En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring
Departementsserien 2022:28
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring
Ds 2022:28
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring
Ds 2022:28
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2022
ISBN 978-91-525-0518-2 (tryck)
ISBN 978-91-525-0519-9 (pdf)
ISSN 0284-6012
Innehåll
| 1 | Sammanfattning.......................................................... | 3 |
| 2 | Författningsförslag....................................................... | 5 |
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen
| (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring................................... | 5 |
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om
| ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ......... | 6 |
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen
| (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring................................... | 7 |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om
| ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ......... | 8 |
| om arbetslöshetsförsäkring ...................................................... | 9 |
2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring
| Innehåll | Ds 2022:28 |
8.3Förslaget om fortsatt möjlighet till undantag från
| femårsregeln............................................................................ | 25 | |
| 9 | Författningskommentar .............................................. | 27 |
9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om
| ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen | |
| (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ................................ | 27 |
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1251) om
| ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring....... | 27 |
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om
| ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen | |
| (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ................................ | 28 |
9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1287) om
| ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring....... | 28 |
| om arbetslöshetsförsäkring.................................................... | 28 |
9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:64) om
| ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring....... | 29 |
2
1 Sammanfattning
I denna promemoria föreslås ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Det föreslås att tillfälliga lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret ska gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln.
3
2 Författningsförslag
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
5
| Författningsförslag | Ds 2022:28 |
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
6
| Ds 2022:28 | Författningsförslag |
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
7
| Författningsförslag | Ds 2022:28 |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
8
| Ds 2022:28 | Författningsförslag |
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
9
| Författningsförslag | Ds 2022:28 |
2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att lagen om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska utgå.
10
3En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring
För att stärka enskildas trygghet under covid-19-pandemin har vissa tillfälliga bestämmelser införts i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna innebär lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret och en tillfällig möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln. Regeringen har genom förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring meddelat tillfälliga föreskrifter om att femårsregeln inte ska tillämpas.
Den gemensamma välfärden ska vara pålitlig. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 14) lämnar regeringen förslag om att de tillfälliga bestämmelserna ska förlängas att gälla under 2023. I budgetpropositionen anges också att regeringen avser att återkomma med förslag om att motsvarande lättnader ska gälla tills vidare. Denna promemoria innehåller sådana förslag till lagändringar.
11
4Vissa bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen
4.1Villkor för rätt till arbetslöshetsersättning
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Det innebär att den ska ge arbetslösa ekonomiskt stöd under omställning mellan arbeten. Arbetslöshetsförsäkringen ska också bidra till att tiden i arbetslöshet blir så kort som möjligt. Arbetslöshetsersättning regleras huvudsakligen i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
För att ha rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet krävs för det första att den sökande uppfyller de allmänna villkoren i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det innebär att den sökande ska vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete med en viss angiven omfattning, anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande. För det andra ska den sökande före arbetslösheten ha utfört förvärvsarbete i sådan omfattning att sökanden uppfyller ett s.k. arbetsvillkor enligt 12 § samma lag.
4.2Sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringen
För den som missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslöshet eller orsakar sin egen arbetslöshet finns sanktioner i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
En sökande ska enligt 43 § lagen om arbetslöshetsförsäkring varnas vid det första tillfälle som han eller hon t.ex. utan godtagbart skäl inte har medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan, inte har lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen inom utsatt tid eller inte aktivt har sökt lämpliga arbeten.
13
| Vissa bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2022:28 |
En sökande ska stängas av från ersättning enligt 43 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring om han eller hon förlänger tiden i arbetslöshet, t.ex. genom att avvisa ett erbjudet lämpligt arbete eller en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Vid första tillfället sker avstängning i fem dagar.
Om en sökande utan giltig anledning har orsakat sin egen arbetslöshet, t.ex. sagt upp sig på egen begäran eller genom otillbörligt uppförande vållat att en anställning har upphört, ska han eller hon enligt 43 b § lagen om arbetslöshetsförsäkring i normalfallet stängas av från rätt till ersättning i 45 dagar.
Sanktionerna trappas i de flesta fall upp om ett sanktionsgrundande förhållande inträffar på nytt. Efter ett visst antal förseelser upphör ersättningsrätten till dess den sökande på nytt har uppfyllt ett arbetsvillkor.
4.3Ersättningsperiod och karens
Arbetslöshetsförsäkringen är en veckoförsäkring, dvs. arbetslöshetsersättning lämnas per vecka och för högst fem ersättningsdagar per vecka vid hel arbetslöshet. Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen lämnas i form av dagpenning. Enligt 22 § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas ersättning under längst 300 dagar, en s.k. ersättningsperiod. Till den som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till ett barn under 18 år kan ersättning lämnas under ytterligare 150 dagar.
