Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Amnesti

Interpellation 2019/20:236 av Arin Karapet (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-17
Överlämnad
2019-12-19
Anmäld
2019-12-20
Sista svarsdatum
2020-01-17
Svarsdatum
2020-02-06
Besvarad
2020-02-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Amnesti(pdf, 83 KB)

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Moderaterna anser att gymnasielagen urholkar Sveriges migrationssystem, med den här lagen är ett nej inte längre ett nej. De som har fått avslag men inte lämnat landet fick en andra chans, medan de som självmant återvände inte fick det.

Nu höjs röster från Vänsterpartiet om en allmän amnesti. Även Miljöpartiet vill se en översyn av gymnasielagen. Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, sa följande till SvD: Om vi får en situation där många har bott länge i Sverige och har fullgjort en gymnasieutbildning vill vi se en lösning så att de ska kunna stanna. Det kan röra sig om en ny lagstiftning.

I en motion från i år lyfter Miljöpartiets före detta språkrör Gustav Fridolin tillsammans med två andra miljöpartister också ett förslag om permanenta uppehållstillstånd för ensamkommande som rotat sig i Sverige.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Var står ministern och regeringen i frågan om amnesti för den berörda gruppen?
  2. Vill ministern också, som hans regeringspartner, genomföra en översyn av gymnasielagen för att förenkla ytterligare för denna grupp att få permanent uppehållstillstånd?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:236, Amnesti

Interpellationsdebatt 2019/20:236

Webb-tv: Amnesti

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 24 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Arin Karapet har frågat mig var jag och regeringen står i frågan om amnesti för den grupp som nämns i interpellationen samt om jag vill genomföra en översyn av gymnasielagen för att förenkla ytterligare för denna grupp att få permanent uppehållstillstånd.

Regeringens ståndpunkt återspeglas i det aktuella regelverket och i förarbetena till detta. Av propositionen Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd framgår bland annat att syftet med förslaget är att ge en möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för den grupp ungdomar vars utsikter till uppehållstillstånd kraftigt försämrats på grund av mycket långa handläggningstider hos Migrationsverket. Detta kan sedan leda till möjlighet att söka arbete, etablera sig på arbetsmarknaden och beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Bestämmelserna om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ingår i det så kallade gymnasieregelverket i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som brukar kallas den tillfälliga lagen. I juni 2019 beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021.

Syftet med regelverket kvarstår, och det är de aktuella bestämmelserna som gäller.

Arin Karapet (M)
Anf. 25 Arin Karapet (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Gymnasielagen är en återkommande fråga. Moderaterna var emot den och delade Lagrådets och migrationsdomstolarnas mening. Den är otydlig och missvisande och inger falska förhoppningar. Kritiken var densamma från Sveriges Kommuner och Regioner, då Sveriges Kommuner och Landsting.

Det fanns väl en god intention. Dessa personer hade fått vänta. Men det var många som hade fått vänta. Vi har tittat på hur gymnasielagen är utformad och vad dessa ungdomar har för bakgrund. Jag vill inte peka ut de här ungdomarna som ett problem eller som en annorlunda grupp. Det är människor precis som alla andra, och de ska respekteras precis som alla andra. Tonläget är inte okej. Men vad har hänt? Ja, bakgrunden är att de fick sitt skyddsbehov prövat i alla instanser. De hade rätt till juridiskt ombud och rättssäkra processer, precis som alla andra asylsökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det fanns nog ett politiskt tryck inne på Regeringskansliet från ett mindre parti än Socialdemokraterna, nämligen Miljöpartiet. Socialdemokraterna gav efter. Man hittade på någonting som var någonstans mitt emellan. Det här blir väl bra, sa man, och så ingav man falska förhoppningar.

Vi kan se resultatet. Det kommer rapporter. Ungdomar har tillfälliga uppehållstillstånd i väntan på att få antingen ett avslagsbesked eller - om de klarar kraven enligt lagen - ett permanent uppehållstillstånd. På Migrationsverket vet man inte hur man ska tolka intygen och vad som är en relevant gymnasieutbildning och inte. Det vet knappt kommunerna själva. Än mindre vet ungdomarna.

