Fredagen den 7 oktober

EU-nämndens uppteckningar 2022/23:4

§ 1 Beslut om generell närvaro för tjänstemän vid utskottsavdelningen och sekretariatet för EU-samordning vid EU-nämndens sammanträden

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

God morgon! Vi har en punkt som jag tänkte att vi skulle klara av innan vi bjuder in några gäster. Det gäller ett beslut som tas vid första mötet under en ny mandatperiod – beslut om generell närvaro för tjänstemän vid utskottsavdelningen och sekretariatet för EU-samordning vid alla EU-nämndens sammanträden under denna mandatperiod. Jag frågar om vi kan besluta i enlighet med det förslaget. Svaret är ja.

§ 2 Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 juni 2022

Återrapport från informellt möte i rådet den 11–12 juli 2022

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 13–14 oktober 2022

Anf. 2 ORDFÖRANDEN:

Välkomna hit, statsrådet med medarbetare! Vi ska samråda inför möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 13–14 oktober. Men vi ska börja med två återrapporter. Det är en återrapport från rådet den 9–10 juni och en återrapport från informellt ministermöte den 11–12 juli.

Anf. 3 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vid RIF-mötet den 9–10 juni i Luxemburg deltog Anders Ygeman. Under den rättsliga dagen antogs det allmänna riktlinjer om förordningen om digitalt informationsutbyte vid gränsöverskridande terrorismärenden och förordningen om en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper. Det antogs även en partiell allmän riktlinje för direktivet för straffrättsliga påföljder till skydd för miljön. Vidare diskuterades kampen mot strafflöshet i Ukraina och uppgiftsskydd i samband med internationella överföringar.

Under inrikesdagen diskuterades bland annat tillståndet i Schengenområdet och uppföljning av tiopunktsplanen för Ukraina. Allmän riktlinje antogs även för ändring av förordningen om kodexen om Schengengränserna, direktivet om informationsutbyte och Prüm II-förordningen. Ni ser det i den skriftliga rapporteringen till riksdagen.

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Det är några nya ledamöter här. Ni har inte detta i era handlingar, utan det har funnits att hämta i Bankhallen. Vi ska ha ett utbildningstillfälle om det senare, men jag tackar statsrådet för att han berättade lite grann om innehållet. Vi tackar för denna återrapport.

Anf. 5 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det informella mötet för rättsliga och inrikes frågor hölls den 11–12 juli. Också på det mötet deltog Anders Ygeman.

På inrikesdagen vid det mötet diskuterades återigen säkerhetskonsekvenser av kriget i Ukraina, interoperabiliteten när det gäller it-system – den frågan återkommer vi till i dag – och kampen mot sexuella övergrepp mot barn online.

Under den rättsliga dagen diskuterades gränsöverskridande utmaningar för skydd av sårbara vuxna. Också den frågan återkommer vi till i dag. Det diskuterades även elektronisk kommunikation för rättsligt samarbete med tredjeländer samt utredning och insamling av bevis för krigsbrott i Ukraina. Också den frågan återkommer vi till i dag.

Även här finns det en skriftlig rapport.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi in på dagordningen. Enligt mina uppgifter är dagordningspunkt 3, E-bevisning, struken. Då går vi in på dagordningspunkt 4, Översynen av direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser.

Anf. 7 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta direktivförslag presenterades i december förra året. Syftet med direktivet är att skapa ett effektivare miljöskydd på EU-nivå. Ett viktigt syfte är också att bättre bekämpa den organiserade och gränsöverskridande miljöbrottsligheten. Direktivet innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för de allvarligaste överträdelserna av unionens miljölagstiftning.

Dessutom finns bestämmelser om till exempel förebyggande arbete, nationella strategier för bekämpning av miljöbrott och statistik. En viktig nyhet i förhållande till det nya direktivet är att brottskatalogen utökas och omfattar fler gärningar, bland annat förorening från fartyg och överträdelser av kemikalielagstiftningen.

I Sverige har vi de senaste åren sett ett ökande problem med avfallsbrottslighet. Den brottsligheten har ofta kopplingar till organiserad brottslighet och är gränsöverskridande. Hjärnorna bakom dessa brott bor ofta utomlands. Det är också där som brottsvinsterna hamnar i slutändan. För att vi ska kunna bekämpa denna typ av organiserad gränsöverskridande brottslighet behöver vi samma syn på miljöbrottslighet inom EU, och det här direktivet syftar då till att bidra till det.

Förslaget innebär att EU-rätten närmar sig svensk rätt. Svensk miljöstraffrätt uppfyller i stora drag minimikraven i direktivet. En del av det ursprungliga förslaget rörde en bestämmelse om den som dömts för miljöbrott, och här har vi haft en problematik. I det ursprungliga direktivet fanns det en bestämmelse om att den som dömts för miljöbrott ska kunna förbjudas att tillfälligt ställa upp i offentliga val, vilket hade varit problematiskt för Sverige av lätt insedda skäl, så att säga. Vi var inte ensamma om att invända mot detta. Det vore faktiskt bisarrt att ha en sådan ordning, så den bestämmelsen har tagits bort vid rådets behandling av förslaget.

En allmän riktlinje om det här förslaget antogs i juni, nämligen om bestämmelserna om brott. Förslaget har fortsatt behandlats i en rådsarbetsgrupp under sommaren och hösten, och ett beslut om en allmän riktlinje väntas fattas på RIF-rådet i december. Trepartsmöten väntas bli aktuella under det svenska ordförandeskapet. I nästa vecka blir det enbart en lägesrapport. Sedan återkommer frågan i december.

