Förslag 1993/94:RFK3

Förslag 1993/94:RFK3

Förslag till riksdagen

1993/94: RFK3

Förvaltningskontorets förslag om Nordiska
rådets svenska delegation

1993/94

RFK3

Förslagets huvudsakliga innehåll

Den europeiska utvecklingen skapar nya förutsättningar och möjlighe-
ter för det nordiska samarbetet. Det nordiska perspektivet har inom
flera sakområden vidgats till att omfatta ett europeiskt och i vissa
frågor även ett globalt perspektiv. Orsaken är att flera av de sakområ-
den, som det nordiska samarbetet omfattar, har en klar internationell
profil där breda, internationella lösningar måste eftersträvas. Det är
därför ett genuint gemensamt" nordiskt intresse att bygga ut det politis-
ka samarbetet i främst europeiska och regionala samarbetsorgan.

Genom att sammanföra Nordiska rådets svenska delegations kansli
med den inre riksdagsförvaltningen och förlägga verksamheten till
riksdagens internationella kansli (RIK), som redan i dag svarar för
servicen till riksdagens andra internationella parlamentarikerorgan,
skapas möjligheter att utan organisatoriska eller andra hinder utveckla
de internationella samarbetsformerna utifrån ett nordiskt perspektiv.

Förslaget innebär att Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli upphör som egen myndighet under riksdagen ff.o.m. den 1 juli
1994. Verksamheten vid delegationens kansli förs över till den inre
riksdagsförvaltningen med placering i riksdagens internationella kansli
(RIK). Delegationen som sådan bibehåller sin självständiga ställning
som ett politiskt valt organ med ansvar för verksamheten inom sitt
område. Delegationen tillförsäkras egna personella resurser för sin
kärnverksamhet och kommer att få samma inflytande som i dag när
det gäller de särskilda medel som därutöver behövs för verksamheten.
Genom denna lösning uppfyller Sverige sina förpliktelser enligt Hel-
singforsa vtalet.

Det finns också ett generellt behov av en ökad samordning av
riksdagens aktiviteter i olika internationella organ. Det avses tillgodo-
ses, förutom genom att kansliresurserna samordnas, genom samråd
mellan presidierna i riksdagens olika internationella organ.

1 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RFK3

Innehållsförteckning

1993/94:RFK3

1 Förslag till riksdagsbeslut .......................... 3

2 Lagtext......................................... 3

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:50)

med instruktion för Nordiska rådets svenska delegation .        4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av riksdagens
förvaltningskontor och myndigheter................ 5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank .............................. 6

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:46) om

revision av riksdagsförvaltningen m.m............... 7

3 Ärendet och dess beredning......................... 8

4 Riksdagens nuvarande organisation för internationella

frågor........................................... 9

4.1 RIK...................................... 9

4.2 Nordiska rådet.............................. 10

4.2.1 Bakgrund ............................ 10

4.2.2 Gällande rätt.......................... 11

4.2.3 Kansliet.............................. 12

4.3 Övrig verksamhet med internationell anknytning ...       13

5 Allmänna överväganden ........................... 13

6 Förslag ........................................ 15

6.1 Nordiska rådets svenska delegation .............. 15

6.2 Politisk samordning.......................... 17

6.3 RIK:s organisatoriska ställning.................. 17

6.4 RIK:s uppgifter ............................. 18

6.5 RIK:s organisation........................... 18

6.6 Ikraftträdande .............................. 19

1 Förslag till riksdagsbeslut

Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen dels

1. antar förvaltningskontorets förslag till

a) lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för Nordis-
ka rådets svenska delegation

b) lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrati-
va beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter

c) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

d) lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltning-
en m.m.,

2. godkänner de av förvaltningskontoret framlagda riktlinjerna för
verksamheten inom riksdagens internationella sekretariat,

3. upphäver det tidigare under riksmötet (bet. 1993/94:KU35, rskr.
235, 236) fattade beslutet om anslag för budgetåret 1994/95 dels till
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli, dels till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostna-
der för Nordiska rådet,

4. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235,
236) till anslag A 1. Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budget-
året 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 387 482 000 kr,

5. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235,
236) till anslag A 4. Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 128 483 000 kr,

6. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1993/94:KU35, rskr. 235,
236) till anslag A 5. Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 247 251 000 kr,

7. beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets svenska delegations
kansli skall överföras till den inre riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1
juli 1994,

dels med hänsyn till ärendets brådskande natur beslutar förkorta
motionstiden till sju dagar.

2 Lagtext

Förvaltningskontoret har följande förslag till lagtext.

1993/94:RFK3

1 * Riksdagen 1993/94. 2 saml. RFK3

2.1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1984:50) med
instruktion för Nordiska rådets svenska delegation

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:50) med instruktion för Nor-
diska rådets svenska delegation skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1994.

1993/94:RFK3

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande
av administrativa beslut av riksdagens
förvaltningskontor och myndigheter

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1989:186) om överkla-
gande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och
myndigheter skall ha följande lydelse.

