Tisdagen den 8 november

EU-nämndens uppteckningar 2022/23:10

§ 1  Medgivande om deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Kan vi medge deltagande på distans? Jag finner så.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 november 2022

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Härmed öppnar jag dagens sammanträde med EU-nämnden. Vi har några kollegor i rummet, och några finns digitalt. Vi sitter i Skandiasalen.

Vi hälsar statssekreterare Johanna Lybeck Lilja välkommen på länk, sannolikt från Bryssel. Det handlar om information och samråd inför möte i Ekofinrådet den 8 november 2022.

Anf.  3  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Jag vill börja med att tacka nämnden för att ni har varit så flexibla och möjliggjort det här samrådet nu på morgonen. Finansministern och jag förvarnade ju lite grann i fredags i och med den not som nämnden fick utdelad till sig.

Det jag vill samråda om i dag är kommissionens kommande förslag om likviditetsstöd till Ukraina under 2023 och regeringens ingångsvärden i de diskussionerna.

Noten ni fick ta del av i fredags och som vi fick natten mellan torsdag och fredag ska ligga till grund för diskussionerna i dag i Ekofinrådet. Ordförandeskapet har aviserat att de vill ha den diskussionen i dag, och de förväntar sig att medlemsstaterna tar principiell ställning till kommissionens kommande förslag. Det är alltså inget formellt förslag än, men det gäller makrofinansiellt stöd till Ukraina och att vi ska kunna enas om en snabb process för att möjliggöra utbetalningar redan under 2023.

Det formella förslaget tror vi kommer antingen den här veckan – kanske redan i morgon – eller senast nästa onsdag. När vi har det formella förslaget får vi givetvis återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning. Kommissionen vill att vi enas ganska snabbt under de kommande veckorna. Allt handlar om att möjliggöra en utbetalning till Ukraina redan i januari 2023. Det hänger naturligtvis ihop med de akuta finansieringsbehoven i Ukraina.

Jag går nu in på det konkreta förslaget: De bedömningar som finns från EU-kommissionen men också från internationella finansiella institutioner som till exempel Valutafonden är att Ukrainas finansieringsbehov under 2023 är någonstans mellan 38 och 40 miljarder euro. Kommissionens förslag kommer att innebära att EU står för 18 miljarder euro av det behovet.

Stödets utformning ska vara förmånliga lån med långa löptider – vi pratar 20–30 år – och en betydande amorteringsfri period. Det har pratats om 10 år. Det handlar också om subventionerade räntebetalningar, allt för att underlätta för Ukraina.

Enligt det kommande förslaget och den informella ordförandeskapsnoten, som ni ju har, ska det här finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på marknaden med garantier från EU-budgeten. I det här fallet pratar vi om utrymmet mellan utgiftstaket och taket för egna medel. I vanliga fall när man lånar upp till makrofinansiellt stöd gör man det med avsättningar i EU-budgeten, men det finns helt enkelt inget utrymme för det i det här fallet.

Man har också övervägt alternativa lösningar så som vi har gjort för det makrofinansiella stödet till Ukraina under 2022, som har byggt på nationella garantier. Den lösningen har inte visat sig vara särskilt framgångsrik. EU har inte kunnat betala ut den finansiering till Ukraina som man hade utfäst sig att göra, så man vill helt enkelt ha en effektivare och snabbare modell den här gången.

Jag ska säga någonting om regeringens ståndpunkter när det gäller utformningen. Jag är naturligtvis beredd att ta emot frågor från nämnden.

Regeringen ser definitivt behov av ett mer förutsägbart och strukturerat upplägg för stöd till Ukraina under 2023 och välkomnar att kommissionen har arbetat med den här frågan. För oss är det viktigt att utbetalningarna till Ukraina kan ske snabbt och effektivt eftersom vi vet att Ukraina har finansieringsbehov redan väldigt tidigt nästa år.

Jag vill också säga att regeringen är generellt emot gemensam upplåning inom EU för bidrag till länder. Det är inget konstigt med att vi lånar upp och lånar ut; det gör vi till många länder i EU:s närområde. Men i det här fallet finns en stor – eller i alla fall betydande – risk att Ukraina inte kommer att kunna betala tillbaka. Det vet vi inte förrän om tio år. Ingen vet var Ukraina befinner sig då. Regeringen är alltså generellt emot gemensam upplåning, men vi anser att den akuta och extraordinära situationen i Ukraina motiverar exceptionella lösningar för att hjälpa.