Dagpenningen får enligt 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring inte betalas ut förrän den sökande har varit arbetslös ett visst antal dagar, dvs. uppfyllt ett s.k. karensvillkor.
4.4Företagare i arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. För företagare finns vissa särskilda bestämmelser i 34– 37 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring. En sökande som är företagare anses som arbetslös och är berättigad till arbetslöshetsersättning endast om vissa förutsättningar är uppfyllda. Bestämmelserna om företagares arbetslöshet syftar bl.a. till att arbetslöshetsförsäkringen inte ska kunna användas som inkomst-
14
| Ds 2022:28 | Vissa bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen |
utfyllnad för att subventionera olönsamma företag och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.
Med företagare i arbetslöshetsförsäkringen avses enligt 34 § lagen om arbetslöshetsförsäkring en fysisk person som bedriver sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. en varaktig och självständig verksamhet som drivs med vinstsyfte. Ytterligare kriterier för att anses som företagare är att den sökande personligen utför arbete i verksamheten och har ett väsentligt inflytande över den.
15
5 Fortsatt lättnad i arbetsvillkoret
Förslag: Den tillfälliga lättnaden i arbetsvillkoret ska gälla tills vidare.
Skälen för förslaget
Arbetsvillkoret
För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska den arbetssökande uppfylla ett arbetsvillkor enligt 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. För att arbetsvillkoret ska vara uppfyllt krävs att den arbetssökande under en ramtid av tolv månader före arbetslösheten har utfört förvärvsarbete i viss omfattning. I lagen finns även bestämmelser om vad som ska anses som eller jämställas med tid med förvärvsarbete. Enligt 13 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring kan, i den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret och under tillsammans högst två kalendermånader, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller föräldrapenningförmån enligt socialförsäkringsbalken jämställas med förvärvsarbete.
Arbetsvillkorets funktion är att endast arbetssökande som har haft en viss förankring på arbetsmarknaden innan arbetslösheten, dvs. har haft ett arbete att ställa om från, ska ha rätt till arbetslöshetsersättning.
Tillfälliga bestämmelser
Under covid-19-pandemin har antalet arbetade timmar som krävs för att uppfylla arbetsvillkoret tillfälligt sänkts. Enligt de tillfälliga reglerna krävs att den sökande under ramtiden har haft förvärvsarbete i minst sex månader och utfört arbetet under minst
17
| Fortsatt lättnad i arbetsvillkoret | Ds 2022:28 |
60 timmar per kalendermånad (tidigare 80 timmar), eller haft förvärvsarbete i minst 420 timmar (tidigare 480 timmar) under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 40 timmar (tidigare 50 timmar) under var och en av dessa månader. Som en följd av detta har även en tillfällig följdändring gjorts i 13 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Enligt förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 14) ska den tillfälliga lättnaden i arbetsvillkoret upphöra att gälla den 31 december 2023.
Lättnaden i arbetsvillkoret ska gälla tills vidare
Arbetslöshetsförsäkringen ger ekonomisk trygghet till den som förlorar sitt arbete och behöver ställa om mellan jobb. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar också som en automatisk stabilisator som upprätthåller enskildas konsumtionsförmåga och köpkraften under lågkonjunkturer.
Arbetslöshetsförsäkringen bör kunna omfatta även dem med oregelbundna anställnings- eller uppdragsförhållanden. Den lättnad i arbetsvillkoret som har införts innebär att fler kan få rätt till arbetslöshetsersättning. Samtidigt är det av stor vikt att en tidigare förankring på arbetsmarknaden även fortsättningsvis är en förutsättning för att få arbetslöshetsersättning. De nuvarande nivåerna i arbetsvillkoret tillgodoser detta och de bör därför gälla tills vidare.
Den tillfälliga lättnaden i arbetsvillkoret ska upphöra att gälla enligt en redan beslutad lagändring. Förslaget på lagändring i budgetpropositionen för 2023 innebär att den tillfälliga lättnaden upphör att gälla den 31 december 2023. Dessa lagändringar bör således utgå.
18
6 Fortsatt lättnad i karensvillkoret
Förslag: Den tillfälliga lättnaden i karensvillkoret ska gälla tills vidare.
Skälen för förslaget
Karensvillkoret
Arbetslöshetsersättning får enligt karensvillkoret i 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring inte betalas ut förrän den sökande har varit arbetslös ett visst antal dagar. I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om karenstiden löpt ut.