1993/94:RFK3

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller överklagande Denna lag gäller överklagande
av beslut av                         av beslut av

a) riksdagens förvaltningskontor a) riksdagens förvaltningskontor

b) riksbanken                    b) Riksbanken

c) riksdagens ombudsmän         c) Riksdagens ombudsmän

d) riksdagens revisorer              d) Riksdagens revisorer

e) Nordiska rådets svenska delega-

tion

Ett beslut om tjänstetillsättning
får inte överklagas om det avser
någon av följande tjänster

hos riksdagen förvaltningsdi-
rektör, avdelningschef vid förvalt-
ningskontoret, biträdande kam-
marsekreterare, chef för utskotts-
kansli,

hos riksbanken riksbanks-
chef, vice riksbankschef och chef
för revisionsavdelning,

hos riksdagens ombudsmän
chef för ombudsmännens kansli,

hos riksdagens revisorer chef
för revisorernas kansli,

hos Nordiska rådets svenska de-
legation chef för delegationens
kansli.

Ett beslut om tjänstetillsättning
får inte överklagas om det avser
någon av följande tjänster

hos riksdagen förvaltningsdi-
rektör, förhandlingschef vid för-
valtningskontoret, biträdande
kammarsekreterare, chef för ut-
skottskansli och chef för riksda-
gens internationella kansli,

hos Riksbanken riksbanks-
chef, vice riksbankschef och chef
för revisionsavdelning,

hos Riksdagens ombudsmän
chef för ombudsmännens kansli,

hos Riksdagens revisorer
chef för revisorernas kansli,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om beslut som fattats före ikraftträdandet.

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank

1993/94:RFK3

Härigenom föreskrivs att 35
bank skall ha följande lydelse.

§ lagen (1988:1385) om Sveriges riks-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga enheter
som fullmäktige beslutar.

Under fullmäktige leds Riksbankens verksamhet av riksbankschefen.
Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäktige, om annat
inte följer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen

m.m.

Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbets-
ordning för Riksbanken.

Revisionsenheten vid riksban-
ken utför också revision av riks-
dagens förvaltningskontor, riksda-
gens ombudsmän, riksdagens revi-
sorer och Nordiska rådets svenska
delegation enligt revisionsplaner
som fastställs av respektive myn-
dighet.

Revisionsenheten vid Riksban-
ken utför också revision av riks-
dagens förvaltningskontor, Riks-
dagens ombudsmän och Riksda-
gens revisorer enligt revisionspla-
ner som fastställs av respektive
myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om revision som avser tid före ikraftträdandet.

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

1993/94:RFK3

Nuvarande lydelse

2 §

Utöver den granskning som
riksdagens revisorer genomför en-
ligt lagen (1987:518) med instruk-
tion för riksdagens revisorer skall
de för varje avslutat räkenskapsår
granska riksbankens tillstånd, sty-
relse och förvaltning samt verk-
samheten vid den inre riksdags-
förvaltningen, riksdagens ombuds-
män och Nordiska rådets svenska
delegation och Stiftelsen Riksban-
kens jubileumsfond.

5 §

Riksbankens revisionsenhet
skall förutom riksbanken också
granska den inre riksdagsförvalt-
ningen, riksdagens ombudsmän,
riksdagens revisorer och Nordiska
rådets svenska delegation.

Föreslagen lydelse

Utöver den granskning som
Riksdagens revisorer genomför
enligt lagen (1987:518) med in-
struktion för Riksdagens revisorer
skall de för varje avslutat räken-
skapsår granska Riksbankens till-
stånd, styrelse och förvaltning
samt verksamheten vid den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens
ombudsmän och Stiftelsen Riks-
bankens Jubileumsfond.

Riksbankens revisionsenhet
skall förutom Riksbanken också
granska den inre riksdagsförvalt-
ningen, Riksdagens ombudsmän
och Riksdagens revisorer.

1994. Äldre bestämmelser gäller

Denna lag träder i kraft den 1 juli
fortfarande i fråga om granskning som avser tid före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagens ökade internationella engagemang har under senare år
aktualiserat en omorganisation och samordning av riksdagens resurser
för hantering av internationella frågor. År 1991 fick riksdagens inter-
nationella sekretariat (RIS) en självständig ställning i utskottsorganisa-
tionen efter att tidigare ha ingått som en del av utrikesutskottets kansli.
Därefter har det i de fortsatta övervägandena i frågan framstått som
mer och mer angeläget att samordna verksamheten inom RIS med
riksdagens övriga resurser för internationellt arbete.

Ledamöternas ökade krav på stöd och service i det internationella
arbetet liksom sambandet mellan de olika internationella frågorna
talar för att resurserna bäst tillvaratas i en samlad organisation. I
oktober 1993 sammanfördes riksdagens internationella sekretariat och
EG-delegationens kansli i ett riksdagens internationella kansli (RIK).
Nu läggs förslag om att Nordiska rådets svenska delegations kansli
integreras i RIK.

Bakom förslaget ligger i korthet följande initiativ och ställningsta-
ganden.

På talmannens initiativ höll de vice talmännen och de valda repre-
sentanterna i talmanskonferensen i december 1992 en överläggning om
riksdagens engagemang i Europafrågorna och andra internationella
frågor. I en promemoria, upprättad av riksdagsdirektören, framfördes
förslaget om inrättande av ett internationellt kansli i riksdagen med
ansvar för sekretariatsuppgifterna för de svenska parlamentariska dele-
gationerna till olika internationella organ, ansvar för dels officiella
besök och annan service åt talmannen, dels service m.m. till ledamöter
och riksdagens organ i internationella frågor. Samtidigt föreslogs att
Nordiska rådets svenska delegations kansli skulle inordnas i den inre
riksdagsförvaltningen. Möjligheterna till ytterligare integrering skulle
prövas på nytt när den nordiska strukturen för parlamentariskt samar-
bete hade klarnat. Promemorian godkändes enhälligt av partirepresen-
tanterna i talmanskonferensen.

