Ambassad i Tunisien
Interpellation 2005/06:404 av Höij, Helena (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-12
- Anmäld
- 2006-05-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-06-01
- Sista svarsdatum
- 2006-06-02
- Besvarad
- 2006-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 maj
Interpellation 2005/06:404 av Tredje vice talman Helena Höij (kd) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Ambassad i Tunisien
Regeringen stängde i september 2001 Sveriges ambassad i Tunisien.
När en ambassad stängs bryts de diplomatiska förbindelserna. Detta har fått stora konsekvenser för Sverige.
Sverige var ett av de första länder som gav sitt fulla stöd till Tunisien efter självständigheten 1956 och Tunisien var ett av Sidas första programländer. Biståndet har efterhand ersatts med ett bredare samarbete och Sveriges handel med Tunisien utvecklades länge positivt. Sedan ambassaden stängdes har den trenden brutits och är nu i stället nedåtgående. Från och med den 1 april i år har ett kontor för att främja näringslivsutbytet öppnat i Tunis och förhoppningsvis kan detta bidra till att utveckla det svensk-tunisiska ekonomiska samarbetet.
Fyrtio år av framgångsrikt svensk-tunisiskt utvecklingssamarbete har också gett upphov till ett omfattande nätverk och goodwill för Sverige och vi har kunnat använda vår nära relation till att lyfta bristerna i tunisisk MR-politik.
Sedan ambassaden stängdes har svenska minister- och andra politiska högnivåbesök i det närmaste upphört och den politiska dialogen har minskat såväl i MR-frågor som i frågor där vi står på samma sida i internationella sammanhang.
I stället för att aktivt finnas med och främja förståelse och bygga broar med den muslimska världen i vår närmaste omvärld har Sverige stängt ambassaden i ett land med vilket vi har goda relationer.
Jag hade för en tid sedan förmånen att leda en delegation från riksdagen till just Tunisien då företrädare för både Tunisiens parlament och regering gav uttryck för sin besvikelse över att Sverige stängt sin ambassad och jag kunde då också se hur frånvaron av en ambassad försvårade arbetet för vår ambassadör.
Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga utrikesministern vad han avser att göra för att vår ambassad i Tunis ska kunna öppna igen.
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:404
Webb-tv: Ambassad i Tunisien
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:135 Måndagen den 5 juniProtokoll 2005/06:135 4 § Svar på interpellation 2005/06:404 om ambassad i Tunisien
Protokoll från debatten
Anf. 14 Jan Eliasson (S)
Herr talman! Helena Höij har frågat mig vad jag avser att göra för att ambassaden i Tunis ska kunna öppna igen.
Låt mig mot bakgrund av Helena Höijs inledning i frågan först säga att diplomatiska förbindelser länder emellan självklart inte bryts när en ambassad stänger. Sverige har en Stockholmsbaserad ambassadör för Tunisien. Utrikesdepartementet har regelbunden kontakt med Tunisiens ambassad i Stockholm där en chargé-d'affaires leder verksamheten. De diplomatiska kontakterna mellan Sverige och Tunisien är frekventa och relationerna goda.
Vår ambassad i Tunisien var en av de myndigheter som stängdes av budgetskäl hösten 2001. Sedan den 1 april i år finns emellertid åter en svensk diplomat på plats i Tunis, placerad på den finska ambassaden, med uppgift att främja svenska intressen. Det innebär bland annat att vår utsände stöder svenska företag på plats och bevakar den ekonomiska utvecklingen i Tunisien.
En ytterligare uppgradering av den svenska diplomatiska närvaron i Tunisien är, med hänsyn till rådande budgetläge, för närvarande inte aktuell, beklagligtvis, vill jag tillägga.
Anf. 15 Helena Höij (Kd)
Herr talman! Jag ber att få tacka utrikesministern för svaret. På min fråga vad han tänker göra för att vår ambassad i Tunis ska kunna öppna igen svarar han ganska kort och koncist att en uppgradering av vår diplomatiska närvaro i Tunisien för närvarande inte är aktuell. Men jag tror att han gjorde tillägget: beklagligtvis, som inte fanns i det skriftliga svaret.
Så det är väl ingen som blir förvånad om jag säger att jag är besviken över svaret.
Jag hade för en tid sedan förmånen att leda en delegation från riksdagen till just Tunisien. Då gav företrädare för både Tunisiens parlament och dess regering uttryck för sin besvikelse över att Sverige 2001 beslöt att stänga sin ambassad. Jag kunde själv se hur frånvaron av en ambassad och en ambassadör på plats försvårar arbetet för vår ambassadör. Det är väl självklart att de diplomatiska förbindelserna försvagas när man stänger en ambassad, oavsett om det görs av budgetskäl eller inte.
Sedan ambassaden stängdes har till exempel de svenska ministerbesöken och andra politiska högnivåbesök i det närmaste upphört, och den politiska dialogen har minskat såväl i frågor där vi har kritik, till exempel i fråga om MR-frågor, som i frågor där vi står på samma sida, och de är inte så få de heller, till exempel i internationella sammanhang.