Anf. 8 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången! Nu är det bara en rapport, och i och med det har regeringens förslag till ståndpunkt försvunnit från handlingen. Det finns inget förslag till ståndpunkt när det är en rapportpunkt. Min fråga är väl egentligen: Kommer detta att komma tillbaka till nämnden som en diskussionspunkt?

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Jag vill anmäla en avvikande ståndpunkt. Lagstiftningen är en försvagning av kommissionens ursprungsförslag. Vi borde inte stödja en överenskommelse som är mindre omfattande än kommissionens ursprungsförslag. I Sverige har vi en väldigt bra miljölagstiftning. Vi har ingenting att förlora på att ligga på för en starkare lagstiftning för hela EU. Den organiserade brottsligheten måste bekämpas effektivt oavsett om det är miljö eller människor som exploateras i syfte att tjäna pengar.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Nu var det bara information som statsrådet redogjorde för, så man kan inte lägga fram en avvikande ståndpunkt i dag. Det kan man i så fall göra inför mötet i december.

Anf. 11 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ja, så är det i formfrågan. Sedan vill jag säga att alla ärenden som jag nu drar har dragits i justitieutskottet – det gjordes i går – och där fanns det såvitt jag vet inga avvikande meningar. Det är klart att det kan komma under processens gång, men jag vill bara säga att allting först är draget i fackutskott.

När det gäller frågan från Vänsterpartiet vill jag säga att denna fråga återkommer när vi är framme i december, när det blir ett skarpt förslag. Detta är bara en lägesrapport.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Jag tror att man inte heller på utskottsmötet i går kunde anmäla någon avvikande ståndpunkt eftersom det är en informationspunkt, men vi kommer tillbaka till det. Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 a, Direktivet om skadeståndsansvar gällande AI. Det är också en informationspunkt.

Anf. 13 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Då är gången så här: Kommissionen har presenterat sina förslag till direktiv om skadeståndsansvar för AI-produkter och produktansvar. Det gjorde de den 28 september i år. På RIF-rådet nu i oktober ska kommissionen informera om båda dessa förslag, och vi ser fram emot att ta del av den informationen.

Eftersom förslagen är så pass nya har förhandlingarna i rådet inte inletts ännu. Det tjeckiska ordförandeskapet har aviserat inledande möten i slutet av oktober och i november. För närvarande pågår det ett arbete i Regeringskansliet med att analysera förslagen, och vi kommer att återkomma till riksdagen för att förankra en svensk ståndpunkt.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Sedan är det dagordningspunkt 5 b, Aktuella lagstiftningsförslag. Är det ingenting på den punkten?

Anf. 15 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, vi ska bara lyssna på informationen där.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Det är en lägesrapport och information.

Anf. 17 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den 1 juni hade Europeiska åklagarmyndigheten varit operativ i ett år. Här väntas bara en lägesrapport om hur arbetet går. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi till dagordningspunkt 7, Eventuella krigsförbrytelser i Ukraina och kampen mot strafflöshet. Det är också en lägesrapport och information.

Anf. 19 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är då en lägesrapport från ordförandeskapet på temat möjliga krigsbrott begångna i Ukraina och kampen mot straffrihet. Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år har EU:s medlemsstater på såväl nationell nivå som EU-nivå vidtagit en rad åtgärder som syftar till ansvarsutkrävande för internationella brott begångna under invasionen.

Regeringen står fullt ut bakom det viktiga arbete som sker inom EU och på andra håll för sådant ansvarsutkrävande.

Vid rådet för inrikes och rättsliga frågor i juni höll justitieministrarna en riktlinjedebatt på temat ansvarsutkrävande för brott begångna i Ukraina. Vid detta rådsmöte förväntar jag mig att ordförandeskapet ska lämna en rapport om arbetet som skett sedan dess. Under september har ordförandeskapet dessutom presenterat utkast till rådsslutsatser på det här temat. De behandlas nu på teknisk nivå och kan förväntas komma upp på nästa rådsmöte i december.

Sverige fördömer, som alla vet, å det kraftfullaste Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen avser att fortsätta att uttala ett stöd för de insatser som görs för att stödja det mycket viktiga arbete som nu utförs med att utkräva ansvar för internationella brott som begåtts och fortsätter att begås under Rysslands invasion.

I sammanhanget är det även viktigt att se till att åtgärderna sker effektivt och att resurser används där de bäst ger resultat. Samordning av initiativen är därför ett fortsatt viktigt inslag i kampen mot straffrihet i Ukraina.

Jag vill också, i detta sammanhang, lyfta fram vad svenska myndigheter har gjort i den här processen. I början av mars beslutade Sverige och samtliga av EU:s medlemsstater att hänskjuta situationen i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Sverige kommer även att lämna ett finansiellt bidrag till ICC om 2 miljoner kronor samt ytterligare 5 miljoner kronor från Polismyndigheten. Åklagarmyndigheten, den svenska, har sekonderat tre åklagare till ICC, och Polismyndigheten kommer att sekondera sex experter. Sammanlagt är det nio sekonderingar, vilket är mycket för en sådan här insats från ett enskilt medlemsland. Det visar på vilket stort allvar vi tar detta.

Här gäller det att se till att de som begår dessa brott i Ukraina inte kan komma undan. Det handlar om att vi faktiskt ser till att vi gör vad vi kan för att fälla dem till ansvar när vi väl får fatt på dem.

Svenska åklagare har under våren inlett en förundersökning avseende krigsförbrytelser i Ukraina, så det finns också en svensk process på gång utöver själva ICC-processen.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi till dagordningspunkt 8. Där är det en lite annorlunda rubricering av ärendet, det vill säga det är en diskussionspunkt. Det handlar om rättslig utbildning och dess inverkan på tillgången till rättslig prövning inom ramen för rättsstatsprincipen.

