Fredagen den 26 april

EU-nämndens uppteckningar 2023/24:35

§ 1  Jordbruks- och fiskefrågor

Landsbygdsminister Peter Kullgren

Återrapport från informellt ministermöte den 24–25 mars 2024

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 26 mars 2024

Återrapport från informellt ministermöte den 9 april 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 29 april 2024

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat. Vi välkomnar landsbygdsminister Kullgren med medarbetare till dagens EU-nämnd.

Vi inleder med återrapporterna, och jag ger ordet till landsbygdsministern.

Anf.  2  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! Jag svarar på frågor om så behövs.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 3 på dagordningen, Snabba och strukturella åtgärder med anledning av den rådande krisen inom jordbrukssektorn: uppföljning av färdplaner. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! Som en följd av den nuvarande situationen i jordbrukssektorn kommer det att ske en uppföljande diskussion från föregående ministerrådsmöte om ytterligare åtgärder för att möta krissituationen inom jordbrukssektorn. Europeiska rådet har efterfrågat åtgärder för att förenkla för jordbrukarna och för att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Europeiska rådet har även efterfrågat åtgärder för att minska jordbrukarnas ekonomiska påfrestningar och vikten av att man säkerställer en regelbaserad och rättvis konkurrens globalt och på den inre marknaden.

Kommissionen har föreslagit flera förenklingar av regler kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken för att underlätta för jordbrukarna. Kommissionen har även presenterat ett antal åtgärder i syfte att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. För att stärka lönsamheten har kommissionen presenterat ett förslag om att förlänga det tillfälliga ramverket för krisstöd, som gör det möjligt att ge nationellt stöd till sektorer som påverkas negativt av kriget i Ukraina.

Vid rådsmötet förväntas kommissionen presentera en färdplan för det fortsatta arbetet, följt av en diskussion om de åtgärder som har föreslagits men även om ytterligare åtgärder för att förenkla för jordbrukarna och för att stärka lönsamheten.

Regeringen välkomnar att frågan om åtgärder för att stärka jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft lyfts upp på rådsmötet. Regeringen delar kommissionens utgångspunkt om vikten av att genomföra genomgripande förenklingar för jordbrukarna och att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i jordbrukssektorn. Det är viktigt att vid sidan av kortsiktiga åtgärder även fokusera på åtgärder som kan stärka konkurrenskraften på längre sikt.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett viktigt verktyg både för att stärka lönsamheten för jordbruket och för att möta miljö- och klimatutmaningar. Det finns samtidigt behov av att göra politiken mer effektiv. De regler som finns kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken behöver bland annat vara flexibla och kunna anpassas till lokala och regionala förhållanden. Det gäller även förslag till ny lagstiftning som följer av den gröna given.

Regeringen är positiv till att undersöka på vilket sätt jordbrukares ställning till livsmedelskedjan kan stärkas och välkomnar att kommissionen tar fram olika förslag för att uppnå detta.

Ett konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruk är en grundförutsättning för att nå livsmedelstrygghet men även för att vi ska kunna nå våra miljö- och klimatmål. Den gröna given handlar i grunden om att göra livsmedelskedjan mer hållbar inom alla tre dimensioner. Omställningen av jordbruket för att möta miljö- och klimatutmaningar behöver genomföras på ett sådant sätt att lönsamheten och konkurrenskraften samtidigt stärks.

I miljö- och jordbruksutskottet i går efterfrågade ledamöter från Socialdemokraterna regeringens syn på den gröna given. Mot bakgrund av det vill jag göra ett förtydligande. Gröna given är som ni vet en omfattande strategi med många olika delar. Kopplat till livsmedelssektorn handlar det, som regeringen också uttrycker i den ståndpunkt som jag nyss läste upp, om att ställa om livsmedelskedjan och stärka hållbarheten inom alla tre hållbarhetsdimensioner. Dessa intentioner, som följer av den gröna given, är något som regeringen stöder och ställer sig bakom.

