Riksrevisionens styrelses framställning angående Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget

Framställning / redogörelse 2007/08:RRS9

Framställning till riksdagen

2007/08:RRS9

Riksrevisionens styrelses framställning angående Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat Almi Företagspartner AB. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget (RiR 2007:15). Riksrevisionens styrelse har beslutat att slutsatserna av denna granskning ska överlämnas till riksdagen i form av en framställning till riksdagen.

Av Riksrevisionens granskning framgår att det inte går att säkerställa om bolagets samhällsuppdrag genomförs i enlighet med de intentioner som riksdagen och regeringen hade när bolaget bildades 1994. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att förutsättningarna för Almis verksamhet har förändrats betydligt sedan bildandet.

Riksrevisionen har vidare funnit att det ekonomiska målet som regeringen beslutat för bolaget inte är tillräckligt för att styra och främja verksamheten. Samhällsuppdraget behöver enligt Riksrevisionen utvecklas och preciseras av regeringen och det ekonomiska målet behöver ses över.

Styrelsen konstaterar att granskningen av Almi Företagspartner AB är ytterligare en granskning från Riksrevisionen med kritik mot regeringen för bristande styrning och uppföljning av ett statligt bolag med samhällsuppdrag. Styrelsen betonar i framställningen vikten av att styrningen och uppföljningen av dessa bolag sker på ett kvalificerat sätt och att det finns klara och uppföljningsbara mål för bolagens verksamhet.

Mot bakgrund av att förutsättningarna för Almis verksamhet har förändrats betydligt sedan bolaget bildades och de brister som Riksrevisionen funnit i sin granskning rörande bl.a. samhällsuppdraget och det ekonomiska målet för verksamheten gör styrelsen bedömningen att Almi Företagspartner AB:s och dess dotterbolags verksamhet och uppdrag behöver ses över av regeringen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Styrelsens förslag3

Riksrevisionens granskning4

Bakgrund4

Koncernen Almis uppdrag4

Almis organisation4

Finansieringen av Almi5

Riksrevisionens granskning5

Riksrevisionens slutsatser6

Samhällsuppdraget6

Stora variationer mellan de regionala bolagen6

Den marknadskompletterande verksamheten7

Ekonomiska mål7

Effektmätningar av Almis insatser8

Statligt dubbelarbete i Norrland8

Almis beslut om finansiellt stöd9

Riksrevisionens rekommendationer9

Rekommendationer till regeringen9

Rekommendationer till Almi Företagspartner AB10

Styrelsens överväganden11

Budgetpropositionen för 200811

Översyn av Almis verksamhet och uppdrag12

Styrelsens förslag13

Styrelsens förslag

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Styrelsens överväganden föreslår Riksrevisionens styrelse följande:

Översyn av Almi Företagspartner AB:s och dess dotterbolags verksamhet och uppdrag

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen tar initiativ till en samlad översyn av Almi Företagspartner AB:s och dess dotterbolags verksamhet och uppdrag.

Stockholm den 8 oktober 2007

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Eva Flyborg

Mats Midsander

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Anne-Marie Pålsson (m), Ewa Thalén Finné (m), Per Rosengren (v), Björn Hamilton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Rose-Marie Frebran (kd).

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat Almi Företagspartner och samhällsuppdraget. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Almi Företagspartner AB (RiR 2007:15). Rapporten publicerades den 20 juni 2007.

Bakgrund

Koncernen Almis uppdrag

Koncernen Almi bildades år 1994 och övertog då de arbetsuppgifter som de tidigare regionala utvecklingsfonderna hade haft. Almis uppdrag blev att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv.

I samband med att Almi bildades angavs som motiv för statens finansiella insatser att småföretagen hade en låg soliditet och att denna låga nivå sannolikt skulle komma att bestå under resten av 1990-talet. Vidare framhölls bankernas fortsatt försiktiga utlåningspolitik och andra effekter av den finanskris som Sverige drabbades av under de första åren av 1990-talet. Almi fick därför ett relativt brett uppdrag och stor frihet att utforma sin verksamhet.