Som utrikesministern säkert vet har utrikesutskottet under en längre tid arbetat med ett betänkande om vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsområde. Betänkandet var klart i mars, och där skriver ett enigt utskott "att den svenska diplomatiska representationen bör stärkas i den muslimska världen".
Jag utgår från att utrikesministern delar den bedömning som utrikesutskottet gör. Men mot bakgrund av det svar som jag har fått på min interpellation måste jag ändå fråga utrikesministern vilka slutsatser som han drar av riksdagens ställningstagande i detta betänkande.
Sverige var ett av de första länderna som gav sitt fulla stöd till Tunisien efter självständigheten 1956, och Tunisien var ett av Sidas första programländer. Biståndet har sedan efterhand ersatts med ett bredare samarbete, och Sveriges handel med Tunisien utvecklades länge positivt.
40 år av framgångsrikt svensk-tunisiskt utvecklingssamarbete har också självklart gett upphov till ett omfattande nätverk och goodwill för Sverige. Och vi har kunnat använda vår nära relation till att lyfta fram till exempel bristerna i tunisisk MR-politik.
Herr talman! Jag tycker att det är beklagligt att vi i Sverige, i stället för att än mer aktivt utnyttja de tillfällen som finns att främja förståelse och bygga broar med den muslimska världen i vår närmaste omvärld, har stängt ambassaden i Tunisien, ett land som vi har haft långa och goda relationer med.
Anf. 16 Jan Eliasson (S)
Herr talman! Jag vill tacka Helena Höij för denna utmärkta plädering för förstärkta relationer med den islamiska världen, med arabvärlden och med Tunisien. Jag känner djup sympati med grundbehovet och den inriktning som frågan ger.
Vi har en traditionell vänskap med Tunisien. Arabvärlden behöver just nu kontakter med omvärlden, och vi behöver kontakter med dem. När jag arbetade med Lena Hjelm-Wallén tog vi initiativ till Euro-islam-projektet som visade sig vara väldigt välbetänkt redan på den tiden. Men det visade sig ännu mer angeläget senare.
Det är knapphetens stjärna här och budgetläget som tvingar oss till denna typ av beslut. Vi har haft hårda budgetbehandlingar om ambassader. Och det har varit med vånda och plåga som vi har gett oss in i dessa diskussioner. Som kabinettssekreterare fick jag genomleva detta under 90-talets slut, och 2001 tog vi beslut om att stänga ambassaderna i Kuwait, Peru, Libanon, Vatikanstaten och Tunisien. Det var plågsamt och är plågsamt och påverkar naturligtvis relationer, även om jag vill hävda att vi gör vårt yttersta för att hålla kontakterna vid liv. Vi har en ambassadör ackrediterad som reser dit regelbundet, och vi har tillsatt denna tjänsteman som är placerad på den finska ambassaden och som jag hoppas kan göra en god insats.
Jag hoppas att budgetläget kan bli sådant att vi kan få till stånd den förändring som är önskvärd och som jag är glad över att Sveriges riksdag visar så tydligt. Och jag vill uttrycka min tacksamhet över Helena Höijs ledning av detta delegationsbesök och över att hon väcker en även för mig som utrikesminister angelägen fråga om hur vi ska få de resurser som är nödvändiga för att vara representerade på det sätt som Sveriges riksdag önskar.
Anf. 17 Helena Höij (Kd)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för detta debattinlägg. Det känns som om vi ändå har samma grundsyn när det gäller vikten av en ambassad och betydelsen av en permanent närvaro i så många länder som möjligt, men inte minst i ett land som Tunisien. Men det är knapphetens stjärna - jag tror att utrikesministern använde det uttrycket - som har lett till denna situation.
Som jag sade i mitt förra inlägg utvecklades Sveriges handel med Tunisien väldigt länge positivt. Men sedan ambassaden stängdes har den trenden brutits, och nu är den trenden i stället nedåtgående. Som exempel vill jag nämna Sveriges export till Tunisien som enligt SCB har sjunkit från nästan 1,3 miljarder 2001 till mindre än 700 miljoner förra året - och det på en marknad som växer med 5 %. Exporten borde ha kunnat fortsätta att öka.
Ambassaden i Tunisien stängdes av budgetskäl, men jag skulle vilja påstå att det egentligen inneburit en ekonomisk förlust för Sverige som helhet.
Precis som utrikesministern säger har vi sedan den 1 april i år ett kontor för att främja näringslivsutbyte i Tunis. Jag hoppas också att detta ska bidra till att utveckla det svensk-tunisiska ekonomiska samarbetet.
Jag skulle också vilja lyfta in den så kallade Barcelonaprocessen i debatten. Den har som mål att skapa ett område runt Medelhavet med fred och stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala och kulturella frågor. I samarbetet deltar förutom EU:s medlemsländer också tio Medelhavspartner, däribland Tunisien. Det här samarbetet är unikt genom sin betoning på gemensamma värderingar, såsom demokrati och mänskliga rättigheter.