Vi föreslår därför att vi ska kunna stödja den lösning som kommissionen väntas lägga fram inom kort. Det är vår avsikt, om nämnden också kan stödja det, att informera det övriga Ekofinrådet om detta i dag.

Samtidigt är det viktigt för oss att det blir begränsningar som klargör att det här stödet är exceptionellt, och det kommer vi även att verka för. Det här ska alltså inte sätta prejudikat för framtiden för utlåning vare sig till Ukraina eller något annat land. Här kan man tänka sig begränsningar i form av tid, geografi och belopp. Det här är en unik situation, en exceptionell situation, och därför är vi beredda att stödja det som framgår av ordförandeskapets not och det som sannolikt kommer i kommissionens förslag inom de närmaste dagarna. Med det stannar jag.

Anf.  4  BJÖRN WIECHEL (S):

Ordförande! Tack till statssekreteraren för dragningen! Det här var uppe i finansutskottet i går och passerade där.

Det är bra ståndpunkter, särskilt de begränsningar som statssekreteraren nämner. Det här får inte vara prejudicerande. Det handlar om de här pengarna det här året som ska gå till Ukraina. Jag delar den ståndpunkten.

Det finns en annan fråga som också var uppe i finansutskottet. Jag drar mig till minnes att jag i EU-nämnden i fredags ställde en fråga om benägenheten inom EU att finansiera saker via upplåning. Det var under en punkt om konsekvenser av Rysslands aggression i Ukraina. Det handlade om sanktioner, ekonomiskt stöd, gaskris och lite allt möjligt.

Jag frågade då om man såg något scenario där man kunde landa i en upplåning. Jag tolkar det som att det här redan då hade kommit in till departementet för kännedom. Jag ställde frågan om man ser något scenario där vi hade kunnat landa i upplåning, oavsett om det gäller Ukraina eller någonting annat. Det handlar om vår möjlighet att ta del av vad som händer utifrån diskussionen och att få tid att sätta oss in i frågor. Vill statssekreteraren kommentera den saken?

I övrigt delar jag bedömningen och ståndpunkten.

Anf.  5  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för dagens dragning!

Jag har en fråga som jag inte tog upp på finansutskottets möte i går och som kom till mig nu. Har kommissionen tittat på möjligheten att finansiera lånen till Ukraina genom att använda frysta ryska tillgångar? Om inte, är det något som regeringen ser som en möjlig väg till delfinansiering?

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi gör en halvhalt här. I och med att vi sitter på flera olika platser tror jag att det bästa är att vi tar två frågor i taget, så att vi kan hålla alltihop i huvudet.

Anf.  7  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för bra och viktiga frågor.

Till att börja med får vi, med anledning av samrådet som jag och finansministern hade i nämnden i fredags, erkänna att det här har gått väldigt fort. Det vi pratade om och var tydliga med i fredags är att vi inte vill se gemensam upplåning för programmet REPowerEU. Kommissionen håller på med en utvärdering. Vi tycker att det är alldeles för tidigt, just eftersom det precis håller på och implementeras. Man har också sett att det finns medel kvar i den stora NGEU för att göra det här.

Vi valde tidigt i fredags morse att lägga ordförandeskapets not på nämndens bord i syfte att vara så öppna och transparenta som möjligt med vad vi vet om det som har diskuterats i EU, även om det inte var ett formellt förslag.

Vad gäller upplåning generellt är det inte något konstigt att EU lånar upp gemensamt på marknaden. Men det brukar ske genom att man gör en avsättning på EU:s budget. Det finns en ram för det. Problemet nu är att den ramen är full. Det går alltså inte att använda EU:s budget. Det är därför vi har hamnat i den här lösningen där vi måste använda utrymmet ovanför utgiftstaket. Det är här det börjar bli lite nytt.

Utlåningen till Ukraina är också större än normalt i ett makrofinansiellt program. Man har prövat alternativa lösningar med nationella garantier, och vi vet att det inte har fungerat väl.