Karensvillkorets funktion är att fungera som en självrisk och bidra till att personer undviker mellanliggande arbetslöshetsperioder i samband med att de byter arbete. Det syftar också till att motverka att arbetslöshetsförsäkringen används under en begränsad tid av arbetslöshet.
Tillfälliga bestämmelser
Under covid-19-pandemin har antalet karensdagar tillfälligt minskats från sex till två. Det innebär att dagpenning inte får betalas ut förrän den sökande, under en sammanhängande tid av tolv månader, har varit arbetslös två dagar. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 14) ska den tillfälliga lättnaden i karensvillkoret upphöra att gälla den 31 december 2023.
19
| Fortsatt lättnad i karensvillkoret | Ds 2022:28 |
Lättnaden i karensvillkoret ska gälla tills vidare
Arbetslöshetsförsäkringen ger ekonomisk trygghet till den som förlorar sitt arbete och behöver ställa om mellan jobb. För att stärka den ekonomiska tryggheten för arbetslösa bör enskilda även fortsatt kunna få arbetslöshetsersättning utan att dessförinnan ha varit arbetslösa någon längre tid. Det bedöms därför lämpligt att det även framgent ska krävas två karensdagar. Karensvillkoret fungerar som en självrisk vid ofrivillig arbetslöshet. För den som frivilligt försätter sig i arbetslöshet eller inte gör vad han eller hon kan för att ta sig ur sin arbetslöshet finns även i fortsättningen sanktionsbestämmelser som motverkar överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen.
Den tillfälliga lättnaden i karensvillkoret ska upphöra att gälla enligt en redan beslutad lagändring. Förslaget på lagändring i budgetpropositionen för 2023 innebär att den tillfälliga lättnaden upphör att gälla den 31 december 2023. Dessa lagändringar bör således utgå.
20
7Fortsatt möjlighet till undantag från femårsregeln
Förslag: Den tillfälliga bestämmelse som ger möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från den s.k. femårsregeln för företagare ska gälla tills vidare.
Skälen för förslaget
Företagares arbetslöshet
De flesta bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller för alla sökande, även sökande som är företagare. Den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste t.ex. vara arbetssökande, stå till arbetsmarknadens förfogande och vara oförhindrad att åta sig arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. En sökande som orsakar sin arbetslöshet riskerar att stängas av från sin ersättning.
I lagen finns också bestämmelser som endast gäller sökande som är företagare. Enligt 35 § första stycket lagen om arbetslöshetsförsäkring ska en företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet anses vara arbetslös så snart det inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten. Som åtgärder anses inte nödvändiga åtgärder som har vidtagits på grund av oförutsedda händelser. Av 35 § tredje stycket följer att om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående person till denne, får bedömningen av företagarens arbetslöshet enligt definitionen i första stycket göras tidigast fem år från det att näringsverksamheten återupptogs. Om en företagare inte är att anse som arbetslös enligt ovanstående definition, ska företagaren enligt 35 a § lagen om
21
| Fortsatt möjlighet till undantag från femårsregeln | Ds 2022:28 |
arbetslöshetsförsäkring anses som arbetslös när näringsverksamheten vid en samlad bedömning har upphört definitivt. Femårsregeln innebär därmed en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten. Enligt propositionen Trygghetssystemen för företagare (prop. 2009/10:120 s. 85) syftar begränsningen till att arbetslöshetsersättning inte ska bli ett stöd till företagare vars verksamhet har dålig lönsamhet.
En tillfällig upplysningsbestämmelse
För att minska de negativa konsekvenserna för företagare under covid-19-pandemin har en tillfällig upplysningsbestämmelse införts som möjliggör för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 14) ska den tillfälliga upplysningsbestämmelsen upphöra att gälla den 31 december 2023.
Upplysningsbestämmelsen ska gälla tills vidare
Det finns starka skäl för att ha särskilda regler om företagares arbetslöshet i arbetslöshetsförsäkringen. Företagare har ofta möjlighet att planera sin verksamhet på annat sätt än anställda och verksamhetens omfattning kan vara svår att kontrollera. Samtidigt har det under pandemin visat sig finnas ett behov av en större flexibilitet än den som de tidigare reglerna medgav. Fem år är en relativt lång tid och även under mindre exceptionella omständigheter kan femårsregeln anses vara alltför begränsande. Möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln bör därför gälla även framgent.
Den tillfälliga upplysningsbestämmelsen ska upphöra att gälla enligt en redan beslutad lagändring. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2023 ska upplysningsbestämmelsen upphöra att gälla den 31 december 2023. För att upplysningsbestämmelsen ska gälla tills vidare krävs att beslutade och föreslagna lagändringar utgår.