I januari 1993 väcktes en fempartimotion om bi.a. en samordning
mellan Nordiska rådets svenska delegations kansli och det internatio-
nella sekretariatet. Konstitutionsutskottet uttalade sig positivt till tan-
ken men avstyrkte motionen med hänvisning till att frågan var föremål
för översyn. Riksdagen följde utskottet. Nordiska rådets presidium
uttalade sig vidare i januari 1993 för att de nationella delegationerna
skulle eftersträva samråd och, om möjligt, samordning av det nordiska
och det internationella parlamentariska arbetet i de nationella parla-
menten samt värdera behovet av en samordning mellan de nationella
nordiska sekretariaten och de internationella enheterna inom respekti-
ve parlament.

Efter samråd med presidiet för Nordiska rådets svenska delegation
gav talmannen förvaltningskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag
till organisation av riksdagens internationella kansli innebärande en
integration av riksdagens internationella sekretariat med Nordiska rå-
dets svenska delegations kansli. En arbetsgrupp bestående av represen-

1993/94:RFK3

tanter för riksdagens förvaltningskontor, Nordiska rådets svenska dele-
gations kansli och riksdagens internationella sekretariat (RIS) upprätta-
de i mars 1993 en promemoria med förslag om inrättande av riksda-
gens internationella kansli (RIK) i vilket även sekretariatsfunktionen
för Nordiska rådets svenska delegation föreslogs ingå från den 1 juli
1994. Presidierna i IPU-gruppens styrelse, Europarådsdelegationen,
ESK-delegationen, EFTA-delegationen och EG-delegationen informe-
rades om promemorians innehåll och gavs tillfälle att lämna synpunk-
ter. Även utrikesutskottet informerades. Nordiska rådets svenska dele-
gation fick samtidigt del av promemorian.

Nordiska rådets svenska delegation och kansliets personal uttalade
sig för en samordning.

Förvaltningsstyrelsen godkände i april 1993 att den vakanta kansli-
chefctjänsten vid RIS ledigförklarades med inriktning att tjänstens
innehavare skulle bli chef för ett samlat internationellt kansli fr.o.m.
den 1 juli 1994. Den 9 juni 1993 tillsattes kanslichefen av förvaltnings-
styrelsen efter samråd med ordförandena i riksdagens internationella
delegationer: Europarådets svenska delegation, Interparlamentariska
gruppen, EG-delegationen, EFTA-delegationen, ESK-delegationen,
Nordiska rådets svenska delegation samt utrikesutskottets ordförande.

Förvaltningsstyrelsen beslutade hösten 1993 att sekretariatsfunktio-
nen för Svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkom-
mittén EG-Sverige (EG-delegationen) fr.o.m. den 15 oktober 1993
skulle integreras med verksamheten i riksdagens internationella sekre-
tariat och att den nya organisationen skulle benämnas riksdagens
internationella kansli (RIK).

Nordiska rådets svenska delegation har under sommaren och hösten
1993 sagt sig vara fortsatt positiv till någon form av samordning och
framfört önskemål om att delta i processen för att framföra sina
synpunkter. I avvaktan på förslag från förvaltningskontoret om organi-
sationen av riksdagens internationella verksamhet föreslog dock för-
valtningskontoret i budgetförslaget för 1994/95 egna medel till Nordis-
ka rådets svenska delegation och dess kansli.

Nu föreliggande förslag om införlivande av Nordiska rådets svenska
delegations kansli i den inre riksdagsförvaltningen har utarbetats inom
förvaltningskontoret efter samråd med berörda intressenter.

4 Riksdagens nuvarande organisation för
internationella frågor

4.1 RIK

Internationella sekretariatet (RIS) inrättades år 1967 som en särskild
funktion inom utrikesutskottets kansli. Dessförinnan handlades inter-
nationella frågor av olika tjänstemän inom riksdagen och med hjälp av
UD. I februari 1991 blev RIS en egen enhet med en kanslichef i
ledningen. Fr.o.m. den 15 oktober 1993 fördes kansliet för EG-delega-
tionen och RIS samman i riksdagens internationella kansli (RIK).

1993/94:RFK3

RIS huvuduppgift har traditionellt varit att ge service åt talmannen,
Europarådets svenska delegation, IPU-delegationen samt i övrigt hand-
ha praktiska frågor inom ramen för det internationella besöksutbytet.
Under senare år har nya arbetsuppgifter tillkommit i samband med att
parlamentariska organ inrättats inom EFTA, ESK och EES samt
genom att den Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-Sverige
(EG-delegationen) inrättats.

1 RIK:s nuvarande organisation är 5,5 personer anställda (4,5 hand-
läggare och 1 assistent). Därutöver tjänstgör på tillfälliga förordnanden
5 personer (3 handläggare, varav en kanslichef, och 2 assistenter) i
huvudsak vid EU-delegationen. Chef för RIK är en kanslichef.