Enligt de ursprungliga besluten1 förväntades koncernen fullfölja sitt uppdrag genom en verksamhet som skulle bestå av dels finansieringsverksamhet med kortare rådgivning, dels strategisk företagsutveckling. Dotterbolagen skulle dessutom ha en roll som förmedlare av information till företag.

Regeringen underströk vid bildandet att koncernen skulle vara marknadskompletterande och att dotterbolagen skulle sträva efter att upphandla och uppmuntra privata alternativ till sin verksamhet. Fördelningen mellan de två verksamhetsinriktningarna skulle i respektive dotterbolag avgöras av de regionala behoven, den regionala näringslivsstrukturen samt minoritetsägarens synpunkter. Även näringsutskottet betonade att det var en uppgift för de regionala bolagen att närmare precisera innehållet i verksamheten och att staten inte borde detaljstyra verksamheten.

Almis organisation

Almi är ett av staten helägt aktiebolag som liksom privatägda bolag lyder under aktiebolagslagen (2005:551). Ansvarigt departement för Almi är Näringsdepartementet.

Koncernen Almi består av det statligt ägda moderbolaget och 21 regionala dotterbolag. Dotterbolagen ägs till 51 procent av moderbolaget medan övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkansorgan. Dotterbolagen har 21 huvudkontor och 12 lokalkontor i landet.

Moderbolagets uppgift är att svara för ledning, samordning, utveckling av produkter och verksamhet samt service i koncerngemensamma funktioner.

Finansieringen av Almi

Almi har ett flertal olika finansieringskällor. Staten och de regionala ägarna lämnar årliga anslag. Staten har därutöver tillskjutit medel i form av en lånefond, vars medel används för att bevilja lån. Dotterbolagen har vissa intäkter, främst från affärsutvecklingsprojekt och konsultinsatser inom affärsutvecklingsområdet.

Moderbolaget får därutöver årligen driftsanslag från staten, vilket kommer Almi till del via Nutek.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionens granskning av Almi Företagspartner AB och dess dotterbolag har haft inriktningen att undersöka om verksamheten bedrivs i enlighet med det ursprungliga uppdraget från riksdag och regering och om koncernen Almi uppfyller sitt samhällsuppdrag att främja utvecklingen av små och medelstora företag. I granskningen följer Riksrevisionen också upp hur regeringen styrt verksamheten bl.a. mot bakgrund av de betydande omvärldsförändringar som ägt rum sedan bildandet år 1994. Kapitalmarknaden har utvecklats, den privata konsultmarknaden har förändrats och konjunkturen är god för företagen. Dessutom har Sverige blivit medlem i EU och kan därmed få tillgång till EU-medel. Detta påverkar enligt Riksrevisionen förutsättningarna för det statliga engagemanget. Riksrevisionen har mot denna bakgrund gjort bedömningen att det är relevant att närmare analysera Almis verksamhet.

Granskningens övergripande revisionsfråga har varit om Almi uppfyller sitt samhällsuppdrag att främja utvecklingen av små och medelstora företag i enlighet med riksdagens och regeringens beslut.

Den övergripande frågan har därefter preciserats i följande delfrågor:

• Finns olikheter i verksamhetsinriktning mellan de regionala dotterbolagen och hur motiverade är dessa i förekommande fall?

• Bedriver Almi en marknadskompletterande verksamhet?

• Är de ekonomiska målen ändamålsenliga för att styra och främja verksamheten?

• Ger Almis effektmätningar en rättvisande bild av Almis insatser?

Riksrevisionens slutsatser

Samhällsuppdraget

Almis samhällsuppdrag består i att komplettera marknaden med dels finansiering, dels rådgivning. Rådgivning benämns i dag av Almi för affärsutveckling till små och medelstora företag. Almi ska erbjuda stöd till företag när det inte finns privata alternativ samtidigt som koncernen inte ska konkurrera med privata aktörer. Riksrevisionen konstaterar att förutsättningarna för Almi har förändrats sedan bildandet, vilket påverkar förutsättningarna för det statliga engagemanget.

Verksamheten har även genomgått flera förändringar bl.a. vad gäller Almis roll som riskkapitalist och dotterbolagens val av inriktning på verksamheten. Det har resulterat i en verksamhet med stora variationer. Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen inte närmare har preciserat omfattningen av och prioriteringen mellan verksamheterna. Mot den bakgrunden bedömer Riksrevisionen att det finns anledning för regeringen att utveckla och precisera Almis samhällsuppdrag.

