Akutskolor
Interpellation 2022/23:275 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-17
- Överlämnad
- 2023-03-20
- Anmäld
- 2023-03-21
- Svarsdatum
- 2023-04-11
- Sista svarsdatum
- 2023-04-11
- Besvarad
- 2023-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Av Tidöavtalet framgår att regeringen vill göra insatser för att underlätta fler särskilda jour- och akutskolor med utbildad personal. I budgetpropositionen för 2023 introducerades ett riktat statsbidrag om 50 miljoner kronor.
I mars presenterade regeringen den förordning som ska styra fördelningen av statsbidraget. Av förordningen framgår att statsbidraget får användas för personal i akutskolor. Ett 50-procentigt medfinansieringskrav stipuleras samt att bibehålla personal i befintliga akutskolor ska prioriteras.
Rektor har i dag befogenhet att besluta om särskilt stöd och placering i särskild undervisningsgrupp. Rektor har också befogenhet att besluta att omplacera en elev om det behövs för att tillförsäkra andra elever en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. Ett sådant beslut får innebära enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp. Såväl kommunala som fristående huvudmän kan också inrätta resursskolor, vilket är särskilda skolenheter som anpassats för att tillgodose stödbehoven hos elever med omfattande behov av särskilt stöd.
Sverigedemokraterna har under förra mandatperioden närmare beskrivit hur de vill införa två nya typer av skolor: jourskolor för barn som inte fungerar i normal skolsituation och pliktskolor för elever som utreds för brott. De ville då ge läraren befogenhet att med omedelbar verkan besluta om placering i jourskola för elever som inte lever upp till ett minimikrav för hur man uppför sig.
Definitionen av och syftet med regeringens akutskolor är ytterst oklara. Hur placering i en akutskola skiljer sig från placering i särskild undervisningsgrupp eller mottagande i resursskola är till exempel inte klarlagt. Vem som beslutar om placering i akutskolor och om akutskolornas huvudsakliga syfte är att ge stöd eller straff till elever som inte lever upp till minimikravet för hur man uppför sig är inte heller klart.
Elever med beteende som skapar problem är ofta i behov av särskilt stöd. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:275
Webb-tv: Akutskolor
Dokument från debatten
- Protokoll 2022/23:86 Tisdagen den 11 aprilProtokoll 2022/23:86 Svar på interpellation 2022/23:275 om akutskolor
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas.
Inledningsvis vill jag betona att det är en självklarhet att barn och elever som behöver stöd ska få det och att detta är skolhuvudmännens ansvar. Av skollagen framgår att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om en elev behöver särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Alla elever har dessutom rätt till en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tyvärr är det stökigt i svensk skola i dag. Det förekommer också att allvarliga situationer uppstår där elever stör undervisningen eller hotar andra elever och skolpersonal på ett sådant sätt att elevernas rätt till trygghet och studiero åsidosätts. I den situationen saknas det ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolenheten.
För att hantera dessa elever genomför regeringen nu en satsning som möjliggör för huvudmän att inrätta så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt när mindre ingripande åtgärder inte varit tillräckliga. Avsikten med en sådan placering är att skapa en bättre skolsituation såväl för den elev som behöver den tillfälliga placeringen som för övriga elever och personalen i elevens ordinarie skolenhet. Den ordinarie skolenheten får också tid att utreda och förbereda eventuella stödinsatser för den tillfälligt placerade elevens återgång till skolenheten. Akutskolorna bidrar därmed till att säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever.
Enligt den nyligen beslutade förordningen (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan kan bidrag lämnas till en huvudman för grundskola för personal i en akutskola, om personalen har legitimation som lärare eller relevant utbildning inom psykosocialt arbete. Jag vill också betona att alla elever ska få det stöd de behöver - och i ett så tidigt skede som möjligt. Skollagens bestämmelser om elevens utveckling mot målen, inklusive bestämmelserna om rätten till stöd, gäller även vid en tillfällig placering vid en akutskola.
Anf. 9 Linus Sköld (S)
Fru talman! De senaste månaderna har Lotta Edholm och jag debatterat flera ämnen i kammaren där det är smärtsamt uppenbart att regeringen och de som egentligen bestämmer inte är överens. Det gäller till exempel religiösa friskolor eller modersmålsundervisning, där Liberalerna uppenbart har vikit ned sig för vad Sverigedemokraterna har för ingångar.
