Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter

Fakta-pm om EU-förslag 2020/21:FPM136 : COM (2021) 551 slutlig, COM (2021) 552 slutlig, COM (2021) 571 slutlig

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2020/21:FPM136

Översyn av EU:s system för handel med 2020/21:FPM136 utsläppsrätter

Miljödepartementet

2021-08-31

Dokumentbeteckning

COM (2021) 551 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om införandet av ett europeiskt system för handel med utsläppsrätter inom unionen, samt om ändring av beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757

COM (2021) 552 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG avseende luftfartens bidrag till unionens utsläppsminskningsmål och om införande av marknadsbaserade globala åtgärder

COM (2021) 571 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 avseende antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelsystem till 2030

Sammanfattning

Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen förslag på revideringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) som en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, det s.k. Fit for 55-paketet. Kommissionen föreslår både skärpningar av det befintliga EU ETS och att handel med utsläppsrätter införs för nya sektorer.

För det befintliga EU ETS, inklusive dess föreslagna utvidgning till sjöfartssektorn, föreslår kommissionen bland annat att tillförseln av utsläppsrätter ska minska med 4,2 procent per år för att uppnå utsläppsminskningar på 61 procent inom handelssystemet till 2030. Det är en skärpning jämfört med dagens reduktionsfaktor på 2,2 procent. Därtill föreslår kommissionen en engångsjustering av utsläppstaket. Kommissionen

föreslår flera förändringar när det gäller den fria tilldelningen	av	2020/21:FPM136
utsläppsrätter och de riktmärken som styr tilldelningen. Bland annat föreslår
kommissionen att införa villkor om att vidta energieffektiviserande åtgärder
för att en anläggning ska få ut hela sin tilldelning. Den fria tilldelningen
föreslås också fasas ut för de sektorer som ska täckas av
gränsjusteringsmekanismen för koldioxid. Riktmärkesdefinitionerna och
verksamhetsbeskrivningar föreslås också bli mer teknikneutrala, för att
anpassas till låg- och nollutsläppstekniker. Reglerna för den s.k.
marknadsstabilitetsreserven, som syftar till att balansera över- och underskott
på marknaden, föreslås skärpas jämfört med hur bestämmelserna annars hade
utvecklats. Kommissionen föreslår vidare att annulleringarna	av

utsläppsrätter från reserven ska baseras på ett bestämt gränsvärde istället för att utgå från föregående års auktionsnivåer. Såväl Innovationsfonden som Moderniseringsfonden föreslås få utökade medel, och andelen av auktionstäkterna som medlemsstaterna ska spendera på klimat- och energiåtgärder fördubblas i förslaget. Kommissionen föreslår även att reglerna för flyget inom EU ETS ska skärpas, bl.a. genom en utfasning av fri tilldelning för flygets utsläppsrätter.

Kommissionen föreslår att det nuvarande EU ETS utvidgas till att omfatta sjöfart, där både sjötransporter inom EU och hälften av sjötransporterna till och från EES föreslås ingå. Därutöver föreslår kommissionen att ett separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader, sektorer som även fortsatt föreslås omfattas av ansvarsfördelningsförordningen (ESR).

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU:s utsläppshandelssystem. Revideringen av utsläppshandelssystemet bör eftersträva högsta möjliga miljöintegritet, kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet fortsatt ska premiera länder och verksamhetsutövare som vill gå före i klimatomställningen. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att det kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket. Regeringen anser att avsättningen till marknadsstabilitetsreserven (MSR) som lägst bör behållas på dagens nivå och kan överväga högre nivåer om detta bedöms nödvändigt för att motverka risk för överskott.

Regeringen anser att det befintliga systemet för riktmärken behöver uppdateras för att bättre anpassas till låg- och nollutsläppstekniker, och välkomnar att kommissionen öppnar för en sådan justering.

Regeringen anser att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I vilken takt och på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga åtgärder för att undvika risken för koldioxidläckage.