4.2 Nordiska rådet

4.2.1 Bakgrund

Nordiska rådet grundades år 1952. Vid tillkomsten av Nordiska rådet
övervägdes om det skulle finnas ett enda, för rådet gemensamt sekreta-
riat, men man stannade för att inrätta sekretariat i varje land. Det
ansågs att det ur administrativ synpunkt var en fördel att det för varje
land särskilt bestämdes om dess sekretariats organisation och att perso-
nalen anställdes och avlönades av varje land för sig. Fram till den 1
juli 1971 då ett presidiekansli inrättades fungerade det svenska kansliet
även som sekretariat för Nordiska rådets presidium.

En särskild myndighet under riksdagen inrättades år 1959 för den
svenska delegationen och dess kansli. Dessförinnan intog delegationen
en organisatorisk särställning bland riksdagens myndigheter och organ.
Riksdagen bidrog med en administrativ tjänst och viss service. I övrigt
sköttes sekretariatsfunktionen av arvodesanställd personal.

I samband med beslutet år 1959 att inrätta en självständig myndighet
för den svenska delegationen framhölls att delegationen huvudsakligen
är ett parlamentariskt organ och därför bör vara ett riksdagens organ i
förvaltningsmässigt avseende. Olika organisatoriska lösningar diskute-
rades; att jämställa delegationen med ett utskott, inordna delegationen
eller i vart fall dess personal under något redan befintligt riksdagsorgan
eller skapa en självständig myndighet. Av olika skäl ansågs myndighets-
formen som den bästa lösningen, bl.a. med tanke på de uppgifter det
svenska sekretariatet hade för Nordiska rådets presidium. De då existe-
rande riksdagens organ hade inte heller en sådan organisation eller
sådana uppgifter som sekretariatet naturligen kunde inpassas i. Banko-
utskottet (BaU 1959:37) framhöll dock att myndighetsformen inte fick
utgöra hinder för en annan organisation om ändrade förhållanden så
skulle påkalla.

1993/94:RFK3

10

4.2.2 Gällande rätt

1993/94: RFK3

Helsingforsavtalet

Nordiska rådets verksamhet och organisation regleras i samarbetsöver-
enskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
(Helsingforsavtalet) från år 1962. I arbetsordningen för Nordiska rådet
finns ytterligare bestämmelser.

I Helsingforsavtalets inledande bestämmelse anges ramarna för sam-
arbetet till det rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska området
samt även i fråga om samfärdsel och miljövård. Vidare anges att
länderna bör rådgöra med varandra i frågor av gemensamt intresse
som behandlas i europeiska och andra internationella organisationer
och konferenser. Det senare stadgandet tillkom i samband med änd-
ringen av överenskommelsen år 1993. Samarbetet mellan länderna
äger rum inom Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrådet, på
statsministrarnas, på utrikesministrarnas samt på andra ministrars mö-
ten, i särskilda samarbetsorgan och mellan ländernas fackmyndigheter.

Nordiska rådet består av valda medlemmar och regeringsrepresen-
tanter som samlas i nationella delegationer. Riksdagen väljer inom sig
20 medlemmar och samma antal suppleanter. Val förrättas årligen och
valet gäller till dess nästa val äger rum. Regeringen utser det antal
representanter den önskar. Regeringsrepresentanterna har inte rösträtt
i rådet.

Rådet bistås i sin verksamhet av ett presidiesekretariat som leds av
en presidiesekreterare samt av ett kollegium (sekreterarkollegjet) bestå-
ende av presidiesekreteraren och huvudsekreteraren (generalsekretera-
ren) hos varje lands delegation. Varje nationell delegation anställer den
sekretariatspersonal som skall bistå delegationen. Varje delegation sva-
rar för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Presidiet fettar beslut om
hur de gemensamma utgifterna skall fördelas mellan delegationerna.

I arbetsordningen finns vissa närmare bestämmelser om de nationel-
la delegationerna, sekreterarkollegiet m.m. Varje delegation väljer ord-
förande och vice ordförande bland sina valda medlemmar. Endast
valda medlemmar har rösträtt i delegationen. Varje delegation skall
bevaka att beslut i rådet och ministerrådet genomförs nationellt. Regler
finns dessutom om nordiska partigrupper. Plenarförsamlingen och
presidiet bistås i andra frågor än det löpande arbetet av sekreterarkolle-
giet, som leds av presidiesekreteraren. Sekreteraren hos det lands
delegation, i vilket rådets session hålls, skall vara huvudsekreterare vid
rådets session.

Övriga bestämmelser

Bestämmelser om val av Nordiska rådets svenska delegation finns i
riksdagsordningen (RO). Enligt tilläggsbestämmelse 7.1.1 RO skall
kammaren bland riksdagens ledamöter företaga val av 20 ledamöter i
Nordiska rådets svenska delegation. Delegationen väljs för lagtima
riksmöte. Val av suppleanter regleras också i 7 kap. RO.

Ytterligare bestämmelser om delegationen och dess kansli finns i
lagen (1984:50) med instruktion för Nordiska rådets svenska delega-
tion. I lagen anges att val av ledamöter skall äga rum i början av varje
riksmöte och gälla till dess att nästa val äger rum. Om särskilda skäl
föreligger, får talmanskonferensen bestämma annan tid för valen och
också besluta om nya val under pågående riksmöte. Vidare framgår av
lagen att de av riksdagen valda medlemmarna jämte de till regeringsre-
presentanter i rådet utsedda statsråden bildar Nordiska rådets svenska
delegation. Regeringsrepresentanterna saknar enligt lagen rösträtt i
delegationen och dess organ.

