Förslag 1993/94:RR4

Förslag till riksdagen
1993/94:RR4

Riksdagens revisorers förslag angående den
svenska rymdverksamheten

1993/94

RR4

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning angående den
svenska rymdverksamheten.

1 Granskningens inriktning

Revisorerna har på eget initiativ granskat den svenska rymdverksamhe-
ten. Granskningen har omfattat regeringens målsättning, styrning, upp-
följning och utvärdering av den svenska rymdverksamheten. I gransk-
ningen har också studerats hur de näringspolitiska målen har upp-
fyllts, bl.a. teknikspridning, konkurrenskraftig industri, sysselsättning
och regionalpolitiska effekter.

Med den svenska rymdverksamheten avses den verksamhet som
finansieras genom anslag under Näringsdepartementets och Utbild-
ningsdepartementets huvudtitel. Dessa medel disponeras av Rymdsty-
relsen, till största delen för det europeiska rymdsamarbetet inom ESA
(European Space Agency). För budgetåret 1993/94 disponerar Rymd-
styrelsen sammanlagt 632 miljoner kronor.

Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten (1992/93:4)
Den svenska rymdverksamheten. Rapporten har remissbehandlats.
Rapporten och en sammanfattning av remissyttrandena redovisas i
bilagor till denna skrivelse.

2 Revisorernas överväganden

Målsättningen för den svenska rymdverksamheten

Revisorerna har i sin rapport konstaterat att någon förutsättningslös
prövning eller analys av verksamhetens motiv och inriktning inte har
presenterats för riksdagen. De förslag till målformulering som Rymd-
styrelsen redovisat i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren
1993/94—1995/96 bygger på ESA:s konvention och formuleringar i
tidigare års propositioner som berör rymdverksamheten. Detta förslag
till målformulering antogs av regeringen och presenterades för riksda-
gen i propositionen om forskning för framsteg (1992/93:170 avsnitt 12,

1 Riksdagen 1993194. 2 saml. RR4

bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). De konkreta mål som i proposi-
tionen sätts upp för Rymdstyrelsens verksamhet under den kommande
treårsperioden är enbart näringspolitiska. Inga specifika forskningspoli-
tiska mål för rymdverksamheten har presenterats i denna proposition
eller i tidigare propositioner som behandlat området.

I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 till Rymdstyreisen anges att
de övergripande näringspolitiska målen är att åstadkomma ökad

- konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att
utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster,

- teknikspridning som skall ge positiva näringseffekter även utanför
rymdindustrin,

- Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv
partner i det europeiska industrisamarbetet,

-regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunare-
gionen.

Rymdstyrelsens verksamhetsmål för treårsperioden 1993/94—1995/96
skall vara att med sina insatser för rymdverksamheten främst söka öka
konkurrenskraften i svensk rymdindustri och öka den rymdanknutna
näringsverksamheten i Kirunaregionen.

Rymdstyrelsen, som är ansvarig myndighet för frågor som rör den
svenska rymdverksamheten, har i sitt remissvar på revisorernas rapport
tagit upp verksamhetens långsiktiga och internationella karaktär med
flera övergripande mål som samverkar med varandra. Rymdstyrelsen
ser det som ett grundläggande åtagande att bl.a. balansera dessa olika
mål och aspekter på verksamheten. Vidare anser Rymdstyrelsen att
revisorernas granskning alltför snävt kommit att fokuseras kring de
näringspolitiska målen. Man påpekar att flera övergripande mål inter-
agerar, vilket är utmärkande för rymdverksamhet. Rymdstyrelsen skri-
ver att de i sin mål- och resultatanalys konkretiserat och exemplifierat
förhållandet att "när besluten omsätts i programverksamhet finner
man att praktiskt taget varje program tillgodoser ett stort antal övergri-
pande motiv. Besluten rörande svensk rymdverksamhet kan således
inte fattas utifrån något enstaka motiv". Rymdstyrelsen tillägger att inte
heller resultaten bör bedömas utifrån ett begränsat motiv.

Svenska Rymd AB (Rymdbolaget) säger i sitt remissvar att huvudsyf-
tet med rymdverksamheten, enligt bolagets mening, inte är att skapa
arbetstillfällen eller åstadkomma teknikspridning utan att leverera
tjänster som efterfrågas av forskare och av användare inom en rad
samhällsområden.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) instämmer i sitt remissvar
i allt väsentligt i den bild som revisorernas rapport ger av den
rymdanknutna verksamheten. TFR anser att relevansen i de näringspo-
litiska målen bör undersökas. TFR noterar speciellt att insatserna gjort
en mycket snäv sektor av industrin konkurrenskraftig men att effekter-
na därutöver varit mycket ringa.

Revisorerna har i sin rapport poängterat att rymdverksamheten
enligt ett flertal bedömare står inför en snabb utveckling och stora
förändringar. Av remissinstanserna delar

1993/94:RR4

Rymdstyrelsen, Rymdbolaget och Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) revisorernas bedömning att förutsättningarna för rymdverk-
samheten avsevärt förändrats under senare år.

Revisorerna konstaterar att målen för rymdverksamheten i stort sett
varit desamma under de senaste tjugo åren. Ingen genomgripande
omprövning av dessa mål har genomförts. De förändrade förutsättning-
arna har inte vägts in i analysen av verksamheten. Målen har begrän-
sats till att bli enbart näringspolitiska med rymdindustrins konkurrens-
kraft i förgrunden. Remissvaren från Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
visar att de som ansvariga organ inom området har en egen uppfatt-
ning om verksamhetens mål som är mer omfattande än den som
regeringen satt upp för de kommande tre åren. Även NUTEK instäm-
mer i revisorernas bedömning att näringspolitiska motiv inte är till-
räckliga som argument för den nivå som Näringsdepartementets stöd
till rymdverksamheten har i dag.

Revisorerna vill efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunk-
ter framhålla följande.

En väl underbyggd målsättning avseende bl.a. forskningspolitiska
och näringspolitiska mål är en förutsättning för ett effektivt resursut-
nyttjande. En klar målsättning är också nödvändig för riksdagens
möjligheter att väga en resursinsats inom detta verksamhetsområde
mot resursinsatser inom andra angelägna områden.

Eftersom strävan att uppnå de uppsatta målen är en kontinuerligt
pågående process måste resultaten följas upp och utvärderas. Målen
måste också vara tydliga och mätbara.

Revisorernas slutsats är att målsättningen för den rymdanknutna
verksamheten bör bli föremål för en förutsättningslös och genomgri-
pande översyn.

Uppföljning och utvärdering inom rymdområdet

En iakttagelse i samband med granskningen har varit att en konse-
kvent uppföljning och utvärdering saknas inom detta område. Redovis-
ningen till riksdagen har därmed inte heller varit tillfredsställande.

Rymdstyrelsen delar inte i sitt remissvar revisorernas uppfattning i
denna fråga. Rymdstyrelsen anser att området granskats och utretts
grundligt och anför att ESA:s rådsmöten på ministernivå åren 1987,
1991 och 1992 har föregåtts av separata utvärderingar och noggranna
genomgångar av policy och uppnådda resultat. Dessutom har Rymdsty-
relsen gjort en omfattande mål- och resultatanalys på regeringens
uppdrag samt lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1993/94-1995/96.

Naturvetenskapliga forskningrådet (NFR) har i sitt remissvar påpekat
att det är självklart att rymdverksamheten skall analyseras och utvärde-
ras på samma sätt som andra motsvarande verksamheter. NFR anför
vidare att det nationella rymdforskningsprogrammet omfattar ämnes-
områden som ingår i eller nära gränsar till den forskning som stöds av
NFR. Flera av de aktuella forskargrupperna har dessutom stöd från

1993/94:RR4

både Rymdstyrelsen och NFR. Därför understryker NFR vikten av att
hela forskningsverksamheten omfattas av den analys och utvärdering
som föreslås.

Även TFR och NUTEK förordar i sina remissvar att en översyn av
Sveriges engagemang i rymdverksamhet genomförs. NUTEK anför bl.a.
att uppbyggnaden av rymdverksamheten i Sverige i mycket hög grad
varit kopplad till den utveckling av rymdverksamheten som ägt rum
internationellt. För närvarande sker en omprövning av rymdsatsning-
arna i flera viktiga länder, bl.a. Tyskland och USA. Även detta
motiverar en samtidig översyn av den svenska rymdverksamheten.

Revisorerna vill framhålla följande.

Ett motiv för uppföljning och utvärdering är att kontrollera att verk-
samheten verkligen leder till att målen uppfylls. Ett annat motiv är att
en återföring av de uppnådda resultaten krävs för att kunna "justera
kursen" när nya förutsättningar uppkommer. För att fä beslutsunder-
lag för fortsatta satsningar måste oberoende uppföljningar och utvär-
deringar göras.

Revisorernas uppfattning är att man från regeringens sida kan göra
mycket mer för att följa upp och utvärdera det statliga stödet inom
rymdområdet. Få externa utvärderingar har gjorts av olika delar av
rymdverksamheten. Sådana utvärderingar bör vara ett naturligt inslag i
propositioner om stöd till rymdområdet.

Revisorerna noterar att de utvärderingar av Sveriges engagemang i
ESA som gjorts inför rådsmötena inte har redovisats för riksdagen.
Utvärderingar bör enligt revisorernas uppfattning även utföras av or-
gan som står utanför den verksamhet som skall utvärderas.

De näringspolitiska resultaten av verksamheten

I revisorernas granskning har särskilt studerats hur de näringspolitiska
målen har uppfyllts.

Granskningen visar att konkurrensen om ESA:s beställningar till
svenska företag är obetydlig. Ett lätal företag har i stort sett garanterats
beställningar över flera år. Efter tjugo år är det samma företag som är
verksamma inom området som vid starten. Den andel av rymdföreta-
gens marknad som utgörs av politiskt styrd upphandling har ökat från
69 % år 1987 till 72 % år 1991. Det finns inga tendenser som tyder på
att detta beroende minskar.

I revisorernas granskning har också rymdverksamhetens spridnings-
effekter studerats. En särskild studie av detta har genomförts av profes-
sor Jon Sigurdson. Slutsatsen är att några mer betydande spridningsef-
fekter till övrig industri inte har kunnat påvisas.

NUTEK instämmer som ovan framhållits i sitt remissvar i den
bedömning som görs i rapporten att enbart näringspolitiska motiv inte
är tillräckliga som argument för den nivå Näringsdepartementets stöd
till rymdverksamheten i dag har. När det gäller den regionalpolitiska
effekten anses rymdsatsningarna ha bidragit till att bredda näringslivet
i Kiruna, vilket bör öka möjligheten att utveckla ett näringsliv som
inte enbart baseras på gruvverksamhet. Även dessa effekter behöver

1993/94:RR4

enligt NUTEK belysas noggrannare för att säkra slutsatser skall kunna
dras. NUTEK påpekar också att frågan om industrireturen från ESA
bör prövas vid en översyn av rymdverksamheten. NUTEK anser vidare
att det finns anledning att undersöka i vilken mån företagande med
koppling till rymdverksamhet kan stimuleras och om det går att
särskilt identifiera eventuellt hämmande effekter på företagandet av
den nuvarande starka koncentrationen av det statliga stödet till ett fåtal
företag i rymdindustrin.

NUTEK tar också upp frågan om det finns motiv att fortsätta att
särbehandla rymdindustrin ifråga om statliga FoU-uppdrag till civil
industri. En stor del av rymdverksamheten har i praktiken karaktären
av bidrag till utveckling i ett fåtal företag.

Rymdstyrelsen tar i sitt remissvar upp Sigurdsons påpekande att
spridningseffekterna har begränsat värde så länge det inte existerar
kommersiella marknader och rymdteknologin industrialiseras. Sigurd-
sons slutsats är att spridningseffekter som mål för näringspolitiken bör
tonas ner. Rymdstyrelsen noterar att denna bedömning överensstäm-
mer med den som Rymdstyrelsen ger i sin fördjupade anslagsframställ-
ning.

Rymdstyrelsen anser vidare att det är viktigt att påpeka att svårighe-
terna att uppnå teknikspridning ingalunda är unika för rymdområdet.

Revisorerna vill för egen del framhålla att en stor del av verksamhe-
ten har kommit att inriktas mot att upprätthålla en hög kompetens vid
ett fatal företag. Några mer betydande spridningseffekter till övrig
industri har inte kunnat påvisas i granskningen. I den översyn av
verksamhetens målsättning som revisorerna föreslår bör mot denna
bakgrund vikten och inriktningen av de näringspolitiska målen särskilt
övervägas.

Bemyndiganden

För deltagandet i de olika projekten i ESA:s tillämpningsprogram (del
av anslaget Europeiskt rymdsamarbete) har riksdagen varje år beslutat
om ett bemyndigande till regeringen att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser för ett visst belopp för kommande budgetår. Eftersom ett
sådant bemyndigande ges varje budgetår innebär det att de ekonomiska
åtagandena ackumuleras för de kommande budgetåren.

De framtida ekonomiska åtaganden som gjorts inom rymdområdet,
den s.k. bemyndigandeskulden, beräknades av Rymdstyrelsen i anslags-
framställningen 1992 vara ca 2,3 miljarder kronor vid ingången av
budgetåret 1993/94. Enligt Rymdstyrelsen sträcker sig åtagandena fram
till budgetåret 1997/98. Bemyndigandeskuldens storlek redovisades för
riksdagen senast i proposition 1989/90:90. Däremot redogjordes inte
för hur långt fram skulden sträckte sig eller hur belastningen var för
resp, budgetår.

Revisorerna anser att de långsiktiga ekonomiska åtagandena som
görs inom det internationella rymdsamarbetet skall redovisas årligen
för riksdagen. Redovisningen bör bl.a. visa skuldens fördelning över de
budgetår den omfattar.

1993/94 :RR4

3 Revisorernas förslag

Med hänvisning till ovanstående har revisorerna beslutat föreslå riks-
dagen att hela den rymdanknutna verksamheten blir föremål för en
genomgripande analys av mål, inriktning och resultat.

Vidare föreslår revisorerna att regeringen fortsättningsvis årligen
redovisar den s.k. bemyndigandeskulden på det sätt som revisorerna
tidigare redogjort för.

Vad revisorerna föreslår bör riksdagen som sin mening ge regering-
en till känna.

1993/94:RR4

4 Förslag till riksdagen

Riksdagens revisorer föreslår

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna med anledning av den genomförda granskningen
anfört angående

1. en genomgripande analys av den svenska rymdverksamheten,

2. redovisning till riksdagen av den s.k. bemyndigandeskulden.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har
deltagit revisorerna Kjell Nilsson (s), Anders G Högmark (m), Birgitta
Hambraeus (c), Margareta Gard (m), Åke Carnerö (kds), Maja Bäck-
ström (s), Leif Bergdahl (nyd), Bengt Harding Olson (fp), Bengt
Kronblad (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Marianne Carlström (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen
Åke Dahlberg och utredningschefen Margaretha Stålfors (föredragan-
de).

Stockholm den 9 december 1993

På Riksdagens revisorers vägnar

Kjell Nilsson

Margaretha Stålfors

Rapport

1992/93:4

1993/94: RR4

Bilaga 1

Den svenska
rymdverksamheten

Utredare: Britt Rehnberg

Beslutad av revisorerna i plenum 1993-06-02

Sammanfattning

Sverige har deltagit i internationellt rymdsamarbete sedan 1962 och
även satsat på ett stort nationellt program. Under de första åren som
Sverige var aktiv på rymdområdet motiverades verksamheten av forsk-
ningspolitiska skäl. Under senare år har näringspolitiska skäl kommit
att betonas alltmer tillsammans med regional-, utrikes- och forsknings-
politiska motiv.

Resursinsatserna till verksamheten är omfettande, för närvarande
drygt 600 miljoner kronor årligen. Antalet anställda i rymdanknuten
verksamhet beräknas till ca 800 personer. Det statliga stödet per
arbetstillfälle i rymdanknutna företag utgör följaktligen, om enbart de
näringspolitiskt motiverade anslagsmedlen tas med i beräkningen,
drygt 600 000 kronor årligen.

Revisorernas granskning har fokuserats kring det näringspolitiska
motivet för de statliga insatserna för rymdverksamhet. En fråga har
därvid varit om påståendena stämmer att svensk rymdverksamhet
spelar en viktig industripolitisk roll, främjar högte k no logisk forskning
och utveckling och ger en kompetenshöjning av betydelse utanför den
egentliga rymdverksamheten. Granskningen berör också hur detta
område redovisas till riksdagen.

Granskningen bygger i hög grad på uppgifter som samlats in genom
intervjuer med företrädare för berörda myndigheter och aktuella rap-
porter inom området.

En studie av rymdverksamhetens spridningseffekter har på revisorer-
nas uppdrag gjorts av professor Jon Sigurdson.

För att belysa hur denna verksamhet bedrivs i andra länder har Jon
Sigurdson utarbetat en rapport om rymdverksamheten i Norge, och
den tekniska attachén i Washington, Svante Lundin, har gjort en
rapport om rymdverksamheten i Kanada.

Den långsiktiga satsningen på rymdområdet har lett till att svenska
företag byggt upp en avancerad rymdteknik inom vissa områden. Det
internationella samarbetet har varit en förutsättning för att uppnå
detta. Genom att Sverige satsat på en avancerad rymdforskning har
man kunnat delta i det internationella rymdforskningssamarbetet. Vi-
dare har Sverige byggt upp en framgångsrik och livskraftig rymdverk-
samhet i Kiruna.

När det gäller de näringspolitiska målen saknas belägg för att tjugo
års statligt stöd till rymdverksamhet givit de resultat som statsmakterna
väntat sig. De långsiktiga spridningseffekterna som rymdverksamheten
genererar för samhället är svåra att kvantifiera. Några mer betydande
spridningseffekter till övrig industri har inte kunnat påvisas. Inte
heller har kretsen av företag som är verksamma inom området utökats
i någon större omfattning. Rymdindustrin är också efter tjugo års
verksamhet fortfarande beroende av en skyddad statligt finansierad
marknad och det finns inga tendenser som tyder på att detta beroende
minskar. Ett av de positiva näringspolitiska resultaten är emellertid att
företagen inom rymdverksamheten uppnått en hög kompetens inom
sin speciella nisch.

1993/94 :RR4

Bilaga 1

Granskningen visar också att det saknas en konsekvent uppföljning
och utvärdering av de insatser som gjorts. Därmed följer att redovis-
ningen till riksdagen inte heller varit tillräckligt utförlig.

Sigurdsons rapport visar att den nedtoning av nationella prestigepro-
jekt som nu genomförs globalt medför att en fortsatt rymdverksamhet
kräver att potentiella användare i allt större utsträckning styr den
rymdtekniska utvecklingen.

Rymdverksamheten står enligt ett flertal bedömare inför en snabb
utveckling och stora förändringar. Revisorerna vill framhålla att det är
väsentligt att Sverige har en klart utvecklad målsättning för sin rymd-
verksamhet för att kunna delta och dra nytta av sina satsningar.

Enligt revisorernas mening bör hela den rymdanknutna verksamhe-
ten bli föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn av
syften, inriktning, resultat och framtidsanalys.

Slutligen anser revisorerna att de framtida ekonomiska åtaganden
som gjorts inom det internationella rymdsamarbetet och som av
Rymdstyrelsen beräknats till ca 2,3 miljarder kronor vid ingången av
budgetåret 1993/94 bör redovisas årligen för riksdagen. Redovisningen
bör visa skuldens fördelning över budgetåren.

1993/94 :RR4

Bilaga 1

1 Granskningens bakgrund och inriktning

All rymdverksamhet har i allt väsentligt dominerats av politiska beslut
såväl internationellt som i Sverige. Den konkurrens som funnits mel-
lan USA och det forna Sovjetunionen om att ligga främst vid den
teknologiska och vetenskapliga fronten har kommit att prägla även
den europeiska rymdverksamhetens inriktning. Detta medförde stora
spektakulära satsningar som innefattade bemannade rymdfärder. Dess-
utom hade de båda stormakterna mycket omfattande militära rymd-
program vilket fortfarande är fallet i USA.

Rymdverksamheten som tidigare dominerades av raketteknik täcker
idag ett brett spektrum av aktiviteter. Här ingår mottagning för satellit-
baserade telekommunikationer och satellitdata, vidareförädling av sa-
tellitdata, utforskning av planetsystem och en bred forskning i den
näraliggande rymden. Utveckling av teknologi och infrastruktur för
uppskjutning av kommersiella och vetenskapliga satelliter kräver fort-
farande stora insatser — inte minst för att fullfölja ambitionerna med
bemannade rymdfärder.

Vilka motiv har staten för att satsa på
rymdverksamhet?

Sverige har deltagit i internationellt rymdsamarbete sedan 1962 och
även satsat på ett stort nationellt program. Under de första åren
Sverige var aktiv på rymdområdet motiverades verksamheten av forsk-
ningsskäl. Under senare år har näringspolitiska motiv betonats alltmer

1* Riksdagen 1993/94. 2 saml. RR4

tillsammans med regional-, utrikes- och forskningspolitiska motiv. 1993/94:RR4
Riksdagen har vid flera tillfallen beslutat om rymdverksamhetens Bilaga 1
inriktning. Riksdagen har därvid ställt sig bakom följande riktlinjer.

Näringspolitiska motiv

Syftet med de näringspolitiska satsningarna är att genom utveckling av
den avancerade rymdtekniken

-ge svenskt näringsliv förutsättningar att lönsamt konkurrera på fram-
tida inhemska och utländska marknader för rymdprodukter och
rymdtjänster,

- på andra områden ge svensk industri möjligheter att utnyttja de
tekniska landvinningar som uppnås i rymdverksamheten,

-tillvarata de fördelar som de nordligaste delarna av landet erbjuder
för rymdverksamhet (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

I propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:NU40)
sägs rymdtekniken spela en industripolitiskt viktig roll som pådrivare
av högteknologisk utveckling. De ökade satsningar som föreslås i
propositionen möjliggör en vidareutveckling av den svenska rymdin-
dustrins höga kompetens. Kretsen av svenska företag som är verksam-
ma inom rymdområdet bör breddas.

Forskningspolitiska motiv

Svenska forskare far möjlighet att utnyttja de speciella förhållanden
som råder i rymden (prop. 1985/86:127, bet. 1989/90:NU21). Rymd-
verksamheten ger svenska forskare möjlighet att delta i internationella
samarbetsprojekt.

Regionalpolitiska motiv

Ur regionalpolitisk synpunkt har den svenska rymdverksamheten en
särskild betydelse för de nordligaste delarna av landet (prop.
1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Utrikespolitiska motiv

Medverkan i gemensamma europeiska initiativ inom forskning och
utveckling är positivt (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21). Majori-
teten av ESA:s (European Space Agency) medlemsländer tillhör EG.
Dessa stater har vid flera tillfällen understrukit att besluten på minis-
ternivå om ESA:s infrastrukturprogram innebär en solidarisk europe-
isk uppslutning kring det långsiktiga målet att bygga upp en oberoende
rymdkapacitet för framtida användning. Solidariteten förutsätter såle-
des ett deltagande i dessa projekt. Detta har vägt tungt vid regeringens
ställningstagande till det svenska rymdprogrammets utveckling
(prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:NU40).

De säkerhetspolitiska motiven för rymdverksamheten pekar på möj-
ligheterna till kommunikation och observationer (prop. 1985/86:127,
bet. 1985/86:NU21).

I propositionen om forskning för framsteg (1992/93:170) konstaterar
regeringen att Rymdstyrelsens och rymdindustrins verksamhet genere-
rar värdefulla effekter för samhället, företag och enskilda medborgare
när det gäller att utnyttja rymdens möjligheter. Vidare anges att
rymdverksamhet skall ses som en sektor för uppbyggnad av samhällets
infrastruktur för bland annat telekommunikation, fjärranalys och olika
övervakningssystem.

Vilka utvärderingar av rymdverksamheten har gjorts?
Rymdstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en mål- och
resultatanalys av sin verksamhet. Rapporten överlämnades till rege-
ringen i april 1992. Rymdstyrelsens förslag till målformulering bygger
på ESA:s konvention och formuleringar i tidigare års propositioner
som berör rymdverksamheten.

Analysen bygger bl.a. på en rapport från Sifo Futures (numera
Eurofutures), Näringspolitiska resultat av svensk rymdverksamhet.
Rapporten innehåller förutom förslag till mål- och resultatanalys ock-
så, som ett exempel på den föreslagna utvärderingsmallen, en samman-
ställning av en enkätundersökning till svenska företag som är direkta
leverantörer i rymdprojekt. I enkäten har 14 företag deltagit. I rappor-
ten har inte gjorts något försök till att belysa hur stora de indirekta
effekterna av rymdsatsningarna är. Resultatet av undersökningen redo-
visas i det följande. Rymdstyrelsens rapport har varit ett underlag inför
regeringens fördjupade prövning av Rymdstyrelsens verksamhet.

År 1986 genomfördes en undersökning av de ekonomiska effekterna
för industrin av Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet,
den s.k. Rymdeffektutredningen. Utredningens bedömning bygger i
hög grad på underlag från företagen och redovisar de industriella
effekterna av det svenska deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet.
I en sammanfattning sägs att en betydande kunskapsutveckling ägt rum
inom Ericsson, Volvo Flygmotor och Saab Space och att svensk
rymdindustri står internationellt konkurrenskraftig inom ett antal om-
råden. Dessa områden innefattar telekommunikationer, datahantering
och datalagring, fjärranalys och framdrivningssystem. Rapporten stöder
inte uppfattningen att det skulle förekomma en omfattande spridning
utanför den egentliga rymdsektorn och säger " Om andra företag
kommer in på rymdområdet är det vanligen på grund av någon
alldeles speciell kompetens och oftast tillfälligt".

Ingen av dessa rapporter innehåller någon utvärdering av de olika
motiven för satsningar på rymdverksamhet.

Granskningens huvudfrågor

Regeringen har således i en rad propositioner anfört flera motiv för
staten att satsa resurser på rymdverksamhet. Vad som hittills inte
redovisats för riksdagen är utfallet av dessa satsningar.

Eftersom huvudmotivet har angetts vara näringspolitiskt har reviso-
rernas granskning fokuserats kring detta. En viktig fråga har därvid
varit om påståendena stämmer att svensk rymdverksamhet spelar en

1993/94:RR4

Bilaga 1

viktig industripolitisk roll, främjar högteknologisk forskning och ut-
veckling och ger en kompetenshöjning av betydelse utanför den egent-
liga rymdindustrin, dvs. rymdverksamhetens spridningseffekter.

Vissa nyttoeffekter av rymdverksamheten i form av förbättrad tele-
kommunikation och meteorologiska tjänster kan uppnås genom andra
former av statliga satsningar. Ett exempel är det svenska deltagandet i
den europeiska organisationen för utnyttjandet av meteorologiska satel-
liter (EUMETSAT). Deltagandet i EUMETSAT föreslås i budgetpropo-
sitionen (1992/93:100, bil. 7, bet. 1992/93:TU22) finansieras under
Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Utgiftsåtaganden är för
uppsändning och drift av polära och geostationära satelliter under
perioden 1993—2002 beräknade till ca 500 miljoner kronor.

Granskningen berör också hur rymdverksamheten redovisas inför
riksdagens beslut om inriktning och resurstilldelning.

Granskningen bygger på uppgifter som samlats in genom intervjuer
med berörda myndigheter och aktuella rapporter inom området.

En expert, professor Jon Sigurdson, har anlitats för att göra en
studie över rymdverksamhetens spridningseffekter.

I granskningen görs även en jämförelse med rymdverksamheten i
Norge och Kanada. Norge valdes som jämförelse därför att det finns ett
antal likheter med svenska förhållanden. Norge är medlem av ESA
och har en viss rymdindustri. Dessutom har Norge samma gynnsamma
geografiska läge för kommunikation med polära satelliter. Jon Sigurd-
son har på revisorernas uppdrag sammanställt en beskrivning av
rymdverksamheten i Norge.

För att få en jämförelse med ytterligare ett annat land som inte är
ESA-medlem men ändå bedriver rymdverksamhet på en viss nivå
sedan en längre tid valdes Kanada. Sveriges tekniske attaché i Washing-
ton, Svante Lundin, har på uppdrag av revisorerna sammanställt en
beskrivning av rymdverksamheten i Kanada.

Granskningen har initierats av Riksdagens revisorers kansli.

2 Sveriges deltagande i internationellt
samarbete

Den svenska rymdverksamheten domineras av internationellt samar-
bete inom European Space Agency (ESA). Därutöver förekommer
bilateralt samarbete med bl.a. Frankrike och Tyskland. Rymdstyrelsen
är ansvarig myndighet för det internationella samarbetet inom områ-
det.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Samarbetet inom den europeiska rymdorganisationen
ESA

Målet för den europeiska rymdpolitiken är att på sikt göra Europa
tekniskt och industriellt oberoende av de stora rymdnationerna utan-
för ESA, att främja Europas konkurrenskraft inom rymdverksamhe-
tens alla områden och att stärka Europa som en jämbördig part i det
internationella samarbetet.

I ESA-samarbetet deltar 13 nationer i Europa. ESA:s verksamhet
består av grundprogram, vetenskapligt program och tillämpningspro-
gram. Deltagandet i grundprogrammet och det vetenskapliga program-
met är obligatoriskt för medlemsländerna medan deltagandet i tillämp-
ningsprogrammet är frivilligt. Medlemsländernas bidrag till de obliga-
toriska programmen bestäms utifrån respektive lands BNI, vilket för
Sveriges del innebär att Sverige för närvarande står för 3,35 procent av
kostnaderna för dessa program.

ESA:s upphandling styrs av att medlemsländerna skall ges industri-
kontrakt, en s.k. industriretur, i förhållande till sina bidrag. Sveriges
industriretur är ca 75 procent av bidraget till ESA. De resterande 25
procenten skall bidra till att täcka kostnaderna för ESA:s administra-
tion och gemensamma kostnader.

Sveriges deltagande i ESA beräknas kosta ca 468 miljoner kronor
under budgetåret 1992/93. Av detta återgår ca 75 procent i form av
beställningar till svenska företag.

ESA:s grundprogram omfattar allmänna studier, teknisk forskning,
drift av markstationer samt inköp och underhåll av tekniska basresur-
ser. Under budgetåret 1992/93 beräknas ESA.s basverksamhet, i vilket
grundprogrammet ingår, kosta ca 78 miljoner kronor för Sveriges del
vilket är ca 15 procent av Sveriges ESA-deltagande.

ESA:s vetenskapliga program innehåller egna vetenskapliga satellit-
projekt och samarbetsprojekt med andra rymdorganisationer. Kostna-
den för Sveriges andel av det vetenskapliga programmet beräknas till
ca 71 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 vilket motsvarar ca 17
procent av Sveriges ESA-deltagande.

Svenska forskare och svensk industri har möjlighet att erbjuda sitt
deltagande i alla projekt av intresse i ESA:s obligatoriska program.
Medlemsländerna beslutar själva om sitt deltagande i det frivilliga
tillämpningsprogrammet.

Sveriges genomsnittliga andel i de frivilliga programmen är för
närvarande 2,1 procent. Sverige deltar i program för fjärranalys, mik-
rogravitation, telekommunikation, bärraketer i Ariane-serien, laborato-
riemodulen Columbus till den internationella rymdstationen Freedom
samt utvecklingen av rymdfarkosten Hermes.

Tyngdpunkten för det svenska deltagandet ligger inom områdena
fjärranalys där anläggningarna i Kiruna kan utnyttjas, telekommunika-
tion och bärraketer där de svenska företagens kompetens finns. Ett av
de projekt som ingår i programmet för fjärranalys är utvecklingen av
meteorologiska satelliter som kommer att användas av EUMETSAT.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Hur stor andel Sverige skall delta med i de frivilliga projekten 1993/94:RR4

bestäms huvudsakligen utifrån en samlad bedömning av vilket utbyte Bilaga 1
ett deltagande ger för svensk del. Utbytet kan bestå i
-industriorder från utvecklingsarbetet eller eventuell efterföljande

kommersiell fas i projektet

-användarutbytet (inkl, forskardeltagandet) av projektet

-sysselsättningseffekter, främst utnyttjandet av anläggningarna i Kiru-

na, under projektets utvecklingsfas eller operativa fas

Det senaste förslaget till långtidsplan för ESA diskuterades vid minis-
termötet i Granada i november 1992. Då beslöts att sänka ökningstak-
ten för ESA:s långtidsprogram. Framförallt har de stora projekten
Hermes och Columbus som syftar till bemannade rymdfärder blivit
reducerade.

Sveriges deltagande i de olika delarna av tillämpningsprogrammet
beräknas kosta ca 320 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 vilket är
68 procent av Sveriges kostnader för ESA-deltagandet.

Bilateralt samarbete

Syftet med det bilaterala samarbetet är främst att förbättra Sveriges
position i framtida europeiska program och att utveckla nationella
program.

Sverige deltar i bilaterala samarbetsprojekt med bl.a. Frankrike och
Tyskland. Samarbetet med Frankrike omfattar fjärranalys, bärraketen
Ariane och optisk kommunikation. Samarbetet med Tyskland innefat-
tar drift av vetenskapliga instrument på forskningssatelliten Freja,
utveckling av instrument för miljöövervakning och studier rörande en
hypersonisk återanvändbar rymdfarkost—Sänger. Omfattningen av des-
sa projekt beräknas till 84 miljoner kronor under budgetåret 1992/93.

3 Den nationella rymdverksamheten

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen inrättades 1972 och är ansvarig myndighet för frågor
som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. Rymdsty-
relsen skall bl.a. initiera forsknings- och utvecklingsarbete samt verka
för att olika intressenters verksamhet på rymd- och fjärranalysområdet
samordnas. Myndigheten skall också fördela statligt stöd till rymdforsk-
ning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet.

Det nationella rymdprogrammet är en betydligt mindre del av
Rymdstyrelsens verksamhet än den internationella verksamheten, ESA
och det bilaterala samarbetet. Rymdstyrelsen framhåller att dessa båda
verksamheter har ett inbördes beroende. För att uppnå ett bra utbyte i
det internationella samarbetet bör den nationella verksamheten bedri-
vas på en viss nivå. Avsikten med detta program är att planera och
utreda förutsättningarna för framtida projekt och att utveckla tekniskt

kunnande för att främja konkurrenskraften hos svensk industri. De
nationella insatserna inriktas på att utifrån de specifika förutsättningar
som Sverige har, bygga upp en kompetens inom strategiska områden
och att därmed också förbereda deltagande i ESA-program. En annan
aspekt är att ESA-projekten ofta är så stora att de far mycket långa
genomförandetider, ofta 10—15 år. Detta skapar kontinuitetsproblem
för de enskilda medlemsländernas industri och forskargrupper. Här
kan de nationella programmen spela en viktig roll för uppbyggnad och
upprätthållande av kompetens mellan de stora ESA-projekten.

I det nationella programmet ingår såväl industriutvecklingsprojekt
som vetenskapliga projekt. En viktig del av industriutvecklingspro-
grammet är utvecklingen av småsatelliter. Forskare och industri sam-
verkar för att bygga små vetenskapliga satelliter med höga prestanda
och till låga kostnader. Kostnaderna har kunnat hållas låga, mellan en
fjärdedel och hälften av vad motsvarande projekt skulle kosta i ett
europeiskt sammanhang och med mer konventionella metoder. Den
här verksamheten har väckt stort internationellt intresse eftersom
kostnaderna för såväl uppsändning som satelliter måste minska väsent-
ligt i framtiden för att rymdverksamheten skall kunna komma till mer
allmän användning. Den här typen av projekt bedöms även som
lämpliga för att bredda kretsen av rymdföretag.

Rymdforskningsprogrammet avser den statligt finansierade grund-
forskning som använder raketer, ballonger och satelliter som hjälpme-
del. Rymdstyrelsen svarar för fördelningen av anslaget för rymdforsk-
ning och fungerar inom detta område som ett forskningsråd. Under
budgetåret 1992/93 utgör det nationella rymdforskningsprogrammet ca
7 procent av det totala svenska rymdprogrammet vilket motsvarar
drygt 32 miljoner kronor.

Rymdstyrelen har 11 anställda och förvaltningskostnaderna beräknas
för budgetåret 1993/94 till 5,7 miljoner kronor.

Rymdindustrin

Företagen

Den svenska industriella rymdverksamheten finns i första hand hos
Saab Ericsson Space och Volvo Flygmotor men till en del också hos
Svenska Rymdaktiebolaget. Dessa företag utgör de "tre stora" i svensk
rymdindustri. De har var och en orientering mot en mycket specifik
nisch. För de båda förstnämnda är rymdverksamheten en liten del i de
koncerner som de tillhör. Utanför de tre stora företagen finns rymd-
verksamhet vid ett antal företag. Några av företagen är mycket stora
och har rymd som en sido verksam het eller då och då återkommande
verksamhet t.ex. FFV Aerotech. Flertalet av företagen är små och
rymdverksamhet är inte något område inom vilket man kontinuerligt
bedriver verksamhet. Under de fem senaste åren har 25 företag levere-
rat till ESA. Några av företagen gör arbeten åt Rymdbolaget inom
ramen för det nationella rymdprogrammet. Det gäller exempelvis FFV
Aerotech och ACR Electronics. Av en enkät som Eurofutures gjort på

1993/94:RR4

Bilaga 1

uppdrag för Rymdstyrelsen och som ingår i rapporten Näringspolitiska
resultat av svensk rymdverksamhet (1992) framgår att merparten av
rymdföretagen (åtta av fjorton företag) inte har några underleverantö-
rer av rymdkvalificerade produkter. Fyra rymdföretag, varav ett mind-
re företag, kan sägas ha byggt upp ett produktionssystem i så måtto att
sju eller fler underleverantörer ingår.

Marknaden

Den marknad som är öppen för rymdindustrin världen över är mycket
liten. Marknaderna är förbehållna nationella företag eller leverantörer
från en länderkrets (t.ex. ESA) eller så är marknadstillträdet beroende
av allianser och politiskt inflytande. Rymdsektorn har i dag endast ett
kommersiellt marknadssegment — inom telekommunikation — med
antydan till kommersialisering av jordobservationer.

I Rymdstyrelsens rapport, Näringspolitiska resultat av svensk rymd-
verksamhet, konstaterar man att försäljningen till ESA-program och
Sveriges medverkan i denna organisation är av direkt avgörande bety-
delse för svensk rymdindustris framtid. Mer än hälften av rymdindust-
rins verksamhet är direkt avhängig upphandling från ESA. Vid en
jämförelse av rymdindustrins försäljning på olika marknader år 1987
resp. 1991, se figur 1 nedan, har ESA:s andel av kontrakten ökat.
Andelen försäljning totalt till marknader som är politiskt styrda (ESA,
internationell försäljning knuten till andra me lianstat liga avtal samt
nationellt program) har också ökat.

De tre stora företagens (Rymdbolaget, Saab Ericsson Space och
Volvo Flygmotor) andel av svenska kontrakt från ESA uppgick under
perioden 1972—1992 till 89,6 procent och har ökat till 96,2 procent
om beräkningen begränsas till 1987—1992. Nuvarande volym på den
svenska marknaden, som således bestäms av Sveriges deltagarandel i
ESA, bedöms inte ge utrymme för något ytterligare företag av samma
storlek som dessa tre. Den totala marknaden uppskattades 1987 till 339
miljoner kronor och 1991 till 570 miljoner kronor. Försäljning som
inte har kunnat fördelas på olika marknader har beräknats till 297
miljoner kronor för 1987 och för 1991 till 260 miljoner kronor.

1993/94 :RR4

Bilaga 1

Fig. 1. Rymdindustrins försäljning på olika marknader 1987 och 1991.

A: Politisk styrd uppnondlng

1993/94:RR4

Bilaga 1

Källa: Rapporten Näringspolitiska resultat av svensk rymdverksamhet.

Lönsamheten

Eurofutures enkät bland företag inom rymdindustrin visar att rymdin-
dustrin hade en låg lönsamhet under perioden 1987—991. Medianföre-
taget har redovisat en bruttomarginal på 0—2 procent utom år 1988 då
den var 3—6 procent. Med en så låg bruttomarginal är det tveksamt
om lönsamheten för denna grupp av företag har varit positiv under
perioden.

Sysselsättningen

Antalet sysselsatta inom svensk rymdindustri bedöms vara ca 800.
Enligt Eurofutures enkät, har antalet sysselsatta ökat med totalt 18
procent (eller drygt 4 procent per år) under perioden 1987—1991.
Därmed har sysselsättningsökningen för svensk rymdindustri varit sva-
gare än för rymdindustrin inom EG som haft en sysselsättningsökning
med ca 30 procent över perioden.

1** Riksdagen 1993194. 2 saml. RR4

Rymdbolaget och SSC Satellitbild AB

Svenska Rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) är ett helägt statligt företag.
Rymdbolagets verksamhet består till stor del av tjänster inom rymdom-
rådet. Rymdbolaget utför på Rymdstyrelsens uppdrag de tekniskt
verkställande uppgifterna inom rymdprogrammet. Bl.a. svarar man för
uppsändningen av den svenska vetenskapliga satelliten FREJA i samar-
bete med FFV Aerotech och ACR Elektronic AB. Satellitkontroll och
datamottagning från FREJA sker bl.a. vid Rymdbolagets anläggning i
Esrange.

Rymdbolaget är, som minoritetsägare i Nordisk Satellitbild AB
(NSAB), delägare i Tele-X-satelliten. Därigenom förfogar man över
satellitens kapacitet för dataöverföring. NSAB strävar nu efter att
komplettera Tele-X-satelliten för att säkra tillgången på satellitkapacitet
när Tele-X upphör att fungera.

I Esrange utanför Kiruna har Rymdbolaget en omfattande verksam-
het inom områdena övervakning och datamottagning från satelliter. En
annan verksamhet som blivit ett viktigt arbetsområde vid Esrange är
miljömätning med användning av sondraketer och ballonger men även
med markplacerad utrustning.

Huvuddelen av Rymdbolagskoncernens kommersiella verksamhet
inom jordobservationsområdet drivs genom dotterbolaget SSC Satellit-
bild AB (tidigare Satellitbild i Kiruna AB). Rymdbolaget och Satellit-
bild har enligt avtal med det franska rymdorganet CNES ansvar för
den ena av SPOT-systemets två huvudmarkstationer och Satellitbild
har exklusiv distributionsrätt för data från SPOT-satelliterna inom
Norden. Nuvarande samarbete med SPOT4 beräknas pågå till sekel-
skiftet. Överläggningar pågår om en fortsättning av SPOT- programmet
med två nya satelliter. Satellitbild medverkar även som delägare i det
italienska företaget Eurimage Scrl i försäljningen av information från
de amerikanska Landsatsatelliterna och även satellitbildsprodukter och
data från satelliten ERS1.

Rymdbolaget hade 1992 en omsättning på 383 mkr vilket innebär en
ökning från 1991 med ca 29 procent. Omsättningen har mellan 1990
och 1992 ökat med ca 84 procent. Rymdbolagskoncern, dvs. Rymdbo-
laget och SSC Satellitbild, hade 1992 en omsättning på 432 miljoner
kronor. Omsättningsökningen i koncernen var av samma storlek som i
moderbolaget. Figur 2 visar omsättningen i moderbolaget och koncer-
nen under perioden 1990—1992 i löpande priser.

Antalet anställda i koncernen var år 1992 i genomsnitt 362 st.
Antalet anställda i moderbolaget var under samma period 289 st.
Antalet anställda i koncernen har ökat under perioden 1990—992 med
32 procent. Huvuddelen av de anställda i koncernen finns i Kirunaom-
rådet, 228 st. år 1992. Antalet anställda i Kiruna har under perioden
1990— 1992 ökat med 28 procent. Motsvarande siffra i Solna är 10
procent. I Solna finns företagets ledning och administration samt
forskartjänster. I Solna finns dessutom en division för tjänster åt
Rymdstyrelsen och strategisk utveckling. Utomlands har bolaget 2
anställda.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Figur 3 nedan visar antalet anställda i koncernen placerade i Solna, 1993/94:RR4

Kiruna och utlandet under perioden 1990—1992. Bilaga 1

Fig. 2. Omsättningen i Rymdbolagskoncernen resp moderbolaget

1990 1991

□ Koncernen

EU Moderbolaget

1992

Fig. 3. Antal anställda i Rymdbolagskoncernen

Ant anst

400 T

1990 1991 1992

Saab Ericsson Space AB

Företaget bildades vid årsskiftet 1991/92 genom en sammanslagning av
Saab Space AB och Ericsson Radar Electronics AB. Båda dessa företag
har varit med sedan starten av Sveriges rymdverksamhet. Rymdverk-
samheten inom båda företagen har sedan starten i huvudsak varit
lokaliserad till Göteborgsområdet. Där har samarbetet med Chalmers
sedan begynnelsen varit viktigt. En mindre del av företagets verksam-
het är förlagd till Linköping. Företaget ingår i Saab-Scania Combitec
och ägs till 60 procent av Saab Scania och till 40 procent av Ericsson.
Företaget har ca 360 anställda. Omsättningen var 1992 ca 300 miljoner
kronor varav 90 procent exporterades, främst till Frankrike, Tyskland
och Italien. Uppskattningsvis 60 procent av företagets omsättning är
direkt hänförlig till ESA-kontrakt.

De viktigaste produktområdena är datorer för satelliter och bärrake-
ter, datahanteringssystem för satelliter, antenner och antennsystem för
satelliter, mikrovågselektronik samt satellitseparationssystem för bärra-
keter.

Datorer och datahanteringssystem svarade för 55 procent av omsätt-
ningen 1992. En stomme i produktionen är styrdatorer till Ariane-
raketerna. Förutom serietillverkning av datorer för Ariane 4 pågår
utveckling av huvuddatorn för framtidens Ariane 5. Företaget arbetar
också med datorer och antenner för satelliterna SPOT och Eutelsat
samt datorer, antenner och elektronik för de stora vetenskapliga pro-
jekten inom ESA. Dessutom gör man utrustning för de nya europeiska
fjärranalyssatelliterna.

Företaget levererar sedan 1991 också separationssystem för den
amerikanska bärraketen Atlas och styrsystem för NASA:s sondraketer.

Volvo Flygmotor

Volvo Flygmotor kom in i det europeiska rymdsamarbetet i början av
1970-talet som tillverkare av delsystem till raketmotorer som bland
annat avsåg brännkammare och raketmunstycken. Dessa produkter
utgör fortfarande basen i företagets produktion som sker industriellt
och i långa serier. Förutsättningen för detta är de beställningar som
företaget Stt för Arianeraketerna. Sedan flera år pågår utvecklingen av
nästa europeiska bärraket, Ariane 5 tillsammans med Messerschmitt-
Biilkow-Blohm (MBB) i Tyskland, med Société Européenne de Pro-
pulsion (SEP) i Frankrike och Fiat i Italien. Volvo Flygmotor har
utvecklat utloppsmunstycket och turbinerna till motorn i Ariane 5.

Företaget deltar även i ett bilateralt utvecklingsprojekt mellan Sveri-
ge och Tyskland för att undersöka förutsättningarna för att skapa en
hypersonisk återanvändbar rymdfarkost—Sänger. Volvo Flygmotor
kommer i detta projekt att bidra med forskning och utveckling av
turbiner, pumpar och förbränningsteknik. I samarbetet deltar dess-
utom Saab Ericsson Space, Saab Scanias flygdivision och FFA i ett
arbete som samordnas av Rymdbolaget. Antalet anställda inom företa-
get som arbetar med rymdanknuten verksamhet är ca 115. Omsätt-
ningen är ca 220 miljoner kronor.

Verksamheten i Kiruna

En betydande del av den svenska rymdverksamheten är lokaliserad till
Kiruna till stor del beroende av det gynnsamma läget. Här finns den
större delen av Satellitbilds verksamhet som tidigare beskrivits tillsam-
mans med Rymdbolaget. Rymdbolaget svarar för driften av Esrange.
En del av verksamheten vid Esrange består i uppsändning och kontroll
av sondraketer och ballonger, det s.k. Esrange Special Project. Projek-
tet bedrivs i samarbete med Tyskland, Frankrike och Schweiz. Verk-
samheten vid Esrange omfattar också styrning och kontroll av satelliter
samt nedtagning av data från fjärranalyssatelliter, främst SPOT i enlig-

1993/94:RR4

Bilaga 1

het med ett avtal med Frankrike. I Salmijärvi, i närheten av Esrange,
har ESA etablerat en markstation för satelliten ERS-1. Stationen drivs
av Rymdbolaget.

Övrig rymdverksamhet i Kiruna bedrivs bl.a. av Institutet för Rymd-
fysik (IRF). IRF är sedan 1973 ett statligt forskningsinstitut som
förutom direkta anslag från Utbildningsdepartementet även Sr medel
från Naturvetenskapliga forskningsrådet och Rymdstyrelsen. IRF bedri-
ver främst experimentell och teoretisk grundforskning i rymdfysik.
Detta innefettar bland annat magnetosSr- och jonosSrfysik. Mätning-
arna görs med hjälp av satelliter, sondraketer och markbaserad utrust-
ning. IRF har fyra avdelningar varav den största ligger i Kiruna med
70 anställda. Ytterligare avdelningar finns i Sörfors (6 anställda), Umeå
(6) och Uppsala (32). Nära knutet till IRF finns också The European
Incoherent Scatter Scientific Association (EISCAT) som är en interna-
tionell vetenskaplig organisation som har två särskilda radaranlägg-
ningar i Tromsö. Signalerna tas emot, förutom i Tromsö även i
Sodankylä i Finland och i Kiruna, där också huvudkontor finns.
EISCAT har som medlemmar de nordiska länderna med undantag för
Danmark samt Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Genom att
vidga det internationella samarbetet hoppas man kunna fortsätta och
expandera verksamheten i Kiruna.

Rymdstyrelsen har i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbottens län,
Kiruna kommun, Linfo-centralen i Norrbottens län och Naturvårds-
verket genomfört en förstudie under våren 1992 i syfte att utreda
förutsättningarna för etablering av ett Miljödatacenter för satellitinfor-
mation lokaliserat till Kiruna.

I dag är mer än 300 personer sysselsatta i den rymdverksamhet som
är lokaliserad till Kiruna.

1993/94 :RR4

Bilaga 1

4 Resurstilldelning

Från budgetåret 1979/80 t.o.m.budgetåret 1992/93 har rymdverksamhe-
ten tilldelats drygt 7 miljarder kronor räknat i 1991 års prisnivå. I
detta belopp ingår Tele-X-projektet med ca 2 miljarder kronor.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Fig. 4. Anslag till svensk rymdverksamhet under perioden 1978/79 —
1992/93 i 1991 års priser, mkr, under perioden 1993/94—1995/96 i
1992 års priser.

Mkr

I__________ I Internationellt

Nationellt

Tele-X

Rymdverksamheten föreslås i propositionen om forskning för kunskap
och framsteg (prop. 1992/93:170) få sammanlagt 632 miljoner kronor
under budgetåret 1993/94, exkl. anslaget till Institutet för rymdfysik.
Av detta utgör anslagen till europeisk rymdverksamhet och forsknings-
samverkan 530 miljoner kronor.

Av Näringsdepartementets totala anslagsram i propositionen, som är
sammanlagt 2 142 miljoner kronor, utgör anslagen till rymdverksam-
heten ca 24 procent. Fördelningen mellan anslag och verksamhetsom-
råden är följande:

Under Näringsdepartementets huvudtitel:

Anslaget Nationell rymdverksamhet finansierar rymdforskning, fjärr-
analys, industriutveckling, småsatelliter och verksamheten i Kirunare-
gionen. Anslaget beräknas till 54,3 miljoner kronor för budgetåret
1993/94.

Anslaget Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader beräknas till 5,7 mil-
joner kronor.

Anslaget Europeiskt rymdsamarbete som finansierar Sveriges delta-
gande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram samt bilateralt
samarbete beräknas till 450,1 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 .

Under Utbildningsdepartementets huvudtitel:

Anslaget Rymdforskning finansierar den nationella grundforskning-
en inom rymdområdet och beräknas till 41,9 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94.

Anslaget Europeisk forskningssamverkan finansierar Sveriges delta-
gande i ESA:s vetenskapliga program och Esrange specialprojekt. För
budgetåret 1993/94 är anslaget beräknat till 80 miljoner kronor.

Bemyndigande att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser

1993/94 :RR4

Bilaga 1

Bemyndigandeskulden beräknas av Rymdstyrelsen i anslagsframställ-
ningen 1992 vara ca 2,3 miljarder kronor vid ingången av budgetåret
1993/94. Enligt Rymdstyrelsen sträcker sig åtagandena fram till budget-
året 1997/98. Bemyndigandeskuldens storlek redovisades senast för
riksdagen i proposition 1989/90:90 däremot redogjordes inte för hur
långt fram skulden sträckte sig eller hur belastningen var för respekti-
ve budgetår.

5 Har målen för verksamheten uppnåtts?

Näringspolitiska mål

De näringspolitiska målen för rymdverksamheten har i forskningspro-
positionen (prop. 1992/93:170) sammanfattats i följande punkter:

- konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att

utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster,

-teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter även
utanför rymdindustrin,

-europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv
partner i det europeiska industrisamarbetet,

-regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunare-
gionen

I tidigare propositionstexter (prop. 1989/90:90) har även angetts att
kretsen rymdföretag bör breddas.

Konkurrenskraftig industri

Den svenska rymdverksamheten domineras av det europeiska rymd-
samarbetet i ESA. Det finns flera faktorer i ESA:s sätt att fungera som
kan begränsa förutsättningarna att få en konkurrenskraftig industri. En
sådan faktor är det system som tillämpas vid ESA:s upphandlingar och
som innebär att industrin i varje deltagande land tilldelas kontrakt
som är direkt proportionella till de nationella medel som ställs till
ESA:s förfogande, den s.k. industrireturen. Det kan innebära en kon-
flikt att ESA i sin upphandling skall upphandla varor och tjänster till
lägsta pris och samtidigt tillse att varje medlemsland tilldelas beställ-
ningar för ett visst belopp. Eftersom varje land noga bevakar sin
industriretur blir följden att kravet på lägsta pris måste stå tillbaka. 23

Trycket på den mycket specialiserade rymdindustrin att vara kostnads-

effektiv kan således bli mindre. En annan faktor som motverkar
industrins möjligheter att bli konkurrenskraftig är att större delen av
den globala rymdverksamheten har präglats av politiska mål, i ESA:s
fall en målsättning att skapa en oberoende europeisk rymdkapacitet.
Detta har inneburit att rymdindustrin i väsentliga avseenden liknar
försvarsindustrin där statlig upphandling också betonar teknikfram-
drivning och tekniska prestanda varvid kostnadshänsyn, som vanligen
präglar öppna kommersiella marknader, oftast blir underordnade. Det-
ta kan till en del även sägas gälla för ESA:s projekt.

Den brist på anpassningsförmåga och konkurrenskraft som blir
följden av att marknaden är skyddad på detta sätt har för svensk del
bl.a. gett sig till känna vid t.ex. upphandlingen i samband med Freja-
projektet. Den mycket snäva budget som detta projekt hade innebar att
svenska företag som vanligen levererar till ESA-projekt konkurrerades
ut av andra leverantörer.

Det näringspolitiska målet om konkurrenskraft antas gälla konkur-
renskraft inom en öppen marknad.

Det beroende som de svenska rymdföretagen har av ESA-marknaden
innebär att de har en inriktning mot en i viss utsträckning skyddad
marknad. Ett sådant beroende ger sämre förutsättningar att framgångs-
rikt konkurrera på andra, öppna marknader.

Regeringen har i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170), i
samband med den fördjupade prövningen av Rymdstyrelsens verksam-
het, fastställt vilka resultatmått som skall gälla för rymdverksamheten.
Som ett mått på industrins konkurrenskraft anges att rymdindustrins
bruttomarginal skall tillämpas. Eurofutures enkät bland företag inom
rymdindustrin visar att rymdindustrin hade en låg lönsamhet under
perioden 1987—1991. Medianföretaget har redovisat en bruttomarginal
på 0—2 procent utom år 1988 då den var 3—6 procent. Den ökade
lönsamheten 1988 var troligen hänförlig till Tele-X- projektet. Med en
så låg bruttomarginal är det tveksamt om lönsamheten för denna
grupp av företag har varit positiv under perioden.

Teknikspridning

Eftersom företagen bedrivit verksamhet under en relativt lång period,
ca 20 år, så bör de eventuella spridningseffekter som kan finnas nu ha
framträtt och vara möjliga att mäta. Den marknad som företagen är
verksamma inom är huvudsakligen styrd av politiska beslut. Den
öppna kommersiella marknaden är liten. Lönsamheten inom bran-
schen är låg om ens positiv. De näringspolitiska motiven för att under
dessa förutsättningar ställa resurser till förfogande kan då vara de
positiva effekter satsningar inom rymdverksamhet har för övrig indust-
ri. I budgetpropositionen 1990 (prop. 1990/91:100, bil. 14) sägs också
att den svenska rymdverksamheten spelar en viktig industripolitisk
roll. Den främjar högte k no logisk forskning och utveckling och ger en
kompetenshöjning utanför den egentliga rymdverksamheten. I sam-
band med näringsutskottets behandling av rymdverksamheten inför
den kommande fyraårsperioden, 1986/87—1989/90, påpekar utskottet

1993/94 :RR4

Bilaga 1

att regeringen med uppmärksamhet bör följa utvecklingen med hänsyn
till rymdteknologins stora betydelse för landets industriella utveckling
(bet. 1985/86:NU21). Även i forskningspropositionen (prop. 1992/93:
170) anges att teknikspridning utanför rymdindustrin är ett mål för
den statliga rymdverksamheten. Ett grundläggande antagande av stats-
makterna beträffande rymdverksamhet är således att verksamheten
genererar omfattande och betydelsefulla effekter för övrig industri.

Konsultstudie över spridningseffekter

Professor Jon Sigurdson har på uppdrag av Riksdagens revisorer gjort
en kartläggning av spridningseffekterna från den svenska rymdverk-
samheten. De spridningseffekter som avses är de indirekta näringspoli-
tiska effekter som rymdverksamheten sägs generera. Studien avser
alltså inte effekter från rymdanknuten verksamhet för samhället i form
av förbättrade telekommunikationer och meteorologiska tjänster efter-
som sådana effekter inte utgör motivet för den rymdverksamhet som
nu granskas.

En sammanfattning av rapporten bifogas som bilaga till denna
rapport. I det följande redovisas i korthet delar av rapportens slutsat-
ser.

Utgångspunkten för Sigurdsons arbete har varit att genom direkta
kontakter med viktiga delar av den svenska rymdverksamheten, utnytt-
jande av en stor mängd utvärderingar och internationella utblickar,
kombinerat med besök i några europeiska länder, bedöma spridnings-
effekterna i Sverige.

Den svenska rymdindustrin har i stort sett förblivit begränsad till ett
litet antal företag som genom sammanslagning av två av företagen till
Saab Ericsson Space blivit ännu mera koncentrerad. Användningen av
underleverantörer är relativt begränsad. Det finns uppenbart viktiga
spridningseffekter för de svenska industriföretag som deltar i rymd-
verksamheten. Bland dessa ingår avancerade kunskaper om komplexa
och tillförlitliga system, feltoleranta datorer, kompositmaterial och
andra nya material. En stor del av rymdtekniken är emellertid rymd-
specifik förutom att de långa utvecklingstiderna låser den använda
tekniken på ett tidigt stadium vilket bidrar till att begränsa spridnings-
effekterna utanför rymdindustrin.

Det är möjligt att den teknik som för närvarande kommer till
användning inom stora delar av rymdverksamheten försvårar eller
omöjliggör en spridning. Kostnaden för att skjuta upp satelliter har
ännu inte minskat radikalt och satelliter är fortfarande en av de mest
hantverksmässiga och personalintensiva industriprodukter som finns.
Satelliter måste tillverkas i långa serier och delsystemen måste standar-
diseras för att komma upp i samma serielängder som existerar inom
flygindustrin. Innan detta sker är sannolikt spridningseffekterna be-
gränsade.

Alla undersökningar, som varit tillgängliga, visar att spridningseffek-
terna utanför den egentliga rymdsektorn är begränsade — om man ser
till de näringspolitiska målen. ESA hävdar i en studie de tagit fram om

1993/94 :RR4

Bilaga 1

kontraktens indirekta ekonomiska effekter att multiplikatoreffekten är
mycket hög. I sammanräkningen har därvid stor vikt lagts vid företa-
gens förmåga att bibehålla en kritisk massa och framgångsrikt delta i
den fortsatta konkurrensen om ESA-projekt. Räknas dessa effekter
bort blir resultatet mera anspråkslöst. Sigurdsons genomgång har inte
kunna finna att situationen skulle vara annorlunda i Sverige. Även två
av de senaste undersökningarna i Tyskland antyder klart att spridnings-
effekterna är mycket begränsade.

Vad gäller prioriteringen mellan internationell eller nationell rymd-
verksamhet i syfte att uppnå största möjliga spridningseffekt finns inte
alltid en sådan valmöjlighet. Vissa slag av rymdprojekt och viss rymd-
forskning kan bara bedrivas i stora internationella organisationer var-
för det sällan finns en möjlighet till val mellan att delta i ESA-projekt
eller att driva en nationell verksamhet. En slutsats i rapporten är att
direkt eller indirekt (via ESA) skattefinansierade projekt inte kan
motiveras utifrån omfattningen av industriella spridningseffekter eller
att svensk rymdindustri i sig skall existera i Sverige, såvida inte
resultatet av en sådan satsning blir en omfattande kommersiell verk-
samhet liknande de som uppstått i Norge. Genomgången visar att
spridningseffekterna har ett begränsat värde så länge det inte existerar
kommersiella marknader och rymdteknologin industrialiseras.

Europasamverkan

Regeringen anger i propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, bet.
1989/90:NU40) att majoriteten av ESA:s (European Space Agency)
medlemsländer tillhör EG. Dessa stater har vid flera tillfällen under-
strukit att besluten på ministernivå om ESA:s infrastrukturprogram
innebär en solidarisk europeisk uppslutning kring det långsiktiga
målet att bygga upp en oberoende rymdkapacitet för framtida använd-
ning. Solidariteten förutsätter således ett deltagande i dessa projekt.
Detta har vägt tungt vid regeringens ställningstagande till det svenska
rymdprogrammets utveckling.

I propositionen om forskning för kunskap och framsteg (1992/93:
170) har regeringen i den fördjupade prövningen av Rymdstyrelsens
verksamhet angett att ett av de näringspolitiska målen skall vara att
åstadkomma Europasamverkan. Detta innebär att Sverige skall vara en
attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet. Regeringen kon-
staterar vidare att det europeiska samarbetet inom ramen för ESA är
ett exempel på effektivt europeiskt samarbete.

Regionutveckling

Kirunas fördelaktiga geografiska läge för satellitkommunikation har
framgångsrikt exploaterats. Närmare 40 procent av den svenska rymd-
verksamheten är i dag lokaliserad till Kiruna. Denna utveckling har
börjat med forskning, fortsatt med uppskjutning av sondraketer, mot-
tagning av satellitdata och bearbetning av satellitdata för fjärranalys
och annan bearbetning.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Jon Sigurdson har i sin rapport uppmärksammat att utvecklingen av
datareläsatelliter kan komma att urholka den geografiska fördel som
nordliga orter som Kiruna har för att följa och kontrollera satelliter.
Utvecklingen av datareläsatelliter har sitt ursprung i att man vid
bemannade rymdfärder kräver kontinuerlig kontakt med farkosten. Ett
sådant utvecklingsprojekt bedrivs i ESA:s regi i vilket Sverige också
deltar. Rymdbolagets bedömning är att användningen av datareläsateili-
ter i större skala ligger mycket långt i framtiden. Tekniken är mycket
dyr att använda. Den är också mycket tekniskt känslig och kräver
därför sannolikt även en viss dubblering i form av markstationer.

Vidare kan Kirunas position komma att hotas av att Norge, som
sedan 1987 är fullvärdig medlem av ESA, erbjuder alternativa attrakti-
va lokaliseringar i Nordnorge både för mottagning av satellitdata och
för uppskjutning av raketer.

Forskningspolitiska mål

I Rymdstyrelsens fördjupade anslagsframställning för budgetåren
1993/94—1995/96 lämnas följande redogörelse för de forskningspolitis-
ka målen inom rymdområdet: För rymdforskning gäller samma mål
som för all grundforskning: ett systematiskt och metodiskt sökande
efter ny kunskap och nya idéer utan sikte på någon bestämd tillämp-
ning. Grundforskning syftar till att ge bidrag till den vetenskapliga
kunskapsmassan inom ett visst område och vidga gränserna för vårt
vetande.

I propositionen om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet
(prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21) anges att ett specifikt mål för
rymdforskningen är att ge svenska forskare möjlighet att utnyttja de
speciella förhållanden som råder i rymden för t.ex. observation av
jorden och universum och för forskning i nära tyngdlöshet.

Den fördjupade prövningen av Rymdstyrelsens verksamhet har inte
givit regeringen anledning att föreslå någon ändrad inriktning eller
omfattning av det europeiska rymdsamarbetet (prop. 1992/93:170).
Beträffande anslaget till nationell rymdforskning föreslår regeringen i
propositionen en viss ökning av resurserna. Ökningen skall fördelas av
Rymdstyrelsen som är lämpad att bedöma kvalitet och relevans.

Anslaget till nationell rymdforskning beräknas i propositionen till
41,9 miljoner kronor och anslaget till europeisk forskningssamverkan
beräknas till 80 miljoner kronor.

I granskningen har rymdforskningen studerats relativt översiktligt.

1993/94:RR4

Bilaga 1

6 Rymdverksamheten i Norge och Kanada

Norges rymdverksamhet

Mål för verksamheten

Professor Jon Sigurdson har på revisorernas uppdrag utarbetat en
rapport om rymdverksamheten i Norge. Följande avsnitt är en sam-
manfattning av rapporten.

I Norges långtidsplan för rymdverksamheten (NRS-rapport (93)XX,
Oslo, mars 1993) deklareras att Norge har större nytta av rymdverk-
samheten än de flesta andra länder. Norges geografi och verksamhet
till havs medför stora behov av kommunikation, navigation och jord-
observationer vilket i ökande grad kan tillgodoses av satellitbaserade
system. Satelliter är ett nödvändigt hjälpmedel för att tillfredsställa
ökande krav på detaljerad och omfattande miljöövervakning. De
nämnda användarbehoven sägs i rapporten främja utveckling och
leveranser av högteknologiska produkter och tjänster. En nationell
satsning på rymdverksamheten skapar möjligheter att utnyttja resulta-
ten för industriell tillväxt och uppbyggnad av den nationella infra-
strukturen, vilket i sin tur ger ekonomisk expansion och sysselsättning.
Rymdverksamheten har också betydelse för forskningen och är ett
medel för att uppnå utrikespolitiska mål.

Med utgångspunkt från detta har sex övergripande resultatmål identi-
fierats:

1. Tillväxten för den norska rymdrelaterade verksamheten inom
industri och tjänster skall vara minst 15 procent — på inhemska och
internationella marknader.

2. Rymdverksamheten skall ha omfattande spridningseffekter även
utanför den egentliga rymdverksamheten.

3. Norge skall uppnå starka internationella positioner inom priorite-
rade industriområden.

4. Rymdverksamheten skall etablera kostnadseffektiva system som
tillgodoser nationella användarbehov.

5. Norge skall uppnå en stark internationell ställning inom de
grundforskningsområden som prioriteras.

6. Norge skall spela en ledande roll i Europa för den markbaserade
infrastruktur där landet har geografiska eller andra fördelar.

Målen och deras utformning är starkt knuten till användarintressen
och präglas av Norges geografiska förutsättningar och det stora inslaget
av sjöfart och olja i landets ekonomi.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Den statliga organisationen

Den centrala myndigheten för den norska rymdverksamheten är Norsk
Romsenter (NRS). NRS bildades 1987 i samband med att Norge
inträdde som fullvärdig medlem i ESA.

NRS har tre uppgifter.

-att utforma och leda deltagandet i ESA-verksamheten och utforma
och tillämpa den norska industripolitiken på området,

-att utgöra ett stöd för rymdforskningen,

-att utveckla jordresursobservationer för praktiska tillämpningar.

Den norska rymdindustrin

Den norska rymdindustrin, i vid bemärkelse, omsatte ca NOK 1 900
miljoner år 1992. I detta är såväl varor som tjänster inkluderade. En
stor del av tjänsterna utgörs av teletjänster där Televerket dominerar.

Omkring 75 procent av all rymdverksamhet är koncentrerad till ca
fem företag. Därutöver finns ett stort antal företag som utgör den så
s.k. undervegetationen.

NRS använder sig av ett s.k. följdprogram, som påminner om det
svenska industriutvecklingsprogrammet, för att stödja utvecklingen hos
rymdindustrin och hos användarna. Från programmet ges också bidrag
till bilateralt samarbete. Följdprogrammet är för närvarande ca NOK
25 miljoner per år.

Resurstilldelning

Anslagen för den statliga rymdverksamheten är för budgetåret 1992/93
totalt ca NOK 244 miljoner. Av detta går huvuddelen ca NOK 190
miljoner till deltagandet i ESA. För det nationella programmet har
avsatts ca NOK 40 miljoner och för forskning ca NOK 14 miljoner.

Utvärderingar inom området

Norsk Romsenter lät under 1992 genomföra en utvärdering av rymd-
verksamhetens spridning inom norsk industri. I rapporten sägs att det
inte varit möjligt för Norge att ta steget in på rymdverksamheten utan
att delta i ESA-samarbetet. ESA-samarbetet har haft ekonomiska effek-
ter inom tre områden:

-direkta företagsekonomiska effekter,

-samhällsekonomiska effekter,

- indirekta företagsekonomiska effekter.

Den norska studien kommer fram till att spridningseffekten uppgår till
2,4. Detta innebär att gruppen norska företag som Sr ESA-kontrakt
har haft en ESA-genererad försäljning på 140 procent i genomsnitt
förutom direkta ESA-kontrakt och uppföljningsanslag.

Avslutningsvis konstateras att 370 arbetstillfällen skapats inom norsk
rymdindustri varav 175 st. är en konsekvens av spridningseffekterna.
Företagen uppger att de kommer att skapa ytterligare 120 arbetsplatser
under de närmaste åren som en följd av ytterligare spridningseffekter.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Den norska studien kan kritiseras på delvis samma grunder som den
stora studie av indirekta effekter som ESA lät genomföra i slutet av
1980-talet. För det första beräknas resurserna, dvs. kostnaderna, för en
kortare period än vad som gäller för spridningseffekterna. För det
andra låter man företagen själva värdera spridningseffekterna. En
ytterligare invändning är att en expansiv fas ger höga värden för
spridningseffekter. Under en följd av år har ESA:s budget expanderat
och det norska deltagandet har expanderat ännu mycket snabbare. De
nämnda faktorerna har sannolikt lett till en övervärdering av de
långsiktiga spridningseffekterna — såvida inte en fortsatt dynamik kan
åstadkommas utanför den skattefinansierade rymdverksamheten.

Utvecklingstendenser

Norsk Romsenter har satt upp som mål att den rymdrelaterade verk-
samheten skall växa med 15 procent per år, åtminstone fram till år
2000. Detta innebär att expansionen nästan uteslutande måste ske
utanför ESA och direkta nationella rymdprojekt. I den tidigare refere-
rade utvärderingen antyds att stora delar av norskt näringsliv inte har
samma strategi och vision, om man ser till de enskilda företagen. För
att lyckas måste därför NRS och andra berörda organ bedriva en
mycket aktiv näringspolitik.

Norge är ur ekonomisk synpunkt ett litet land och NRS hävdar att
det är nödvändigt att kompensera sig genom att åstadkomma ett nära
samarbete mellan olika aktörer inom rymdverksamheten. Därför ser
man positivt på ett närmare samarbete med Sverige.

Sammanfattningsvis kan sägas att de stora norska ambitionerna
kräver en aktiv näringspolitik som inte enbart är inriktad på att främja
rymdverksamheten utan också att aktivt påverka industristrukturen
och kopplingarna mellan näringsliv och forskningsinstitutioner. Där-
till är det helt nödvändigt att användarintressena tar aktiv del i
verksamheten.

Både Norge och Sverige har en omfattande rymdverksamhet längst i
norr. Denna verksamhet som både avser uppskjutning och datamottag-
ning skapar såväl konkurrens som förutsättningar för samarbete.

ESA har i Salmijärvi nära Kiruna byggt en stor station för mottag-
ning av data från radarsatelliten ERS-1. Norge har i Tromsö investerat
ca NOK 50 miljoner i en mottagningsstation, också för ERS-1. Denna
hade, före Sovjetunionens sammanbrott, ett säkerhetspolitiskt motiv
men också ett nationellt intresse med hänsyn till den stora kontinen-
talsockel som Norge ständigt måste övervaka. Sedan 1991 pågår diskus-
sioner mellan Norge och Sverige att delvis samordna sina rymdintres-
sen i norr. Det mest intressanta projektet är Polar Satellite Service som
skulle erbjuda egna forskare och från världen i övrigt att skjuta upp
minisatelliter från Tromsö. De olika stationerna i Norge, Sverige och
möjligen Finland skulle därefter samarbeta för mottagning av satellit-
data. Detta motiveras av det ökade intresset för småsatelliter som är
billigare och har kortare byggtid.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Rymdverksamheten i Kanada

Mål för verksamheten

Sveriges tekniska attaché i Washington, Svante Lundin, har på reviso-
rernas uppdrag sammanställt en rapport om den kanadensiska rymd-
verksamheten. Följande avsnitt är ett sammandrag av rapporten.

De övergripande strategiska målen för Kanadas rymdprogram är

-att försäkra sig om att rymdteknologins möjligheter till praktiska
tillämpningar för kanadensiska behov tillgodoses och till fullo ut-
vecklas,

-att stimulera utvecklingen av en konkurrenskraftig industri,

-att tillförsäkra Kanada en ledande ställning i den världsomfattande
utforskningen av rymden.

Rymdaktiviteterna avser att tillgodose vitala kanadensiska behov inom
områden som

- Telekommunikation

-Vetenskaplig forskning

- Miljöövervakning

- Naturresursernas användning

Den statliga organisationen

De federala rymdprogrammen har samlats hos Canadian Space Agency
(CSA). CSA har huvudansvaret för huvuddelen av Kanadas rymdpro-
gram och leder större rymdrelaterade aktiviteter i Kanada. Vissa an-
vändarorienterade program leds av andra federala myndigheter.

CSA har ansvar för över 80 procent av den statliga rymdbudgeten.
Enligt Canadian Space Agency Act från 1990 har Canadian Space
Agency till uppgift att

-främja ett fredligt utnyttjande av rymden,

- befrämja kunskaperna om rymden genom forskning,

-bevaka att rymdforskning och rymdteknologi blir till samhällelig
och ekonomisk nytta för den kanadensiska befolkningen.

CSA har även till uppgift att se till att de federala rymdkontrakten
fördelas regionalt enligt en viss fördelningsmall.

Inom CSA finns en särskild kommitté som ansvarar för utvärdering
och uppföljning av rymdverksamheten.

Kanadas rymdindustri

CSA uppger att Kanadas rymdindustri är världens sjunde i storlek,
mätt i intäkter.

Försäljningen för 1990 uppgick till CAD 350 miljoner varav 45
procent härrör från export. Cirka 75 procent av exporten gick till
USA. Antalet anställda var ungefär 3 000 personer. De nästan 100
företagen som ingår i den kanadensiska rymdindustrin producerar

1993/94:RR4

Bilaga 1

såväl varor som tjänster. Det existerar en kommersiell marknad i
Kanada för rymdtjänster och de varor som produceras är världsledande
inom sina områden.

Kanada har en stark position inom rymdrobotsystem. Kanadas ut-
veckling av robotsystem har också användningsområden på jorden,
exempelvis inom gruvor och med kärnbränslehantering. Ett särskilt
program skall stimulera teknologiöverföring på detta område.

Resurstilldelning

Det nuvarande rymdprogrammet har en planerad total kostnadsram på
CAD 3,7 miljarder för tolvårsperioden fram till år 2000. Av detta
disponerar CSA CAD 3 miljarder medan resterande CAD 0,7 miljar-
der disponeras av andra departement och till största delen Försvarsde-
partementet. Resurserna är som störst under åren 1993 och 1994 då de
årliga anslagen uppgår till närmare CAD 500 miljoner.

Nationella och internationella program

Kanadas rymdprogram har sedan länge starka band till NASA. CSA:s
största enskilda projekt är deltagandet i den internationella rymdstatio-
nen Freedom. Detta projekt leds av NASA som också svarar för 72
procent av projektets kostnader på ca CAD 40 miljarder. Övriga
finansiärer är ESA med 12,5 procent, Japan 12,5 procent och Kanada
3 procent (dvs. CAD 1,25 miljarder).

Kanada bidrar bl.a. med utveckling och drift av ett robotsystem,
MSS, som ingår i rymdsstationen. Robotsystemet utför visst underhålls-
arbete och hanterar nyttolaster på stationen. Kanadas investeringar i
MSS och användningen av rymdstationen beräknas generera mer än
CAD 5 miljarder i intäkter och sysselsättning för 80 000 årsarbetskraf-
ter.

Kanada är även associerad medlem av ESA. Bidragen till ESA
beräknas under perioden 1990/91 — 1994/95 uppgå till CAD 135 miljo-
ner.

Sedan 1989 har Kanada ett avtal med Ryssland om rymdsamarbete.
Japan, Sverige, Norge, Frankrike och Brasilien är andra länder som
Kanada samarbetar med inom rymdområdet.

Hur stor andel som satsas på internationellt samarbete är inte lätt att
beräkna. Om man ser Radarsat som ett nationellt projekt kan man
göra en grov uppskattning av de internationella projektens budgetan-
del av Kanadas rymdprogram till ca 55 — 60 procent.

Av CSA:s budget torde motsvarande siffra vara 70—75 procent.

Forskningsprogram

För att tillföra resurser för FoU inom rymdteknologi skapades 1990 en
Space Technology Fund inom CSA. Den är avsedd att stödja CSA:s
strävan att bygga upp en stark rymdkompetens över hela landet och i
olika institutioner. Fonden tilldelades CAD 14,5 miljoner för de första
fem åren.

1993/94:RR4

Bilaga 1

Dessutom har en speciell fond inrättats, Space Feasibility Fund, på
CAD 7 miljoner för gemensamma förstudier mellan industri och
myndigheter av nya rymdprojekt.

Institute for Space and Terrestial Science och Canadian Network for
Space Research är konsortier mellan universitet, företag och regionala
myndigheter som ger stöd till universitetens rymdforskningsprogram.

Fig. 5. Fördelningen av Kanadas rymdbudget CAD 3,7 miljarder För
perioden fram till år 2000

1993/94:RR4

Bilaga 1

13%

Rymdforskning

Astronauter

Andra program

20%
Försvarsdep mfl

Framtida satsningar

CSA kommer att titta på nya projekt för att möta den ökande
efterfrågan på plattformar i rymden som har till uppgift att täcka
behov som finns på jorden. CSA kommer också att studera Kanadas
roll i det pågående internationella företaget att utforska rymden.

Flera expertgrupper med deltagare från såväl myndigheter, industri
som högskolor har fått till uppgift att försöka nå ut bortom den
nuvarande kretsen av rymdintressenter till den industri och de högsko-
lor som för närvarande inte är engagerade i rymdprogrammet men
som har expertkunskap som kan utnyttjas och byggas vidare på.
Grupperna skall söka projekt och idéer som har hög vetenskaplig
kvalité, som täcker dokumenterade nationella behov och som kan
generera ekonomisk utveckling och arbetstillfällen för Kanada.

7 Sammanfattande slutsatser

En huvudfråga för revisorernas granskning har varit om insatserna för
rymdverksamhet kan motiveras av utfallet. Eftersom motiven för verk-
samheten till stor del kan sägas vara näringspolitiska, har granskningen
inriktats på frågan om de näringspolitiska målen uppfyllts. Av särskild
vikt har då målet om rymdverksamhetens spridningseffekter varit. De
spridningseffekter som avses är de indirekta effekterna av tekniksprid-
ning till företag utanför rymdindustrin.

De ursprungliga motiven för verksamheten var forskningspolitiska.
Senare har de näringspolitiska motiven kommit att dominera. Ytterli-
gare motiv och mål för verksamheten har också tillkommit. Någon
förutsättningslös prövning eller analys av verksamhetens motiv och
inriktning har inte presenterats för riksdagen. Enligt revisorernas
mening är en konsekvens av detta att den bild av rymdverksamheten
som presenteras för riksdagen är oklar och svår att bedöma.

Verksamhetens målsättning

Enligt revisorernas mening saknas belägg för att tjugo års statligt stöd
till rymdverksamhet givit de näringspolitiska resultat som statsmakter-
na väntat sig, förutom vad gäller att skapa en framgångsrik och
livskraftig verksamhet i Kirunaområdet. Rymdverksamheten har i stort
sett förblivit begränsad till ett litet antal företag. Några mer betydande
spridningseffekter till övrig industri har inte kunnat påvisas. Ett skäl
för detta är att den teknologi som utvecklats är specifik för rymdtill-
lämpningar och att det är tveksamt om den kan användas i annan
industriell verksamhet. Efter tjugo år är det samma företag som är
verksamma inom området som vid starten. Den andel av rymdföreta-
gens marknad som utgörs av politiskt styrd upphandling ökade från 69
procent 1987 till 72 procent 1991. De dominerande företagen är
således beroende av en skyddad statligt finansierad marknad. Det finns
inga tendenser som tyder på att detta beroende kan komma att minska.

Det tillgängliga utvärderingsmaterialet tyder enligt professor Jon
Sigurdson på att det existerar indirekta effekter för de företag som
deltar i rymdverksamheten. En stor del av effekterna klassificeras
emellertid, bl.a. enligt en undersökning som genomförts av ESA, som
en kapacitet att bibehålla en kritisk teknisk/industriell kapacitet inom
företagen och en fortsatt förmåga att framgångsrikt konkurrera om
statligt finansierade rymdkontrakt. För Sveriges del skulle det alltså
medföra att det finns en industriell kapacitet att fortsätta rymdindust-
riell verksamhet — inom vissa nischer. Möjligheterna till kommersiell
finansiering av en sådan verksamhet bedöms som relativt begränsade.
Resursinsatserna till verksamheten är omfattande, för närvarande drygt
600 miljoner kronor årligen. Det statliga stödet per arbetstillfälle i
rymdanknuten industri utgör, om endast de näringspolitiskt motivera-
de anslagen tas med i beräkningen, drygt 600 000 kronor årligen. Som

1993/94:RR4

Bilaga 1

en jämförelse kan nämnas att i de gällande riktlinjerna för det regio-
nalpolitiska stödet anges 200 000 kronor som ett övre stödbelopp per
nytt arbetstillfälle.

För en fortsatt statlig satsning på rymdverksamhet kan knappast i så
hög grad som hittills de näringspolitiska motiven vara bärande. Vid
sidan av forskningspolitiska och regionalpolitiska motiv för dessa sats-
ningar är då troligen Europapolitiska skäl avgörande för bl.a. deltagan-
det i ESA- samarbetet.

Det nuvarande svenska rymdengagemanget har emellertid ett värde
som en kollektiv nyttighet eftersom det utgör en plattform, eller
inträdesbiljett, för framtida initiativ och verksamheter. Det torde också
underlätta möjligheterna för Sverige att tillgodogöra sig internationella
satsningar på området och ge möjlighet till praktiska tillämpningar
som global miljöövervakning, väderprognoser och telekommunikation
över stora avstånd. Användningen av rymden förutsätter ett långsiktigt
teknologiskt utvecklingsarbete. Sveriges omfattande internationella
samarbete har gjort det möjligt för företag och forskare att delta i detta
utvecklingsarbete.

Uppföljning och utvärdering

En iakttagelse i samband med granskningen har varit att en konse-
kvent uppföljning och utvärdering saknas inom detta område. En
orsak kan vara den oklara målsättningen för den samlade rymdanknut-
na verksamheten vilket kan försvåra en samlad bedömning av verk-
samhetsområdet. Revisorerna anser att redovisningen till riksdagen
inte heller varit tillfredsställande.

Den fördjupade prövningen av Rymdstyrelsens verksamhet som
redovisas i forskningspropositionen kan inte ses som en samlad analys
av rymdverksamheten. De mål som ställs upp i propositionen täcker
endast den verksamhet som bedrivs inom Näringsdepartementets verk-
samhetsområde. Regeringen har antagit Rymdstyrelsens förslag till
målformulering som bygger på ESA:s konvention och formuleringar
ur tidigare års propositioner. Regeringen konstaterar att detta är ett bra
och relevant underlag för beslut om inriktning av den svenska rymd-
verksamheten under budgetåren 1993/94—1995/96. Den framtidsanalys
som regeringen givit Rymdstyrelsen i uppdrag att redovisa har inte alls
behandlats i propositionen.

Liknande tankar förs fram i en fransk utvärderingsrapport som
refereras av Jon Sigurdson. Där sägs att det finns tre skäl för en stat
eller en grupp av stater att intressera sig för rymden: 1. politiska och
strategiska som också kan inkludera ett prestigeelement; 2. kommersi-
ella skäl och 3. att tillgodose samhälleliga behov som också inkluderar
stödet för den vetenskapliga forskningen. Svårigheten i att utforma en
rymdpolitik ligger i att finna en balans mellan de tre målen. En annan

1993/94:RR4

Bilaga 1

slutsats i rapporten är att det är absolut nödvändigt att välja rymdupp-
dragen med utgångspunkt från användarbehoven och från de veten-
skapliga och politiska målen. Rymdverksamheten far inte vara en
funktion av den tekniska utvecklingen och därmed bli ett mål i sig.

Revisorerna noterar att rymdverksamheten i Norge och Kanada i
större utsträckning styrs av användarintressen. En ökad användarin-
riktning av rymdverksamheten i Sverige har hittills inte förts fram i
regeringens analys av verksamhetsområdet.

Rymdverksamheten världen över står, enligt ett flertal bedömare,
inför en snabb utveckling och stora förändringar. Revisorerna vill för
sin del framhålla att det är väsentligt att Sverige har en klart utvecklad
målsättning för sin rymdverksamhet för att kunna delta och dra nytta
av sina satsningar.

Revisorerna anser att hela den rymdanknutna verksamheten bör bli
föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn av syften,
inriktning, resultat och framtidsanalys.

Bemyndiganden att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser

De framtida ekonomiska åtaganden som gjorts inom rymdområdet,
den s.k. bemyndigandeskulden, beräknas av Rymdstyrelsen i anslags-
framställningen 1992 vara ca 2,3 miljarder kronor vid ingången av
budgetåret 1993/94. Enligt Rymdstyrelsen sträcker sig åtagandena fram
till budgetåret 1997/98. Bemyndigandeskuldens storlek redovisades se-
nast för riksdagen i prop. 1989/90:90. Däremot redogjordes inte för
hur långt fram skulden sträckte sig eller hur belastningen var för
respektive budgetår.

Revisorerna anser att de långsiktiga ekonomiska åtaganden som görs
inom det internationella rymdsamarbetet bör redovisas årligen för
riksdagen. Redovisningen bör visa skuldens fördelning över de budget-
år den omfattar.

1993/94: RR4

Bilaga 1

Sammanfattning av remissyttranden över
rapport 1992/93:4 om den svenska
rymdverksamheten

Yttranden har avgetts av Rymdstyrelsen, Teknikvetenskapliga forsk-
ningsrådet (TFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), Svenska Rymd AB, Saab Ericsson
Space AB och Volvo Flygmotor. Även Länsstyrelsen i Norrbottens län
har yttrat sig över rapporten.

Utrikesdepartementet, Kommunikationsdepartementet, Utbildnings-
departementet, Näringsdepartementet, Miljö- och naturresursdeparte-
mentet, Industriens Utredningsinstitut och Norsk Romsenter har be-
retts tillfälle att yttra sig över rapporten men ej svarat.

Rymdstyrelsen delar bedömningen i rapporten rörande verksamhe-
tens långsiktiga och internationella karaktär med flera övergripande
mål som samverkar med varandra. I linje härmed ser Rymdstyrelsen
också som ett grundläggande åtagande att balansera dessa olika mål
samt uthålligt och konsekvent verka för dem i ett längre perspektiv.

Mot bakgrund av detta anser Rymdstyrelsen att det är olyckligt att
huvudvikten i rapporten ändå läggs vid enbart en delaspekt av närings-
politiken, nämligen spridningseffekter. Studiet av spridningseffekterna
har i sin tur begränsats till de indirekta effekterna av teknikspridning
till företag utanför rymdindustrin.

Rymdstyrelsen hänvisar till den mål- och resultatanalys som lämna-
des in till Näringsdepartementet 1992 där Rymdstyrelsen föreslog att
det övergripande målet för verksamheten skulle vara "att bidra till
utvecklingen av svensk rymdforskning och näringsverksamhet till
högsta internationella nivå". Härunder formulerades de forskningspoli-
tiska och näringspolitiska målen, varvid de näringspolitiska målen
sorterades under fyra rubriker, konkurrenskraft, näringspolitiska effek-
ter, Europasamarbete och regionutveckling.

Regeringen behandlade Rymdstyrelsens förslag till mål- och resultat-
analys i propositionen om Forskning för kunskap och framsteg
(1992/93:170). Riksdagen fattade beslut om målstruktur, inriktning och
resurstilldelning i enlighet med regeringens förslag (NU30, rskr. 399).

Att flera övergripande mål interagerar, vilket är utmärkande för
rymdverksamheten, kommer i skymundan genom det begränsade per-
spektiv som revisorerna anlägger i rapporten.

Sysselsättning

När det gäller sysselsättningskriteriet anför Rymdstyrelsen bl.a. att
revisorernas betraktelsesätt är felaktigt och missvisande för rymdverk-
samheten. Innebörden av revisorernas ansats blir att verksamhetens
kärna med resultat från forskning och i form av rymdprodukter och
— tjänster lämnas helt utan avseende. Styrande för rymdverksamheten

1993/94 :RR4

Bilaga 2

har från begynnelsen varit behovet att tillhandahålla de verktyg i form
av satelliter, rymdsonder och tillhörande markanläggningar som fors-
kare och andra användare behöver för sin verksamhet.

Långsiktighet i verksamheten

Den vid en traditionell jämförelse låga avkastningen inom rymdindust-
rin ser Rymdstyrelsen som ett uttryck för långsiktigheten i industrins
engagemang. Ett annat uttryck för detta är att omfattande investeringar
gjorts i anläggningar, utrustning och kompetensutveckling. Rymdin-
dustrin har vid jämförelse med annan industri påfallande kvalificerad
personal engagerad i verksamheten. Flera företag har ett fruktbart
samarbete med universitet och högskolor, vilket bidrar till att höja
kompetensen och sprida rymdtekniskt kunnande.

Jämförelse med andra länder

Rymdstyrelsen vill framhålla att förutsättningarna i form av bl.a.
kompetens och behov varierar starkt mellan olika länder. Norge är
t.ex. en stor sjöfartsnation med ett naturligt behov av fartygskommuni-
kation. Rymdstyrelsen ställer sig frågande till uppgifterna om den
kanadensiska rymdindustrin som förefaller missuppfattade. Det kana-
densiska samarbetet med USA om rymdstationen finansieras av den
kanadensiska staten. Exportinkomsterna kan alltså inte betraktas som
intäkter, vilket de framställs som i rapporten.

Användarnas inflytande

Rymdstyrelsen framhåller att den svenska politiken sedan länge har
betonat och utgått från potentiella användarintressen. Rymdstyrelsen
kan inte finna annat än att den användarinriktade svenska satsningen
på fjärranalysområdet givit rik utdelning och i själva verket varit en
mycket framsynt satsning av statsmakterna. Fjärranalysteknik i kombi-
nation med rymdteknik framstår i allt högre grad som oundgängligen
nödvändig för bl.a. global miljöövervakning och övervakning av freds-
bevarande insatser.

Aven ESA:s program utgår från användarkrav som formuleras av de
europeiska användarorganisationerna EUMETSAT (meteorologiska sa-
telliter) och EUTELSAT (telesatelliter) samt den internationella orga-
nisationen för satellitkommunikation med fartyg och andra mobiler,
INMARSAT. Det svenska deltagandet i ESA:s frivilliga program blir
därigenom styrt av kraven från dessa användarorganisationer.

Spridningseffekter

Rymdstyrelsen delar Sigurdsons bedömning att spridningseffekterna
har begränsat värde så länge det inte existerar kommersiella markna-
der och rymdteknologin industrialiseras. Sigurdsons slutsats är att
spridningseffekterna som mål för rymdpolitiken bör tonas ned. Rymd-
styrelsen finner det viktigt att påpeka att svårigheterna att uppnå

1993/94:RR4

Bilaga 2

teknikspridning ingalunda är unika för rymdområdet. Rymdstyrelsen
har verkat för att flera företag erhåller ESA-uppdrag. Ca 40 svenska
företag är aktivt intresserade av ESA-uppdrag och 14 arbetar för
närvarande med sådana uppdrag. Det är dock framför allt inom ramen
för det nationella rymdprogrammet som det är möjligt att engagera
små och medelstora företag i rymdverksamheten. Exempel på detta är
satellitprojekten Freja och Odin där ett 30-tal mindre företag deltar.
Det förtjänar dock starkt poängteras att önskemålet om spridning ej far
leda till att kompetens och uthållighet undergrävs i de mest kvalifice-
rade svenska rymdföretagen.

Det är enligt Rymdstyrelsen viktigt att komma ihåg att Sverige i
dessa sammanhang är för litet att stå fritt i en omvärld med så
betydande aktörer. Sverige deltar genom sin anslutning till ESA i den
internationella utvecklingen på rymdområdet. ESA:s program genom-
går för närvarande en omdaningsprocess som följd av den nämnda
politiska och ekonomiska utvecklingen. ESA erbjuder för överskådlig
framtid den bästa plattformen för att i internationella sammanhang
hävda svenska intressen på rymdområdet.

Uppföljning och utvärdering

Rymdstyrelsen delar inte uppfattningen att en konsekvent uppföljning
och utvärdering saknas inom rymdområdet. Få områden har utretts
och granskats så grundligt som rymdområdet. En omfattande mål- och
resultatanalys har inlämnats till Näringsdepartementet den 31 mars
1992 och en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1993/94—1995/96 lämnades i augusti 1992. Rymdverksamheten befin-
ner sig således precis i början av en treårig redovisnings- och utvärder-
ingsfas. Att i detta skede göra en genomgripande översyn av rymdverk-
samheten anser Rymdstyrelsen inte vara motiverat.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) instämmer i allt väsentligt
i rapporten. Relevansen av de näringspolitiska motiven bör undersö-
kas. TFR noterar speciellt att insatserna gjort en mycket snäv sektor av
industrin konkurrenskraftig men att effekterna därutöver varit mycket
ringa. Således ställer sig TFR bakom revisorernas mening att hela den
rymdanknutna verksamheten bör bli föremål för en förutsättningslös
och genomgripande översyn av syften, inriktning, resultat och fram-
tidsanaiys.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) delar revisorernas förslag
att hela den rymdanknutna verksamheten bör analyseras och utvärde-
ras på samma sätt som andra motsvarande verksamheter. NFR vill
starkt understryka vikten av att hela forskningsverksamheten omfattas
av den analys och utvärdering av den svenska rymdverksamheten som
föreslås i rapporten.

NFR anför vidare att av de drygt 650 miljoner kronor innevarande
budgetår som går till den svenska rymdverksamheten, faller ca 140
miljoner kronor på Utbildningsdepartementet. ESA:s vetenskapliga
program drar ca 70 miljoner kronor av dessa medel medan det
nationella rymdforskningsprogrammet far drygt 40 miljoner kronor.

1993/94:RR4

Bilaga 2

Forskningsverksamheten omfattar ämnesområdena astronomi, rymdfy-
sik, plasmafysik, meteorologi, miljöforskning och mikrogravitation
(biologi, fysiologi och materialforskning). Samtliga dessa områden in-
går i eller gränsar nära till den forskning som stöds av NFR. Flera av
de aktuella forskargrupperna har dessutom stöd både från Rymdstyrel-
sen och NFR.

Eftersom de flesta av de aktuella forskningsprojekten också faller
inom NFR:s ansvarsområde erbjuder sig NFR att utföra utvärderingen
inom forskningsområdet i samråd med Rymdstyrelsen och andra be-
rörda forskningsråd och myndigheter. NFR genomför sedan lång tid
regelbundna utvärderingar av den forskning som rådet stöder. När det
gäller astronomiområdet har kontakt redan tagits med Rymdstyrelsen
om en gemensam utvärdering under 1993/94.

Enligt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ger utredning-
en goda belägg för att förutsättningarna för rymdverksamheten avsevärt
förändrats under senare tid. NUTEK anser att dessa förändringar är så
stora att de i sig är ett tillräckligt skäl för att en förutsättningslös
översyn av rymdverksamheten bör genomföras i enligt med revisorer-
nas rekommendation.

Spridningseffekter

När det gäller värderingen av vilka spridningseffekter rymdverksamhe-
ten i Sverige har haft till andra sektorer finner NUTEK att det
underlag som redovisas knappast medger någon välgrundad bedöm-
ning av hittills uppnådda spridningseffekter och eventuella förutsätt-
ningar för framtida sådana.

Som framhålls i konsultrapporten har ingen systematisk utvärdering
av spridningseffekterna i Sverige gjorts. Detta har inte heller skett i de
andra svenska studier som refereras till i revisorernas respektive kon-
sultens rapport. De slutsatser som dras grundar sig i stället främst på
en översiktlig genomgång av ett antal utvärderingar av rymdverksam-
heten i andra länder. Underförstått är att de observationer som gjorts i
dessa också skulle ha giltighet för rymdverksamheten i Sverige. Även
om så kan vara fallet måste enligt NUTEK:s mening förhållandena i
Sverige undersökas på sina egna meriter innan några slutsatser kan
dras.

Översyn

Det underlag som redovisas i revisorernas rapport lämnar således flera
av de uppställda frågorna obesvarade. Det är emellertid viktigt att de
klarläggs. Av detta och andra skäl som berörs nedan vill, som tidigare
anförts, NUTEK förorda att en översyn av Sveriges engagemang i
rymdverksamhet genomförs.

Uppbyggnaden av rymdverksamheten i Sverige har i mycket hög
grad varit kopplad till den utveckling av rymdverksamheten som ägt
rum internationellt. För närvarande sker en omprövning av rymdsats-
ningarna i flera viktiga länder, bl.a. Tyskland och USA. Även detta
motiverar en samtidig översyn av den svenska rymdverksamheten.

1993/94:RR4

Bilaga 2

NUTEK instämmer i revisorernas bedömning att enbart näringspoli-
tiska motiv inte är tillräckliga som argument för den nivå Näringsde-
partementets stöd till rymdverksamheten i dag har. Skulle andra motiv
såsom regionalpolitiska, "Europapolitiska", miljö- och säkerhetspolitis-
ka motiv också vägas in förändras bilden. När det gäller den regional-
politiska effekten anses rymdsatsningarna ha bidragit till att bredda
näringslivet i Kiruna, vilket bör öka möjligheten att utveckla ett
näringsliv som inte enbart baseras på gruvverksamhet.

Även dessa effekter behöver emellertid belysas noggrannare för att
säkra slutsatser skall kunna dras. En central fråga vid en eventuell
översyn av den svenska rymdverksamheten måste således vara att
granska den nuvarande ansvarsfördelningen mellan olika politikområ-
den i finansieringen av rymdverksamheten.

Inom det näringspolitiska området finns anledning att undersöka
vilka möjligheter som finns för en ännu bättre samordning av det
statliga FoU- stödet till rymdindustrin och det bredare näringspolitiskt
inriktade stöd till FoU som ges via NUTEK och andra kanaler. En
uppgift skulle härvid vara att organisera FoU-stödet så att potentiella
synergieffekter mellan rymdindustrin, annan industri och forsknings-
miljöer vid uppbyggnad av avancerad teknologisk kompetens bättre tas
till vara än i dag.

En fråga av mer principiell karaktär som samtidigt bör behandlas är
om det finns motiv att fortsätta särbehandla rymdindustrin i fråga om
statliga FoU-uppdrag till civil industri. En stor del av rymdverksamhe-
ten har i praktiken karaktären av bidrag till utveckling i ett fatal
företag. En stor del av detta kanaliseras via ESA. Även de bilaterala
samarbetena med Tyskland och Frankrike samt den nationella rymd-
verksamhet som finansieras av Näringsdepartementet kommer nästan
helt företagen till godo. Den totala omfattningen är i storleksordningen
450 miljoner kronor per år varav ca 350 miljoner kronor från ESA.
Detta kan jämföras med att, enligt SCB:s FoU-statistik, det totala civila
statliga stödet till FoU i svenska industriföretag 1991 uppgick till ca
200 miljoner kronor. FoU-finansiering till företag från militära myn-
digheter uppgick samma år till nära 2 miljarder kronor.

Revisorerna pekar på att det system med s.k. industriretur som
tillämpas av ESA kombinerat med tre dominerande svenska rymdföre-
tag i praktiken innebär att konkurrensen om ESA:s beställningar till
de svenska företagen blir obetydlig. Denna konstruktion är olycklig då
den mer eller mindre garanterar ett fåtal företag stora uppdrag över
flera år. Denna fråga bör uppmärksammas och alternativa konstruktio-
ner av industrireturen från ESA prövas vid en översyn av rymdverk-
samheten.

Användarintressen

Telekommunikationer och jordobservationer lyfts av revisorerna fram
som för Sverige särskilt viktiga användningsområden för rymdverksam-
heten och i synnerhet det senare området nämns som ett troligt
framtida tillväxtområde inom rymdverksamheten. Mot denna bak-

1993/94:RR4

Bilaga 2

grund ställer det sig naturligt att vid en eventuell översyn av rymd-
verksamheten särskilt undersöka vilket användarintresse som finns
inom nämnda två områden för en svensk rymdverksamhet och vilka
önskemål som finns angående denna inriktning och organisering.

Det finns också anledning att undersöka i vilken mån företagande
med koppling till rymdverksamheten inom dessa och andra områden
kan stimuleras och särskilt identifiera eventuella hämmande effekter
på företagandet av den nuvarande starka koncentrationen av det statli-
ga stödet till ett fåtal företag i rymdindustrin.

Svenska Rymd AB gör den allmänna noteringen att rapporten inne-
håller en bra genomlysning av svensk och internationell rymdverksam-
het och att granskningen utmynnar i ett flertal relevanta konstateran-
den. Samtidigt är det uppenbart att rapporten har kommit att innehål-
la tillspetsade formuleringar som på ett olyckligt sätt snedvrider in-
trycket. Huvudsyftet med rymdverksamheten är enligt Rymdbolagets
uppfattning inte att skapa arbetstillfällen eller åstadkomma tek-
nikspridning utan att leverera tjänster som efterfrågas av forskare och
av användare inom en rad samhällsområden. Detta synsätt finns även i
rapporten men har tyvärr kommit i bakgrunden. Rymdbolaget kan
därför inte ställa sig bakom rapportens allmänna slutsatser och rekom-
mendationer.

För Rymdbolagets vidkommande har försäljningen av tjänster inom
rymdteknik och fjärranalys kommit att bli mycket framgångsrik. Nu-
mera svarar Rymdbolagets leveranser av sådana tjänster inom det
svenska nationella programmet för en mindre del av verksamheten. De
utländska kunderna har blivit dominerande. Detta har framför allt fått
en gynnsam inverkan på utvecklingen av verksamheten i Kiruna.
Dock påpekar Rymdbolaget att verksamhet och den forskningsverk-
samhet som sedan länge bedrivs i Kiruna har gett effekter på närings-
verksamheten där som går långt utöver vad som nämns i rapporten.
Det finns nu i Kiruna ett fungerande näringsliv inom dataområdet och
inom geografisk informationsbehandling som saknar motsvarighet
inom liknande regioner i Sverige. Möjligheterna till ytterligare utveck-
ling och framför allt till att göra Kiruna till ett internationellt centrum
för miljöövervakning med hjälp av satellitdata ter sig nu som mycket
goda.

Sverige har enligt Rymdbolaget kommit att bli en av de ledande
aktörerna inom området jordobservationer från satellit. Detta förhål-
lande får inte den uppmärksamhet i rapporten som det förtjänar. Att
Rymdbolaget med sitt dotterbolag Satellitbild i Kiruna är ett av värl-
dens främsta företag på en starkt konkurrensutsatt marknad är en
intressant effekt av en statlig insats som väsentligen torde ha grundats
på näringspolitiska motiv. Med tanke på att marknaden här förutses
fortsätta expandera under många år framöver finns det ail anledning
att lyfta fram detta exempel på en lyckosam svensk statlig rymdsats-
ning, som redan i dag har mycket stor betydelse för exempelvis
kartering, miljöövervakning, naturresursinventering och regional pla-
nering.

1993/94:RR4

Bilaga 2

Bland annat mot denna bakgrund vill Rymdbolaget för sin del
kraftigt understryka riktigheten i vad som sägs i rapporten om rymd-
verksamhetens snabba utveckling och stora förändringar.

Saab Ericsson Space framhåller i sitt remissvar att den största bristen
är att rapporten inte handlar om "den svenska rymdverksamheten".
Den bifunktion av rymdverksamhet som fokuseras, nämligen s.k.
spin-offs, är dessutom ofullständigt behandlad.

Ett inslag i Saab Ericsson Space verksamhet har varit att bidra till
kvalificerad teknologiöverföring till övrig svensk industri. Detta har
bl.a. skett genom ett nära samarbete med de av Chalmers Tekniska
Högskolas institutioner som kan nyttja bolagets teknik i forskning och
utbildning av svenska civilingenjörer.

En annan brist i rapporten gäller dess kommentarer om rymdin-
dustrins konkurrenskraft. Saab Ericsson Space är, enligt alla mått, en
internationellt konkurrrenskraftig industri. Detta har uppnåtts genom
30 års insats av skickliga och engagerade medarbetare, omfattande egna
investeringar i anläggningar och kompetensutveckling samt inte minst
tillgång till en krävande marknad i form av ESA-program komplette-
rade med europeiska telekommunikationsprogram och rymdförsvars-
program, NASA och internationella bärraketsystem. Tre andra faktorer
har också varit nödvändiga: ett bra samarbete med de svenska rymd-
myndigheterna inför internationella upphandlingar, långsiktighet i
svenska statens rymdinriktning vilket möjliggjort de egna investering-
arna och moderkoncernernas uthållighet över svåra år.

Styrkan i rapporten är att den stimulerar till en debatt om syfte och
mål för den svenska statens rymdverksamhet. Syfte, mål och nivå tål
och bör diskuteras seriöst och med respekt för ämnets komplexitet och
långsiktighet.

Volvo Flygmotor AB tycker att rapporten i flera avseenden ger en
bra beskrivning av den svenska rymdverksamheten, speciellt med
tanke på den begränsade utredningstiden.

Europas långsiktiga satsning inom ESA på att utveckla en oberoen-
de uppskjutningskapacitet har lett till ett mycket konkurrenskraftigt
europeiskt industrikomplex. Det kommersiella bolaget Arianespace
erbjuder satellitoperatörer tillförlitliga och kundanpassade tjänster med
Arianeraketer till mycket konkurrensmässiga priser. Ariane dominerar
den öppna kommersiella marknaden och har över hälften av markna-
den. Andra uppskjutningssystem kan endast konkurrera tack vare en
stor militär hemmamarknad. Således har ESA:s utveckling av Ariane
lett till en mycket konkurrenskraftig industri.

Vidare ges industrin en kompetenshöjning under utvecklingsfasen.
Utvecklingen av rymdtransportsystem har gett Volvo Flygmotor ökad
kompetens inom exempelvis materialteknik, aerodynamik, förbrän-
ningsteknik och svetsteknik. Kompetensen sprids inom företaget ge-
nom samutnyttjande av personal. Exempel på detta är framtagning av
industriella gasturbiner samt lågemissionbrännkammare till flygplan
och bilar. Dessutom har ett 50-tal underleverantörer och flera högsko-
lor involverats i Arianeutvecklingsprogrammet. Således ger enligt Vol-
vo Flygmotor satsningar inom rymdtransportsystem både teknologihöj-

1993/94:RR4

Bilaga 2

ning och industribeställningar till Sverige och att deltagandet inom
Arianeprogrammen i högsta grad bidrar till näringspolitiska och Euro-
papolitiska mål.

Revisorernas utredning ger dessutom belägg för vad europeiska och
svenska rymdmyndigheter samt företag anser — den svenska rymd-
verksamheten är underkritisk, dvs. att den är för liten. I revisorernas
rapport framgår med tydlighet hur liten den svenska rymdsatsningen
är i ett internationellt perspektiv.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att överväganden om
framtida rymdsatsningar har utomordentlig betydelse för såväl Sveriges
som Norrbottens ställning som teknikkompetenta regioner. Bedöm-
ningen av gjorda resursinsatser måste därför enligt länsstyrelsens me-
ning alltid bygga på breda aspekter på nytta och kostnader. Länsstyrel-
sen anser också att användarintressena har styrt den rymdtekniska
utvecklingen i Kiruna. Produktionen av fjärranalysdata sker på en
mycket konkurrensutsatt marknad. Sverige och Satellitbild har i sam-
manhanget en stark position på världsmarknaden. Länsstyrelsen säger
vidare att tillväxtmöjligheter i rymdanknuten verksamhet måste beak-
tas. Stora belopp satsas i dag på att utveckla tekniker för bl.a. miljö-
övervakning. Satsningarna förutsätter pågående utveckling av satellit-
system, sensorteknik, analysmetoder, informationsteknisk hantering
m.m.

Länsstyrelsen finner det intressant att man i utredningen så tydligt
konstaterar den positiva utvecklingen i Kirunaområdet. Den infra-
struktur som byggts upp i Kiruna har redan gett effekter på näringsli-
vet som är långt större än dem som nämns i rapporten.

Utöver mer direkt rymdrelaterade verksamheter finns kvalificerade
kartografiska verksamheter som arbetar med bl.a. Satellitbild på inter-
nationella marknader. Sannolikt hade mycket lite av denna tekniskt
kvalificerade infrastruktur vuxit fram om inte rymdverksamheten fun-
nits. Kan Sverige fortsätta sitt engagemang i internationellt rymdsamar-
bete bedömer länsstyrelsen det som mycket troligt att denna utveckling
kan gå vidare. Inte minst intressant är det starkt växande internationel-
la intresset för den Euroarktiska Barentsregionen. Bl.a. miljöövervak-
ningen har utpekats som ett framtida överlevnadskrav för området.

Länsstyrelsens slutsats är sålunda att hittillsvarande svensk rymdsats-
ning gett mycket stor återbäring samt att Sveriges position inom
området kommer att generera ytterligare positiva effekter.

1993/94:RR4

Bilaga 2

Innehållsförteckning

Revisorernas förslag................................ 1

1 Granskningens inriktning .......................... 1

2 Revisorernas överväganden ......................... 1

3 Revisorernas förslag............................... 6

4 Förslag till riksdagen.............................. 6

Bilaga 1 Rapport 1992/93:4 om den svenska

rymdverksamheten................................. 7

Sammanfattning................................... 8

1 Granskningens bakgrund och inriktning............... 9

Vilka motiv har staten för att satsa på rymdverksamhet? 9

Näringspolitiska motiv....................... 10

Forskningspolitiska motiv .................... 10

Regionalpolitiska motiv...................... 10

Utrikespolitiska motiv....................... 10

Vilka utvärderingar av rymdverksamheten har gjorts? . . 11

Granskningens huvudfrågor ...................... 11

2 Sveriges deltagande i internationellt samarbete .......... 12

Samarbetet inom den europeiska rymdorganisationen

ESA ........................................ 13

Bilateralt samarbete ............................ 14

3 Den nationella rymdverksamheten ................... 14

Rymdstyrelsen................................. 14

Rymdindustrin ................................ 15

Företagen ................................ 15

Marknaden ............................... 16

Lönsamheten.............................. 17

Sysselsättningen............................ 17

Rymdbolaget och SSC Satellitbild AB............... 18

Saab Ericsson Space AB ......................... 19

Volvo Flygmotor............................... 20

Verksamheten i Kiruna.......................... 20

4 Resurstilldelning................................. 21

Bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser 23

5 Har målen för verksamheten uppnåtts?................ 23

Näringspolitiska mål............................ 23

Konkurrenskraftig industri ....................... 23

Teknikspridning ............................... 24

Konsultstudie över spridningseffekter ............... 25

Europasamverkan.............................. 26

Regionutveckling .............................. 26

Forskningspolitiska mål ......................... 27

6 Rymdverksamheten i Norge och Kanada............... 28

Norges rymdverksamhet ......................... 28

Mål för verksamheten ....................... 28

Den statliga organisationen ................... 29

Den norska rymdindustrin ................... 29

Resurstilldelning........................... 29

1993/94:RR4

Utvärderingar inom området.................. 29

Utvecklingstendenser........................ 30

Rymdverksamheten i Kanada ..................... 31

Mål för verksamheten ....................... 31

Den statliga organisationen ................... 31

Kanadas rymdindustri ....................... 31

Resurstilldelning........................... 32

Nationella och internationella program.......... 32

Forskningsprogram ......................... 32

Framtida satsningar......................... 33

7 Sammanfattande slutsatser.......................... 34

Verksamhetens målsättning....................... 34

Uppföljning och utvärdering...................... 35

Bemyndiganden att ikläda staten ekonomiska förpliktel-
ser .......................................... 36

Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över rapport

1992/93:4 om den svenska rymdverksamheten ............ 37

1993/94:RR4

gotab 45479, Stockholm 1993

Förslag 1993/94:RR4

Förslag till riksdagen1993/94:RR4

Riksdagens revisorers förslag angående densvenska rymdverksamheten

1 Granskningens inriktning

2 Revisorernas överväganden

Målsättningen för den svenska rymdverksamheten

Uppföljning och utvärdering inom rymdområdet

De näringspolitiska resultaten av verksamheten

Bemyndiganden

3 Revisorernas förslag

4 Förslag till riksdagen

Den svenskarymdverksamheten

Sammanfattning

1 Granskningens bakgrund och inriktning

Vilka motiv har staten för att satsa pårymdverksamhet?

Granskningens huvudfrågor

2 Sveriges deltagande i internationelltsamarbete

Samarbetet inom den europeiska rymdorganisationenESA

Bilateralt samarbete

3 Den nationella rymdverksamheten

Rymdstyrelsen

Rymdindustrin

Rymdbolaget och SSC Satellitbild AB

Saab Ericsson Space AB

Volvo Flygmotor

Verksamheten i Kiruna

4 Resurstilldelning

Bemyndigande att ikläda staten ekonomiskaförpliktelser

5 Har målen för verksamheten uppnåtts?

Näringspolitiska mål

Konkurrenskraftig industri

Teknikspridning

Konsultstudie över spridningseffekter

Europasamverkan

Regionutveckling

Forskningspolitiska mål

6 Rymdverksamheten i Norge och Kanada

Norges rymdverksamhet

Rymdverksamheten i Kanada

7 Sammanfattande slutsatser

Verksamhetens målsättning

Uppföljning och utvärdering

Bemyndiganden att ikläda staten ekonomiskaförpliktelser

Sammanfattning av remissyttranden överrapport 1992/93:4 om den svenskarymdverksamheten

Sysselsättning

Långsiktighet i verksamheten

Jämförelse med andra länder

Användarnas inflytande

Spridningseffekter

Uppföljning och utvärdering

Spridningseffekter

Översyn

Användarintressen

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagen
1993/94:RR4

Riksdagens revisorers förslag angående den
svenska rymdverksamheten

Den svenska
rymdverksamheten

Vilka motiv har staten för att satsa på
rymdverksamhet?

2 Sveriges deltagande i internationellt
samarbete

Samarbetet inom den europeiska rymdorganisationen
ESA

Bemyndigande att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser

Bemyndiganden att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser

Sammanfattning av remissyttranden över
rapport 1992/93:4 om den svenska
rymdverksamheten