Den här lösningen möjliggör inte bara för en snabb utbetalning, vilket är viktigt eftersom det här likviditetsstödet ska kunna användas nu för att reparera och återställa den infrastruktur i Ukraina som är förstörd och som de behöver på väldigt kort sikt. Lösningen möjliggör också för att få en jämn och rättvis bördefördelning mellan alla EU-länder. Det är också en viktig aspekt i detta.

Sedan kommer eventuella infrianden – det är lite hypotetiskt, eftersom det bygger på att Ukraina inte kan betala tillbaka – att ske med bni-nyckeln som fördelning. Den är dynamisk och återspeglar hela tiden ländernas ekonomiska utveckling.

Jag hoppas att det var svar till Björn Wiechel. Vår avsikt är självklart att vara så öppna och transparenta som vi kan.

Charlotte Quensel frågade om kommissionen har tittat på att använda frysta ryska tillgångar. Den frågan har kommit upp och kommer upp från tid till annan. Det har inte varit någon formell diskussion om det, eftersom det handlar om att hålla sig inom den internationella rätt och de rättsliga ramar som finns.

Frågan är inte på något sätt död. Jag tror att det finns förståelse för att vi måste göra det på ett rättsligt korrekt sätt. Det är alltså inte aktuellt för 2023. Däremot kommer en stor diskussion under nästa år att handla om återuppbyggnaden av Ukraina. Det är något som jag tror att vi kommer att få återkomma till nämnden om ett flertal gånger under nästa år.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Med anledning av Quensels fråga: Vid återrapporteringen fick statsministern en fråga av Joar Forssell på samma tema. Svaret var likartat, om jag kommer ihåg rätt.

Anf.  9  REBECKA LE MOINE (MP):

Som jag förstod det kom det på finansutskottets möte i går upp en fråga om finansieringen och att pengarna till Ukraina skulle behöva gå från biståndsbudgeten. Det reserverar vi oss mot, och jag vill anmäla avvikande ståndpunkt när det gäller det.

Anf.  10  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Jag har förstått samma sak som Rebecka just sa om vad som sades i fredags, men jag uppfattade inte att statssekreteraren sa någonting om det nu. Jag skulle gärna vilja få det utrett. Så som statssekreteraren föredrog regeringens ståndpunkt stöder Vänsterpartiet det, men jag vill gärna få det som sades på finansutskottets möte i måndags utrett.

Anf.  11  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för ytterligare bra frågor så här tidigt på morgonen!

När det gäller bistånd och Ukraina är Ukraina ett land som enligt OECD klassificeras som mottagare av internationellt bistånd. Det handlar hela tiden om aktiviteten eller åtgärden som finansieras kan klassificeras som internationellt bistånd i enlighet med OECD:s definitioner. I så fall bör den finansieras från biståndsbudgeten. Det är regeringens uppfattning.

I det här fallet har vi två olika möjliga kostnader. Den ena är de subventionerade räntorna. Det förslaget innebär att EU-länderna ska hjälpa Ukraina med räntebetalningarna. Där blir det samma sak. En subvention av räntan måste i så fall tas på ett anslag i statsbudgeten. Det kommer tidigast att uppstå 2024. Men om det klassificeras som internationellt bistånd kommer det att räknas av mot biståndsbudgeten.

Om vi tittar tio år framåt, om lånen kan bli amorteringsfria i tio år och Ukraina inte kommer att kunna betala tillbaka, blir det först då fråga om att en eventuell kostnad som kan betraktas som internationellt bistånd bör räknas av mot biståndsbudgeten. Jag vill vara tydlig med regeringens uppfattning där.

Anf.  12  MALIN BJÖRK (C):

Ordförande! Tack så här långt, statssekreteraren!

Vi ser positivt på förslaget och den svenska ståndpunkten. Det är angeläget att vi ger Ukraina ekonomiskt bistånd i den här situationen. Det är också bra att det påpekas att det är en exceptionell lösning som gäller gentemot Ukraina.

Det här är ett steg i rätt riktning. Men vi ser också ett behov av att EU axlar en ännu större del av det ekonomiska ansvaret gentemot Ukraina och att vi kan öppna för mer gemensam upplåning och framför allt mer direktstöd. Jag undrar hur regeringen ser på detta.