I instruktionen finns därutöver bestämmelser om val av ordförande,
vice ordförande och arbetsutskott, omröstningsregler, bestämmelser om
arbetsutskottets uppgifter, årlig redogörelse till riksdagen och regering-
en över delegationens och rådets verksamhet, bestämmelser om delega-
tionens sekreterare och tillsättning av övrig personal samt slutligen
rese- och traktamentsbestämmelser. Beträffande arvode till ordförande
och arbetsutskott samt besvär över delegationens beslut finns en hän-
visning till andra författningar inom riksdagsområdet.

4.2.3 Kansliet

Kansliets huvuduppgift är att ge service till ledamöterna i den svenska
delegationen dels vad gäller handläggningen av olika sakfrågor inom
det nordiska samarbetet, dels av mer praktisk natur för mötes- och
reseverksamheten. Kansliet har som myndighet också särskilda myn-
dighetsuppgifter.

Verksamheten i de nationella sekretariaten regleras inte närmare i
Helsingforsavtalet. Arbetet i sekretariaten styrs dock av Helsingforsavta-
lets bestämmelser om Nordiska rådets verksamhetsområden, rådets
arbetsformer och mötesverksamhet. Ledamöterna i Nordiska rådet har
rätt att väcka förslag, ställa frågor m.m., delta i sessioner och andra
möten. Tyngdpunkten i ledamöternas arbete ligger i utskottsarbetet.
Sekretariatet deltar och bistår ledamöterna i bl.a. utskottsarbetet, gör
utredningar i olika sakfrågor och följer utvecklingen i riksdag, departe-
ment och internationellt inom rådets olika verksamhetsområden. Upp-
följning av beslut och information om det nordiska samarbetet är
andra allmänna åligganden. Även samnordiska projekt av olika slag
hanteras inom kansliet.

Kansliets verksamhet styrs således av ledamöternas aktivitet liksom
aktiviteten i övrigt i det Nordiska rådet.

Kansliet har för närvarande 9,5 anställda (årsarbetskrafter) varav 5
handläggare inkl, kanslichef och 4,5 assistenter. Chef för kansliet är en
kanslichef som dessutom är sekreterare i den svenska delegationen och
i dess arbetsutskott.

1993/94:RFK3

12

4.3 Övrig verksamhet med internationell anknytning

Kontakter med andra parlament och internationella organ förekom-
mer även vid sidan av RIK:s och Nordiska rådets verksamhet varvid
RIK:s tjänster tas i anspråk. Ledamöter och partier deltar i internatio-
nell verksamhet av olika slag, t.ex. konferenser, valobservation, samar-
bete över gränserna mellan partier eller andra sammanslutningar och
grupper. Utskotten och enskilda ledamöter företar studieresor utom-
lands för att ta del av utländska erfarenheter i olika frågor av intresse
för det parlamentariska arbetet. Kammarkansliet och förvaltningskon-
torets olika enheter deltar i internationellt samarbete inom sina re-
spektive verksamhetsområden.

5 Allmänna överväganden

Det internationella samarbetet och kontakterna mellan olika länder
har under senare år ökat inom en rad områden och på många plan,
parlamenten inte undantagna. Kontakterna mellan riksdagen och and-
ra parlament har intensifierats liksom även riksdagens engagemang i
olika internationella parlamentariska organ. Inom det europeiska sam-
arbetets ram har nya samarbetsformer utvecklats och nya parlamenta-
riska samarbetsorgan bildats. Sverige deltar liksom övriga nordiska
länder i detta samarbete. Sverige, Norge och Finland har ansökt om
medlemskap i Europeiska unionen där Danmark sedan länge är med-
lem.

Det nordiska samarbetet är av gammalt datum men har under de
senaste åren reformerats och ött en delvis ny inriktning. Samarbetet
har koncentrerats till vissa frågor men även vidgats utanför Nordens
gränser. Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor behandlas numera un-
der sessionerna. Intressesfären har vidgats, samarbete har inletts med
andra länder i Nordens närområde, främst de baltiska staterna, och
kontakter har också etablerats med olika organ inom EU.

Det nordiska samarbetet, inom ramen för Nordiska rådet och i
andra former, är ett viktigt medel för att främja de nordiska ländernas
intressen i det internationella samarbetet. Vikten av nordiskt samråd i
europeiska och andra internationella organisationer har också nyligen
markerats genom ändringar i Helsingforsavtalet. Det är angeläget att
stärka detta samarbete i ljuset av i första hand den europeiska integra-
tionsprocessen. Det är samtidigt angeläget att riksdagens resurser för
internationellt samarbete utnyttjas på ett sådant ändamålsenligt och
effektivt sätt att erfarenheter från skilda verksamhetsområden kan tas
till vara.

Riksdagens organisation för internationella frågor har länge varit
splittrad. I takt med att det internationella arbetet har ökat har olika
tillfälliga lösningar fatt tillgripas för att hantera olika frågor. Interna-
tionella sekretariatets egna resurser har varit begränsade, särskilt när
det gäller hantering av olika sakfrågor inom ramen för det internatio-
nella samarbetet.