Dagens debatt är förmodligen inte annorlunda. Före valet presenterade både Sverigedemokraterna och Liberalerna sina inställningar till nya former av sorteringsskolor, som inte är särskilt väldefinierade. Liberalerna kallade det då för akutskolor. Och SD hade två idéer, nämligen jourskolor och pliktskolor. Den som har tagit del av de båda partiernas uppfattningar har lärt sig följande.
Liberalerna ville att 250 miljoner skulle avsättas för akutskolor de närmaste åren. Liberalernas akutskolor skulle vara skolor där avstängda elever kan få sin utbildning under avstängningstiden. Förslaget verkar hänga ihop med att Liberalerna tycker att för få elever stängs av i den svenska skolan. Jag personligen tycker, i motsats till detta, att varje avstängning är ett oönskat misslyckande.
Nåväl! Sverigedemokraterna deklarerade i Smålandsposten före valet sin uppfattning: Elever som inte hörsammat tillsägelser ska flyttas till jourklass eller jourskola tills de uppför sig väl och bedöms kunna återgå till vanlig klassrumsundervisning. Någon tidsbegränsning ska inte finnas. För särskilt våldsamma elever ska särskilda pliktskolor inrättas där fokus förutom studier ska ligga på normer och värderingar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Tidöavtalet enades sedan regeringen och Sverigedemokraterna om formuleringen: För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta för särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal.
Formuleringen är, som man kan höra, lånad av Sverigedemokraternas politiska idé om pliktskolor, men man kan inte ens enas om vad formen för den sorteringsskolan ska kallas - jourskolor/akutskolor i avtalet.
Den befintliga lagstiftningen reglerar inte akutskolor, jourskolor eller pliktskolor. Men jag har arbetat med att tillämpa den befintliga lagstiftningen, och jag vet att den möjliggör för skolans personal att vidta otroligt ingripande åtgärder och göra långtgående anpassningar av undervisningen i syfte att ge varje elev det stöd den behöver och tillgodose den rätt till utbildning som barn har enligt barnkonventionen och enligt svensk lag. Beslut om omplacering, beslut om avstängning, anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning med barnets bästa i åtanke är möjligt inom ramen för den befintliga lagstiftningen. Normalfallet måste såklart vara prevention, att alla elever kan delta i utbildningen inom den ordinarie verksamheten, men när det uppstår situationer som är svårhanterade har skolpersonal, i synnerhet rektor, ett otroligt starkt mandat att agera, att göra vad som krävs så länge beslut fattas med elevens lärande och utveckling i fokus.
Vi har nyligen också reglerat i skollagen förekomsten av resursskolor inom det svenska skolsystemet. Också dessa syftar till att ge elever stöd i lärandet för att klara utbildningens mål. Akutskolor, jourskolor och pliktskolor verkar ha ett annat syfte. Jag skulle vilja att ministern tydliggör vad hon har tänkt sig att den nya skoltypen ska vara, nämligen om det ska vara sverigedemokratiska straff- och uppfostringsanstalter eller om det är skolor där en elev som är i svårigheter ska få sitt behov av stöd tillgodosett.
Anf. 10 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Akutskolor ska naturligtvis inte vara straff- och uppfostringsanstalter. När jag en gång i tiden gick i skolan införde Socialdemokraterna obsklasser. Det var inget straff, utan det var särskilda undervisningsgrupper som ni kallar det. Vi kallar det akutskolor.
Socialdemokraterna har själva berett vägen för att avskilja elever för kortare eller längre perioder i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero. Socialdemokraterna själva kan inte vara helt omedvetna om att det finns allvarliga problem som måste lösas.
En regering måste se till att lagstiftningen används, inte bara lägga fram propositioner. Min fråga till statsrådet Edholm är om inte förslaget med akutskola är ett sätt att se till att trygghet och studiero blir till praktisk handling, inte bara tomma ord.
Det finns i dag stora problem i vissa områden med bristande studiero och även en otrygghet i skolorna. Inte minst i min hemkommun Botkyrka är det på vissa håll ett stort problem. En skola fick till och med styras av Skolinspektionen under ett par år, och det är en allvarlig varningsklocka. Vi måste någonstans reagera på de varningsklockor som ändå klämtar. Sedan kan man diskutera skillnaden mellan särskilda undervisningsgrupper och akutskolor, men de verktyg som finns och kommer att finnas i framtiden ska användas i den omfattning som de är nödvändiga - oftare än i dag, tvärtemot vad Linus Sköld säger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rektorerna tillser inte alltid att eleverna får den studiero som många elever har rätt till. Jag läste för inte så länge sedan att en skola i Skåne fick stänga, och rektorn hade inte använt de verktyg som ändå står till buds. Hur ser statsrådet Lotta Edholm på detta?