Anf. 21 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

En debatt om rättsstatsfrågor är en återkommande punkt på justitieministrarnas rådsmöte. Den har också ökad aktualitet nu med tanke på att det finns ifrågasättanden kring en del länder när det gäller deras rättsstatliga status. Det gäller exempelvis Ungern, som alla vet. Polen har också varit ifrågasatt.

Den här gången vill det tjeckiska ordförandeskapet lyfta fram frågan om rättsstatens principer ur ett utbildningsperspektiv. Man har presenterat ett antal diskussionsfrågor om utbildning för domare och om hur krav på domare att delta i utbildning förhåller sig till domares självständighet.

Som jag sa är de här frågorna aktuella just nu, och då handlar det framför allt om frågan om rättsväsendets oberoende i förhållande till staten. Det här är då en diskussion kring detta.

Sverige ingår i den grupp av medlemsstater som mest aktivt driver frågan om upprätthållandet av rättsstatens principer. Det görs inom ramen för flera pågående processer i rådet såsom artikel 7-förfarandena jag nämnde som är på gång mot Polen och Ungern och EU:s rättsstatsmekanism. Det görs också genom att Sverige aktivt engagerar sig i mål vid EU-domstolen som rör rättsstatsfrågorna.

När det gäller utbildningsfrågor har de också diskuterats tidigare – 2021 antogs till exempel rådsslutsatser om EU-rättslig utbildning för rättstillämpare, och slutsatserna betonade att utbildning i EU-rätt bidrar till ökad respekt för rättsstatsprincipen och stärker den europeiska rättsstatskulturen.

I den här debatten kommer jag att framhålla att respekten för rättsstatens principer är en förutsättning för ett fungerande samarbete inom EU och för det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna. Att domare erbjuds kontinuerlig utbildning kan bidra till upprätthållandet av rättsstatens principer. Men när utbildningsfrågor diskuteras måste vi ha med oss att frågorna kan vara känsliga ur ett oberoendeperspektiv. För att säkerställa domares självständighet är det därför viktigt att de utbildningsinsatser som erbjuds bygger på frivillighet.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går in på dagordningspunkt 9, Upprätthållande av de grundläggande rättigheterna i kristider. Det är också en diskussionspunkt.

Anf. 23 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det här är lunchdiskussionen som vi kommer att ha. Den kommer att hållas under ledning av direktören för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, som heter Michael O’Flaherty.

Diskussionen utgår från vikten av att upprätthålla respekten för grundläggande rättigheter i tider av kris. Vi har för närvarande inte någon ytterligare information om inriktning för den här diskussionen, men det är klart att den är aktuell inte minst mot bakgrund av alla åtgärder vi sett under pandemiåren.

Regeringen välkomnar diskussionen och avser att lyfta vikten av att upprätthålla respekten för de grundläggande rättigheterna och vikten av att säkerställa ett robust internationellt skydd för grundläggande rättigheter även i tider av kris.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 10 är struken.

Vi går till dagordningspunkt 11, Övriga frågor och punkt 11 a, Första rapporten om hur direktivet om uppgiftsskydd vid brottsbekämpning (EU) 2016/680 (dataskyddsdirektivet) tillämpas och fungerar.

Anf. 25 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är en informationspunkt. Frågan behandlas under Övriga frågor, och det är den första rapporten om tillämpning och genomförande av dataskyddsdirektivet från 2016. Direktivet gäller behandling av data inom brottsbekämpande myndigheters verksamhet.

Rapporten är en övergripande genomgång av hur direktivet genomförs av medlemsstaterna, och överlag ger kommissionen en positiv bild av genomförandet.

Det finns ändå skäl att nämna för nämnden i det här sammanhanget att det av rapporten framgår bland annat att kommissionen i april 2022 inledde ett överträdelseärende mot Sverige och vissa andra medlemsstater. Kommissionen anser att det i svensk rätt saknas effektiva rättsmedel i vissa situationer av dröjsmål hos tillsynsmyndigheten – i detta fall IMY, Integritetskyddsmyndigheten. I huvudsak handlar det om enskildas möjlighet att klaga hos JK eller JO på brister i tillsynsmyndighetens handläggning samt att begära skadestånd. Kommissionen har som sagt anmärkt på detta och vill se en ändring.

Regeringen har i sitt svar medgivit för kommissionen att det finns anledning att se över den svenska lagstiftningen i det här avseendet och att ambitionen är att remittera ett lagförslag under hösten som skulle kunna träda i kraft under 2023 för att helt enkelt klara ut den här frågan gentemot kommissionen.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi till dagordningspunkt 11 b, Workshop om gränsöverskridande skydd för utsatta vuxna.

Anf. 27 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Det här är också bara en informationspunkt. Det tjeckiska ordförandeskapet ska informera om en workshop på det här temat som hölls i Bryssel den 20 september.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då lämnar vi rättsliga frågor och går in på inrikes frågor.

Vi fortsätter med dagordningspunkt 12, Tillståndet i Schengenområdet, och tar a och b tillsammans. Det är en diskussionspunkt.

Anf. 29 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Det här ärendet handlar om tillståndet i Schengenområdet. Det har kommit att bli en återkommande punkt på RIF-rådets dagordning. Det var Frankrike som länge ville se ett omtag av styrningen av Schengensamarbetet. Under sitt ordförandeskap i våras såg man därför till att skapa en regelbundenhet i diskussionerna om Schengenstyrningen.

Tanken är att kommissionen inför diskussionen om Schengenområdets tillstånd ska ta fram en barometer. Denna barometer ska beskriva tillståndet i Schengen utifrån några givna indikatorer. Det ska vara ett stående inslag på mötena.