Anf.  5  JYTTE GUTELAND (S):

Fru ordförande! Socialdemokraternas inspel på miljö- och jordbruksutskottets möte i går handlade om att vi ville ha en tydligare värdering av den gröna given. Jag tackar landsbygdsministern för att regeringen har hörsammat detta och beskriver att man står bakom den gröna given i alla dess tre dimensioner. Det är viktigt i den tid vi lever nu där den gröna given utmanas. Inte minst i den strategiska diskussionen om den kris som råder är det extra viktigt att man ser att den gröna given ger en mer hållbar framtid också för de sociala utmaningarna och för kostnadsläget och att det inte är en motsättning utan handlar om en inriktning som också kommer att innebära att vi får ett mer motståndskraftigt jordbruk. Socialdemokraterna gläds åt att regeringen tog med detta och ställer sig bakom den inriktning regeringen anför i sin ståndpunkt.

För att visa på det viktiga i situationen för Ukraina och den globala livsmedelsförsörjningen, både till stöd för Ukraina men också till stöd för en fungerande global livsmedelsförsörjning, vill vi även här ställa frågan till ministern hur diskussionen går när det gäller läget för Ukraina, inte minst vad gäller rysk påverkanspropaganda. Vi har hört och sett ryska slagord och rysk propaganda i en del av jordbruksupproren i Europa. Vi vet att det har förts diskussioner om att stödja Ukraina i detta svåra läge. Hur förhåller sig ministern och regeringen till detta i de kommande diskussionerna?

Anf.  6  LORENA DELGADO VARAS (V):

Min fråga gäller de ekonomiska stöden till småbrukarna. Jobbar regeringen för att stärka de lantbruk som ligger i framkant när det gäller mat- och miljöomställningen? Kan man också förklara lite hur handelsavtalen går ihop med att stärka småbrukarna i Sverige och resten av Europa i och med att EU:s rapporter tydligt visar att det kommer en mängd olika livsmedelsprodukter som kommer att försvåra för småbrukarna i Europa? Hur jobbar regeringen med denna fråga?

Anf.  7  JACOB RISBERG (MP):

Visst är vi på dagordningspunkt 3?

Anf.  8  VICE ORDFÖRANDEN:

Ja, och jag tänker att landsbygdsministern får värdera frågan från Vänsterpartiet om handelsavtalen eftersom först nästa punkt på dagordningen berör handelsavtalen. Landsbygdsministern får avgöra om det finns delar i detta som också kan besvaras under denna punkt.

Anf.  9  LORENA DELGADO VARAS (V):

Jag vet att handelsavtalen kommer i nästa punkt, men jag tänker att det får effekt också i den fråga vi nu diskuterar.

Anf.  10  JACOB RISBERG (MP):

Jag tackar statsrådet för dragningen, men jag tycker att detta är lite grann fel svar. Problemet nu är att våra bönder tjänar för lite pengar, och förslaget löser inte det problemet och ändrar inget vad gäller böndernas inkomster. Förlaget presenteras helt utan några som helst konsekvensanalyser och skyndas igenom i en så kallad urgency procedure för att man ska slippa debatt, diskussion och kontroll.

Själva förhandlingarna om reglerna tog fem år, och efter bara ett år ska nu en del av reglerna tas bort – och detta bara dagar efter att EU:s egen miljöbyrå släppt en rapport som säger att de åtgärder som man föreslår ska tas bort är absolut nödvändiga för den biologiska mångfalden, klimatet och livsmedelsförsörjningen.

Förslaget underminerar EU:s egna strategier och mål om klimat, biologisk mångfald och jordhälsa och skadar jordbruket. Samtidigt saknas meningsfulla åtgärder för att ta itu med jordbrukarnas inkomster kopplat till exempelvis handelsavtal, marknadsorganisation, orättvisa handelsmetoder eller mer rättvis fördelning av befintliga medel.

Jag vill därför anmäla avvikande ståndpunkt.

Anf.  11  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! Givetvis hänger allt ihop – handel, livsmedelsproduktion, jordbruk – men jag delar nog ändå upp svaren mellan denna och nästa punkt.

När det gäller Jytte Gutelands fråga om Ukraina stämmer det att vi har sett både det ena och det andra i protesterna, dit tyvärr svansar med olika syften dras i ett sådant här spänt läge.

