Arbete för hållbar utveckling i förskola och skola
Interpellation 2008/09:62 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-23
- Anmäld
- 2008-10-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-10-30
- Sista svarsdatum
- 2008-11-13
- Besvarad
- 2008-11-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 oktober
Interpellation
2008/09:62 Arbete för hållbar utveckling i förskola och skola
av Peter Hultqvist (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I ett svar på en enkel fråga 2008/09:62, Lärande för hållbar utveckling, konstateras att ansvaret för lärande för hållbar utveckling överförts från den nedlagda Myndigheten för skolutveckling till Skolverket. Ministern svarar att han avser att följa Skolverkets arbete inom området.
Enligt min mening är svaret mycket sparsamt i förhållande till frågans oerhörda tyngd och vikt. Utbildning för hållbar utveckling handlar om en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och berör de absolut mest avgörande framtidsfrågorna. Därför har också en rad internationella organ såsom FN, Unesco och EU understrukit vikten av att just dessa frågor finns väl representerade i undervisningen från förskola till högskole- och universitetsnivå.
FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan vädjade i sitt sista tal i Nairobi 2006 om ett bättre ansvarstagande från världens regeringar när det gäller hållbar utveckling. Han pekade i talet på en skrämmande brist på ledarskap.
I dagens Sverige finns en utbredd oro bland de nätverk av förskollärare, lärare, lärarutbildare och universitetslärare inom utbildningssektorn som är djupt engagerade i dessa frågor. Man är rädd för att profileringen kring hållbar utveckling ska minska i kraft. Att i det läget som ansvarig minister säga sig ha som ambition att enbart följa Skolverkets arbete inom området är inte ett särskilt markerat och tydligt ledarskap.
Arbetet med hållbar utveckling har i många förskolor, skolor och lärarutbildningar betytt mycket för att dels utveckla pedagogiken, dels fördjupa och bredda arbetet i den praktiska ämnesundervisningen. Det är av största vikt att detta arbete får ett starkt politiskt stöd. Enligt mitt synsätt måste regeringen inta ett betydligt aktivare förhållningssätt.
Min fråga till ministern är:
Avser ministern att vidta några åtgärder, utöver att följa Skolverkets arbete, för att driva på och aktivt stimulera till arbete på temat Att lära för hållbar utveckling?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:62
Webb-tv: Arbete för hållbar utveckling i förskola och skola
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:35 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2008/09:35 10 § Svar på interpellation 2008/09:62 om arbete för hållbar utveckling i förskola och skola
Protokoll från debatten
Anf. 38 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder, utöver att följa Skolverkets arbete, för att driva på och aktivt stimulera till arbete på temat "Att lära för hållbar utveckling".
Av mitt svar till Peter Hultqvist den 8 oktober 2008 framgår att regeringen tar frågan om lärande för hållbar utveckling på allvar. Vi har valt att ge Statens skolverk i uppdrag att överta de uppgifter som Myndigheten för skolutveckling hade inom området. Utbildning för hållbar utveckling är också ett genomgående tema i den svenska Unescostrategin under perioden 2008-2013.
Som Peter Hultqvist vet genomfördes en omorganisering av skolmyndigheterna per den 1 oktober 2008 när Skolverket övertog arbetsuppgifter från Myndigheten för skolutveckling. Att i detta läge när Skolverket haft ansvar för frågan i knappt två månader utvärdera hur myndigheten fullföljer enskilda uppdrag är inte motiverat eller meningsfullt.
Som jag sade i mitt förra svar är min avsikt att följa hur det nya Skolverket arbetar med frågan innan jag återkommer med förslag till åtgärder.
Jag kan emellertid försäkra Peter Hultqvist att regeringen anser att frågor om hållbar utveckling är viktiga. Det finns ett stort intresse från lärare, rektorer och inte minst från elever i frågor som dessa. Regeringen har bland annat tagit initiativ till en kraftfull satsning på fortbildning av lärare, det så kallade Lärarlyftet, i syfte att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Det är Statens skolverk som genomför fortbildningen utifrån de önskemål och prioriteringar som huvudmännen har.
Anf. 39 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret!
Klimatförändringarna påverkar i djupet människans livsförutsättningar. Ett livsstils- och konsumtionsmönster har i mycket allvarlig mening påverkat jordens framtida utveckling på hela vår planet. Vi upplever nu isar som smälter vid polerna, höjda vattennivåer, höjd medeltemperatur, snabba väderomslag, kraftiga stormar som påverkar hus, hem och infrastruktur samt andra levnadsförhållanden. Kraftiga översvämningar och skyfall är andra fenomen. Rovdrift på naturtillgångar, skövling av regnskogar och utsläpp i atmosfären hör till det som successivt skapar en situation som rubbar balansen i det ekologiska systemet.