22
8 Konsekvenser
8.1Förslaget om fortsatt lättnad i arbetsvillkoret
Förslaget om att lättnaden i arbetsvillkoret ska gälla tills vidare bedöms få begränsade ekonomiska konsekvenser för statens budget eftersom det bedöms omfatta få personer. Förslaget bedöms preliminärt utöka utgifterna med 50 miljoner kronor 2024 och 50 miljoner kronor 2025.
Förslaget bedöms förstärka arbetslöshetsförsäkringens roll som automatisk stabilisator, även om effekten bedöms vara liten. Förslaget kan vidare påverka enskildas arbetsutbud negativt, eftersom förslaget gör det möjligt att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning med färre arbetade timmar jämfört med om förslaget inte genomförs.
Förslaget bedöms omfatta få personer och därför få marginella konsekvenser för arbetslöshetskassornas administration. Eftersom förslaget innebär att de tillfälliga regler som har gällt sedan 2020 ska gälla tills vidare, bedöms det inte innebära något nytt behov av systemutveckling för arbetslöshetskassorna.
Bland arbetslösa är andelen kvinnor större än andelen män. Den föreslagna lättnaden bedöms dock vara könsneutral.
Eftersom förslaget innebär att fler personer kan uppfylla arbetsvillkoret kommer fler personer att behöva inhämta intyg om arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att bedöma rätten till ersättning från arbets- och uppdragsgivare. Eftersom få personer bedöms omfattas av förslaget bedöms det dock få marginella konsekvenser för små- och medelstora företag.
Förslaget bedöms vara förenligt med Sveriges internationella åtaganden och bedöms inte få några särskilda konsekvenser för miljön.
23
| Konsekvenser | Ds 2022:28 |
8.2Förslaget om fortsatt lättnad i karensvillkoret
Förslaget om att lättnaden i karensvillkoret ska gälla tills vidare bedöms öka statens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen med 123 miljoner kronor under 2024 och 121 miljoner kronor 2025. Förslaget innebär att enskilda fortfarande kommer att kunna få ta del av sin dagpenning fyra dagar tidigare än vad som är möjligt om de tidigare reglerna återinförs. Enskilda som inte utnyttjar hela sin ersättningsperiod om 300 ersättningsdagar kommer som en följd att få en något högre total ersättning än vad som är fallet med tidigare regler.
Förslaget bedöms inte nämnvärt minska incitamenten för enskilda att ställa om till nytt arbete.
Förslaget bedöms få marginella konsekvenser för administrationen av arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom förslaget innebär att antalet karensdagar ska vara oförändrat i förhållande till det som gäller i dag, bedöms det inte medföra något behov av större systemändringar.
Vid tidigare förändringar av karensvillkoret har det konstaterats att det var en större andel kvinnor än män som hade så korta arbetslöshetsperioder att de fått arbete innan karensperioden fullgjorts. Med tanke på karenstidens längd bedöms effekten av förslaget vara marginell ur ett jämställdhetsperspektiv.
Förslaget kan innebära att färre personer än vad som annars vore fallet kommer att ha behov av kompletterande försörjningsstöd i början av arbetslösheten.
Förslaget bedöms även få mindre effekter för frivilliga inkomstförsäkringar, eftersom den första dagen med arbetslöshetsersättning kommer att infalla tidigare än vad som är fallet enligt tidigare regler. Första dagen med ersättning från inkomstförsäkringar kommer sannolikt också därför att infalla tidigare.
Förslaget bedöms vara förenligt med Sveriges internationella åtaganden. Det bedöms inte få några särskilda konsekvenser för små eller medelstora företag. Förslaget bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för miljön.
24
| Ds 2022:28 | Konsekvenser |
8.3Förslaget om fortsatt möjlighet till undantag från femårsregeln
Förslaget om att möjligheten att föreskriva om undantag från femårsregeln för företagare ska gälla tills vidare bedöms i sig inte ha några ekonomiska konsekvenser för statens budget.
Förslaget bedöms i sig inte ha några konsekvenser för arbetslöshetskassorna. Förslaget bedöms i sig inte heller få några konsekvenser för små eller medelstora företag.
Förslaget bedöms vara förenligt med Sveriges internationella åtaganden. Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten. Det bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för miljön.
25
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ändringen innebär att den i budgetpropositionen för 2023 föreslagna lagändringen i fråga om arbetsvillkoret i 12 och 13 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår. Lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår genom förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, se vidare kommentaren till det förslaget i avsnitt 9.2.
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ändringen innebär att den tidigare tillfälliga minskningen av det antal arbetade timmar som krävs för att uppfylla ett arbetsvillkor enligt 12 och 13 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller tills vidare.