Vad gäller Sveriges position är den klar, och de förhandlingar och diskussioner vi för i jordbruksministerrådet är ganska faktabaserade och handlar om konsekvenser av beslut som fattas i andra rådskonstellationer om tullfrihet, vilka produkter som ska vara med och så vidare. Som jordbruksministrar utgör vi givetvis en grund i detta och diskuterar vilka konsekvenser olika saker får. På förra ministerrådet hade vi Ukrainas jordbruksminister Solskyj på plats, och han höll ett väldigt fokuserat anförande på hur Ukraina ser på exporten, hur mycket de bedömer att man exporterar till EU respektive hur mycket som går dit man vill att det ska gå, alltså till tredjeland, och så vidare. Det gör man från Ukrainas sida för att möta de diskussioner som vi vet förs bland vissa länder som påverkas mer av till exempel inflödet av spannmål och för att ge en bild som blir rättvis i dessa diskussioner.

Fokus i diskussionerna hos oss i jordbruks- och fiskerådet är vilka konsekvenser detta har fått och att visa siffror på det, så att vi kan ha en sansad och bra diskussion i övrigt och så att vi kan veta vilka effekter olika ställningstaganden som görs på andra ställen de facto får.

Apropå protesterna måste jag säga att det är hemskt att se den typ av propaganda som har förekommit. Den har inte förekommit i någon extrem omfattning, men den har ändå förekommit. Det vänder vi oss såklart emot.

Vänsterpartiets ledamot ställde en fråga om småbrukare. Det finns ju delar om regellättnader som kommissionen har med, om det var detta frågan gällde. Det finns undantag i regelverk beroende på hur stor areal man hanterar.

Anf.  12  LORENA DELGADO VARAS (V):

Jag tycker att Jacob från Miljöpartiet uttryckte det väldigt väl. Vi stöttar hans avvikande ståndpunkt och även vår tidigare avvikande ståndpunkt, som bland annat tog upp problematiken gällande regelförenklingar och om dessa går före miljö- och klimatfrågor.

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en avvikande ståndpunkt, enligt Jacob Risbergs anförande, som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet ansluter sig till. Därutöver håller Vänsterpartiet fast vid en tidigare avvikande ståndpunkt som handlar om problematiken med regelverket i relation till miljö och klimat.

I övrigt kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Handelsrelaterade jordbruksfrågor. Johan Forssell är ansvarigt statsråd här, men ärendet föredras av landsbygdsminister Peter Kullgren.

Anf.  14  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! På rådsmötet väntas kommissionen gå igenom aktuella handelsrelaterade jordbruksfrågor, bland annat återrapportering från WTO:s 13:e ministermöte i Abu Dhabi i slutet av februari och statusuppdatering när det gäller pågående frihandelsförhandlingar.

Kommissionen kommer även att presentera sina slutsatser utifrån en uppdaterad analys av framtida frihandelsavtals påverkan på jordbruks- och livsmedelssektorerna. Det belgiska ordförandeskapet har föreslagit två frågor för diskussion utifrån studiens huvudsakliga slutsats att frihandelsavtal är positiva för EU:s jordbruks- och livsmedelssektorer. De två frågorna fokuserar på vad som krävs för att säkerställa fortsatt stöd för EU:s handelsagenda på medellång och lång sikt men även på kort sikt.

Det är aktuella frågor som ordförandeskapet ställer. Regeringen anser att fler frihandelsavtal ska träda i kraft och att pågående förhandlingar bör slutföras. En ambitiös frihandelsagenda gynnar svensk industri och främjar tillväxt och ökat välstånd i Sverige såväl som i EU.

På medellång och lång sikt är det dock viktigt att kommissionen fortsätter att informera och engagera jordbrukssektorn i förhandlingarna om frihandelsavtal genom exempelvis tidiga och tydliga analyser av vilka känsliga produkter som behöver skyddas. Detta görs redan, men större insyn ökar stödet och förståelsen för kommissionens prioriteringar och slutresultat. Kommissionen, som redan gör ett gott arbete med detta, bör även fortsätta att upplysa om vilka sektorer som gynnas av frihandelsavtalen.