Anf.  13  JAN ERICSON (M):

Herr ordförande! Det är en snabb händelseutveckling i dramatiska tider. Jag tackar statssekreteraren för tydliga föredragningar både i går och i dag.

Moderaterna tycker att det är väl avvägda ståndpunkter och ger vårt fulla stöd. Jag kan bara önska statssekreteraren lycka till i förhandlingarna och med att få in de här ståndpunkterna i diskussionen.

Anf.  14  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för stödet från Jan Ericson.

Vad gäller Malin Björks fråga är det här väldigt besvärligt. Det har under det här året varit en diskussion om att EU faktiskt inte har tagit sitt fulla ansvar. Där finns det en global diskussion som jag tror att vi måste se på med öppna ögon. Det här ska vara ett sätt för EU att för 2023 ta hälften av finansieringsbehovet och på ett sådant sätt att vi kan få fram de likvida medel som Ukraina så desperat behöver.

Vad nästa steg blir får vi återkomma till. Det har inletts en diskussion om återuppbyggnaden. Men ingen av oss vet ju när kriget ska ta slut. Låt oss ta en sak i taget. Nu har vi det makrofinansiella stödet för 2023, som vi principiellt ska diskutera i dag. Vi kommer att återkomma till det här på Ekofinrådets möte i december. Förhoppningsvis har vi kommit längre då. Jag kommer givetvis att hålla nämnden informerad.

Att vi gör på det här sättet för 2023 utesluter inte andra typer av bilaterala givare eller gåvomedel. Sverige är också både delägare och aktivt i andra internationella finansiella institutioner som också ser olika behov i Ukraina. Vi får alltså återkomma till vad vi kan göra vidare, framför allt för 2024. Låt oss ta ett steg i taget nu.

Anf.  15  STEFAN OLSSON (M):

Inriktningen är naturligtvis helt rätt. Jag har bara en fråga när det gäller uppföljning. När det handlar om väldigt mycket pengar vet man att det också kan försvinna pengar längs vägen. Ukraina är inte ett land med världens bästa rykte när det gäller korruption. Om statssekreteraren kan säga något om uppföljning är jag tacksam.

Anf.  16  BJÖRN WIECHEL (S):

Ordförande! Jag vill tacka statssekreteraren för svaret på min fråga.

Återigen: Jag instämmer helt när det gäller angelägenheten i frågan och ståndpunkten som statssekreteraren presenterar. Det handlar inte om det utan mer om det processmässiga. Vi hade en diskussionspunkt om bland annat just Ukraina, finansiering, stöd och allt möjligt, och man hade den informationen.

Skälet till att jag lyfter upp det även nu är att när det gäller ekonomiska frågor, till exempel budget eller annat, har medlemsstaterna, regeringen och för den delen också oppositionen tid och möjlighet att granska och komma med positioner. Det är långa förhandlingar. Men nu är det extremt snabba puckar.

Jag förstår arten och ärendet och delar statssekreterarens bedömning. Men det är just snabba puckar. Då spelar tid roll. Är det på det sättet att EU kanske har hittat en väg här för att hantera den här typen av ärenden eller kanske andra? Vi vet ju inte om det kommer att komma fler snabba puckar av den här typen. Det är därför jag lyfter upp det här. Men jag bejakar ambitionen att jobba öppet och transparent här i nämnden.

Anf.  17  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Vad gäller Stefan Olssons fråga om villkor och de möjliga problem eller problem man kan se i Ukraina delar regeringen den bedömningen. Givetvis handlar det här om stora belopp. Då är det oerhört viktigt att det kopplas villkor om relevanta reformer till stödet. Precis som man har gjort för 2022 bedömer jag att man kommer att föreslå att också de här lånen kopplas till villkor om transparens, hur stöden används, goda styrningsformer och rättssäkerhet. Ukraina är nu ett kandidatland och behöver börja anpassa sina styrningsformer och sin ekonomi efter det. Det blir alltså en väldigt viktig del i utformningen av de här lånen.

Vad gäller den förnyade frågan från Björn Wiechel tror jag att vi i grunden är ganska överens om vad som behöver göras. Min ambition är absolut att vara så öppen som möjligt med nämnden. Jag vill understryka att det här verkligen har gått fort. Så här brukar det inte gå till i EU-systemet. Men det är en akut och extraordinär situation.

