Förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn

Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM61 : COM (2021) 805 final

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2021/22:FPM61

Förordning om minskade metanutsläpp i 2021/22:FPM61 energisektorn

Infrastrukturdepartementet

2022-02-09

Dokumentbeteckning

COM (2021) 805 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn och tillägg i förordning (EU) 2019/942

Sammanfattning

Syftet med kommissionens förslag till ny förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn är att bevara och förbättra miljön genom att minska metanutsläppen från fossila energikällor som produceras eller konsumeras i EU samtidigt som den inre energimarknadens funktion samt försörjnings-tryggheten inom EU fortsatt säkerställs. Kommissionen föreslår regler för mätning, rapportering och åtgärder för att minska metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna. Därutöver föreslås åtgärder för hur metangasutsläppen från dessa sektorer ska minskas, bland annat genom läckagesökning och reparation såväl som förbud eller begränsningar av ventilering och fackling av metangas. Förordningen innehåller också förslag om metanutsläpp från tredje land som importeras till unionen.

Regeringen välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn som kan bidra till EU:s skärpta klimatmål till 2030 och 2050. Regeringen välkomnar successiva krav på mätning, rapportering och åtgärder för att undvika metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna, men att skyldigheterna bör tillämpas på ett kostnadseffektivt sätt och till en rimlig administrativ börda. Regeringen är också positiv till att förslaget till förordning delvis tillämpas på biogasverksamheter.

1

1

Förslaget

2021/22:FPM61

1.1Ärendets bakgrund

Den 11 december 2019 presenterade Europeiska kommissionen meddelandet om den europeiska gröna given (faktapromemoria 2019/20:FPM13). Meddelandet aviserade en rad kommande lagstiftningsförslag och strategier.

Den 14 oktober 2020 presenterade Europeiska kommissionen meddelandet om en EU-strategi för att minska metanutsläpp (faktapromemoria 2020/21:FPM32), som en del av den gröna given. I strategin presenterade kommissionen ett antal åtgärder som ska bidra till minskade metanutsläpp från energi-, jordbruks- och avfallssektorerna inom och utanför EU, däribland att överväga att lämna förslag om obligatorisk mätning, rapportering och verifiering av alla energirelaterade metanutsläpp.

Den 2 november 2021 presenterade EU och USA gemensamt den politiska deklarationen Global Methane Pledge. Syftet med deklarationen är att minska utsläppen av metangas i samtliga sektorer med 30 % till 2030 jämfört med 2020 års nivåer. Hittills har över hundra länder undertecknat deklarationen som tillsammans representerar uppemot hälften av de antropogena metangasutsläppen i världen. Global Methane Pledge inkluderar ett åtagande om att använda de bästa tillgängliga inventeringsmetoderna för att kvantifiera metanutsläpp.

1.2Förslagets innehåll

Den 15 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till ny förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn. Syftet med förslaget är att bevara och förbättra miljön genom att minska metanutsläppen från fossila energikällor som produceras eller konsumeras i unionen samtidigt som den inre energimarknaden funktion samt försörjningstryggheten inom EU fortsatt säkerställs.

1.2.1Tillämpningsområde

Kommissionen föreslår regler för mätning, rapportering och åtgärder för att minska metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna. Därutöver föreslås åtgärder för hur metangasutsläppen från dessa sektorer ska minskas, bland annat genom läckagesökning och reparation såväl som förbud eller begränsningar av ventilering och fackling av metangas. Förordningen innehåller också förslag om metanutsläpp från tredje land som importeras till unionen.

2

1.2.2 Behörig myndighet och oberoende kontrollanter

2021/22:FPM61

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att säkerställa att förordningens bestämmelser efterlevs i respektive medlemsstat, samt ett system för oberoende ackrediterade kontrollanter som ska utses enligt förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.

1.2.3Olje- och gassektorerna

Förslaget avser omfatta metanutsläpp från produktion och prospektering av olja och fossil gas samt insamling och bearbetning av fossil gas. Därutöver föreslås förordningen tillämpas på överföring, distribution, underjordisk lagring och flytande gasterminaler (LNG) som använder fossil och förnybar metangas.

Kommissionen föreslår ett förbud mot ventilering och fackling av metangas från olje- och gasverksamhet. När det gäller ventilering föreslår kommissionen att det bara får användas i särskilda situationer, bland annat vid nödsituationer eller när det är oundvikligt. Operatörerna är skyldiga att rapportera till den behöriga myndigheten när de vidtar ventilerings- och facklingsssåtgärder.

Kommissionen föreslår också krav på inventering och inspektioner av inaktiva brunnar.

1.2.4Gruvsektorerna

Förslaget avser omfatta metanutsläpp från kolgruvor under och ovan jord som är i drift, stängda eller övergivna. Det föreslås ett krav på operatörer som bedriver gruv- eller dränerings-verksamhet ovan eller under jord att verifiera, kontrollera och rapportera in sin data till den behöriga myndigheten. Förslaget omfattar även vissa krav avseende stängda eller övergivna kolgruvor. Kommissionen föreslår ett förbud mot ventilering och fackling i stängda- och övergivna kolgruvor från den 1 januari 2030.