Stora variationer mellan de regionala bolagen

Dotterbolagen har valt att utveckla olika förhållningssätt när det gäller verksamhetens inriktning, dvs. finansiering och affärsutveckling eller kombinationen dem emellan. Vissa dotterbolag ägnar 80 procent av den operativa arbetstiden åt finansieringsverksamhet medan andra lägger mer än 80 procent av tiden på affärsutveckling. Variationerna i verksamheten är påtagliga även när det gäller andra aspekter. Bolagens prissättning gentemot kunden inom affärsutvecklingsverksamheten varierar kraftigt och de regionala bolagen använder även ett varierande utbud av låneformer.

Under senare år har olika former av insatser för att erbjuda företagen marknadskompletterande riskkapital diskuterats och prövats. Sju av dotterbolagen är i dag på olika sätt engagerade i riskkapitalbolag, vilket är verksamheter som inte ingick i det ursprungliga uppdraget vid koncernens bildande. Utvecklingen har skett utan att moderbolag och ägare enats om någon koncerngemensam linje i frågan om kompletterande riskkapital.

Riksrevisionens bedömning är att regeringen inte heller har gjort någon utvärdering av hur Almis engagemang på riskkapitalmarknaden förhåller sig till bl.a. Almis marknadskompletterande roll.

Riksrevisionens bedömning är att de regionala variationerna är betydande och att de inte enbart förefaller vara ett resultat av skillnader i näringslivsstrukturen i respektive region eller motiveras av regionala behov. Riksrevisionen bedömer dessutom att moderbolaget inte i tillräckligt hög grad har verkat för en mer enhetlig verksamhet i dotterbolagen i frågor som bör vara gemensamma och som inte är regionalt motiverade.

Den marknadskompletterande verksamheten

När Almi bildades framhöll regering och riksdag betydelsen av att Almi skulle vara marknadskompletterande både vad gäller finansieringsverksamhet och rådgivning till företag, dvs. affärsutveckling. Riksrevisionens bedömning är att Almi har utvecklat en finansieringsverksamhet som förefaller ligga i linje med de ursprungliga intentionerna. Riksrevisionen är dock mer tveksam till om detta även gäller affärsutvecklingsverksamheten.

Affärsutvecklingsverksamheten är den största verksamheten inom Almi. Verksamheten omfattar en stor mängd aktiviteter som vänder sig både till enskilda och till grupper av företagare. I underlaget som låg till grund för Almis bildande betonades att Almi ska undvika att bedriva egen operativ konsultverksamhet. Ambitionen skulle istället vara att så långt som möjligt anlita eller förmedla tjänster från konsultföretag på marknaden.

Dotterbolagen säkrar sin kompletterande position på de regionala marknaderna genom nätverk och kontakter med enskilda konsulter. Almi har inte gjort någon koncernövergripande analys och uppföljning som beskriver vilket behov av insatser som behövs i regionerna. En sådan analys och uppföljning behövs för att säkerställa att dotterbolagen arbetar på ett marknadskompletterande sätt inom affärsutvecklingsverksamheten. Mot bakgrund av Almis samhällsuppdrag ifrågasätter Riksrevisionen omfattningen på affärsutvecklingsverksamheten. Riksrevisionen anser vidare att Almi inte i tillräcklig utsträckning har säkerställt att den affärsutveckling som bedrivs endast är marknadskompletterande.

Ekonomiska mål

Det ekonomiska mål som regeringen har formulerat för Almis verksamhet är att lånefonden ska hållas nominellt intakt. Regeringen har formulerat målet med utgångspunkt att riskbenägenheten för Almis utlåning inte bör begränsas. Ett ekonomiskt mål med ett högre avkastningskrav befaras kunna resultera i ett minskat risktagande i finansieringsverksamheten.