Jag vill också understryka att det inte ska fattas något beslut i dag, utan jag vill å Sveriges vägnar kunna signalera att vi är beredda att stödja den här inriktningen. Det formella beslutet kommer först om ungefär en månad.

Jag kan också peka på att det i det här paketet kommer att behöva göras en förändring i den så kallade MFF-förordningen som går ut på att man ska kunna låna ut till ett land som inte är ett EU-land i den föreslagna finansieringskonstruktionen. Förändringar i MFF-förordningen sker med enhällighet. Det betyder att det finns goda möjligheter att diskutera helheten i paketet också från svensk sida och från andra likasinnade länder vad gäller begränsningarna i det här exceptionella stödet.

Anf.  18  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Tack, statssekreteraren, för svaren vi har fått så här långt!

Nu blev det här lite lätt komplicerat. Från Vänsterpartiets sida stöder vi fullt ut regeringens här redovisade ståndpunkt inför Ekofin. Men vi kan naturligtvis inte stödja den inriktning som regeringen ser för att finansiera räntorna, eller om Ukraina eventuellt inte kan betala tillbaka.

Det har kanske inte riktigt med det här mötet att göra, men eftersom det ändå nämndes på detta möte av statssekreteraren så anmäler Vänsterpartiet en avvikande ståndpunkt i den delen.

Anf.  19  MAGNUS BERNTSSON (KD):

Tack för dragning! Det är givetvis väldigt olyckligt att de nationella garantierna som man försökte med tidigare inte har fungerat. Men då måste man ju göra någonting åt situationen.

Från kristdemokratiskt håll instämmer vi i att läget är akut och exceptionellt och stöder regeringens förslag till vidare arbete i den här frågan.

Anf.  20  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! För Sverigedemokraterna är det här problematiskt rent principiellt. Vi kommer inte att ha någon avvikande ståndpunkt i dag, men vi ser många risker.

Jag vet inte om regeringen kanske har tänkt att fördjupa sig lite mer och ge lite mer information om vilka risker det här för med sig. Vi har en situation i världsekonomin som är ganska problematisk, och många EU-länder har problematiska statsfinanser. Flera av EU:s länder skulle i princip gå i statsbankrutt om de inte kunde förlita sig på olika former av interventioner från ECB, så frågan är vilka konsekvenser det här för med sig till nästa långtidsbudget.

I den svenska ståndpunkten görs det tydligt just att det här är principiellt problematiskt. Om regeringen fick välja, skulle man i stället hellre se exempelvis en omprioritering av EU:s budget, alltså att man omprioriterade medel som ligger i EU:s budget? Nu står det ingenting om vad som skulle vara drömscenariot, och utsikten att få stöd för det från andra medlemsstater är ju begränsad. Men rent principiellt vore det intressant att veta om det är en lösning som regeringen egentligen hellre skulle vilja se.

En annan fråga är hur man bedömer hur ränteläget är för de här lånen. Finns det något slags uppfattning om vilka kostnader de här räntorna kommer att föra med sig?

En annan reflektion är att det här kriget kan pågå väldigt länge. Att återuppbygga infrastruktur är såklart centralt och viktigt för Ukraina, och det måste vi stödja på alla sätt och vis. Samtidigt måste vi ha klart för oss att den här infrastrukturen kan behöva återuppbyggas fler gånger.

Då har jag en fråga. Regeringen vill få till skrivningar så att det här inte ska öppna för upplåning i andra instrument. Men det öppnar väl rimligtvis för ny upplåning för exakt samma ändamål? Hur ser man på att vi ska fortsätta med den här typen av upplåning för det här ändamålet vid fler tillfällen?

Anf.  21  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Tack, statssekreteraren, för svar på väldigt många bra frågor! Jag har en fråga som hör till noten som bifogades till dagens möte.

IMF uppskattar ju behovet till 38–40 miljarder euro i akuta stöd till Ukraina. Om vi kommer med 18 miljarder euro, vet man i dag vilka andra länder som är beredda att gå in med den andra hälften och hur stora belopp det handlar om?