1.2.5Metanutsläpp i tredje länder

Kommissionen föreslår särskilda krav på importörer av fossil energi från tredjeländer, som används på den europeiska marknaden, för att identifiera exportörens metangasutsläpp utanför EU. När det gäller olje-, fossilgas- och kolsektorerna föreslås bland annat att importörer ska informera om exportörers eventuella rapportering är förenlig med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) eller Partnerskapet för

3

olja och gas 2.0 (OGMP) standarder. Informationen avses publiceras i den	2021/22:FPM61
föreslagna databasen över metangasutsläpp.
Kommissionen föreslår ett globalt övervakningsverktyg för metangasutsläpp.
Övervakningen kommer baseras på olika satellitdata, däribland från det EU-
gemensamma rymdprogrammet Copernicus. Syftet med verktyget är
identifiera omfattningen och den geografiska platsen för stora
metangasutsläpp och därigenom skapa förutsättningar för att åtgärda dem i
ett tidigare skede än idag.
1.2.6 Sanktioner
Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska införa effektiva,
proportionella och avskräckande sanktioner för de fall operatörer inte följer
förordningens bestämmelser. Kommissionen föreslår att påföljderna kan vara
böter beräknade proportionellt till operatörens miljöskada eller viten med
syfte att förmå operatören att vidta åtgärder för att upphöra med
överträdelsen av förordningen.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Kommissionens förslag till förordning kommer få effekter på det svenska regelverket för operatörers rapportering av metanutsläpp. Det innebär bland annat att nuvarande energistatiska undersökningar kommer bli mer omfattande än idag.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förordningen om minskade metanutsläpp i energisektorn kan medföra budgetära konsekvenser på nationell- och europeisk nivå. Utgångspunkten är att eventuella kostnader som förslaget kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn som kan bidra till EU:s skärpta klimatmål till 2030 och det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050. Regeringen anser att EU ska vara ledande i den globala omställningen till

4

klimatsmarta samhällen och genomförandet av Parisavtalet. I denna ledarroll		2021/22:FPM61
ligger också att driva på andra länder att öka sin ambitionsnivå. Regeringen
ser därför positivt på att stärka övervakningen av metanutsläpp både inom
EU och internationellt.
Regeringen välkomnar successiva krav på mätning, rapportering och åtgärder
för att undvika metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna och anser att
tillsyn och kontroll är viktiga komponenter för att säkerställa	att
förordningens bestämmelser uppfylls. Regeringen anser dock	att

förordningens krav bör tillämpas på ett kostnadseffektivt sätt och till en rimlig administrativ börda för operatörer, behöriga myndigheter och medlemsstater där dubbelrapportering undviks.

Idag är det är svårt att praktiskt kvantifiera metanutsläpp. Regeringen anser därför att teknisk utveckling av adekvat detektions- och mätapparatur är viktig för att på ett kostnadseffektivt sätt, och med en rimlig administrativ börda, identifiera och åtgärda metanläckage, inklusive diffusa utsläpp. Regeringen anser också att förordningen tydligt bör definiera vilka komponenter som bör repareras eller ersättas för att på ett ändamålsenligt sätt nå förordningens mål.

Avseende kommissionens förslag till sanktioner anser regeringen att det kan vara en ändamålsenlig åtgärd om inte andra, mindre ingripande åtgärder leder till att operatörerna uppfyller sina förpliktelser.

Regeringen anser att biogas är en viktig energibärare som kan bidra till energiomställningen samt Sveriges och EU:s energi- och klimatmål. För att nå dessa mål kan ett minimerat metanläckage i biogassektorn vara viktigt. Regeringen är därför positiv till att förslaget till förordning delvis tillämpas på biogasverksamheter. Regeringen anser dock att förordningens tillämpningsområde bör utvidgas till att också omfatta produktion av biogas för att undvika onödiga och okända metanläckage i hela värdekedjan.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu inte kända.

5

3

Förslagets förutsättningar

2021/22:FPM61

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Rättsakten antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Avseende subsidiaritetsprincipen anser kommissionen bland annat att metanutsläpp i energisektorn är en utmaning i alla medlemsstater, att rapporteringen av metanutsläpp skiljer sig åt i olika länder och att majoriteten av metanutsläppen från fossil energikonsumtion sker utanför EU:s gränser.

Regeringen delar kommissionens bedömning avseende subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Minskade metanutsläpp i energisektorn är ett gemensamt europeiskt och globalt problem som sannolikt bäst hanteras på EU-nivå.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Behandlingen av förslaget till förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn kommer inledas i rådsarbetsgruppen för energi under våren 2022.

4.2Fackuttryck/termer

Brännare – betyder en anordning utrustad med en brännare som används för att fackling av metan.

Fackling – avser kontrollerad förbränning av metan i syfte att deponeras i en anordning utformad för nämnda förbränning.

Kontrollant – avser en juridisk person som skiljer sig från de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 4 i denna förordning och som utför verifieringsverksamhet och som är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 eller en fysisk person som är auktoriserad på annat sätt, utan hinder av artikel 5.2 i den förordningen, vid den tidpunkt då ett kontrollutlåtande utfärdas.

6