1993/94:RFK3

13

Situationen i dag är en helt annan än år 1959 när organisationsfor-
men för Nordiska rådets svenska delegation senast var föremål för
riksdagens övervägande. Riksdagen har en permanent organisation för
internationella frågor, riksdagen har också en förvaltningsorganisation
med bl.a. en utvecklad ekonomi- och personaladministration och
särskilda funktioner för data- och informationsfrågor m.m. Inte enbart
detta talar dock för att det nu finns skäl att ompröva 1959 års beslut i
vilket, som tidigare nämnts, framhölls att myndighetsformen inte fick
utgöra hinder för en annan organisation om ändrade förhållanden så
skulle påkalla.

Så länge de olika internationella organen har haft klart avskilda
frågor att behandla har splittringen inte inneburit andra problem än
att erforderliga personalresurser har måst tillskapas. Utvecklingen har
dock lett till att samarbetsområdena i många avseenden sammanfaller.
Behovet av sakkunskap på olika områden, samråd och information har
ökat, liksom behovet av en flexibel organisation med resurser och
möjligheter att anpassa verksamheten till den ständiga utvecklingen
och förändringen av det internationella arbetet.

De första stegen mot att förverkliga gruppledarnas och förvaltnings-
styrelsens ställningstagande om en samlad organisation för internatio-
nella frågor har redan tagits. En kanslichef för den samlade verksam-
heten tillsattes under sommaren 1993. Hösten 1993 integrerades vidare
EG-delegationens kansli med internationella sekretariatet i ett riksda-
gens internationella kansli (RIK). Därmed fick verksamheten en delvis
ny inriktning och tillförsäkrades bred sakkunskap i europeiska integra-
tionsfrågor.

Det andra steget som nu tas innebär att även Nordiska rådets
svenska delegations kansli förs till det internationella kansliet. Därige-
nom tillförsäkras verksamheten en bred sakkunskap vilket ökar möj-
ligheterna att stärka den nordiska dimensionen i det europeiska samar-
betet. Samtidigt som ledamöterna i Nordiska rådet tillförsäkras erfor-
derlig service i det nordiska samarbetet, förbättras bredden och effekti-
viteten i det internationella arbetet inom Nordiska rådet genom ett
närmare samarbete med övriga internationella organ i riksdagen. En
annan fördel är att sekretariatsfunktionerna inom Nordiska rådet kan
få stöd av administrativt och tekniskt slag genom utnyttjande av de
resurser som finns inom den inre riksdagsförvaltningen.

1993/94:RFK3

14

6 Förslag

1993/94:RFK3

Nordiska rådets svenska delegations kansli sammanförs med den
inre riksdagsförvaltningen den 1 juli 1994 och upphör samtidigt
som självständig myndighet under riksdagen. Delegationens och
kansliets resurser överförs till den inre riksdagsförvaltningen.
Delegationen tillförsäkras egna personella resurser för sin kärn-
verksamhet och disponerar över de särskilda medel som därut-
över krävs för verksamheten.

En ökad samordning på det politiska planet av riksdagens aktivi-
teter i olika internationella organ avses komma till stånd i en
samrådsgrupp bestående av representanter för riksdagens olika
internationella organ.

Sekretariatsuppgifterna för Nordiska rådets svenska delegation
förs till riksdagens internationella kansli (RIK). RIK:s verksam-
het indelas tills vidare i tre huvudområden där Nordiska rådet,
Europarådet och ESK m.m. utgör ett område, europeiska inte-
grationsfrågor ett annat och service till talmannen, officiellt
besöksutbyte m.m. ett tredje område.

En lokalmässig samordning av verksamheten kommer att ske.

6.1 Nordiska rådets svenska delegation

Nordiska rådets svenska delegations kansli blir den 1 juli 1994 en del
av den inre riksdagsförvaltningen och delegationen upphör samtidigt
som självständig myndighet under riksdagen. Sekretariatsfunktionen
förs till RIK, liksom resurserna för verksamheten. Att inordna delega-
tionens sekretariatsfunktioner i den inre riksdagsförvaltningen är för-
enligt med Helsingforsavtalet. Organisationsformen ankommer på re-
spektive land. Det nationella sekretariatets arbetsuppgifter beslutas av
huvudmannen, den nationella delegationen. Så avses också bli fallet
när sekretariatsfunktionen förs över till RIK.

Även om myndighetsformen upphör bibehåller delegationen som
sådan sin självständiga ställning som ett politiskt valt organ med ansvar
för verksamheten inom sitt område. Delegationen disponerar över de
resurser, ekonomiska och personella, som ställs till dess förfogande.
Delegationen tillförsäkras egna personella resurser för sin kärnverk-
samhet, dvs. viss personal avdelas för att i första hand ansvara för
nordiska frågor. När det gäller de särskilda medel som därutöver
behövs för verksamheten beräknas sådana medel, liksom i dag, inom
ramen för budgetprocessen. Delegationen kommer att ha samma in-
flytande som för närvarande, dvs. delegationens budgetförslag tas in
som en särskild delpost i det budgetförslag RIK avger som underlag för
förvaltningsstyrelsens beslut. Delegationen disponerar de medel som
anslås i en egen internbudget.