Precis som interpellanten säger är det viktigt att elever med svårt störande beteende får det stöd de behöver. Det är en av anledningarna till att starta akutskolor. Men det vänstern aldrig pratar om är alla de skötsamma elever som vill lära sig något i skolan och ofta får halva sin undervisningstid spolierad av stök, bråk och eviga utredningar av bråk som läraren måste ta tag i. Vem står upp för den tysta majoriteten? Vem tar deras parti, ser till deras intressen? Är inte detta något som är själva meningen med akutskolor? Det här är också frågor till statsrådet.
Sedan har jag ett medskick till samtliga partier. Hjärnforskning visar att våra mänskliga hjärnor främst är inställda på överlevnad, och det är något som har hjälpt oss från stenåldern och framåt. Om elever känner otrygghet i ett klassrum kopplas överlevnadsinstinkten på och all inlärning och minnet kopplas bort. Det är så våra hjärnor fungerar, vilket innebär att i stökiga klassrum sker det mycket lite inlärning. Det är fakta. Studiero är den enskilt viktigaste faktorn för ökade kunskapsresultat i skolan i dag, och det är något som verkligen behövs.
Anf. 11 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Att höra Linus Sköld här är som att bli flyttad 10-15 år tillbaka i tiden, när socialdemokrater alltid hävdade med något slags ryggmärgsreflex att man inte ska vidta några som helst disciplinära åtgärder mot elever som uppför sig på ett sådant sätt att de hotar andra elever, hotar personal och omöjliggör undervisning.
Som skolborgarråd i Stockholm var jag med och införde akutskolor för 10-15 år sedan. Det var då extremt kontroversiellt att man flyttade elever från den vanliga skolan till undervisning i en liten grupp där de fick hjälp och stöd av kuratorer, speciallärare, socialpedagoger och så vidare. När sedan Socialdemokraterna kom till makten i Stockholm 2014 var det första de gjorde att bygga ut den verksamheten. Det gjorde man naturligtvis för att man såg att den faktiskt fungerade.
Vi har stora problem med stök i svensk skola. Det är alldeles för många elever som går till skolan med ont i magen för att de vet att det finns elever som beter sig på ett sådant sätt att de faktiskt skrämmer andra elever. Vi har vittnesmål om lärare som blir utsatta för våld i svensk skola. Ungefär hälften av alla elever upplever att de har utsatts för antingen hot eller våld i grundskolan. Det är inte acceptabelt.
Akutskolor ska ses som en pusselbit i arbetet för att se till att vi får lite mer lugn och ro i våra skolor - samtidigt som vi skapar en möjlighet att hjälpa de elever som helt uppenbarligen behöver hjälp och stöd för att klara sin skolgång utan att hota sina kompisar eller personal på skolan.
Det här är en möjlighet. I de kommuner som väljer att söka det här statsbidraget kommer skolledaren att veta att om man gör en tillfällig omplacering av en elev finns det ett ställe dit den eleven kan gå där det finns vettigt stöd och utbildad personal. Jag tror att det är en vinn-vinnsituation, både för elever och personal i våra skolor som är rädda för att gå till skolan eller för att arbeta där och för de elever som helt uppenbarligen behöver hjälp och stöd. Men, som sagt, jag är framför allt ganska förvånad över att Socialdemokraterna nu helt har backat från idén att det ibland faktiskt behövs disciplinära åtgärder i vårt skolsystem.
Anf. 12 Linus Sköld (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ministern vet mycket väl att det inte var det jag sa. Men jag och Socialdemokraterna har ingången att den bästa kränkningen är den som aldrig sker.
Ministern och, överraskande nog, även Robert Stenkvist sa här alldeles nyss att den nya skoltypen ska syfta till att tillgodose elevers behov av stöd. Det är det som är meningen. Då behöver ministern i stället förklara hur det förhåller sig till de befintliga bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp och för den delen resursskolor, som ju båda finns till för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd.
Varför behövs det ännu en typ av skolor? Och om det nu behövs, varför vill ministern inte göra det här ordentligt? Reglera då den typen av skolor, och se till att det finns möjlighet att inrätta den typen av skolor hos alla huvudmän där det finns elever som skulle behöva det!