Regeringen anser att det är positivt att reglerna för flyg inom EU ETS föreslås skärpas och anser att den fria tilldelningen för flygoperatörer bör

fasas ut snarast möjligt. Regeringen välkomnar en inkludering av sjöfarten i	2020/21:FPM136
EU ETS men anser att all sjöfart till och från EES ska ingå i systemet.
Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att
kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen. Regeringen anser att ett
eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste
utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt
omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till
2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att
genom nationella mål och styrmedel gå före i och snabba på
klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en
rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som
oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks.
Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt
utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men
behöver analysera dess effekter närmare.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I december 2020 enades Europeiska rådet om att skärpa EU:s klimatmål till 2030 från minst 40 procent till minst 55 procent utsläppsminskningar jämfört med 1990. Det skärpta klimatmålet till 2030 är inskrivet i EU:s klimatlag. Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen förslag på revideringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) som en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, det s.k. Fit for 55-paketet.

EU ETS har funnits sedan 2005 och omfattar i dag ca 10 500 anläggningar och flygoperatörer som tillsammans står för cirka 40 procent av EU:s växthusgasutsläpp. Utifrån det nuvarande regelverket styr handelssystemet mot att minska utsläppen inom EU ETS med 43 procent till 2030 jämfört med 2005. För att nå det skärpta klimatmålet till 2030 bedömer kommissionen att sektorerna inom nuvarande EU ETS och sjöfartssektorn behöver minska sina utsläpp med 61 procent till 2030.

Översynen av EU:s utsläppshandel görs genom tre rättsakter: två direktiv för ändring av utsläppshandelsdirektivet varav det ena direktivet även innehåller ändringar av beslutet om marknadsstabilitetsreserven och förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter samt ett beslut om ändring av beslutet om marknadsstabilitetsreserven.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen föreslår flera ändringar av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, beslut (EU) 2015/1814 om

marknadsstabilitetsreserven och förordning (EU) 2015/757 om övervakning,	2020/21:FPM136
rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter för att
kunna nå EU:s skärpta klimatmål till 2030. Förslagen innehåller både
förändringar av EU ETS för befintliga sektorer inom systemet och att handel
med utsläppsrätter införs för nya sektorer. Nedan följer en beskrivning av de
huvudsakliga delarna i förslagen.

Skärpning av utsläppsmålet och den linjära reduktionsfaktorn (LRF)

Förslaget innebär att det specifika utsläppsmålet för nuvarande EU ETS för de sektorer som föreslås ingå, sätts till -61 procent till 2030, jämfört med 2005. För att nå detta mål föreslår kommissionen att den linjära reduktionsfaktorn (LRF), som årligen reducerar tillförseln av nya utsläppsrätter, skärps från 2,2 procent till 4,2 procent. För att få en linjär bana mellan 2021 och 2030 föreslås en engångsjustering av utsläppstaket året efter att direktivet har trätt ikraft. Engångssänkningen kommer utgöras av differensen mellan nuvarande LRF och den skärpta LRF-nivån, räknat från 2021. På så sätt upprättas en linjär bana mellan 2021 och 2030, oavsett när i tiden ändringsdirektivet antas.

Marknadsstabilitetsreserven och annullering

Med nuvarande bestämmelser kommer avsättningen till den s.k. marknadsstabilitetsreserven (MSR) sjunka efter 2023, från dagens nivå om motsvarande 24 procent till motsvarande 12 procent av marknadsöverskottet. Kommissionen föreslår nu att 24-procentsnivån behålls även efter 2023, för att motverka överskott på marknaden. Om överskottet är mellan 833 miljoner och 1096 miljoner utsläppsrätter kommer dock inte 24 procent att avsättas, utan enbart det antal utsläppsrätter som överstiger nivån 833 miljoner. Syftet är att avsättningen ska bli mer dynamisk och stegrande.

Med nuvarande system annulleras alla utsläppsrätter i MSR som överstiger föregående års auktioneringsnivå. Eftersom auktioneringsnivån påverkas av flera andra faktorer föreslår kommissionen att i stället införa en fast gräns för hur många utsläppsrätter som får finnas i MSR. Gränsen föreslås vara 400 miljoner, och alla utsläppsrätter utöver denna nivå kommer att annulleras permanent.

Fri tilldelning av utsläppsrätter och riktmärkessystemet

Kommissionen föreslår flera ändringar för den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Bland annat villkoras 25 procent av en anläggnings tilldelning till att åtgärder enligt artikel 8.4 i energieffektiviseringsdirektivet genomförs. Tilldelning av utsläppsrätter till sektorer som föreslås ingå i gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska vara utfasad till 2035, fördelat på en årlig minskning om 10 procentenheter från och med år 2026.