Riksrevisionens bedömning är att regeringens ekonomiska mål inte tillräckligt ändamålsenligt styr och främjar verksamheten. När Almi bildades var konjunkturläget sämre och marknadens utveckling när det gäller finansiering och affärsutveckling för småföretag var annorlunda. Det ekonomiska målet formulerades utifrån andra villkor än de som gäller idag. Regeringen har dock inte tagit något initiativ till översyn under de senaste tio åren.

Moderbolagets styrelse har dock på eget initiativ beslutat om ett ekonomiskt mål för avkastningen på utlånade medel. Riksrevisionen anser att ett eventuellt avkastningskrav på utlånade medel ska vara föremål för regerings- och riksdagsbeslut. Ett avkastningskrav för utlånade medel ligger inte i linje med riksdagens och regeringens beslut att lånefonden ska hållas nominellt intakt. Enligt Riksrevisionens bedömning är det också angeläget att det formuleras ytterligare mål för de olika verksamheterna.

Den nuvarande redovisningen innebär dessutom att det inte går att utläsa vad det statliga anslaget används till eller om den verksamhet som anslaget bekostar går med vinst eller förlust. Det kan därmed finnas en risk för att anslagen delvis subventionerar sådan verksamhet inom Almi som borde ha en marknadsmässig prissättning, vilket inte är förenligt med Almis samhällsuppdrag.

Det finns i dag ingen skyldighet att särredovisa användningen av statliga anslag. Riksrevisionen anser dock att det är angeläget att regeringen säkerställer att de statliga medel som går till verksamheten används för avsedda ändamål. Almis användning av det statliga anslaget bör därför enligt Riksrevisionen särredovisas.

Utöver detta har Riksrevisionen noterat att regeringen inte har formulerat något förbehåll i Almis bolagsordning om att verksamheten helt eller delvis har andra syften än att gå med vinst. Detta innebär att bolaget förväntas vara vinstdrivande.

Effektmätningar av Almis insatser

Moderbolaget låter regelbundet SCB göra effektmätningar av Almis insatser. Mätningarna har genomförts sedan år 1998 och görs i princip på samma sätt som när de infördes.

Regeringen har inte ställt krav på att mätningarna ska tas fram, men en stor del av det som återrapporteras till riksdagen om Almi bygger på dessa mätningar. I den utvärdering av Almis effektmätningar som Riksrevisionen låtit göra har brister i mätningarna iakttagits när det gäller effekterna av Almis insatser på omsättning och antal anställda i Almis kundföretag. Bristerna i metoden leder bl.a. till ett alltför positivt resultat för Almis kundföretag.

Riksrevisionens bedömning är att Almis effektmätningar inte håller en tillräckligt hög kvalitet. Metoden för mätningarna bör utvecklas för att ge en mer rättvisande bild av verksamhetens effekter.

Statligt dubbelarbete i Norrland

Riksrevisionen har funnit att dotterbolagen i Norrland agerar parallellt med den statliga stiftelsen Norrlandsfonden. Stiftelsen har ur flera aspekter ett likartat ändamål som den finansieringsverksamhet som bedrivs av Almis dotterbolag och på samma marknad. Den operativa verksamheten bedrivs dessutom på ett likartat sätt och med ambitionen att främja utvecklingen i små och medelstora företag.

Riksrevisionens bedömning är att regeringen inte i tillräckligt hög grad har uppmärksammat förhållandet mellan de två aktörerna, som båda bidrar med offentliga medel i Norrland. En övergripande målsättning bör vara ett mer effektivt utnyttjande av statliga medel när det gäller marknadskompletterande finansiering.

Almis beslut om finansiellt stöd

Vid Almis bildande överlämnade regeringen till koncernen att besluta om finansiellt stöd. Detta uppdrag är att betrakta som en förvaltningsuppgift. I den förordning som styr finansieringsverksamhet inom Almi är emellertid möjligheten till överklagande av besluten borttagen av regeringen.

Enligt europarätten har dock företag som är föremål för finansieringsbeslut, av den karaktär som Almi beslutar om, sannolikt rätt att kunna få sin sak prövad i domstol. För övrigt visar EG-domstolens praxis att privaträttsliga bolag som agerar på statens uppdrag vad gäller finansiellt stöd också omfattas av rätten till domstolsprövning.