27
| Författningskommentar | Ds 2022:28 |
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Ändringen innebär att den i budgetpropositionen för 2023 föreslagna lagändringen i fråga om karensvillkoret i 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår. Lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår genom förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, se vidare kommentaren till det förslaget i avsnitt 9.4.
9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Ändringen innebär att den tidigare tillfälliga minskningen från sex till två karensdagar i 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller tills vidare.
9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2022:000) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ändringen innebär att den i budgetpropositionen för 2023 föreslagna lagändringen i fråga om upplysningsbestämmelsen i 36 § lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår. Lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår genom förslaget
28
| Ds 2022:28 | Författningskommentar |
till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, se vidare kommentaren till det förslaget i avsnitt 9.6.
9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
I lagen föreskrivs att lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring utgår. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ändringen innebär att den tidigare tillfälliga upplysningsbestämmelsen i 36 § lagen om arbetslöshetsförsäkring om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln för företagare gäller tills vidare.
29
Departementsserien 2022
Kronologisk förteckning
1.Viktigt meddelande till allmänheten
–en översyn av VMA-systemet. Ju.
2.UTGÅR.
3.Garantitillägg i bostadstillägget. S.
4.Ökade möjligheter till användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. S.
5.En effektivare upphandlingstillsyn. Fi.
6.Straff för deltagande i en terroristorganisation. Ju.
7.Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge
–konsekvenser för Sverige. UD.
8.Deterioration of the security environment – implications for Sweden. UD.
9.Ett utvidgat utreseförbud för barn. S.
10.Ett flexiblare karensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. A.
11.Arlanda flygplats – en plan för framtiden. I.
12.Vistelseförbud för barn. S.
13.Utökat informationsutbyte. Fi.
14.Ett hållbart mediestöd för hela landet. Ku.
15.Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. S.
16.Ledarhundar. S.
17.Inordnande av Statens medieråd
iMyndigheten för press, radio och
tv. Ku.
18.Straffansvar för pyskiskt våld. Ju.
19.Sweden’s Ninth National Report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden’s Implementation of the Obligations of the Convention. M.
20.Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet. Ku.
21.Anpassningar av svensk rätt till EU:s förordningar om interoperabilitet. Ju.
22.Bättre konsekvensutredningar. Fi.
23.EU:s nya tågpassagerarförordning. Ju.
24.Sveriges medlemskap i Nato. UD.
25.Trygghet för EU-åklagare i Sverige. Ju.
26.En hjälpande hand – ökade möjligheter till in- och utlån av personal mellan myndigheter. Fi.
27.Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för försäkringstagare och andra som skadas i trafiken. Ju.
28.En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. A.
Departementsserien 2022
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Ett flexiblare karensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. [10]
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. [28]
Finansdepartementet
UTGÅR. [2]
En effektivare upphandlingstillsyn. [5] Utökat informationsutbyte. [13] Bättre konsekvensutredningar. [22]
En hjälpande hand – ökade möjligheter till in- och utlån av personal mellan myndigheter. [26]
Infrastrukturdepartementet
Arlanda flygplats – en plan för framtiden. [11]
Justitiedepartementet
Viktigt meddelande till allmänheten
– en översyn av VMA-systemet. [1]
Straff för deltagande i en terroristorganisation. [6]
Straffansvar för psykiskt våld. [18]
Anpassningar av svensk rätt till EU:s förordningar om interoperabilitet. [21]
EU:s nya tågpassagerarförordning. [23] Trygghet för EU-åklagare i Sverige. [25]
Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för försäkringstagare och andra som skadas i trafiken. [27]
Kulturdepartementet
Ett hållbart mediestöd för hela landet. [14]
Inordnande av Statens medieråd
i Myndigheten för press, radio och tv. [17]
Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet. [20]
Miljödepartementet
Sweden’s Ninth National Report
under the Convention on Nuclear
Safety. Sweden’s Implementation of the
Obligations of the Convention. [19]
Socialdepartementet
Garantitillägg i bostadstillägget. [3]
Ökade möjligheter till användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. [4]
Ett utvidgat utreseförbud för barn. [9] Vistelseförbud för barn. [12]
Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. [15]
Ledarhundar. [16]
Utrikesdepartementet
Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge
– konsekvenser för Sverige. [7] Deterioration of the security environment
–implications for Sweden. [8] Sveriges medlemskap i Nato. [24]
En departementspromemoria arbetas fram inom Regeringskansliet. Den publiceras i departementsserien, förkortad Ds.
10333 Stockholm Växel 08-405 10 00 www.regeringen.se
ISBN 978-91-525-0518-2 ISSN 0284-6012