Systemet med riktmärken för reglering av storleken på den fria tilldelningen	2020/21:FPM136
till respektive anläggning föreslås revideras för att bli mer teknikneutralt och
gynna låg- och nollutsläppstekniker. Till exempel föreslås att
verksamhetsbeskrivningarna i bilaga I inte längre ska referera till specifika
bränslen eller produktionstekniker. Därtill föreslås att det tak för hur stor
justering som årligen kan göras för ett riktmärke ändras från 1,6 procent till
2,5 procent. Kommissionen menar att en sådan åtgärd kommer att minska
risken för att den s.k. krossektoriella korrektionsfaktorn ska bli tillämplig,
vilken minskar den fria tilldelningen jämnt över hela systemet ifall den fria
tilldelningen totalt sett har överstigit taket.
Biomassa och infångning/återanvändning av koldioxid
Kommissionen föreslår att anläggningar som använder över 95 procent
biomassa inte ska omfattas av systemet. Den befintliga gränsen går vid 100
procent, men kommissionen menar att det finns en osäkerhetsmarginal som
behöver beaktas.
Vidare föreslår kommissionen att återanvändning av koldioxid, s.k. Carbon
Capture and Utilisation (CCU), under vissa villkor ska räknas som
nollutsläpp inom systemet. Det tydliggörs också i förslaget att infångad
koldioxid som transporteras till slutförvaring på annat sätt än genom pipeline
inte ska generera skyldighet att överlämna utsläppsrätter.
Innovationsfonden, Moderniseringsfonden och auktionsintäkter
Avsättningen till Innovationsfonden, som stödjer demonstration av
innovativa låg- och nollutsläppstekniker, föreslås öka, från 450 miljoner
auktionerade utsläppsrätter, till 650 miljoner. Av dessa ska 150 miljoner
utsläppsrätter hämtas från den nya utsläppshandeln för vägtransporter och
byggnader och öronmärkas för åtgärder i dessa sektorer. Innovationsfondens
omfattning ska även breddas till att inkludera s.k. klimatkontrakt (Carbon
Contracts for Difference) samt åtgärder för att minska utsläppen inom
sjöfarten. Därtill ska de utsläppsrätter som frigörs när den fria tilldelningen
fasas ut för sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen auktioneras
ut i en särskild pott under åren 2026–2030, varefter intäkterna kommer att gå
till Innovationsfonden.
Moderniseringsfondens medel höjs från 2 procent till 4,5 procent av
utsläppsrätterna. Villkoren för att ingå som stödmottagare under fonden
ändras (dock enbart för de tillförda 2,5 procentenheterna) till att omfatta alla
medlemsstater vars BNP/capita under åren 2016–2018 låg under 65 procent
av EU-genomsnittet. Det skulle innebära att Portugal och Grekland läggs till
som stödmottagare för de tillförda medlen. Kommissionen föreslår vidare att
	5