Detta skickar faktiskt signaler till asylsökande från andra grupper: Vänta tillräckligt länge, så kanske det kommer en annan lagändring eller en annan amnesti!

Det här blir missvisande. Den kritiken kommer faktiskt från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, som är en kommitté under Justitiedepartementet. I Sverige har vi under alltför lång tid haft en politik där man inte pratar med varandra. Den skickar dubbla signaler. Det som kommer att ske, fru talman och Morgan Johansson, är att andra krafter utnyttjar detta.

Fru talman! Jag tror att migrationsministern och jag har samma åsikt: Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej. Personer som har skyddsskäl och har fått uppehållstillstånd i Sverige ska inte ifrågasättas. De är välkomna till Sverige. De är en del av vår gemenskap och en del i vårt samhällsbygge. Problemet blir att det uppstår en misstro mot dem när det finns en grupp människor som inte följer det regelverk vi har. Än värre blir det när vi själva från politikens sida skickar dubbla signaler.

Jag kan säga till statsrådet och fru talmannen: Det är inte lätt att ha utländsk bakgrund i Sverige i dag, även om man lyckas, vilket beror på bristande tilltro till systemet. Tilltron blir än mindre om vi till exempel har en lagstiftning som gymnasielagen. Ungdomar kommer att få ordna sitt eget boende. De kommer att lämpas över på kommunerna, som själva har en ansträngd ekonomi och måste få ihop skola, vård och omsorg. Det är nedskärningar efter nedskärningar. Vi kan inte ha människor som bor ute på gatan. Det är kallt och mörkt i det här landet. De måste ordna boende.

Detta handlar om att man måste hushålla med resurserna. Vi ställer grupper mot grupper. Det här är skapat av oss själva.

Min fråga till migrationsministern är: Kommer det att bli en amnesti för dem eller inte? Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill det. Vill Socialdemokraterna det? Kommer ni att vika er?

Morgan Johansson (S)
Anf. 26 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Som jag sa i interpellationssvaret är det de här reglerna som gäller. Det är detta vi har kommit överens om, och det är det vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bara en deltagare i den här debatten som ställer grupp mot grupp, och det är inte jag. Jag brukar inte föra debatt på det sättet.

Utgångspunkten är flyktingkrisen 2015 när det kom 163 000 asylsökande, varav 35 000 ensamkommande ungdomar. I dag är situationen helt annorlunda. Det är en minskning med nästan 90 procent för asylsökande totalt sett och en minskning av ensamkommande ungdomar med 97 procent. Det är en kraftig minskning.

Bekymret vi hamnade i när det kom så många under så pass kort tid till Sverige var att många fick vänta väldigt länge. Det berodde bland annat på att när man skulle hantera alla dessa asylansökningar hanterade man i första hand syrierna i den gruppen.

De som kom från kriget i Syrien var ganska enkla ärenden i den meningen att här var det inte tu tal om saken än att de hade ett skyddsbehov i de allra flesta fall. Därför fick nästan 100 procent av syrierna uppehållstillstånd.

Det var viktigt att se till att kunna ge dem de beskeden så fort som möjligt så att de sedan kunde gå vidare ut i samhället, utbilda sig och etablera sig i Sverige. Där är vi på väldigt god väg. Det går bra för de syrier som kom 2015-2016 och fick uppehållstillstånd. Det går bra för dem i dag.

Det innebär också att den grupp som var svårare - bland annat de ensamkommande ungdomarna från Afghanistan - kommer att få vänta längre. De började i skolan, och de började att lära sig svenska. Till sist fattade vi beslutet av humanitära skäl att när människor etablerar sig på det här sättet, lär sig svenska och är motiverade, finns det anledning att ge dem en chans till.