På kort sikt skulle EU:s jordbrukare gynnas av de tullhöjningar på ett stort antal livsmedels- och jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus som kommissionen har föreslagit. Förutom att ett sådant förslag minskar störningarna på EU:s marknad och gynnar EU:s inhemska produktion visar det EU:s stöd till Ukraina genom att minska Rysslands krigskassa.

Därtill välkomnar regeringen att EU nyligen beslutade att förlänga handelslättnaderna gentemot Ukraina i ytterligare ett år.

En fråga som kan komma upp på rådsmötet, då vissa medlemsstater kan koppla den till studien om frihandelsavtals påverkan på EU:s jordbrukssektor, är den om spegelklausuler, eller högre importkrav. Regeringens bedömning, i likhet med kommissionens bedömning, när det gäller sådana generella krav är att en bedömning ska göras från till fall, förutsatt att det är WTO-förenligt, och efter en analys där positiva hållbarhetsaspekter kan påvisas. I nuläget finns dock inget konkret förslag för regeringen att ta ställning till.

Slutligen kommer regeringen att framhålla vikten av att bibehålla det momentum som finns efter WTO:s ministerkonferens, trots avsaknaden av en överenskommelse. Det är positivt att förhandlingarna har återupptagits och att det förs en diskussion inom WTO om hur de framsteg som gjordes i Abu Dhabi kan tillvaratas inför nästa ministerkonferens. Förhoppningen är att en överenskommelse ska kunna nås där.

Anf.  15  JACOB RISBERG (MP):

Fru ordförande! Jag tackar ministern för dragningen.

Med tanke på jordbrukssektorns påverkan globalt både på klimatet och på den biologiska mångfalden är det anmärkningsvärt ont om detta tänkande i förslaget till svensk ståndpunkt. Vi tycker att det är väldigt viktigt att Sverige verkar för att få in skrivningar om djurvälfärd, bekämpningsmedel och miljö i handelsavtalen, så att det inte blir frihandelsavtal som gör att andra länder med sämre miljö- och djurvälfärdslagstiftning kan exportera till EU.

De så kallade spegelavtalen måste inkludera detta. I samband med till exempel upphandling av animaliska produkter till Sverige säger vi ofta att vi vill att de ska komma från länder och leverantörer som har samma djurvälfärd som Sverige har. Vi saknar detta totalt i regeringens skrivning.

Anf.  16  LORENA DELGADO VARAS (V):

Även jag blev förvånad av detta med att pågående förhandlingar bör påskyndas. Vi ser ju vilken effekt dessa frihandelsavtal kommer att ha på jordbruket i Europa och i tredjeländer. Precis som Miljöpartiet tog upp finns det till exempel bekämpningsmedel som är förbjudna här i Europa därför att de är farliga för både människor och miljö, men man öppnar upp andra marknader för dem. Det verkar som att de inte har samma effekter på människor, djur och miljö i andra delar av världen som de har här i Europa.

Vi saknar också delen om djurskydd. Sverige har ett ganska bra djurskydd, och vi skulle vilja se att ambitionerna höjs i andra länder. Det kan man göra bland annat via handelsavtal.

Vi ser att man oftast nedprioriterar frågor om mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Vi menar dock att man måste prioritera detta för att få en förändring i förhållandena mellan Europa och tredjeländer.

Vi saknar dessutom att handeln beskrivs som rättvisebaserad.

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tar ordet för Socialdemokraternas räkning.

Landsbygdsministern sa att syftet med frihandelsavtalen inte får vara att skydda inhemsk produktion. Som landsbygdsministern nämnde har vi precis hanterat ett frihandelsavtal mellan Ukraina och EU. Det stämmer att det blev ytterligare ett år med handelslättnader. Denna överenskommelse innehåller dock ett återinförande av kvoter och tullar på just Ukrainas jordbruksprodukter, mot Ukrainas vilja. Den enda anledningen var väl att skydda inhemsk produktion för ett antal EU-länder.

Om inte EU klarar av att mitt under brinnande krig ge Ukraina de handelslättnader som det funnits enighet om sedan kriget utbröt, hur ska man då undvika mer av detta? Vad är regeringens strategi för att undvika det som nämns i ståndpunkten? Det står att syftet inte får vara att skydda inhemsk produktion. Detta är den fråga vi socialdemokrater vill lägga till.

Det var ganska rörigt omkring frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU. Vi fick ett svar från statsministern och ett annat svar från landsbygdsministern. När vi hade slagit igen EU-nämnden för dagen fick vi vid ett skriftligt samråd det som faktiskt var regeringens position från handelsminister Forssell. Där framgick det att Sverige tänkte säga ja till att återinföra kvoter och tullar på vissa jordbruksprodukter från Ukraina.

Socialdemokraterna står fast vid sina avvikande ståndpunkter sedan tidigare. Vi ska naturligtvis ha en fri, rättvis och regelbaserad handel.

Anf.  18  ANNA LASSES (C):

Vi står fast vid vår avvikande ståndpunkt om rättvis handel.

Anf.  19  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! Nu handlar stora delar av detta om WTO:s regler och generella regler som också ska appliceras generellt. Det är väl så man ska läsa delar gällande krav på olika saker. Antibiotikaanvändning nämns ju till exempel redan. Det leder i sig ofta till en annan djurhållning och en bättre djurvälfärd.

Det finns möjligheter, men att lägga in denna typ av generella regelverk i grunden för ett WTO-avtal kommer inte att vara görbart. Det är därför vi pekar på att det är viktigt att man kan driva dessa frågor i vissa fall när det handlar om den här typen av livsmedel. Syftet är att få en ökad hållbarhet på något sätt, till exempel i form av minskad antibiotikaresistens eller ökad djurvälfärd.

Det är klart att det är en viktig utveckling när det gäller alla dessa aspekter. Inte minst antibiotikaresistens kommer att bli ett stort problem i framtiden om inget görs ganska snabbt.

Anf.  20  Kanslirådet PEGAH BEHSETA SUNDELL:

Jag kommer från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och jobbar bland annat med handelsfrågor.

Jag kan inleda med att säga att det är väldigt många intressanta frågor som dyker upp. Det är ganska komplex materia vi talar om: WTO-rätt, EU-rätt och bilaterala åtaganden.

Genom frihandelsavtalen ges EU möjlighet att flytta fram sina positioner i viktiga frågor, till exempel antibiotikaresistens och djurvälfärd. Redan nu finns det ett jättestort regelverk inom WTO som innefattar internationella standarder när det gäller djurhälsa. Det är väldigt viktigt att veta att vi talar om olika saker – djurvälfärd och djurhälsa.

På samma sätt har EU redan bland världens absolut hårdaste importkrav avseende jordbruks- och livsmedelsprodukter från tredjeland. Bland annat måste bekämpningsmedel testas vad gäller specifika nivåer och godkännas innan de får importeras.

På samma sätt finns det redan ett förbud sedan flera år tillbaka kring hormonbehandlat kött, som ni säkert känner till, som EU förlorade i WTO för ungefär 25 år sedan.

Det är alltså redan en väldigt hård lagstiftning kring livsmedels- och jordbruksimporten, framför allt när det gäller barnmat. Allt vi stoppar i oss är extremt strikt reglerat.

Jag tror att det är viktigt att ha det perspektivet. Tredjeländernas livsmedelsexport är otroligt viktig, särskilt i den fattiga delen av världen, och det hör ihop med utvecklingsperspektivet. Om EU ska börja ställa upp väldigt höga krav kring de generella spegelklausulerna utan att egentligen basera det så mycket på fakta eller om det finns ett institutionellt samförstånd i internationella organisationer kring det kommer det givetvis att tas emot väldigt kritiskt eftersom de är så otroligt beroende av sin livsmedelsexport.

Därför är det viktigt att ha ett utvecklingsperspektiv: Hur tar man fram spegelklausuler som faktiskt inte används protektionistiskt och som inte bara gynnar inhemsk produktion?

Slutligen ett par ord om Ukraina, om jag förstod frågan rätt. Det som man pratar om är ju EU:s ensidiga unilaterala handelssänkningar på vissa livsmedels- och jordbruksprodukter från Ukraina. Det är skillnad vad EU har valt och väljer att göra nu.

För några veckor sedan röstade EP om att EU ska sänka alla sina tullar gentemot Ukraina, medan Ukraina fortfarande behåller sina. När det har gått ett år, alltså efter den 5 juni 2025, kommer man att diskutera hur man ska fortsätta den bredare handelsrelationen när man har det här frihandelsavtalet DCFTA som man har med Ukraina. Men då är det reciprokt, ömsesidigt, där man har kommit överens om hur man ska sänka tullar och vilka kvoter man ska ha.

Regeringen hade helst sett att man hade röstat emot vissa av medlemsstaternas rekommendationer om de automatiska skyddsåtgärderna och att man inför tullkvoter vid en viss nivå, precis som du var inne på. Detta var olyckligt. Men det stödet fanns inte i rådet, och EP står fast vid det, så det var därför slutresultatet blev som det blev.

Jag hoppas att jag har svarat på de flesta av frågorna.

Anf.  21  JACOB RISBERG (MP):

Ordförande! Tack för svaret! Jag håller med om att WTO:s regler är stora och krångliga, men vi har också Parisavtalet och en konvention om biologisk mångfald och så vidare att förhålla oss till.

Det jag vänder mig lite grann emot är att ansatsen till att arbeta med de här frågorna inte verkar finnas med i ståndpunkterna. Man säger att vi redan har strikta regler inom EU – jämfört med många andra länder är det absolut så, men vi tycker inte att de går tillräckligt långt.

Att man hela tiden arbetar för att öka just djurvälfärden och den biologiska mångfalden även i andra länder tycker jag är väldigt viktigt. Man ska inte kompromissa på de här områdena redan innan man sätter sig i förhandlingarna, utan man måste ha med sig det i bagaget när man sätter sig och förhandlar om nya handelsavtal.

Det är samma sak när det gäller rättvisan, som också saknas i det här. Vi står därför fast vid vår avvikande ståndpunkt gällande den här punkten.

Anf.  22  LORENA DELGADO VARAS (V):

Även vi har en avvikande ståndpunkt.

Jag förstår problematiken. Om man ställer för höga krav på länder som är så pass beroende av livsmedelsexporten kan det till viss del vara negativt. Men om man tittar på de länderna är det oftast storbruk och storexportörer som står för vinsten på de här handelsavtalen, och det gynnar oftast inte lokalbefolkningen.

Man kan därför se frågan på olika sätt, tänker jag. Skulle hårdare krav göra så att småbrukare även där får möjlighet att vara en del av produktionen och skulle hårdare krav stoppa monokulturerna som skapas för att möta upp våra avtal skulle det också göra skillnad för lokalsamhällena.

Vi står kvar vid vår avvikande ståndpunkt.

Anf.  23  VICE ORDFÖRANDEN:

Det här är alltså en diskussionspunkt, och det kommer väl att fortsätta att diskuteras. Men jag tycker inte riktigt att vi har fått svar på vad regeringen har för strategi för att se till det som står i den egna ståndpunkten, alltså att syftet med de här frihandelsavtalen inte får vara att skydda inhemsk produktion.

Jag kan också konstatera att när det gäller den information som gick till Sveriges riksdag om hur regeringen skulle agera när det gäller avtalet mellan Ukraina och EU framgår det väldigt tydligt i den ståndpunkten att regeringen avsåg att rösta ja, inklusive att rösta ja till återinförda handelsrestriktioner. Jag kommer inte ihåg den exakta ståndpunkten, men det var väldigt tydligt. Det finns säkert mycket att säga om den saken.

Jag vet inte om landsbygdsministern vill ha ordet igen? Nej.

Jag uppfattade det som att Miljöpartiet anmäler en avvikande ståndpunkt utifrån det som Jacob Risberg har anfört och att Lorena Delgado Varas anmäler en avvikande ståndpunkt utifrån det som Vänsterpartiet har anfört. Det är inte likalydande ståndpunkter utan varsin: en från Miljöpartiet och en från Vänsterpartiet, enligt vad man har anfört.

Det finns ytterligare en avvikande ståndpunkt från Centerpartiet, likalydande med Socialdemokraternas, och den handlar om att det också ska vara rättvis handel.