andelen av fondens medel som ska gå till s.k. prioriterade områden höjs från	2020/21:FPM136
70 procent till 80 procent och att alla investeringar som relaterar till fossila
bränslen ska förbjudas.
För att mildra negativa sociala konsekvenser av den nya utsläppshandeln och
för att bidra till utsläppsminskningar inom vägtransporter och uppvärmning
av byggnader föreslår kommissionen inrättandet av en ny social klimatfond
(se faktapromemoria 2020/21:FPM135).
Kommissionen föreslår att den andel av auktionsintäkterna som varje
medlemsstat ska spendera på klimat- och energiåtgärder höjs från 50 procent
till 100 procent. Dessa medel föreslås även kunna användas för att mildra
negativa sociala effekter.
Flyget inom EU ETS
Kommissionen föreslår även skärpningar för flygoperatörerna inom EU ETS.
Med dagens regelverk uppgår den fria tilldelningen av utsläppsrätter för
flygoperatörer till 85 procent. För att höja effektiviteten i styrmedlet föreslår
kommissionen en successiv utfasning av den fria tilldelningen med start från
2025 och 2027 föreslås att full auktionering tillämpas. Därutöver föreslår
kommissionen att det globala styrmedlet för flyg, Carbon Offsetting and
Reduction Scheme for International Aviation (CORSIA), som kompenserar
flygets utsläppsökningar över 2020 års nivåer genom inköp av
utsläppskrediter, genomförs genom EU ETS. Det innebär att flyg från
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) till tredjeland ska tillämpa
CORSIA. Flyg till länder som inte deltar i CORSIA föreslås inledningsvis
inte omfattas av EU:s genomförande av CORSIA. För att skapa incitament
för att fler länder ska ansluta sig till CORSIA föreslår kommissionen dock att
från 2026 applicera CORSIA även för de länder som själva inte frivilligt
anslutit sig, med undantag för små önationer och de allra fattigaste länderna i
enlighet med ICAO:s bestämmelser.
Inkludering av sjöfart i EU ETS
Sjöfarten är den enda sektor som inte omfattas av åtaganden för att minska
växthusgasutsläpp på europeisk nivå. Samtidigt står sjöfarten för betydande
utsläpp som förväntas öka de närmsta decennierna ifall styrmedel inte tas
fram. Kommissionen föreslår därför att sjöfarten, likt flyget, inkluderas i det
befintliga utsläppshandelssystemet. Inkluderingen föreslås ske gradvis
mellan 2023 och 2025. Givet avsaknaden av internationella åtgärder för att
minska sjöfartens växthusgasutsläpp föreslår kommissionen att både sjöfart
inom EES och hälften av koldioxidutsläppen från sjötransporter som går till
och från EES ska ingå i EU ETS. Resterande hälft anser kommissionen bör
hanteras av tredjeland. De utsläpp som föreslås ingå i systemet följer av
förordning (EU) 2015/757 om övervakning, rapportering och verifiering av
koldioxidutsläpp från sjötransporter, vilket innebär att endast
	6

koldioxidutsläpp och fartyg som har en bruttodräktighet över 5 000 ingår i	2020/21:FPM136
dagsläget. För att stödja omställningen av sjöfartssektorn föreslår
kommissionen även att Innovationsfonden breddas för att stödja
investeringar i bl.a. hållbara sjöfartsbränslen och nollutsläppsfartyg.

Nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader

Kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030 (Faktapromemoria 2020/21:FPM8) underströk svårigheterna att inom EU minska utsläppen inom sektorerna vägtransporter och byggnader, bl.a. för att det i sektorerna saknas prissättning för växthusgasutsläpp. Kommissionen föreslår därför att ett nytt utsläppshandelssystem ska införas för vägtransporter och byggnader. Handelssystemet föreslås vara separerat från det nuvarande EU ETS men fungera efter liknande principer. Samtidigt föreslås sektorerna fortsatt omfattas av ansvarsfördelningsförordningen (ESR). Det innebär att sektorernas omställningstryck behöver utgå från ländernas åtaganden inom ESR och att handelssystemet behöver kompletteras med nationell styrning.

Det nya utsläppshandelssystemet föreslås introduceras gradvis. Under 2024 och 2025 föreslås nödvändig administration introduceras och från 2026 föreslås systemet vara operativt. Enligt kommissionens förslag ska utsläppstaket i det nya handelssystemet medföra att sektorernas utsläpp minskar med 43 procent till 2030, jämfört med 2005. Den årliga minskningstakten av utsläppsrätter föreslås vara 5,15 procent mellan 2024 och 2028 och därefter 5,43 procent mellan 2028 och 2030. Kommissionen föreslår att auktionering ska tillämpas på alla utsläppsrätter i det nya systemet liksom att det ska införas en liknande marknadsstabilitetsreserv som det finns för det befintliga EU ETS. För att säkerställa att det nya systemet inte slår orimligt hårt mot konsumenter föreslås en mekanism införas för att begränsa snabba prisökningar.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Utsläppshandelsdirektivet genomförs och dess tillhörande förordningar kompletteras genom lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser och förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser. Ändringar i dessa författningar med anledning av översynen av utsläppshandelsdirektivet kommer sannolikt bli aktuella mot bakgrund av förslagen att införa utsläppshandel för nya sektorer, och det kan även komma att behövas följdändringar i andra författningar.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Auktionsintäkter från utsläppshandeln går huvudsakligen till statskassan. Priset på utsläppsrätter förväntas stiga fram till 2030, samtidigt som antalet utsläppsrätter kontinuerligt minskar. En utökad utsläppshandel till sjötransporter och en ny utsläppshandel för vägtransporter och byggnader

kommer enligt kommissionen att generera ökade intäkter till 2020/21:FPM136 medlemsstaterna. De budgetära konsekvenserna beror således på utfallet av

översynen.