Den här allvarliga utvecklingen har lett till att FN uppmärksammat arbetet med hållbar utveckling. Vid toppmötet i Johannesburg 2002 uttalade man att utbildning på alla nivåer är nyckeln till hållbar utveckling. FN:s generalförsamling har dessutom förklarat 2005-2014 som ett särskilt FN-årtionde för att främja utbildning för hållbar utveckling. Precis som ministern säger har Unesco getts en viktig roll för att stimulera arbetet.
I Sverige drev den förra socialdemokratiska regeringen ett aktivt arbete för att stimulera projekt som hade med hållbar utveckling att göra inom utbildningssystemet. Man byggde en organisation med lärare, lärarutbildade förskollärare, universitetslärare och annan personal. Det här nätverket omfattar ca 150 personer och är ett av många nätverk på området. Det här har lett till att förskolor och skolor miljöcertifierats. Internationellt har den svenska skolan uppmärksammats mycket positivt för sitt arbete med utmärkelsen Förskola och Skola för hållbar utveckling. Inom nätverket upplever man i dag en stark tveksamhet till både regeringens ambitioner och Skolverkets förmåga när det gäller att driva och stödja arbetet. Oavsett ministerns nu välvilliga uttalande upplever man det så.
När ansvaret nu har lämnat Myndigheten för skolutveckling och övergått till Skolverket är förhållandet sådant att en person på en 60-procentstjänst, det vill säga lite mer än en halvtid, har ansvaret för de här viktiga frågorna. Är det rimligt och realistiskt att tro att Skolverket kan vara en drivande kraft med en sådan minimal tjänst? Har ministern information om detta? Har du funderat över denna del?
Utbildningssystemet med sin stora genomslagskraft kan vara en verklig kraft för att påverka attityder, skapa medvetande, långsiktigt bidra till en förändring i företag och offentlig sektor när det gäller att skapa ett hållbart samhälle både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Om det ska vara möjligt krävs det en tydlighet. Ministern är en viktig person i det sammanhanget. Ledande tjänstemän inom departementet är viktiga personer. De som arbetar inom skolan måste känna att stödet finns ända från toppen. I dag känns det som att det finns ett engagemang underifrån men ett vakuum i toppen.
Hur ofta har Jan Björklund talat om just hållbar utveckling och skolan som ett medel i det arbetet? Hur många tal i ämnet har Jan Björklund producerat? Tänker ministern börja driva dessa viktiga frågor? Det finns ett stort önskemål om en ökad tydlighet på den punkten.
Anf. 40 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Arbetet i skolan med att se till att våra barn och ungdomar lär sig och blir medvetna om klimatutmaningar, miljöproblem och hur vi lever på ett för naturen och vårt klimat hållbart sätt är centralt. Ett nätverk på Myndigheten för skolutveckling är inte svaret på detta. Det är fråga om läroplaner, lärarutbildning, lärarfortbildning, biologiämnet, de naturvetenskapliga ämnena, samhällskunskapsämnet och rader av insatser i vår svenska skola. Det är själva grundorganisationen i skolan som har till uppgift att se till att barnen lär sig dessa saker. Det är inte ett enskilt nätverk eller ett enskilt projekt som har detta ansvar utan det är en huvuduppgift för vårt skolväsen.
Peter Hultqvist ställer frågan om jag har satt mig in i hur stor andel av en tjänst på Skolverket som har ansvar för just det här projektet. Svaret är att jag inte har gjort det. Jag tänker inte heller detaljstyra det som minister. Det är inte mitt ansvar, och det är inte så samhällets styrning av skolväsendet fungerar. Vi styr genom läroplanen, där vi föreskriver vad eleverna ska lära sig. Vi styr vad skolorna ska lära ut till eleverna genom lärarutbildning och lärarfortbildning, inte genom att detaljstyra hur många procent av en tjänst på Skolverket som ska syssla med en viss sak. Det är möjligt att Peter Hultqvist styrde Borlänge på det sättet, men det är inte så den kommunaliserade svenska skolan styrs. Jag vill definitivt markera att så fungerar det inte, och så ska det inte fungera.
När det gäller exakt det projekt som Peter Hultqvist frågar om, vill jag markera att inte heller det är en fråga för riksdag och regering. Det är en fråga för Statens skolverk hur det organiseras. Statens skolverk har ett uppdrag från regering och riksdag om att mer allmänt utveckla skolan. Ibland får man preciserade uppdrag från regeringen, men det går inte att riksdagen försöker ta på sig ansvaret att säga att nu ska det öka från 0,6 till 0,8 tjänst på Skolverket och så blir några människor glada. Det kan inte fungera så. Vi styr inte på det sättet. Vi måste ha den tilltron till våra myndigheter att de avsätter de resurser de anser erforderliga.