15

Bestämmelsen i Helsingforsavtalet att varje delegation anställer den
sekretariatspersonal som skall bistå delegationen har till primärt syfte
att reglera att det är varje land och inte Nordiska rådet som har denna
uppgift. Den närmare regleringen av hur anställningsbesluten fattas
regleras inte av Helsingforsavtalet. Den svenska delegationen skall dock
i praktiken ha ett avgörande inflytande i sådana frågor.

Inom riksdagsförvaltningen gäller att kanslichefer m.fl. tjänster till-
sätts av förvaltningsstyrelsen och övrig personal av förvaltningsdirektö-
ren, dock alltid efter förord från berört utskott eller liknande, vilket i
praktiken har ett avgörande inflytande. Vid tillsättning av tjänstemän
med i första hand föredragandeuppgifter för delegationen förutsätts
delegationen avge förord i likhet med vad som tillämpas hos utskotten
och övriga delegationer på det internationella området. Nordiska rå-
dets svenska delegation bör även i formellt hänseende fatta beslut om
vilken tjänsteman som skall tjänstgöra som delegationens huvudsekre-
terare och fullgöra de uppgifter som åvilar huvudsekreteraren enligt
Helsingforsavtalet.

I samband med att delegationen och dess kansli upphör som myn-
dighet upphävs lagen med instruktion för myndigheten. Bestämmelser
om antal ledamöter i delegationen, om att även regeringsrepresentanter
ingår i delegationen men saknar rösträtt, om val av ordförande och
vice ordförande i delegationen, om vissa uppgifter för delegationens
huvudsekreterare framgår redan av Helsingforsavtalet och arbetsord-
ningen för Nordiska rådet (val även i riksdagsordningen) och behöver
inte regleras i någon ny lagstiftning.

Rese- och traktamentsbestämmelser för riksdagens ledamöter finns i
lagen om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter med tillämpnings-
föreskrifter. Arvode till ordförande och arbetsutskottet regleras i en
särskild lag. Någon ny lagstiftning behövs ej heller i dessa avseenden.

Bestämmelsen i instruktionen om att val skall äga rum i början av
riksmötet men att talmanskonferensen kan besluta om annan tidpunkt
eller föranstalta om nytt val under riksmöte härrör från ett riksdagsbe-
slut år 1953 om val av medlemmar i delegationen. Bestämmelsen får
anses uppenbart obehövlig i dag.

Instruktionen bör i övriga tillämpliga delar ersättas av en arbetsord-
ning för delegationen. Arbetsordningen bör utarbetas och fastställas av
delegationen. I arbetsordningen bör bl.a. tas in bestämmelser om
arbetsutskottet och om utseende av huvudsekreterare samt en bestäm-
melse om årlig redogörelse till riksdagen och regeringen.

De bestämmelser som gäller för riksdagen som myndighet kommer
att också omfatta delegationen. De lagar där delegationen har ställning
som egen myndighet bör därför ändras. Det gäller dels lagen om
överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor
och myndigheter, dels lagar om revision av Nordiska rådets svenska
delegation. Regeringen bör även ändra i förordningen (1984:1014) om
myndigheters uppgiftslämnande till de allmänna försäkringskassorna.

De medel som riksdagen anvisat till Nordiska rådets svenska delega-
tion under littera B. Riksdagens myndigheter (anslagen B 3 och B 4)
skall fr.o.m. budgetåret 1994/95 i stället anvisas under littera A. Riks-

1993/94:RFK3

16

dagen under femtonde huvudtiteln. Riksdagen har nyligen (1993/94:
KU35, rskr. 235, 236) för budgetåret 1994/95 anvisat ett förslagsanslag
på 7 960 000 kr till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli och ett förslagsanslag på 12 797 000 kr till Nordiska rådets
svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för
Nordiska rådet. Av dessa medel bör för budgetåret 1994/95 14 857 000
kr anvisas under anslaget A 1 och 750 000 kr under anslaget A 4 samt
5 150 000 kr under anslaget A 5.

Den inre förvaltningen övertar tjänster och personal vid delegation-
en. Personalen inplaceras huvudsakligen i RIK. För vissa befattnings-
havare med speciella arbetsuppgifter kan det i ett senare skede bii
aktuellt med annan organisatorisk placering inom förvaltningen vid
enheter med motsvarande uppgifter, t.ex. informationsenheten och
biblioteket.

6.2 Politisk samordning

Det finns som tidigare framhållits ett behov av en ökad samordning av
riksdagens aktiviteter i olika internationella organ. Det är därför
väsentligt att ett samråd nu kommer till stånd på det politiska planet i
olika policy- och sakfrågor för att intentionerna bakom en närmare
samordning av den internationella verksamheten skall förverkligas.

Mot denna bakgrund synes lämpligt att de riksdagens internationella
organ som får service av RIK vid behov sammanträffar och stämmer av
olika frågor. Det är naturligt att det i första hand är presidierna i de
olika organen som deltar i samrådet. Beroende på frågornas karaktär
kan annan ledamot utses att representera en delegation. En sådan
politisk samrådsgrupp avses få en allmänt rådgivande funktion vid
sidan av att vara ett forum för samråd och informationsutbyte mellan
delegationerna. Det är naturligt att även utrikesutskottets presidium
bereds tillfålle att delta i gruppen.

Hur denna politiska samordning närmare skall organiseras bör tas
upp direkt av de berörda organen.