Därtill har vi sett på agendan inför kommande möte att EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå ska presentera sin strategiska riskanalys.

Vi har ännu inte fått några underlag från ordförandeskapet. Vi vet därför inte vad som mer specifikt ska inkluderas i de här diskussionerna eller vilka frågeställningar ordförandeskapet vill prata om. Vi vet heller inte vad barometern kommer att visa på. Vi får därför vid det här tillfället ställa klargörande frågor ifall det skulle uppstå frågetecken kring underlagen nära inpå mötet.

Utifrån vad vi vet kan vi välkomna att ett helhetsgrepp tas om styrning av Schengensamarbetet och att läget i Schengenområdet följs upp. Eventuella åtgärder som föreslås ska såklart komplettera existerande och beslutade åtgärder och effektivisera samarbetet.

Anf. 30 ELISABETH THAND RINGQVIST (C):

Centerpartiet står bakom regeringens ståndpunkt, men vi anser att regeringen bör lyssna på EU-domstolens senaste utlåtande om att förlängda gränskontroller i Schengenområdet bryter mot Schengenlagstiftningen. Dessutom orsakar de stor ekonomisk skada till begränsad nytta.

Min fråga är hur regeringen ser på det faktum att de gränskontroller som Sverige har är olagliga enligt kommissionen och hur det påverkar ståndpunkterna i frågan.

Anf. 31 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Nej, vi anser inte att det strider mot EU-rätten.

Vi har naturligtvis tagit del av den domen och kan konstatera att vad det i huvudsak handlar om är att vi måste redovisa ytterligare skäl och nya skäl till förlängningar av de här gränskontrollerna, vilket vi också gör vid varje tillfälle då gränskontrollerna förlängs. Vi menar alltså att vi följer EU-rätten här.

Jag ska också säga att vi inte är ensamma i den här diskussionen, utan här har vi en lång rad länder som sedan ganska lång tid tillbaka – åtminstone sedan 2015 – har gränskontroller. Tyskland har det, Frankrike har det, Norge har det och Österrike har det, så det här berör många länder. Vår principiella inställning har varit att det här tar vi inte ned innan det finns andra och i så fall effektiva åtgärder för att se till att till exempel hantera de risker som vi har sett under de senaste åren.

Vi menar alltså att vi följer EU-domstolens utslag här.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi till dagordningspunkt 13, Den fleråriga strategiska policycykeln för europeisk integrerad gränsförvaltning: slutsatser. Det är ett beslutsärende.

Anf. 33 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! I och med bildandet av Schengenområdet skapades behovet av en stärkt yttre gräns, och för att stödja medlemsstaternas arbete vid den yttre gränsen bildades EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex.

I den EU-förordning från 2019 som reglerar Frontex inrättades något som kallas integrerad gränsförvaltning. Denna integrerade gränsförvaltning beskrivs bäst som ett helhetsgrepp om allt som rör gränsförvaltningen.

När man pratar om gränsförvaltning menar man alltså allt det arbete som medlemsstaterna och deras myndigheter gör som har bäring på korsandet av EU:s yttre gränser, oavsett om det rör laglig eller olaglig passage. Innebörden är att gränsförvaltningen integreras, först och främst genom att man stärker samarbetet mellan medlemsstater. Men det innebär också att samarbetet stärks mellan medlemsstaternas myndigheter inom EU och medlemsstaternas egna myndigheter.

I begreppet integrerad gränsförvaltning ingår även att se gränsförvaltning ur ett vidare perspektiv. Man ser till hela resan över gränsen redan från avresan i tredjeland till dess att personen befinner sig på territoriet. I begreppet ryms även återvändande av dem som kontrolleras och saknar rätt till vistelse.

Med Frontexförordningen från 2019 kom också ett nytt sätt att styra gränsförvaltningen. Syftet med den nya styrningen är att skapa tre nivåer, först en övergripande EU-gemensam styrning och sedan en mer teknisk och operativ EU-gemensam styrning för att slutligen låta varje medlemsstat mer i detalj styra sin del.

Det här arbetssättet ska inledas med att EU-kommissionen presenterar en flerårig strategisk policy. Det är ett övergripande dokument som spänner över de kommande fem åren och som identifierar utmaningar för EU:s gränsförvaltning.

På nästa nivå tar Frontex fram en teknisk och operativ strategi. Det gör Frontex i nära samarbete med medlemsstaterna som finns representerade i byrån. Det kan handla om hur man säkerställer en bra EU-gemensam situationsbild, hur man bättre samordnar det operativa arbetet på EU-nivå och hur man säkerställer att medlemsstaternas gemensamma förmågor är adekvata.

På den sista nivån är det medlemsstaterna som tar fram sina nationella strategier. Också det görs förstås i samarbete mellan de nationella myndigheterna. Eftersom medlemsstaterna ansvarar för sin del av EU:s yttre gräns blir de nationella strategierna fokuserade på hur medlemsstaterna ska hantera just sin del av gränsen och de utmaningar de står inför.

I maj i år presenterade EU-kommissionen ett utkast av just det här dokumentet, alltså en flerårig strategisk policy. Detta dokument bör ses som ett diskussionsunderlag inför att kommissionen mer formellt antar sin strategiska policy. När den väl har antagit denna policy fortsätter arbetet på nästa nivå, precis som jag beskrev tidigare, genom att Frontex tar fram en EU-gemensam mer operativ strategi och att vi sedan tar fram en strategi för varje medlemsstat.