Vi följer naturligtvis hela tiden upp hur myndigheterna jobbar med de uppdrag de har fått. Om det finns anledning att i efterhand påtala att något inte har fungerat gör vi det. Men att gå in och föreskriva exakt hur stor tjänst eller hur många personer på en skola som ska jobba med just en sak - något slags styrningsfilosofi - är mig främmande.
Frågan om hållbar utveckling är naturligtvis en av de allra viktigaste frågorna för skolväsendet och utbildningsväsendet att medvetandegöra hos våra barn och ungdomar. Det är inte i första hand ett projekt utan det är en del i skolans huvuduppdrag.
Anf. 41 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag tycker att ministern gör det väl enkelt för sig. Först och främst målas det upp en bild av att jag har en ambition att detaljstyra tjänster. Men jag redovisar bara ett faktaförhållande. Jag tror inte att det faktaförhållande som jag har redovisat - 0,6 tjänst, en princip som ministern hänvisade till i sitt svar - kommer att leda till särskilt mycket resultat. Det är inte heller så att andra i nätverken som har byggts upp tror på det. Det är där själva problemet ligger. När det gäller den förra regeringen hade man förtroende att de drev frågan, glödde för frågan och stod för frågan. Nu upplever man ett vakuum. Man upplever en skillnad i attityd.
Statsrådet kan stå här och prata om att det här är skolans totala uppdrag - jag håller med dig om det - men problemet är att man måste se till att få i gång processen i en djupare mening. Då tar inte ministern sitt ledarskapsansvar på den punkten på allvar. Hur många anföranden om hållbar utveckling i skolan har du hållit? Det skulle vara intressant att få veta. Om du skulle hålla ett sådant anförande skulle det vara en intressant signal till Skol-Sverige. Om du skulle hålla två sådana skulle det vara ännu mer intressant, och om du skulle hålla tre kanske man skulle uppfatta att du driver frågan. Då skulle vi komma i läget att det sker något inte bara underifrån utan att det också skulle finnas ett stöd i toppen.
Är du beredd att gå i spetsen för den här viktiga framtidsfrågan eller inte? Det är en fråga du ska ta ställning till.
Jag noterade att du i svaret hänvisade till Lärarlyftet. Det är bra att du hänvisar till Lärarlyftet. Men när Lärarlyftet planerades 2007 fanns inte arbetet med hållbar utveckling över huvud taget med i kriterierna.
De som jobbar med de här frågorna ute i den praktiska skolverksamheten riktade till och med en fråga till Regeringskansliet varför det var så. Av svaret att döma var intrycket att man antingen inte kände till det här arbetet eller djupet i det eller inte var intresserad. Jag är ändå glad att jag nu kan notera att det finns med i ministerns svar till mig. Jag tänker följa upp det så småningom och se vad det blev av ambitionerna och utfästelserna.
I Finland, som ministern ofta hänvisar till, har man tagit fram
Strategi och verksamhetsplan för fostran och utbildning i hållbar utveckling
. Det är en mycket gedigen produkt. Arbetet har letts av en generaldirektör i utbildningsministeriet. Den är väldigt genomarbetad och ger en mycket tydlig signal till hela skolvärlden i Finland. Jag tycker att det kan vara ett exempel att titta på.
När vi hade den socialdemokratiska regeringen började man ett arbete med att titta på skollag och annat i framtiden. Där började man också titta på hållbar utveckling: Hur ska det formuleras och utvecklas i skollagssammanhang? Är ministern beredd att när han kommer med sina förslag till skollag ta med perspektivet hållbar utveckling på ett radikalt, genomgripande och markerande sätt?
En annan stor reform eller åtgärd som vi har diskuterat är gymnasieskolans förändring, och där ska ministern också komma med förslag. Kommer ministern i det sammanhanget att ta med hållbar utveckling som en ingrediens?
Sedan påminner jag om att jag skulle vilja veta: Hur många anföranden i det här ämnet har ministern hållit sedan han kom till sin position?
Anf. 42 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Inom skolan hanteras frågorna om hållbar utveckling, i den mån vi talar om miljö- och klimatfrågor, i huvudsak inom det naturvetenskapliga ämnesblocket.
Peter Hultqvist slog sig för bröstet för allt vad Socialdemokraterna gjorde. Jag kan berätta att under den tid som Socialdemokraterna styrde sjönk elevernas resultat i naturvetenskapliga ämnen i Sverige. Det är inte så mycket att slå sig för bröstet för när det gäller naturvetenskap i svensk skola för Socialdemokraterna, kan jag berätta.