Tunisien har varit mycket aktivt i Barcelonaprocessen och var den första av EU:s Medelhavspartner att ingå ett associeringsavtal med EU. Det skedde redan 1998. Och Tunisien har tillsammans med Marocko, Egypten och Jordanien tagit initiativ till ett möte i Agadir 2001 för att visa på sin avsikt att arbeta för en frihandelszon för de arabiska Medelhavsländerna. Det är något som naturligtvis inte bara skulle gynna den ekonomiska utvecklingen i regionen, utan en sådan process skulle också bidra till att underlätta lösningen av de konflikter som finns i området.
Och jag vill igen hänvisa till utrikesutskottet. De skriver i sitt betänkande att Barcelonaprocessen redan nu bidrar till att ge gynnsamma förutsättningar för ekonomisk och demokratisk utveckling bland staterna i södra och östra Medelhavsområdet. Utskottet betonar till exempel vikten av att de nordliga parlamenten prioriterar EMPA, alltså Europa-Medelhavs-partnerskapets speciella parlamentariska församling. Det är något som naturligtvis riksdagen måste ta till sig, men det här visar också på riksdagens betoning av att de nordiska länderna deltar i Barcelonaprocessen.
Ett aktivt deltagande i Barcelonaprocessen från vår sida kräver också bilaterala kontakter och en förtroendefull dialog. Och här är jag tillbaka vid vikten av en väl utvecklad diplomatisk närvaro i Tunisien. Jag är tacksam för utrikesministerns principiella hållning men hade ändå hoppats att han här skulle kunna uttala en mer tydlig ambition för en full diplomatisk närvaro i Tunis. Jag delar nämligen inte utrikesministerns slutsats att det är en ekonomisk besparing.
Anf. 18 Jan Eliasson (S)
Herr talman! Jag är tacksam för det här debattinlägget därför att det är den typ av argumentering som jag tycker att vi borde ha lite oftare.
Man ser besparingen ur synpunkten att det gäller förvaltningsanslaget på UD. Det är det som vi har att göra med, och det är det vi har att använda. Det argument som förs fram om att det kan leda till ett antal andra effekter som får effekter för vår handel är tyvärr inte så ofta förekommande i diskussionerna. En ökad diskussion om det här sambandet har jag inget alls emot.
Jag ser att det är väldigt besvärligt att lägga ned ambassader. De är hjärtat i relationer. Jag har gått igenom många traumatiska ögonblick i kontakter med omvärlden i den här frågan. Därför har vi försökt lägga ned, när vi har behövt lägga ned, framför allt på konsulatsidan. Där är det betydligt fler nedläggningar som vi har gjort därför att de går inte in i relationernas hjärta på det sätt som ambassader gör.
Men jag är tacksam för att vi för den här diskussionen om de mer vittgående effekterna och till och med ser det ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det tycker jag är önskvärt.
Sedan vill jag säga att vi har sett den här nedgången i handeln. Jag tror inte att den beror på denna faktor. Det kan hända att det här har haft en marginell betydelse. Men vi har också nu sett att Afrikanska utvecklingsbanken har flyttat till Tunisien, och det var ett av skälen till att vi placerade denna tjänsteman vid finska ambassaden i Tunisien. Det är ett bra exempel, för övrigt, på nordiskt samarbete i vår ambassadnärvaro.
Vi hoppas naturligtvis inte bara att knapphetens stjärna inte ska lysa så starkt som den har gjort utan också att man kan göra en bredare ekonomisk analys av vad ambassadnedläggningar innebär, och jag är tacksam för de bidrag som Sveriges riksdag kan ge härvidlag.
Anf. 19 Helena Höij (Kd)
Herr talman! Det verkar ändå som att vi har samma principiella syn på vikten av diplomatisk närvaro. Det är självklart så som utrikesministern antyder, att vi också har det nordiska samarbetet. EU-samarbetet och så vidare gör ju att vi hela tiden måste reformera och utveckla ett sådant här samarbete och ha en regional närvaro.
Jag vet att det har funnits andra sätt med regionala ambassader och annat.
Jag hoppas att utrikesministern, som ännu är ganska ny på sin post, kan se över de här besluten om att stänga ambassaden. Det uppfattas ändå som väldigt negativt och försvårar det diplomatiska arbetet för våra ambassadörer, både rent praktiskt med alla resor och sådant som det innebär och statusmässigt. Att vi inte har en ambassad på plats kräver hela tiden sin förklaring, och det kräver hela tiden att man motiverar. Då är budgetskäl ett ganska svagt motiv i ett land som Tunisien, som jag har varit inne på i mina två tidigare inlägg, där det finns så mycket att vinna på förstärkta diplomatiska förbindelser.
Jag hoppas, utrikesministern, att det inte bara stannar vid vackra ord och ambitioner utan att vi också kan sätta spaden i jorden för det här arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.