Kommissionen avser föreslå att delar av intäkterna från den nya utsläppshandeln för vägtransporter och byggnader ska uppbäras som intäkt till EU:s budget genom systemet för egna medel.

Kommissionen avser finansiera den ökade administrativa kostnaden för hantering av Unionsregistret vid införandet av utsläppshandel i nya sektorer genom omfördelning av relevanta medel i EU:s fleråriga budgetram.

Kommissionen presenterade tillsammans med förslagen en omfattande konsekvensanalys. Konsekvensanalysen analyserar policylaternativ för tre områden inom ramen för utsläppshandelns översyn. Det första handlar om skärpning av det befintliga utsläppshandelssystemet för att tillse att det är i linje med det skärpta växthusgasutsläppsmålet till 2030. Det andra området handlar om att tillse att vissa sektorer bidrar till det skärpta målet, t.ex. genom inkludering av sjöfartssektorn i systemet. Det tredje området handlar om behovet av ökade investeringar och förbättrad kapacitet att mildra negativa effekter av klimatpolicyåtgärderna. Konsekvensanalysen pekar bl.a. på behovet av en mer riktad fri tilldelning för att öka spridningen av lågutsläppstekniker, att MSR-intaget behöver vara kvar på 24 procent för att upprätthålla utsläppshandelns funktion och att sjöfartssektorn bör införlivas i existerande system medan vägtransporter och byggnader bör hanteras separat.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU:s utsläppshandelssystem. En verkningsfull prissättning av växthusgasutsläpp är nödvändig för att nå målen i Parisavtalet. Revideringen av utsläppshandelssystemet bör eftersträva högsta möjliga miljöintegritet, kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet fortsatt ska premiera länder och verksamhetsutövare som vill gå före i klimatomställningen.

Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket. Regeringen avser analysera om det föreslagna utsläppsmålet om -61 procent är tillräckligt ambitiöst.

Regeringen anser att avsättningen till marknadsstabilitetsreserven (MSR) som lägst bör behållas på dagens nivå om motsvarande 24 procent av marknadsöverskottet även efter 2023, och kan överväga högre nivåer om detta bedöms nödvändigt för att motverka risk för överskott. MSR- bestämmelserna bör inkludera samtliga sektorer som omfattas av

utsläppshandel. Regeringen är även öppen för att se över och skärpa	2020/21:FPM136
gränserna för in- och utmatning till MSR:n, och avser analysera den
stegrande avsättning till MSR som kommissionen föreslår för
marknadsöverskott mellan 833 och 1096 miljoner utsläppsrätter. Regeringen
kan överväga en annulleringsmekanism som baseras på fasta kriterier snarare
än på auktionsnivåer, då dessa påverkas av flera andra faktorer och varierar
från år till år.
Regeringen anser att det befintliga systemet för riktmärken behöver
uppdateras för att bättre anpassas till låg- och nollutsläppstekniker, och
välkomnar att kommissionen öppnar för en sådan justering. Regeringen är
positiv till att taket för årlig justering av riktmärken föreslås höjas från 1,6
procent till 2,5 procent, eftersom den nivån har bättre förutsättningar att
återspegla verklig teknikutveckling.
Regeringen anser att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast
möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I vilken takt och
på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga
åtgärder för att undvika risken för koldioxidläckage.
Så länge den fria tilldelningen finns kvar ser regeringen generellt positivt på
villkor som innebär att tilldelningen blir mer riktad och i högre grad gynnar
anläggningar som minskar utsläppen. Regeringen bedömer dock att villkoret
om energieffektiviseringsåtgärder behöver analyseras närmare för att tillse
att sådan åtgärd verkligen är ändamålsenlig och praktiskt genomförbar.
Regeringen vänder sig emot kommissionens förslag om att anläggningar som
använder mer än 95 procent biomassa inte ska omfattas av
utsläppshandelssystemet. Det bör i stället tydliggöras i direktivet att det ska
vara frivilligt för medlemsstaterna att via så kallad opt-in inkludera rena
biomassaanläggningar i systemet, så att utsläppshandeln inte ger incitament
till att elda med fossila bränslen.
Regeringen ser positivt på att en större andel av medlemsstaternas
auktionsintäkter spenderas på klimat- och energiåtgärder, men avser
analysera effekterna av kommissionens förslag närmare, bl.a mot bakgrund
av en utökad utsläppshandel.
Regeringen stödjer förslaget om att alla investeringar relaterade till fossila
bränslen i Moderniseringsfonden ska förbjudas. Regeringen anser att
Innovationsfonden är ett viktigt instrument för att bidra till utvecklingen av
låg- och nollutsläppstekniker, och anser att fonden har potential att i ännu
högre utsträckning bidra till denna utveckling. Regeringen är även positiv
till att inkludera klimatkontrakt (Carbon Contracts for Difference) inom
fondens omfattning.
Regeringen anser att avfallsenergianläggningar ska ingå i systemet och avser
verka för en sådan inkludering i direktivets förteckning över
verksamhetsbeskrivningar.
	9

