. Förhandlingen har pågått sedan sommaren 2018. Vid TTE i december 2018 ställde sig medlemsländerna bakom en partiell allmän inriktning och den 13 mars 2019 bekräftade Coreper en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet som förhandlats fram i trilog. Överenskommelsen omfattar till exempel inte bestämmelserna om budget för programmet, vissa delar rörande Cybersäkerhet eller delegerade akter. Förhandlingen med Europaparlamentet kommer att ta vid igen när rådet har ett mandat för hela förordningsförslaget. Sannolikt till hösten 2019. Ordförandeskapet förväntas informera om status i förhandlingarna.
ii)Förordningen om inrättande av europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet och av nätverket för nationella samordningscentrum
Kommissionen presenterade den 12 september 2018 förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning. Förslaget omfattar också inrättande av ett nätverk av nationella samordningscentrum för cybersäkerhetsfrågor.
Förslaget tar sin utgångspunkt i att eftersom samhället blir alltmer beroende av digital teknik ökar också riskerna för allvarliga cyber-incidenter. Den framtida säkerheten förutsätter bland annat att teknikens och näringslivets förmåga att skydda unionen mot cyberhot stärks. Detta eftersom både civil infrastruktur och militär kapacitet är beroende av säkra digitala system. Idag bedömer kommissionen att EU saknar tillräcklig teknologisk och industriell kapacitet för att självständigt säkra sin ekonomi och infrastruktur mot cyberhot. För att lösa utmaningarna föreslår kommissionen att ett kompetenscentrum inrättas för perioden från den 1 januari 2021 till och med
6 (7)
den 31 december 2029 som ska utgöra grunden i europeisk cybersäkerhetspolitik.
b) Information från det rumänska ordförandeskapet.
Det rumänska ordförandeskapet väntas ge en översikt över de aktiviteter på som ägt rum i Rumänien under våren 2019 i samband med ordförandeskapet.
c). Säkerhetskonferens om 5G i Prag
Den tjeckiska delegationen väntas informera om en säkerhetskonferens rörande 5G som ägt rum i Prag den 1 maj 2019.
d). Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Finland tar över ordförandeskapet i rådet efter Rumänien för andra halvåret av 2019 och väntas under denna punkt informera om planerna för sitt ordförandeskap.
7 (7)