6.3 RIK:s organisatoriska ställning

RIK bör även i fortsättningen vara en självständig enhet. Målet för
RIK:s verksamhet är att verka för att sekretariatsuppgifterna för de
olika delegationerna och servicen till talmannen fullgörs på ett ända-
målsenligt sätt samt att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt. Syftet
med RIK:s nya organisation är att ge en bättre service till det politiska
arbetet i de olika internationella sammanhang som riksdagen och
ledamöterna deltar i.

RIK:s verksamhet styrs av behov och önskemål hos talmannen, olika
parlamentariska organ och riksdagens ledamöter i övrigt. Riksdagens
officiella internationella verksamhet, kontakter med andra nationella
parlament, utländska beskickningar m.m. leds av talmannen. Det
politiska samarbetet inom ramen för internationella parlamentariska
organ leds av de av riksdagen valda delegationerna till respektive
organ.

1993/94:RFK3

17

Det är väsentligt att de olika intressenterna tillförsäkras erforderliga
resurser. RIK:s totala resurser är en fråga för riksdagen, konstitutions-
utskottet och förvaltningsstyrelsen. Därvid gäller som tidigare nämnts
att de medel som i budgeten ställts till förfogande för respektive
delegation disponeras av delegationen. Talmannen och delegationerna
har givetvis inflytande i de personal- och resursfrågor som rör respekti-
ve verksamhet.

6.4 RIK:s uppgifter

RIK:s uppgift är att fullgöra sekretariatsfunktionerna för olika interna-
tionella parlamentarikerorgan, svara för service till talmannen och
ledamöter i internationella frågor samt handha den internationella
besöksverksamheten.

Det nya internationella kansliet skulle främst få följande uppgifter:
-fungera som sekretariat åt svenska parlamentariska delegationer vid
permanenta internationella organ som Nordiska rådet, IPU, Europa-
rådet, ESK och EFTA samt biträda riksdagens EU-delegation, den
svenska delegationen till EES gemensamma parlamentarikerkommit-
té och övriga inom riksdagen utsedda parlamentarikerdelegationer

- lämna service till talmannen beträffande det officiella internationella
besöksutbytet m.m.

-bistå med kvalificerad utrikespolitisk rådgivning åt talmannen och
olika riksdagsorgan, lämna allmän rådgivning till ledamöter i inter-
nationella frågor och svara för vissa samordningsuppgifter för utskot-
tens studieresor

-lämna service till ledamöter vid konferenser av ad hoc-karaktär, som
riksdagen deltar i

-ansvara för besöksutbytet när det gäller olika slag av internationella
delegationer

-fullgöra informationsinsatser på det internationella området, inte
minst vad gäller det nordiska samarbetet.

6.5 RIK:s organisation

När kanslifunktionen för Nordiska rådets svenska delegation ingår i
RIK kommer antalet tjänster totalt att uppgå till ca 20. Verksamheten
bör tills vidare indelas i tre huvudområden där Nordiska rådet, Euro-
parådet och ESK m.m. utgör ett område, europeiska integrationsfrågor
ett annat och service till talmannen, officiellt besöksutbyte, allmän
rådgivning till ledamöterna samt IPU det tredje området.

Varje område skall tillförsäkras kvalificerade resurser för att klara
den löpande verksamheten. Samtidigt ger den nya organisationen
möjligheter till ett mer flexibelt utnyttjande av de samlade personalre-
surserna som tar hänsyn till variationen i arbetsbelastningen och till
mer långsiktiga förändringar.

Kansliet leds av en kanslichef som har det samlade ansvaret för
kansliets verksamhet. Det åligger kanslichefen att i samråd med berör-

1993/94:RFK3

18

da organ samordna personalresurserna och ha det övergripande ansva-
ret för ekonomin. En annan viktig uppgift för kanslichefen är att svara
för en kvalificerad utrikespolitisk rådgivning inom riksdagen.

Chefstjänsten bör jämställas med kanslichef för utskott när det gäller
tillsättningsförfarandet. 3 § lagen (1989:186) om överklagande av admi-
nistrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter bör
ändras i enlighet härmed. I denna paragraf bör dessutom göras en
justering på grund av ändrad benämning på förhandlingschefen i
riksdagen.

Ett samlat internationellt kansli förutsätter en lokalmässig samord-
ning av verksamheten. Förvaltningskontoret har tagit fram en lösning
som tillgodoser detta krav.

6.6 Ikraftträdande

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli upphör som egen
myndighet vid utgången av juni 1994. Samtidigt upphävs lagen med
instruktion för delegationen liksom bestämmelserna om revision och
granskning av myndigheten. Revision och granskning som avser tid
före den 1 juli 1994 skall dock ske enligt äldre bestämmelser. Den
särskilda bestämmelsen om överklagande av tillsättning av kanslichef
för myndigheten utgår.

1993/94:RFK3

I detta beslut har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdags-
ledamöterna Rolf Clarkson (m), Iréne Vestlund (s), Per Olof Håkans-
son (s), Wiggo Komstedt (m), Oskar Lindkvist (s), Carl-Johan Wilson
(fp), Jan Berqvist (s) och Gunhild Boiander (c).

Stockholm den 28 april 1994

Riksdagens förvaltningskontor

Ingegerd Troedsson

Anders Forsberg

19

gotab 46578, Stockholm 1994