Regeringen anser att kraven för flyget i EU ETS bör skärpas. Det bör i	2020/21:FPM136
huvudsak ske genom en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn och
genom att fri tilldelning för flygets utsläppsrätter fasas ut snarast möjligt.
Regeringen anser att ytterligare åtgärder även behöver vidtas för att kunna
inkludera höghöjdseffekter från flyget i EU ETS.
Regeringen välkomnar en utvidgning av EU ETS till sjöfartssektorn.
Inkluderingen av sjöfart i EU ETS bör ske på ett sådant sätt att det bidrar till
största möjliga klimatnytta samtidigt som en jämn spelplan för sjöfartens
aktörer säkerställs. Regeringen anser därför att utvidgningen av EU ETS till
sjöfart bör inkludera samtliga utsläpp från sjötransporter som anlöper eller
lämnar hamnar inom EES, att utsläppen av metan och lustgas bör ingå i
systemet samt att även mindre fartyg bör inkluderas.
Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att
kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen. Regeringen anser att ett
eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste
utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt
omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till
2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att
genom nationella mål och styrmedel gå före i och snabba på
klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en
rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som
oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks.
Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt
utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men
behöver analysera dess effekter närmare.
Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behö-
ver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter, samtidigt som ingen lämnas
utanför. Samtidigt anser regeringen att medlemsstater som har haft eller har
en högre omställningstakt än genomsnittet i EU inte ska missgynnas eller
förutsättas kompensera mindre ambitiösa medlemsstater.
Regeringen noterar kommissionens avsikt att en del av intäkterna från
utsläppshandelssystemet ska uppbäras som intäkter till EU:s budget genom
systemet för egna medel. Regeringen bedömer att det nuvarande systemet för
egna medel är ändamålsenligt och fungerar väl, och anser inte att det finns
något omedelbart behov att reformera det nyligen antagna systemet.
Regeringen är, mot bakgrund av den budgetrestriktiva hållning som Sverige
traditionellt intar i förhållande till EU:s budget, kritisk till den sociala
klimatfondens föreslagna omfattning och utformning (se faktapromemoria
2020/21:FPM135).

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Enligt svaren på det öppna samråd som kommissionen genomförde inför att förslaget togs fram finns det bland medlemsstaterna ett brett stöd för EU ETS

som policyinstrument. Det finns även ett brett stöd för att skärpa systemet så	2020/21:FPM136
att det styr mot EU:s skärpta klimatmål, vilket även understryks av
Europeiska rådets slutsatser från december 2020. När det gäller vilka
åtgärder som ska vidtas för att systemet ska styra mot det skärpta målet finns
det bland medlemsstaterna mer skilda uppfattningar.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Övriga institutioners ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Regeringen har remitterat förslagen med svarsdatum senast den 15 september 2021.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för förslagen är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF- fördraget.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslagen innebär ändringar av direktiv 2003/87/EG, beslut (EU) 2015/1814 och förordning (EU) 2015/757. I enlighet med subsidiaritetsprincipen menar kommissionen att målet med förslagen endast uppnås genom förslag på EU- nivå. Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem och åtgärder på EU-nivå är nödvändiga och mest effektiva. Kommissionen anser vidare att förslagen är förenliga med proportionalitetsprincipen eftersom de inte går längre än vad som behövs för att uppnå EU:s växthusgasutsläppsmål för 2030 på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt tillförsäkrar rättvisa, miljöintegritet och inre marknadens funktion.

Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förhandlingar i rådet kommer att inledas i höst under det slovenska ordförandeskapet

4.2

Fackuttryck/termer

2020/21:FPM136