Det första utkast som kommissionen presenterat skickades till rådet och EU-parlamentet i maj för diskussion. Dokumentet har nu behandlats inom rådsstrukturen, och ordförandeskapet har tagit fram slutsatser om policydokumentet från kommissionen. I korthet kan man beskriva dessa slutsatser som rådets återkoppling på kommissionens dokument. Det här är en politisk vägledning, men den är inte rättsligt bindande och innebär därför inga bindande åtaganden.

Rådsslutsatserna och vägledningen går inte in på detaljer, utan medlemsstaternas återkoppling hålls på en mer generell nivå. Av den anledningen anser regeringen att man kan stödja de rådsslutsatser som ordförandeskapet presenterar i RIF-rådet.

Jag vill bara kort tillägga att som ni noterat är punkten upplagd som en diskussionspunkt. Vi har dock fått information från ordförandeskapet att man inte förväntar sig någon diskussion utan ett snabbt antagande utan inlägg. Vi får väl se vad som händer i det avseendet.

Anf. 34 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Även det inte blir någon diskussion är det ju en diskussionspunkt, och regeringens förslag till ståndpunkt är att regeringen kan godkänna antagandet av rådsslutsatserna.

Från Vänsterpartiets sida har vi ju framfört ganska mycket kritik mot exempelvis Frontexoperationer. Det finns ju ganska mycket kritik mot Frontex, och vi anser att det är en myndighet som inte fungerar.

Jag vill därför anmäla en avvikande ståndpunkt, egentligen i enlighet med samtliga avvikande ståndpunkter vi haft under förra mandatperioden.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Här går det alldeles utmärkt att anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf. 36 REBECKA LE MOINE (MP):

Då vill jag ansluta till den avvikande ståndpunkten.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Det går också bra. Vill statsrådet svara?

Anf. 38 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag kan bara säga att det här egentligen inte rör själva rådsslutsatserna, utan det handlar om kritik mot Frontex och hur man jobbar.

Vi är väl medvetna om att det finns en del frågetecken kring hur Frontex har arbetat. Kommissionen är väl medveten om detta och jobbar aktivt med det. Men det har inte någon direkt bäring på rådsslutsatserna, enligt min uppfattning.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Vi går in på dagordningspunkt 14, Övriga frågor och punkt 14 a, Utvidgningen av Schengenområdet utan inre gränskontroller.

Anf. 40 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Här kommer vi att få information från ordförandeskapet om läget i processen när det gäller Bulgariens, Rumäniens och Kroatiens eventuella fulla Schengenanslutning. Jag ber att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14 b, Genomförandet av interoperabilitet, som jag hörde skulle återkomma.

Anf. 42 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den här frågan rör införandet av det så kallade interoperabilitetsprogrammet. Kommissionen förväntas presentera en rapport gällande status och genomförandearbete med fokus på driftsättning av den reviderade Schengenförordningen SIS, in- och utresesystemet EES och systemet för reseuppgifter och resetillstånd som kallas Etias.

Interoperabilitetsprogrammet handlar alltså om effektivt utnyttjande av information i de EU-gemensamma datasystem som finns för gränskontroll, migrationshantering och brottsbekämpning.

Vi avser att bara lyssna på informationen om hur långt arbetet har kommit.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till övriga inrikes frågor och dagordningspunkt 15, Övriga frågor. Denna punkt gäller aktuella lagstiftningsförslag och information.

Anf. 44 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Här avser vi att bara lyssna på informationen.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 16 b, Konsekvenser för den inre säkerheten.

Anf. 46 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det här handlar om Rysslands aggression mot Ukraina. B-punkten handlar om konsekvenser för den inre säkerheten. Under denna dagordningspunkt finns det en underpunkt som handlar om situationen för flyktingar i EU, och det kommer att redogöras för detta i SfU. Den andra underpunkten handlar alltså om inre säkerhet.

Detta är en väldigt viktig diskussion som vi från regeringens sida välkomnar. Det här diskuterades senast vid det informella ministermötet i juli.

EU och medlemsstaterna har redan vidtagit ett flertal åtgärder för att analysera och bekämpa de uppkomna säkerhetshoten med anledning av kriget. Exempelvis har Empact, alltså EU:s samarbetsplattform för brottsbekämpande myndigheter, mobiliserats för att analysera utvecklingen av kriminella hot till följd av kriget och operativt svara mot dem. Europol tar fram en samlad hotbildsanalys som kontinuerligt uppdateras. Europol har också placerat experter i de medlemsstater som gränsar till Ukraina för att ge stöd på plats. Det har även inrättats en särskild säkerhetshubb för Moldavien för att underlätta samarbetet och stödet till Moldavien, som ju också påverkas i hög grad av kriget.

Regeringen deltar i arbetet i Freeze and Seize Task Force, som syftar till att hitta och frysa sanktionerade ryska tillgångar i EU.

Man kan naturligtvis göra mycket mer. Fortsatta åtgärder behövs för att förebygga hot mot den inre säkerheten gällande exempelvis vapensmuggling. Alla förstår ju att det är väldigt mycket vapen i omlopp i Ukraina när kriget pågår, och det är bara en tidsfråga innan dessa vapen på olika sätt når Västeuropa. Det cirkulerar ju fortfarande vapen från Balkankriget, inte minst inom den organiserade kriminaliteten runt om i Europa. Det finns också risk för människohandel, hybridhot, terrorism och radikalisering.

För ett effektivt agerande är det viktigt att åtgärder som vidtas för den inre säkerheten är samordnade med EU:s externa åtgärder, det vill säga åtgärder som vidtas av EU:s utrikestjänst efter beslut av rådet, exempelvis EU:s civila krishanteringsinsats på plats i Ukraina. Insatsen arbetar på plats med rådgivning och kapacitetsutveckling av ukrainska myndigheter, till exempel polismyndigheten, säkerhetstjänsten och åklagarmyndigheten.

