TTE, Reviderad kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F5AE0

Kommenterad dagordning

2024-02-28

Klimat- och näringslivsdepartementet

Rådets möte (TTE Energi) den 4 mars 2024 – rev 1

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Försörjningstrygghet och förberedelser för nästa vinter 2024/2025

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet kommer det att hållas en diskussion om försörjningstrygghet och förberedelser inför nästa vinter 2024/2025. Försörjningstryggheten för gas är god under vintern 2023/2024, med en genomsnittlig gaslagerfyllnad om ca 70 procent i Europa. Samtidigt är priserna låga jämfört med 2022– 2023 och fortfarande sjunkande. Sannolikt innebär det att förutsättningarna för en stark försörjningstrygghet vintern 2024/2025 är goda.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen bedömer att det mesta tyder på att förberedelserna inför denna och föregående vintersäsong skapat goda förutsättningar för EU att klara

försörjningstryggheten även säsongen 2024–25. Det är dock viktigt att ha beredskap och vara vaksam på om läget förändras.

Regeringen anser att det nu är läge att börja arbeta med mer långsiktiga försörjningstrygghetsstärkande åtgärder, såsom en översyn av gasförsörjningsförordningen (Förordning 2017/1938).

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ej aktuellt

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt

Faktapromemoria:

Ej framtagen

4.Rådets rekommendation om fortsatta samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Politisk överenskommelse

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas en politisk överenskommelse antas om kommissionens förslag till rådsrekommendation om fortsatta samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas.

Förslaget till rådsrekommendation innebär att medlemsstaterna uppmanas att minska sin gasanvändning med 15 procent till och med den 11 oktober 2025 jämfört med referensperioden 1 april 2017 till 31 mars 2022. Vidare uppmanas medlemsstaterna att fortsätta att rapportera sina gasbesparingsåtgärder till Eurostat.

En rådsrekommendation är inte juridiskt bindande.

2 (6)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att all fossilfri energi behövs för att nå klimatmålen och säkerställa försörjningstryggheten. Regeringens anser vidare att det europeiska beroendet av fossil energi, inte minst rysk gas, ska upphöra så snart som möjligt. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag till rekommendation om fortsatta samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas.

Regeringen anser att det bör framgå av rådsrekommendationen att eventuella gasbesparingsåtgärder som medlemsländerna inför bör vara kostnadseffektiva och proportionerliga, samt att den administrativa bördan kopplat till rapporteringen hålls så låg som möjligt.

Regeringen avser att ställa sig bakom förslaget till rådsrekommendation.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ej aktuellt.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej känt.

Faktapromemoria:

Ej framtagen

5. Flexibilitet som ett viktigt verktyg för energiomställningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet kommer det att hållas en diskussion om flexibilitet som ett verktyg för energiomställningen. Elsystemets flexibilitet avser dess förmåga att matcha efterfrågan med elproduktion när något av dessa förändras snabbt. (Om det till exempel sker en oförväntad ökning av efterfrågan, eller om elproduktionen minskas på grund av avbrott eller låg vind, är flexibilitet systemets förmåga att snabbt återupprätta balansen mellan efterfrågan och

3 (6)

produktion.) I takt med att mer väderberoende elproduktion kopplas till elsystemet, krävs en allt större flexibilitet. Historiskt har denna flexibilitet kommit från elproduktion (i stödtjänstmarknaderna), främst från vattenkraft i Sverige. På senare tid har EU och medlemsländerna arbetat för att öka flexibiliteten från efterfrågesidan, där konsumenter använder teknik för att flytta sin elförbrukning från tider där produktion är lägre och priserna högre.

Flexibilitet ses som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen, då den möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av befintliga elnät och därmed snabbare nätanslutningar av gröna industriprojekt och laddstolpar för elektrifiering av transportsektorn och en snabbare och optimerad utveckling av väderberoende elproduktion. Ökad flexibilitet kan även bidra till försörjningstrygghet och låga kostnader för energisystemet.

Det finns flera nya åtgärder för att analysera och stödja icke-fossil flexibilitet i den nyligen överenskomna elmarknadsrevideringen, och EU- kommissionen, ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators) och DSO-E (Distribution System Operators) utvecklar en ny förordning om efterfrågeflexibilitet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige har kommit långt både vad gäller att utöka konsumenters förmåga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris, och med användning av efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stödtjänster.

EU:s arbete för att förbättra efterfrågeflexibiliteten bör bygga på framgångsrika marknadsbaserade modeller som finns i medlemsländerna redan idag.

Förekommande statliga stöd eller styrmedel för ökad flexibilitet och lagring bör utformas teknikneutralt, där även flexibilitet från ny fossilfri elproduktion bör kunna bidra.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ej aktuellt.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt.

4 (6)

Faktapromemoria:

Ej framtagen

5 (6)

Övriga frågor:

a)Inventering av framsteg som gjorts av medlemsstaterna för att uppnå 2030 års miljö-, klimat- och energimål

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

b) Energisituationen i Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

6 (6)