Med detta konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Årliga prestationsrapporter inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Också detta är en diskussionspunkt.

Anf.  24  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! I år var första året för medlemsstaterna att skicka in sina så kallade prestationsrapporter. Prestationsrapporteringen har införts i den innevarande CAP-perioden som en del i den nya förvaltningsmodellen som har ett större fokus på resultatuppföljning.

I de årliga prestationsrapporterna ska kvalitativ och kvantitativ information om genomförandet av den strategiska planen anges med hänvisning till ekonomiska data samt utfalls- och resultatindikatorer.

Eftersom rapporteringen rör räkenskaper till 2023, då genomförandet av CAP-planerna ännu inte hade kommit igång, blev rapporteringen ganska begränsad, vilket nog var bra eftersom det var mycket nytt som skulle komma på plats både för kommissionen och för medlemsstaterna.

Kommissionens bedömning är att första årets rapportering överlag var framgångsrik. Sverige rapporterade in i tid och har inte blivit ombett av kommissionen att korrigera vår rapport.

Regeringen är i grunden positiv till den nya förvaltningsmodellen som gör att vi själva har större möjlighet att utforma våra system för en enklare och mer effektiv administration och stödhantering. Därför är vi också positiva till prestationsrapporten som är en viktig del av den nya modellen.

Precis som när det gäller modellen i stort anser vi samtidigt att den årliga prestationsrapporteringen behöver förenklas och effektiviseras. Eftersom det rör sig om en ny modell som vi börjar använda tycker vi att det är viktigt att kontinuerligt göra förbättringar baserade på såväl den här rapporteringen som kommande rapporteringar, som kommer att bli mer omfattande och innebära nya utmaningar.

Regeringen vill gärna diskutera hur rapporteringen kan göras mindre komplex, vilket skulle minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och minska risken för olika tolkningar av medlemsstaterna av vilka uppgifter som ska ingå.

Det är för tidigt att säga om åtgärderna kommer att genomföras som vi har planerat, även om vissa indikatorer talar för att det går i rätt riktning.

Det ska samtidigt sägas att det har varit svårt att förutse efterfrågan på vissa stöd. Regeringen ser det därför som nödvändigt att ge medlemsstaterna flexibilitet att anpassa sina planer till utmaningar och förutsättningar som inte var kända när stöden togs fram.

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN:

Det verkar vara en alldeles fullödig information från landsbygdsministern utan några utestående frågor och funderingar på denna del.

Jag förklarar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Har landsbygdsministern något att delge EU-nämnden under dagordningspunkt 6, Övriga frågor?

Anf.  26  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Fru ordförande! Det kommer en övrig punkt om bioekonomi, och jag vill särskilt lyfta en särskild fråga som Sverige står bakom.

Det handlar om den skogsbaserade bioekonomin. I höst kommer en ny kommission att utses, och för regeringen är det viktigt att den nya kommissionen tar till vara den skogsbaserade bioekonomins potential. Inom For Forest-gruppen, som består av Sverige, Finland, Österrike och Slovenien, har vi tagit fram ett gemensamt icke-papper som uppmanar kommissionen att prioritera bioekonomin i sitt kommande arbetsprogram. Den övriga frågan har hittills fått stöd av totalt 15 medlemsstater.

Anf.  27  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi har hanterat det som ska hanteras tillsammans med landsbygdsminister Kullgren och tackar landsbygdsministern med medarbetare för den här gången och önskar en trevlig helg när det blir dags för det!

Innehållsförteckning

§ 1  Jordbruks- och fiskefrågor

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  5  JYTTE GUTELAND (S)

Anf.  6  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  7  JACOB RISBERG (MP)

Anf.  8  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  9  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  10  JACOB RISBERG (MP)

Anf.  11  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  12  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  14  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  15  JACOB RISBERG (MP)

Anf.  16  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  18  ANNA LASSES (C)

Anf.  19  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  20  Kanslirådet PEGAH BEHSETA SUNDELL

Anf.  21  JACOB RISBERG (MP)

Anf.  22  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  23  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  24  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  25  VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  26  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  27  VICE ORDFÖRANDEN