Grundskolan i Sverige har över 850 huvudmän. Av Liberalernas vallöfte om 250 miljoner blev det 50 miljoner i ett riktat statsbidrag. Jag måste påpeka det uppenbara: Vill man få effekt av den här reformen är den summan löjeväckande låg.
Hemma i Älvsbyn, där jag är lokalpolitiker och har jobbat som rektor, har vi knappt tusen elever i grundskolan. Det brukar göra att omkring en tusendel av ett statsbidrag kan förväntas hamna hos oss. I det här fallet vill det säga 50 000. Även om man räknar in medfinansieringskravet är det bara 100 000 per år. En lärartjänst kostar mer än det femdubbla. Hur ska Älvsbyns kommun kunna inrätta jourskolor med en sådan finansiering? Eller det kanske inte är meningen att alla Sveriges skolhuvudmän ska ha möjlighet att inrätta den nya skoltypen, vars lov Lotta Edholm sjunger i talarstolen?
Jag skulle säga att det här är ansvarslöst. Utgångspunkten för den här reformen har varit tre olika idéer om hur man kan sortera ut elever som beter sig normbrytande. De tre olika idéerna är definierade på olika sätt av de politiska partierna som bestämmer, och ingen kan riktigt lista ut vad de menar. Regeringen utreder inte frågan och verkar inte ha någon ambition att klarlägga hur behoven ser ut eller vad de nya sorteringsskolorna ska syfta till.
I stället glider regeringen liksom odefinierat in i en reform och inför ett anorektiskt statsbidrag som i bästa fall kommer att kunna ge lite finansiering till vissa, stora skolhuvudmän - Lotta Edholms Stockholm, till exempel. Tanken att systemet ska vara enhetligt därför att eleverna i Älvsbyn har samma plikt och rätt att utbilda sig som eleverna i Stockholm eller Malmö eller Åmål fäster ministern inte särskilt mycket vikt vid med ett sådant här förfarande.
Om nu ministern känner sig säker på att elever kommer att få stöd i sitt lärande i den här underfinansierade, icke reglerade skoltypen, varför ska då elever i Älvsbyn ha sämre möjligheter än elever hos de större skolhuvudmännen?
Anf. 13 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Linus Skölds omsorg om eleverna är äkta, tror jag, och rörande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har fått samtal från upprörda människor i Malmö och kan tala om att det redan i dag är en massa elever som inte kan vara i vanliga klassrum för att de stör för mycket som är avskilda från skolverksamheten. De är avskilda i utrymmen där de inte får tillräckligt bra undervisning och där de mest driver omkring, spelar på datorer och spelar kort. Det är vad de gör enligt de uppgifter jag fått mig till handa.
De här eleverna skulle må oerhört mycket bättre om de gick i akutskola och fick undervisning av utbildad personal. Det är ju ingen här som vill eleverna illa. Vi vill alla att det ska fungera, både i akutklasser eller vad man nu kallar det och i vanliga klasser.
Jag efterfrågar återigen omsorg om den tysta majoriteten, om alla elever som blir jättestörda i sin vanliga undervisning. Vem tänker på dem? Vem tar hand om deras intressen? De har ju också rätt till en lugn och bra studietid och till studiero. Vi har skolplikt; de har rätt till det, helt enkelt.
Finansieringen överlåter jag väl till statsrådet att svara på. Men som jag förstått det ska huvuddelen av finansieringen än så länge ske genom kommunerna. Vi har ju än så länge kommunalt huvudmannaskap i vårt land.
Anf. 14 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Linus Sköld använder begreppet sorteringsskola när han argumenterar mot akutskolorna. Där har han väl lagt ribban för vad han tycker att svensk skola ska göra när elever uppför sig på ett sådant sätt att andra elever och skolans personal känner sig hotade och ibland till och med våldsutsatta. Det är en sorteringsskola när man ser till att de eleverna inte kan bete sig på det sättet längre. Jag tycker att det är lite tråkigt.
Linus Sköld säger också att den bästa kränkningen är den som inte sker. Det är väl fullkomligt självklart. Den uppfattningen tror jag att vi alla i den här kammaren delar. Likväl förekommer det kränkningar varje dag i svensk skola, trots den skollag som Linus Sköld nu lyfter till skyarna. Vi har stora problem i svensk skola när det gäller detta. Akutskolor är ett sätt att hjälpa skolledare att se till att det finns bra verksamhet som inte ligger i den egna skolan.