Enligt Riksrevisionens bedömning är det otillfredsställande att förordningen är vilseledande. Det finns krav på rätt till domstolsprövning enligt europarätten som sannolikt gäller för ärenden som kan uppkomma med anledning av Almis verksamhet enligt förordningen.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen inte tillräckligt aktivt har påverkat utvecklingen av Almi. Riksrevisionen anser att regeringen, mot bakgrund av de förutsättningar som i dag gäller för små och medelstora företag, i kombination med de konstaterade bristerna, bör ta initiativ till en översyn av Almi Företagspartner AB. Riksrevisionen har i sin rapport framfört följande rekommendationer.

Rekommendationer till regeringen

• Regeringen bör precisera Almis samhällsuppdrag och verksamhetens innehåll med utgångspunkt i de konstaterade bristerna.

• Det ekonomiska målet bör utvecklas och kompletteras med ytterligare mål för verksamheten.

• Regeringen bör klargöra om Almis engagemang i riskkapitalbolag överensstämmer med Almis uppdrag. Riskkapitalverksamheten fanns inte med i det ursprungliga uppdraget vid Almis bildande, och riksdagen bör beredas möjlighet att ta ställning till denna del av verksamheten.

• Regeringen bör säkerställa att det statliga anslaget används för verksamhet inom samhällsuppdragets ramar. För att ge möjlighet att analysera användningen bör regeringen begära särskild redovisning av anslaget.

• Regeringen bör utreda förhållandet mellan de två aktörerna Almi och Norrlandsfonden i syfte att skapa ett effektivt utnyttjande av statliga medel i Norrland.

• I enlighet med aktiebolagens bestämmelser bör regeringen ange i Almis bolagsordning om Almis verksamhet har helt eller delvis andra syften än att ge vinst.

• Förordning (1994:1100) om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och dess dotterbolag bör ses över avseende möjligheten att överklaga Almis finansieringsbeslut samt i fråga om vilken instans som ska överpröva ärendena.

Rekommendationer till Almi Företagspartner AB

Riksrevisionen anser att Almi, även inom ramen för sin nuvarande verksamhet, bör genomföra förändringar i syfte att åtgärda de brister som framkommit. Riksrevisionen rekommenderar därför bolaget att definiera inom vilka områden dotterbolagens verksamhet kan tillåtas variera, att säkerställa att undanträngningseffekter undviks samt att förbättra effektmätningarna av verksamheten.

Styrelsens överväganden

Riksrevisionens styrelse har funnit att slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget (RiR 2007:15) bör överlämnas till riksdagen i form av en framställning. I anslutning härtill vill styrelsen anföra följande.

Koncernen Almis samhällsuppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Det ursprungliga beslutet om inriktningen av Almis verksamhet fattades år 1994. Regering och riksdag framhöll då betydelsen av att Almi skulle vara marknadskompletterande både vad gäller finansieringsverksamhet och rådgivning till företag (affärsutvecklingsverksamhet). Något beslut om någon annan inriktning av Almis verksamhet har därefter inte fattats.

Av Riksrevisionens granskning framgår dock att såväl de yttre förutsättningarna för Almi som den egna verksamheten har genomgått flera förändringar sedan koncernen bildades. Detta har enligt Riksrevisionen resulterat i en verksamhet med stora variationer. Granskningen visar också på brister i regeringens styrning av bolaget. Enligt Riksrevisionen är det ekonomiska mål som beslutats för bolaget inte tillräckligt styrande och främjande. Det går inte heller i dag att svara på om bolaget genomför den marknadskompletterande affärsutvecklingsverksamheten i enlighet med intentionerna vid bildandet.

Mot bakgrund av att förutsättningarna för Almis verksamhet har förändrats betydligt sedan bolaget bildades och de brister som Riksrevisionen funnit i sin granskning rörande bl.a. samhällsuppdraget och det ekonomiska målet för verksamheten gör styrelsen bedömningen att Almi Företagspartner AB.s och dess dotterbolags verksamhet och uppdrag behöver ses över av regeringen.