Om de kom före den 25 november 2015 och hade väntat mer än 15 månader var vårt besked till dem: Okej, gå ut gymnasieskolan. Lär er svenska ordentligt, och sköt skolan. Håll er i skinnet. Håll inte på med en massa kriminalitet eller annat elände. Sköt er, och etablera er sedan på arbetsmarknaden efter att ni har gått ut skolan. Då kommer ni att ha möjlighet att få stanna i Sverige.

Den här gruppen består hittills av 7 850 ungdomar. Här låter det på Arin Karapet som att det håller på att välta hela Sverige. Vi talar om mindre än 1 promille av Sveriges befolkning. Det är 7 850 ungdomar som går i skolan och försöker klara sig så bra de kan här.

Jag tror att det kommer att gå bra för dem. Det ser i varje fall bra ut när vi gör förlängningsärenden. De ska sedan ansöka om förlängningar. För de förlängningsärenden som hittills har hanterats är det en bifallsfrekvens på 96 procent.

Det innebär att de allra flesta gör precis det de ska göra. De går i skolan, lär sig svenska och förbereder sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden här. Jag tror att det kommer att gå bra för de ungdomarna. De är motiverade, och de vill vara kvar i Sverige.

Jag värjer mig för den debatt som finns där man pekar ut den här gruppen människor och gör den skyldig för så gott som alla problem som finns i Sverige nu för tiden. Vi kan knappt tala om arbetslöshetsfrågan, bostadsbrist, ekonomiska problem eller någonting annat utan att man tar upp den här väldigt lilla gruppen - mindre än 1 promille av Sveriges befolkning - och gör den skyldig till alla dessa problem.

En sådan debatt vill jag inte delta i. Det är farligt, och det är orättvist. Min bestämda uppfattning är att det kommer att bli folk också av de här killarna och tjejerna om vi ger dem chansen. Jag tror att det kommer att gå bra för dem.

Arin Karapet (M)
Anf. 27 Arin Karapet (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi ska kunna prata om alla problem och allting utan att man indirekt försöker att bygga en åsiktskorridor. Vi lever i en demokrati. Man kan inte säga att vi inte borde prata om det här för att det pratas alltför mycket om det eller att det finns vissa som pratar illa om någonting.

Vad ska den här debatten leda till? Vi pratar om 7 500 individer som fick sitt skyddsbehov prövat. De fick ett nej. Regeringen bestämde sig för att ge dem en ny chans. Man hade ändå ställt rätt höga krav.

Vi vet att man i Syrien har haft ett välfungerande utbildningssystem innan händelserna den 15 mars 2011 och inbördeskriget började. Syrier har i snitt 7-8 års utbildningsbakgrund. De som kommer från Afghanistan har ungefär 2 år. Har de bott i Iran har de förmodligen haft tillgång till en bättre skola, om de fick gå i skolan. Fick de gå i skolan hade de tillgång till en bättre skola än i Afghanistan. I stora delar av Afghanistan har skolan varit frånvarande helt och hållet.

Man säger till en 19-, 20-åring: Lär dig svenska språket, och gå färdigt din gymnasieutbildning. Det låter jättebra. Man ställer samma krav som man ställer på de övriga ungdomarna i Sverige. Men vad är chansen att de lyckas?

Jag har en fråga till migrationsministern. Det kommer rapporter om att unga afghanska män hamnar i kriminalitet. De kan hamna på gatan, för att staten inte tar sitt ansvar utan lämpar det på kommunerna.

På migrationsministern låter det som att det är väldigt enkelt. Alla kommuner kan vips med ett enkelt knapptryck eller någonting få fram lediga lägenheter. Det finns inte andra grupper i vårt samhälle som är i behov av bostäder.

Vi har ett väldigt generöst välfärdssamhälle där vi har skyldigheter mot våra medborgare, och de har sina rättigheter. Vi vet att vi har ungdomar med utländsk bakgrund som växer upp i Sverige som går ut skolan med ofullständiga betyg.

Man säger till en grupp: Gå färdigt gymnasieskolan, så kommer ni att klara er. Man skickar falska signaler. Det finns de som hamnar utanför. Det finns de som har sålt sina livsbesparingar och behöver skicka pengar till sina familjer därhemma för att de går på knäna.