Den här insatsen stöder Ukraina i utredningar av internationella brott och med utbildning av säkerhetstjänsten. Den kan också komma att stödja Ukraina med registrering av vapen och med att adressera olika typer av organiserad brottslighet. Den svenska polismyndigheten, det svenska domstolsverket och svenska MSB bidrar med personal till denna insats.

Polisen deltar aktivt i arbetet med att förhindra smuggling av vapen från Ukraina. Bland annat har den svenska polisen, under det som kallas Empact Firearms, en aktiv roll i Empactsamarbetet.

Samarbetet med Tullverket är också intimt. Det bygger på de erfarenheter som vunnits efter kriget på västra Balkan och den smugglingsvåg som följde på detta.

Regeringen anser att det är viktigt att EU fortsätter att följa utvecklingen i Ukraina och arbetar förebyggande mot eventuella säkerhetshot som uppstår på grund av kriget. Erfarenheterna från Balkankriget visar att vi kan förvänta oss att det kommer illegala vapen från Ukraina till EU och till Sverige.

Regeringen gav därför i somras i uppdrag till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket att stärka arbetet mot illegala vapen och vapensmuggling. Myndigheterna ska bland annat kartlägga förekomsten av den illegala vapenhandeln och hur vapensmugglingen till Sverige sker. I uppdraget ingår att myndigheterna ska redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits och som planeras framöver för att hindra en ökad vapensmuggling till följd av kriget i Ukraina samt hur det EU-gemensamma arbetet på myndighetsnivå kan utvecklas. En delredovisning av detta uppdrag kommer i december.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Detta är en diskussionspunkt, så jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi tackar statsrådet Johansson för i dag och önskar lycka till på rådsmötet nästa vecka.

§ 3 Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 juni 2022

Återrapport från informellt möte i rådet den 11–12 juli 2022

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 13–14 oktober 2022

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, Anders Ygeman!

Vi börjar med återrapport från mötet den 9–10 juni och återrapport från det informella mötet den 11–12 juli.

Anf. 49 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ordförande! Jag deltog i dessa två möten. Jag har egentligen ingenting att tillföra utöver det som står i den skriftliga rapporten, men jag svarar gärna på frågor om nämnden har några sådana.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16, Rysslands aggression mot Ukraina. A-punkten handlar om situationen för flyktingar i EU. Detta är en diskussionspunkt.

Anf. 51 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ordförande! På RIF-rådet den 14 oktober står Rysslands invasion av Ukraina återigen på dagordningen. En av punkterna gäller mottagandet av flyktingar i EU.

Som ni vet beslutade rådet den 4 mars att aktivera massflyktsdirektivet för personer som fördrivs från Ukraina till följd av Rysslands invasion. Det innebär att de har rätt till ett omedelbart och tillfälligt skydd i EU. Sedan dess har över 4 miljoner personer registrerats som skyddsbehövande i EU enligt direktivet. Polen, Tyskland och Tjeckien är de medlemsstater som hittills har tagit emot flest personer från Ukraina. Utöver detta bedöms närmare 7 miljoner ukrainare ha flytt inom landet. I Sverige har hittills 42 000 personer från Ukraina beviljats tillfälligt skydd.

Vid det extrainsatta RIF-rådet den 28 mars presenterade kommissionen en tiopunktsplan för starkare EU-samordning för att välkomna de människor som flyr kriget i Ukraina. Planen har fått brett stöd av medlemsstaterna, och samtliga punkter är under genomförande.

Kommissionen håller sedan mars månad möte i den så kallade solidaritetsplattformen varje vecka för att följa upp och samordna olika frågor kopplade till mottagandet av flyktingar från Ukraina. Frågor som rör situationen i Ukraina diskuteras också regelbundet i rådets krisberedskapsmekanism, IPCR.

Något underlag inför mötet har ännu inte presenterats. Aktuella frågor är förberedelser inför vintern när det gäller bland annat boenden och risken för nya stora flyktingströmmar. En angränsande fråga som nu har blivit aktuell är hur personer från Ryssland som flyr för att undkomma inkallelse ska hanteras.

Regeringen välkomnar kommissionens ambitiösa arbete med samordning av åtgärder som vidtas med anledning av situationen i Ukraina. EU behöver stå enat i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina, och det är viktigt att alla medlemsstater tar ansvar.

Anf. 52 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Statsrådet nämnde dem som nu flyr Ryssland för att undkomma inkallelse. De flyr till de närliggande länder där de inte behöver visum eller pass. Det är svårare att komma in i de EU-länder som gränsar till Ryssland.

Kommer det att komma upp någon diskussion om huruvida gränserna ska öppnas mer? Jag förstår att det finns ett problem – om man öppnar gränserna mot Ryssland för yngre män som lämnar landet kan det också finnas en risk för att man får in mer terrorism och för att säkerhetshotet ökar. Kommer detta att diskuteras, och hur kommer det eventuellt att hanteras?

Anf. 53 ARIN KARAPET (M):

Fru ordförande! Moderaterna instämmer i vikten av stark EU-samordning i det nuvarande läget och välkomnar exempelvis EU-kommissionens uppdaterade riktlinjer för visumhantering och gränskontroll vid EU:s yttre gräns avseende ryska medborgare.

Min fråga till statsrådet är följande: Hur arbetar regeringen med de säkerhetsaspekter som aktualiseras i samband med att människor söker sig till Sverige från Ryssland?

Anf. 54 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Fru ordförande! Jag vill börja med att sätta saker i perspektiv. Det var 20 personer som kom till Sverige från Ryssland förra veckan, så vi pratar än så länge om väldigt små flöden.