Budgetpropositionen för 2008

Granskningsrapporten Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget kommenteras av regeringen i budgetpropositionen för 2008.2 Regeringen instämmer till stor del i Riksrevisionens kritik. Regeringen konstaterar att förutsättningarna för Almi har förändrats sedan bolaget bildades och att styrningen av bolaget under denna tid inte fullt ut anpassats efter nya omständigheter. Riksrevisionens rapport bedöms därför kunna vara till hjälp för att förbättra och förtydliga Almis samhällsuppdrag. Samtidigt understryker regeringen att vissa av de regionala skillnaderna är en följd av att Almi till 49 procent är delägt av landsting, regionala samhällsorgan och kommunala samverkansorgan. Enligt regeringen kan en regional och lokal anpassning av delar av verksamheten vara viktig för att få en bra förankring i det regionala näringslivet.

Regeringen anger vidare att Almi behöver se över sitt åtagande när det gäller affärsutveckling. Det finns därtill skäl, enligt regeringen, att se över de ekonomiska målen för Almis verksamhet samtidigt som regeringen bedömer att alltför snäva mål när det gäller områden som t.ex. Almis kapitalstruktur riskerar att hämma fokus på Almis övergripande samhällsuppdrag, att främja utvecklingen av små och medelstora företag och nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv.

Styrelsen noterar regeringens avsikter men anser ändå – eftersom dessa inte fått formen av konkreta åtgärder – att det finns anledning att överlämna denna framställning till riksdagen.

Översyn av Almis verksamhet och uppdrag

Styrelsen noterar att granskningen av Almi Företagspartner är ytterligare en granskning från Riksrevisionen som innehåller kritik mot regeringen för bristande styrning av ett statligt bolag med samhällsuppdrag. Styrelsen har tidigare framhållit vikten av en tydlig styrning och preciserade mål för dessa bolag. Oklarheter i styrdokumenten medför att det blir svårt för regeringen som ägarföreträdare att utkräva ansvar från bolagen. Det blir också svårare för riksdagen att utkräva ansvar av regeringen som förvaltare av det statliga ägandet.

I granskningen konstaterar Riksrevisionen att det inte har gjorts någon uppföljning och analys av hur Almis samhällsuppdrag genomförs i de olika dotterbolagen. Det innebär enligt Riksrevisionen att det inte går att säkerställa att Almis största verksamhet, affärsutvecklingsverksamheten, endast är marknadskompletterande.

Det bör också enligt styrelsen vara en viktig uppgift för bolaget att få till stånd en mer enhetlig verksamhet i dotterbolagen. I granskningen konstateras skillnader i inriktningen av Almis dotterbolags verksamheter, i prissättningen gentemot kunder och när det gäller låneutbudet. Ett antal dotterbolag är därtill i dag engagerade i riskkapitalbolag.

Det ekonomiska målet för Almis verksamhet beslutades år 1995, och det anger att det nominella värdet på lånefonden ska bevaras intakt. Styrelsen noterar att målet formulerades utifrån andra villkor än de som gäller i dag och att regeringen ännu inte har vidtagit åtgärder för att utveckla eller komplettera målet till dagens förutsättningar.

Mot bakgrund av dessa iakttagelser anser styrelsen det angeläget att Almis verksamhet och uppdrag ses över. Förutom att översynen bör omfatta Almis samhällsuppdrag och ekonomiska mål för verksamheten bör även ingå att pröva hur återrapporteringen till riksdagen kan förbättras. Det är viktigt att riksdagen ges en rättvisande bild av Almis verksamhet. Styrelsen anser det t.ex. otillfredsställande att det inte av den ekonomiska redovisningen går att utläsa vad det statliga anslaget till bolaget används till.

Andra exempel på frågor som bör ingå i översynen är ändamålsenligheten i att såväl Almis dotterbolag i Norrland som den statliga stiftelsen Norrlandsfonden bedriver finansieringsverksamhet i Norrland samt frågan om parts möjlighet att överklaga Almis beslut om finansiellt stöd.

Styrelsens förslag

Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår styrelsen att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en samlad översyn av Almi Företagspartner AB:s och dess dotterbolags verksamhet och uppdrag.

Tryck: Elanders, Vällingby 2007

[1]	Prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:Nu11, rskr. 1993/94:43.
[2]	Prop. 2007/08:1.