Anf.  22  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det var en ganska omfattande fråga från Martin Kinnunen. Jag ska göra mitt bästa, och jag tror att vi kommer att få återkomma till en hel del av diskussionerna under 2023, inför 2024.

Det gäller att hålla flera tankar i huvudet här. Det är ingenting konstigt att EU lånar pengar gemensamt på marknaden. Det gör vi normalt med en avsättning på EU-budgeten. Den budgeten finns inte längre. Taket är så att säga nått. Det betyder att vi är inne i det här utrymmet ovanför utgiftstaket och upp till egnamedelstaket, och det är det som är lite speciellt.

Att låna för att låna ut är en väldigt naturlig ordning i EU-systemet. Vi har betalningsbalanslån till EU-medlemsstater, och det finns olika typer av faciliteter. Det som jag tror har ändrat dynamiken inte minst i Sverige är ju det stora Next Generation EU, där man faktiskt för första gången såg vad man kallar borrow to spend i stället för borrow to lend, det vill säga att man lånar till medlemsstaternas driftskostnader. Det är det som var det nya då och som väl kan sägas vara väldigt svårt politiskt. Att återupprepa den varianten ser jag som mycket bekymmersamt ur den svenska regeringens ståndpunkt.

Här pratar vi om upplåning, visserligen ovanför utgiftstaket men också till lån, som kanske riskerar att bli bidrag om inte Ukraina kan betala tillbaka. Det vi måste se till här är alltså att vi inte sätter ett prejudikat för framtiden, för vi har Next Generation EU, och så har vi det här som riskerar att bli bidrag om Ukraina om tio år inte kan betala tillbaka. Vi ska inte ha gemensam upplåning för allmänna unionskostnader eller driftskostnader i medlemsstaterna. Jag vill vara tydlig med att det är regeringen kraftigt kritisk mot.

Vad gäller omprioriteringar kommer vi, om man tittar på de här subventionerade räntorna, att gå så långt vi kan i att se vad det finns för utrymme på EU-budgeten att ta en del av det och eventuellt omprioritera om det går. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< den vägen ska vi i alla fall prova så långt som möjligt innan vi går någon annan väg.

Vad gäller ränteläget är det, som lyfts fram, väldigt svårt att säga vad kommissionen skulle få för ränta på det här. Det har naturligtvis ökat under hösten precis som för alla andra. Någonting som kommissionen har signalerat är väl att absorptionsförmågan, alltså förmågan att kunna emittera en sådan här mängd EU-papper, har minskat. Marknaderna är inte lika likvida längre. Så det är en diskussion som finns.

Man ska ändå komma ihåg att de här 18 miljarderna ryms väl i headroom, alltså mellan utgiftstaket och egnamedelstaket. Där finns det utrymmet, så där ligger inte problemet. Jag hoppas att detta är ett svar.

Angående Charlotte Quensels fråga om andra länder finns det inget bekräftat vad andra långivare är beredda att göra under 2023. Jag ber att få återkomma när jag har fått mer information från andra bilaterala givare.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Låt mig få sammanfatta. Jag uppfattar det som så att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning vad gäller stöd till Ukraina på så sätt som är föreslaget och tänkt att diskuteras vid dagens Ekofin. Det finns dock avvikande ståndpunkter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet avseende att använda biståndsbudgeten för att täcka den utbetalning som görs för framtiden ifall det skulle behövas.

Så uppfattar jag det. Därmed konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning och avvikande ståndpunkter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Med detta tackar vi Johanna Lybeck Lilja och önskar henne lycka och välgång i Ekofinrådet!

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack igen till nämnden för er stora flexibilitet!

Innehållsförteckning

§ 1  Medgivande om deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  4  BJÖRN WIECHEL (S)

Anf.  5  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  8  ORDFÖRANDEN

Anf.  9  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  10  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  11  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  12  MALIN BJÖRK (C)

Anf.  13  JAN ERICSON (M)

Anf.  14  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  15  STEFAN OLSSON (M)

Anf.  16  BJÖRN WIECHEL (S)

Anf.  17  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  18  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  19  MAGNUS BERNTSSON (KD)

Anf.  20  MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf.  21  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  22  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  23  ORDFÖRANDEN

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA