administrationen av EU-stödet

Interpellation 2001/02:227 av G Nilsson, Carl (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-01
Anmäld: 2002-02-05
Besvarad: 2002-02-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 februari
Interpellation 2001/02:227
av Carl G Nilsson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om administrationen av EU-stödet

De sena utbetalningarna av EU-stöden är en fråga som irriterar både jordbrukarna och de administrerande länsstyrelserna. Jordbrukarna är givetvis angelägna att få sina ersättningar i tid. De sena utbetalningarna leder ofta till att jordbrukare under en tid måste låna pengar till driften. Detta är givetvis inte tillfredsställande. Handläggarna på länsstyrelserna tycker att de har ansträngt sig över anständighetens gräns för att betala ut stöden i tid, men anser sig helt enkelt, under nuvarande omständigheter, ha för lite resurser.

Orsakerna till förseningarna är bl.a. ett stort antal olika stödformer när det gäller miljöstöden, men också ett komplicerat regelverk. Vid en beräkning av de olika EU-stödens administrationskostnader som gjordes på landsnivå för några år sedan visade det sig att areal- och djurstödet kostade 2@3 % av utbetalt belopp. Motsvarande siffra för miljöstöden översteg klart 10 %.

I det nya svenska LBU-programmet ingår förutom miljöstöden också start- och investeringsstöd samt en rad projektstöd. Gemensamt för dessa projektstöd är att administrationskostnaderna är orimligt höga speciellt med tanke på de relativt blygsamma belopp som betalas ut.

Inför 2002 kan inga större förändringar i stödantal eller förenklingar eller effektiviseringar av stödhanteringen förutses. Trots detta har regeringen dragit in ett anslag på 30 miljoner kronor från länsstyrelserna avseende EU-administration. Konsekvensen av detta blir oundvikligen att de problem och förseningar som skett i utbetalningen av EU-stöd under 2001 kommer att bli väsentligt större under 2002.

Sverige är, tillsammans med Luxenburg, det enda EU-land som avstår från att använda sig av s.k. fjärranalys med satellit. Metoden är mycket arbetsbesparande och ett kostnadseffektivt sätt att utföra fjärrkontroll av arealbaserade EU-stöd. Jordbruksverket har tidigare år samordnat och upphandlat fjärrkontroller, men det anslag som utnyttjas har regeringen dragit in under 2002.

Regeringens hantering av denna fråga är ytterst klumpig och olycklig. Den kan leda till att jordbrukarna helt tappar förtroendet för EU:s miljöstöd. Den kan dessutom leda till att Sverige råkar ut för att betala sanktionsavgifter på grund av försenade utbetalningar. Grundregeln i EU:s sanktionssystem har varit att sanktionsbeloppet vida överstiger de besparingar som det enskilda landet tror sig göra genom att snåla på administrativa resurser.

Vad avser jordbruksministern att vidta för åtgärder för att EU-stöden ska utbetalas i rätt tid?

På vilket sätt kommer jordbruksministern att arbeta för att förenkla reglerna för miljöstöden och projektstöden?

Vad avser jordbruksministern att vidta för åtgärder för att s.k. fjärranalys med satellit ska kunna användas?