Det är naturligtvis så att berörda myndigheter, med den här gruppen liksom med alla andra grupper, gör ett betydande säkerhetsarbete för att undanröja risken att det finns människor med onda avsikter – eller människor med kopplingar till sådana – i gruppen. Det skiljer sig egentligen inte mellan ryssar och andra; även människor med ukrainska pass kan ha dåliga avsikter eller kopplingar. Detta är vi såklart hela tiden vaksamma på.

När det gäller Ilonas frågor kommer det nog inte att föras någon sådan diskussion. Det som EU har diskuterat – och här har Sverige varit drivande – är snarast det motsatta, nämligen att se till att de som vill resa till EU som turister får svårare att göra det. Sverige införde tidigt skarpa begränsningar av viseringarna, och det är nu ganska lång väntetid för att få visum till Sverige. Vi i Sverige gör väldigt noggranna undersökningar av dem som vi viserar, och vi prioriterar andra grupper än människor som vill söka sig till EU som turister.

Med det sagt är det naturligtvis så att alla som kommer till Sverige har rätt att söka asyl och få sin asylansökan prövad. Typiskt sett har de som kommer från Ryssland dock inte beviljats asyl eftersom deras asylskäl inte har varit tillräckligt starka. Detta är en bedömning som myndigheten och domstolen gör – inte regeringen.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Asyl och migration. Detta är en diskussionspunkt.

Anf. 56 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ordförande! Under denna dagordningspunkt väntas det tjeckiska ordförandeskapet informera om läget gällande asyl och migration. Ett diskussionsunderlag om en alternativ solidaritetsmekanism har behandlats på tjänstemannanivå. Något mötesdokument har dock ännu inte distribuerats för RIF, och någon diskussion med substans har inte aviserats.

Jag har varit här i nämnden och informerat löpande om hur arbetet med förslagen i migrations- och asylpakten går och om de låsningar som råder i frågorna om ansvarsfördelning och solidaritet.

För att komma framåt tog det franska ordförandeskapet initiativ till en gradvis ansats som förhandlingsteknisk lösning. Tanken är att förslagen om ansvarsfördelning och solidaritet behandlas steg för steg och hela tiden balanseras mot varandra för att skapa tillit mellan medlemsstaterna. Det här sättet att arbeta vidare med pakten fick ett brett stöd av medlemsstaterna, inklusive Sverige.

En del i det första steget i den gradvisa ansatsen är den deklaration om frivillig solidaritet som 18 medlemsstater och tre Schengenassocierade stater anslöt sig till i juni. Sammanlagt har dessa länder lovat att bidra med omfördelning av drygt 8 000 personer och med finansiellt stöd under det år som deklarationen ska gälla.

Tanken är att denna frivilliga och tillfälliga mekanism ska bidra med bra erfarenheter som kan underlätta de fortsatta förhandlingarna om en permanent rättsligt bindande solidaritetsmekanism. Sverige har ännu inte anslutit sig.

I det första steget i den gradvisa ansatsen ingick även att i rådet försöka komma överens om förordningsförslagen om registrering och fördjupad gränskontroll, det vill säga Eurodac- och screeningsförordningarna. Detta lyckades när rådet i juni kunde komma överens om allmänna riktlinjer för förslagen. I steg 1 i den gradvisa ansatsen ingår också bland annat arbete med det praktiska genomförandet av den externa dimensionen i pakten. Det inkluderar ett effektivare återtagandesamarbete med ursprungsländer, förbättring av genomförandet av Dublinförordningen och en harmonisering av praxis på asylområdet. Europaparlamentet vill dock fortfarande att alla förslag i migrationspakten ska förhandlas samtidigt snarare än att ta en stegvis ansats.

Företrädare för rådet roterande ordförandeskap och parlamentets asylkontaktgrupp har kommit överens om att mötas regelbundet för att diskutera framstegen i förhandlingarna. Målet är att samtliga rättsakter i pakten ska vara färdigförhandlade senast i februari 2024.

Det tjeckiska ordförandeskapet har fortsatt förhandlingarna om förslagen till asylprocedurförordning på teknisk nivå. Förhandlingar har också inletts om förslaget till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet som presenterades i december förra året. Ordförandeskapet har som ambition att utveckla en verktygslåda som kan användas i situationer av instrumentalisering. Det tjeckiska ordförandeskapet tar nu också den gradvisa ansatsen vidare genom att försöka hitta vägar för att medlemsstaterna ska kunna komma överens om en permanent och bindande solidaritetsmekanism som alla kan acceptera.

Förslagen från ordförandeskapet är fortfarande på generell nivå, och det finns fortfarande detaljer som behöver konkretiseras. På RIF kommer det tjeckiska ordförandeskapet att söka politiskt stöd för att gå vidare med arbetet och utveckla ansatsen vidare.

Övergångsregeringen kan vid behov uttrycka stöd för ordförandeskapets ambition att utarbeta en alternativ solidaritetsmekanism. Det kan också framföras att det är viktigt att solidaritetsmekanismen utformas på ett ändamålsenligt sätt, så att det säkerställs att en medlemsstat som behöver hjälp får de stödinsatser som behövs. Det är också viktigt att kommande förslag bidrar till en jämnare ansvarsfördelning och att förslagen i pakten i dess helhet blir väl balanserade.

Eftersom det efter årsskiftet blir det svenska ordförandeskapets roll att driva förhandlingarna vidare är det av stor vikt att vi i detta skede stöttar det tjeckiska ordförandeskapets ansträngningar.