Det finns de som åker till Frankrike och lever illegalt. De har tron: Om jag bara är tillräckligt länge i Frankrike kanske jag får asyl där, eftersom Frankrike inte utvisar människor till Afghanistan till skillnad från Sverige.

Det finns program. Men vad säger Dublinförordningen? Har du lämnat in din asylansökan i Sverige måste du återvända till Sverige, och asylansökan ska prövas i Sverige. Det är också att ge dem en falsk förhoppning. Även om jag är emot amnesti hade det varit mer ärligt mot dem om regeringen hade förordat en amnesti. Det här är bara ett trixande och fixande.

Nu kommer det förslag från vänsterkanten. Christina Höj Larsen stod här i förra SfU-debatten och sa att Vänsterpartiet har budgeterat för permanenta uppehållstillstånd. Rasmus Ling, som är migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, har själv sagt att de kan tänka sig en ny lagändring. De vill inte kalla det för amnesti, utan de kallar det för någonting annat. Men resultatet är detsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Vad är Socialdemokraternas position? Är ni för en amnesti eller är ni inte för en amnesti, så att vi vet om det i den parlamentariska kommittén?

Morgan Johansson (S)
Anf. 28 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag talar här för regeringen. Det vi säger är att det är den lagstiftning som nu gäller. Det finns inga nya besked i den debatten.

Jag var i mitt förra inlägg inne på att det är ett problem att man blåser upp frågeställningen om just dessa 7 850 killarna och tjejerna till de proportioner man gör. Det är som att den svenska välfärdsstaten skulle stå och falla med dem.

Dessutom görs påståendet att detta är en signalpolitik som kommer att innebära att det kommer fler. Nej, det gör inte det. Det har inte kommit några fler. Vi har inte sett någon ökning sedan vi införde gymnasielagen. Tvärtom tar vi nu emot mycket färre ensamkommande ungdomar än vad vi gjorde tidigare. Vi ligger nu på en nivå som vi klarar av på ett bra sätt.

De ungdomar som får den här möjligheten har varit här sedan hösten 2015. Det är snart fem år. Under de fem åren hinner de lära sig mycket. Det gäller bland annat språket och att komma in i samhället. Jag skulle vilja påstå att de gör väldigt stora ansträngningar för att kunna vara kvar och kunna etablera sig här. Arin Karapet var nästan inne på att det hade varit bättre att vi hade utfärdat amnesti i stället. Det tycker jag inte alls. Amnesti hade inneburit en total kravlöshet. Det hade också omfattat dem som hade begått brott, till exempel.

Då hade vi över huvud taget inte haft motivationsdelen i det, nämligen att se till att lära sig svenska och gå ut gymnasieskolan. Det upplägg vi gjorde lämnar en möjlighet till att de får stanna om de sköter skolan och etablerar sig på arbetsmarknaden.

Vad är chansen att de klarar det och lyckas? Det återstår att se. Men om det är så att man hoppar av skolan och kanske börjar ägna sig åt kriminalitet kommer man inte att kunna vara kvar. Det är ett av kriterierna vid förlängningsärendena.

Om de hamnar där har de försuttit den chans vi har gett dem, och då har vi numera ett fungerande återvändande till Afghanistan. Det går flyg praktiskt taget varje månad till Afghanistan; jag tror att det gick ett i går med avvisningar till Afghanistan. Det finns alla möjligheter att genomföra avvisningar om man till exempel hoppar av skolan och börjar ägna sig åt kriminalitet eller helt enkelt inte sköter de åtaganden som detta innebär.

Ge inte den här gruppen ungdomar skulden för alla sorts problem som finns i samhället! Jag tror att den diskussionen leder fruktansvärt fel. Min bestämda uppfattning är att det kommer att gå bra för de allra flesta av de här ungdomarna, precis som det gick bra för de allra flesta som kom från Bosnien en gång i tiden och för dem som nu kommer från Syrien och så vidare. Jag tror att man i grunden ska lita på människors förmåga att utvecklas om det finns en stark motivation. Då kommer de här killarna och tjejerna att bli en bra del i det svenska samhället.