Debatt

(1 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:227

Webb-tv: administrationen av EU-stödet

Protokoll från debatten

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 8 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att jordbruksstödet ska betalas ut i tid samt vilka åtgärder jag avser vidta för att jordbruksstödet ska förändras. Även Carl G Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att jordbruksstödet ska utbetalas i rätt tid. Han har också frågat mig på vilket sätt jag kommer att arbeta för att förenkla reglerna för miljö- ersättningarna och projektstöden samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att s.k. fjärranalys med satellit ska kunna användas. Trots vad som framkommit i den debatt som förts i medier den senaste tiden har utbetalningarna av EU- stöden fungerat relativt väl. När det gäller arealstöden var det knappt 900 ansökningar som inte var färdig- behandlade i tid till den första utbetalningen den 27 december. Omkring 98,5 % av alla som ansökt om arealersättning fick sina pengar vid detta tillfälle. Därefter har Statens jordbruksverk gjort veckovisa utbetalningar av arealersättning i den takt som man fått in underlag från länsstyrelserna. I slutet av januari återstod omkring 300 brukare som inte fått beslut. Enligt EU:s tidsgräns för utbetalningar ska 96 % av arealstöden vara utbetalade den 31 januari. Detta klarade alltså Sverige med marginal redan en månad tidigare. Vi har i motsats till de flesta EU-länder inte något år råkat ut för sanktioner från EU på grund av försenade utbetalningar. När det gäller miljöersättningar skiljer sig regler- na för utbetalning jämfört med arealersättningar och djurpremier. Det är Sverige som avgör vid vilka tid- punkter under aktuellt budgetår som utbetalning ska ske. Dessa stöd är också av förklarliga skäl mer komplicerade än exempelvis arealstöd eftersom de berättigar brukaren till ersättning för en rad olika miljöinsatser som är betydligt mer resurskrävande att handlägga och kontrollera. Jag kan i samband med detta nämna att Jordbruksverket har gjort en översyn av det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet i syfte att se över behovet av förändringar för att fullt ut kunna utnyttja tillgängliga medel. Verkets rapport har nyligen varit ute på remiss och bereds för närva- rande i Regeringskansliet. Jämfört med tidigare år har något fler företag som varit uttagna för kontroll fått sina utbetalningar förse- nade. Totalt för samtliga stödformer rör det sig om en ökning med 500 företag till totalt ca 1 500, vilket är ca 2 % av samtliga stödföretag. Ersättningen betalas ut så snart alla kontroller genomförts. Jag är medveten om att många länsstyrelser har haft ett arbetsamt år bakom sig med introduktionen av ett nytt IT-system samt ett nytt miljö- ersättningsprogram och därigenom dubbla program att hantera. Det nya programmet har medfört att an- talet felaktigt ifyllda ansökningar varit ovanligt stort. Länsstyrelserna har också haft ett stort antal återkrav av stöd att hantera. Det extra anslag som länsstyrel- serna fått för 2001 var avsett för att klara av de åter- stående återkraven. Av 21 länsstyrelser är sex stycken helt klara med återkraven, men räknat i totalt antal återstående återkrav i landet är mer än två tredjedelar avklarade. Det är självfallet viktigt att komma till rätta med de problem som har varit kring hanteringen av EU- stöden. Administrationen bör effektiviseras ytterliga- re och handläggningstiderna kortas. En del problem har redan åtgärdats, t.ex. det inkörningskrångel som har varit med det nya datasystemet. Det gamla miljö- stödssystemet fasas nu också ut efter hand. Detta innebär att det successivt kommer att bli färre stöd- former för länsstyrelsen att hantera. Samtidigt kom- mer rimligen de initiala problem som har varit med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet inte att upprepas framöver. Mycket av det som försvårat förra årets stödomgång kommer alltså att minska i omfatt- ning till detta år. Jag tror dessutom att nya sätt att ansöka om stö- den, t.ex. via Internet, kommer att effektivisera hante- ringen genom att det minskar risken för fel. Ansök- ningar via Internet är fr.o.m. i år i full drift, och det är tillgängligt för alla lantbrukare. Utöver detta gav regeringen i december 2001 länsstyrelserna i uppdrag att effektivisera samord- ningen av jordbruksadministrationen. Uppdraget går ut på att sju samordningsansvariga länsstyrelser, spridda över landet, ska ansvara för effektiviseringen av administrationen inom respektive region. Denna samordning kommer att innefatta bl.a. information till lantbrukarna, handläggning av ansökningar, fältkon- trollverksamhet m.m. Detta är ett arbete som på sikt kommer att innebära vinster på många sätt, både för länsstyrelserna och för brukarna. Samtidigt inrättas ett råd vid Jordbruksverket för frågor om samverkan, övergripande planering och styrning när det gäller hanteringen av EU-stöd. Rådet kommer att bestå av representanter från Jordbruksverket och de samord- ningsansvariga länsstyrelserna. Carl G Nilsson har också frågat mig om s.k. fjär- ranalys. Denna metod kommer framöver inte att vara lika resursbesparande som tidigare eftersom länssty- relserna i dag gör samordnade kontrollinsatser av flera ersättningsformer. Frågan om huruvida fjärra- nalys ska tillämpas i fortsättningen bereds dock för närvarande i Regeringskansliet, och något beslut är ännu inte fattat.

Intressenter

Frågeställare

Nilsson, Carl G (m) Moderaterna

Besvarad av

jordbruksminister Margareta Winberg Socialdemokraterna