Anf. 57 LUDVIG ASPLING (SD):

Detta är ju en riktig långkörare. Jag kommer ihåg när den förre statsministern, Stefan Löfven, var här. Då var han helt säker på att detta skulle ros i land före EP-valet 2019. Nu talar man i stället om att det förhoppningsvis blir före EP-valet 2024. Vi ska nog inte ha några förhoppningar om att detta är en väg att lösa Sveriges problem på de här områdena.

Vi tycker att unionen är fel ute vad gäller strategin. Hela paketet syftar ju till att hitta avsättning för personer som reser irreguljärt, alltså att hitta en väg för dem att få ett uppehållstillstånd någonstans i EU. Det är helt fel väg att gå. Då kommer vi att fastna i en ond cirkel där mer irreguljär migration leder till ökade krav på omfördelning, tvingande solidaritet och så vidare. Detta uppmuntrar i sin tur fler personer att resa irreguljärt, vilket leder till ännu större behov av omfördelningar. Det kommer bara att göra problemet värre på längre sikt.

De förslag som finns angående fördjupad gränskontroll är inget som man kan ha något emot i och för sig; det hade varit jättebra om det hade fungerat. Men en viktig anledning till att vi sitter där vi sitter är att staterna med yttre gräns inte har uppfyllt sina åtaganden enligt de rättsakter som finns. Då kan man undra om det finns anledning att anta att de kommer att uppfylla de åtaganden som kommer på papperet nästa gång. Jag vet inte. Det hade varit jättebra om så hade varit fallet, men man kan inte bygga sin politik på förhoppningar.

Målsättningen bör vara två saker. Sverige behöver andrum. Vi ska inte behöva ta emot fler migranter så länge vi inte klarar av det. Och den irreguljära trafiken över Medelhavet måste stoppas. Det är dessa två saker som detta bör syfta till.

Anf. 58 ARIN KARAPET (M):

Från Moderaternas sida tycker vi att det är angeläget att EU:s gränsförfarande kommer på plats, så att medlemsstaterna i större utsträckning kan fokusera på människor som har skyddsbehov och den stora andel migranter som inte har skyddsbehov kan återvända till sina hemländer. Därför är det rimligt att det tjeckiska ordförandeskapet arbetar vidare med någon form av solidaritetsmekanism. Det arbetet vill Moderaterna på nytt betona betydelsen av, så att Sveriges historiskt stora asylmottagande i jämförelse med andra medlemsstater beaktas.

Anf. 59 ELISABETH THAND RINGQVIST (C):

Ordförande! Vi står bakom regeringens ståndpunkt.

Här har jag en formfråga: Kan man lämna skriftliga kommentarer till detta?

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Nej, det är det talade ordet som gäller.

Anf. 61 ELISABETH THAND RINGQVIST (C):

Vi vill understryka hur viktigt det är att regeringen i förhandlingarna i rådskonstellationen värnar om att ha en obligatorisk omfördelning av asylsökande inom ramen för solidaritetsmekanismen för att den ska vara ändamålsenlig.

Anf. 62 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Från Vänsterpartiets sida har vi ganska mycket kritik mot asyl- och migrationspakten som den ser ut i dag och som den har diskuterats. Däremot tycker vi att just solidaritetsmekanismen är en av de positiva delarna i den pakt som finns. Därför stöder vi nu regeringens ståndpunkt.

Under dagordningspunkt 18, Övriga frågor, är det tomt.

Då tackar vi statsrådet med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

§ 1 Beslut om generell närvaro för tjänstemän vid utskottsavdelningen och sekretariatet för EU-samordning vid EU-nämndens sammanträden

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

§ 2 Rättsliga och inrikes frågor

Anf. 2 ORDFÖRANDEN

Anf. 3 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 4 ORDFÖRANDEN

Anf. 5 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 6 ORDFÖRANDEN

Anf. 7 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 8 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 10 ORDFÖRANDEN

Anf. 11 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 12 ORDFÖRANDEN

Anf. 13 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 14 ORDFÖRANDEN

Anf. 15 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 16 ORDFÖRANDEN

Anf. 17 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 18 ORDFÖRANDEN

Anf. 19 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 20 ORDFÖRANDEN

Anf. 21 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 22 ORDFÖRANDEN

Anf. 23 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 24 ORDFÖRANDEN

Anf. 25 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 26 ORDFÖRANDEN

Anf. 27 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 28 ORDFÖRANDEN

Anf. 29 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 30 ELISABETH THAND RINGQVIST (C)

Anf. 31 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 32 ORDFÖRANDEN

Anf. 33 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 34 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 35 ORDFÖRANDEN

Anf. 36 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 37 ORDFÖRANDEN

Anf. 38 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 39 ORDFÖRANDEN

Anf. 40 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 41 ORDFÖRANDEN

Anf. 42 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 43 ORDFÖRANDEN

Anf. 44 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 45 ORDFÖRANDEN

Anf. 46 Justitie- och inrikesminister MORGAN JOHANSSON (S)

Anf. 47 ORDFÖRANDEN

§ 3 Rättsliga och inrikes frågor

Anf. 48 ORDFÖRANDEN

Anf. 49 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf. 50 ORDFÖRANDEN

Anf. 51 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf. 52 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 53 ARIN KARAPET (M)

Anf. 54 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf. 55 ORDFÖRANDEN

Anf. 56 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf. 57 LUDVIG ASPLING (SD)

Anf. 58 ARIN KARAPET (M)

Anf. 59 ELISABETH THAND RINGQVIST (C)

Anf. 60 ORDFÖRANDEN

Anf. 61 ELISABETH THAND RINGQVIST (C)

Anf. 62 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 63 LUDVIG ASPLING (SD)

Anf. 64 Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf. 65 ORDFÖRANDEN