Arin Karapet (M)
Anf. 29 Arin Karapet (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det jag sa var att jag inte är för en amnesti. Men om man lyssnar på regeringen hör man att de talar om att de är för en human migrationspolitik där man ska ge människor en andra chans. Och det här är egentligen inte någon andra chans. Vi har ställt så pass höga krav att många inte kommer att nå upp till dem.

Mitt parti har åtminstone varit ärligt från början och sagt att vi ska ha den ordning vi har. Om man har fått ett nej i alla instanser ska man återvända. Det var ni som inte orkade. Det var regeringen som inte orkade. Det var det stora maktpartiet Socialdemokraterna som vek sig för Miljöpartiet. Det är där skon klämmer.

Att peka ut den här gruppen som skyldig till alla problem och allt elände vi har i Sverige - nej, det skriver jag inte under på. Så tycker jag inte att det är. Jag träffar själv många av de här ungdomarna. De är inte orsaken till all ondska och alla problem här i samhället, som vissa vill utmåla det som. Absolut inte!

Jag talar ett språk, persiska, det vill säga dari. Och de pratar dari. Jag lyssnar på deras musik. Många är trevliga. De är väldigt roliga, och de är nyfikna. Den bilmekaniker som jag använder mig av har bara anställt afghaner. Jag kan säga att de jobbar på lördagskvällar och på söndagar. De stänger inte kl. 17.00. Det är hårt arbetande människor, och många av dem kommer att bidra.

Men det jag säger är att problemet är att man har skickat falska förhoppningar. Det är där skon klämmer. Jag tycker inte att det är humant. Det är där problemet ligger i den här typen av lagstiftning. Det skickar också signaler till framtiden: Gå under jorden, och stanna lite längre till så kanske någon i politiken viker sig!

Det är bättre att vi får en ordning där allmänheten har en tilltro till att de som är på väg hit i framtiden också kan få ett ja. Det är det här jag är rädd för - att vi i Sverige kommer att säga nej till allt i all framtid. Dit vill inte jag komma.

Morgan Johansson (S)
Anf. 30 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nu var det ju inte så att den här situationen uppkom därför att de här människorna gick under jorden. Det berodde i stället på att vi fick väldigt långa handläggningstider när det kom så många på en och samma gång 2015.

Det här omfattar som sagt dem som kom före den 25 november 2015 och fick vänta mer än 15 månader. Hittills är det sammanlagt 7 850 som har beviljats denna möjlighet.

Å ena sidan säger Arin Karapet att han träffar de här killarna och tjejerna, att han pratar samma språk som de och att de förstår varandra. Det är hårt arbetande människor, säger han, och de är väldigt högt motiverade. Å andra sidan säger han i nästa andetag: Fast det är orättvist att vi ger dem chansen, för de kommer inte att klara det.

Jag har större förhoppningar än så. Jag tror nämligen att om man ger människor, särskilt tonåringar, en möjlighet att få denna utbildning och att etablera sig får de också en stark motivation. Jag tror som sagt att det kommer att gå bra för de allra flesta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men för dem som inte når upp till kriterierna får vi helt enkelt göra ett återsändande; så är det bara. Det har vi också de praktiska möjligheterna att göra. Men det hänger naturligtvis på om det går bra eller dåligt för de här ungdomarna, och det hänger naturligtvis också på den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige och hur ungdomsarbetslösheten utvecklar sig.

Just nu har vi - och det har vi haft i många år - ett starkt sug på arbetsmarknaden efter arbetskraft. Jag tror att vi har över 100 000 lediga jobb. Vi har en mycket bättre situation för ungdomar på arbetsmarknaden just nu än tidigare. Jag tror att det har skett en halvering, nästan, av arbetslösheten bland ungdomar under vår tid i regeringsställning.

Om vi förmår att fortsätta hålla trycket på arbetsmarknaden på ett sådant sätt kommer naturligtvis möjligheterna också för den här gruppen att vara ännu bättre.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.