Linus Sköld driver två olika linjer i den här debatten. Å ena sidan säger han att detta inte behövs med den lagstiftning som finns, för att det inte är något problem, för att den bästa kränkningen är den som inte uppstår och för att alla gör sitt bästa och så vidare. Jag tycker att detta är ett hån mot alla de lärare och rektorer som verkligen försöker upprätthålla ordning i våra skolor i dag, som försöker skydda elever från andra elever som faktiskt kanske inte kan vara i vanliga klassrum utan som måste få en annan typ av undervisning. Men å andra sidan säger Linus Sköld att det finns alldeles för lite pengar.
Å ena sidan behövs inte detta för att det är ett dåligt förslag, å andra sidan finns det för lite pengar - jag tycker att Linus Sköld får bestämma sig. Antingen tycker han att detta är en bra idé, och då kanske det behövs mer pengar. Eller också ska det inte vara några pengar alls, om han tycker att det är en dålig idé. Men jag vill också säga att det faktiskt är upp till skolhuvudmännen om man vill söka dessa pengar eller inte. Jag gissar att Älvsbyn inte kommer att göra det.
Anf. 15 Linus Sköld (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har pekat på några uppenbara bekymmer med hur den här reformen är konstituerad. Det betyder inte att jag kan ta ställning vare sig för eller emot den, eftersom det är så oklart vilket syfte den ska fylla, hur den ska fungera och hur den förhåller sig till andra typer av åtgärder, både disciplinära åtgärder och stödåtgärder. Jag har varit otroligt tydlig med det under den här debatten. Jag har gett Lotta Edholm tre anföranden på sig vid det här tillfället att reda ut detta. I stället väljer hon att gå till angrepp mot mitt sätt att debattera. Jag tycker inte att det anstår en minister att bete sig på det sättet.
Idén om att jag skulle vara emot disciplinära åtgärder och att det är detta jag har ägnat den här debatten åt, den är fel. Jag tänker att man behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Om det är så självklart att den bästa kränkningen är den som aldrig sker, varför hör jag då aldrig ministern prata om det förebyggande arbetet? Varför hör jag aldrig ministern prata om hur vi bygger trygga skolor för trygga barn utan bara prata om hur vi ska disciplinera dem till att vara rädda för att göra fel?
Jag tycker att risken är uppenbar att den här typen av beslut, den här typen av åtgärder, kommer att drabba elever som har svårigheter i sin skolsituation på ett otroligt hårt och skoningslöst sätt, och jag skulle vilja att ministern i sitt sista anförande förklarar hur hon ska säkerställa att detta inte riskerar att bli ett straff för elever som har funktionsnedsättningar eller andra svårigheter, såsom svårigheter med impulskontroll, eller som agerar normbrytande för att de har svårigheter med att läsa av sociala koder, och att detta inte blir en åtgärd för att lyfta bort de eleverna från en ordinarie klassrumssituation.
Anf. 16 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! För att vara en riksdagsledamot som inte har tagit ställning till om det här är rätt eller fel är det ganska märkligt att Linus Sköld använder begrepp som sorteringsskola och säger att detta är ett hårt och skoningslöst sätt mot de elever som faktiskt beter sig på ett sådant sätt i skolan att både lärare och andra elever är rädda. Det visar att Linus Sköld är tillbaka i det socialdemokratiska tänkandet att det alltid är synd om den som beter sig på ett sätt som inte är okej i ett klassrum eller i en skola.
Den bästa kränkningen är den som inte sker - den uppfattningen delar jag helt. Det behövs mer av förebyggande arbete, och det behövs också mer av tidiga insatser. Svensk skola är dålig på tidiga insatser. Socialtjänsten är dålig på tidiga insatser. Det är därför vi också avsätter pengar i den här budgeten för skolsociala team - det är bland annat till för detta. Detta är också någonting som kommunerna kan söka.
Men det viktiga med den här diskussionen tycker jag ändå är att vi måste hitta fler sätt för att fler elever ska vara trygga i sin skola, att lärare inte ska vara rädda för att gå till sitt arbete i skolan och att skolledare ska veta att det finns möjligheter att omplacera en elev under en kortare tid för att man där ska kunna sätta in bra åtgärder och planera för den elevens fortsatta skolgång. När vi gjorde det här i Stockholm gjorde vi en liten utvärdering av vad man tyckte. Det var genomgående positiva omdömen, och de som var mest positiva var faktiskt de elever som hade blivit placerade i akutskolorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.