Sedan säger Peter Hultqvist att Socialdemokraterna började titta på en skollag som skulle lyfta fram detta. Ja, det var väl en omskrivning. Ni höll på i sju år, och det lades inte fram ett enda förslag. Ni blev inte överens. Det kom inga förslag om ny skollag. Man utredde och utredde, och man kunde inte bli överens med Miljöpartiet. Nu ska ni tydligen bli överens med dem om en ny skolpolitik på några månader, och med Vänsterpartiet också, förstår jag. Det ska bli intressant att se vad det leder till. Men ni lyckades inte på sju år förra gången.
De naturvetenskapliga ämnena måste uppgraderas, och där är naturligtvis frågor om miljö och klimat centrala i sammanhanget. Mycket av de naturvetenskapliga ämnenas aktuella fokus handlar om dessa frågor.
Vi kommer till exempel att införa nationella prov i de naturvetenskapliga ämnena redan det läsår som nu har börjat. Det funderade aldrig den förra regeringen på.
Läroplaner och kursplaner kommer att skrivas om och bli tydligare. Också när det gäller frågor om klimat och hållbar utveckling kommer det att vara tydligare.
Detta är de viktiga styrinstrumenten. Ett projekt som drivs av en tjänsteman på en myndighet med några hundra deltagare - som säkert tycker att det är bra och som jag inte vill ringakta - är inte det som förändrar svensk skola. Det är naturligtvis när vi på bredden skriver om läroplanen, inför nationella prov och graderar upp lärarutbildning och lärarfortbildning i de här ämnena som vi verkligen förändrar på bredden för Sveriges barn och ungdomar i skolan. Det är det vi ägnar oss åt.
Anf. 43 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Kommer ministern i sitt förslag till skollag som nu är på gång att ta med frågan om hållbar utveckling på ett ordentligt och grundligt sätt? Kommer det här att finnas med när gymnasiereformen utformas? Det är två frågor som jag inte fick svar på.
Sedan är det så här. När man miljöcertifierar på en skola, när man får utmärkelsen Grön Flagg och när man får utmärkelsen Förskola och Skola för hållbar utveckling förutsätter det ett brett arbete på hela skolan med elever och lärare. Det här påverkar i stort sett i samtliga ämnen, så det är inte bara någon enskildhet för de naturvetenskapliga ämnena. Det förutsätter en helhetssyn på samhället och dess utveckling.
De här projekten är till för att engagera på ett djupare sätt, inom förskola, grundskola och gymnasium. Ministern är fast bara i den ordinarie ämnesundervisningen och visar därmed hur man på ett lite stereotypt jobbar med de här frågorna.
När man gör bedömningen om utmärkelsen Förskola och Skola för hållbar utveckling är det en helhetsbedömning, och då har man verkligen jobbat igenom det på hela skolan.
Övergripande riktlinjer, lagstiftning och inriktningar är bra, men kan man stimulera det med ett underifrånarbete med ambassadörer och hela skolor som lyfter sig i ett sådant här jobb påverkar man också attityder och åstadkommer betydligt mer i praktiken än det som ministern pratar om.
När jag lyssnar på ministern får jag faktiskt intrycket att ministern inte har besökt eller tagit del av den här typen av verksamhet i praktiken. Ministern rör sig på ett väldigt teoretiskt principiellt plan och skyddar sig bakom en sådan mur. Men ute i den praktiska verkligheten är det någonting annat som pågår.
Jag skulle faktiskt fortfarande vilja veta: Hur många anföranden i det här ämnet har ministern hållit sedan han kom till som minister? Inser inte ministern symbolvärdet och styrkan i att kunna vara en som är med och går i fronten och i bräschen i de här frågorna? På de punkterna har ministern inte svarat mig.
Anf. 44 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är lustigt att Peter Hultqvist inte själv inser det komiska i att han kräver att jag ska beordra fram ett underifrånperspektiv i frågan. Det är inte så att jag styr en myndighet och så uppstår det ett underifrånperspektiv. Det är inte det som är underifrånperspektivet.
Jag inser att vi har fullständigt olika syn på hur skolväsendet ska ledas. Jag sitter inte som minister och pekar ut ett projekt och att det ska vara en handläggare på Skolverket. Jag förstår att interpellanten styrde sin kommun på det sättet, men så fungerar det inte när man styr svenskt skolväsen.
Vi styr genom läroplaner. Vi styr genom lärarutbildningar. Vi styr genom lärarfortbildningar. Sedan gör man en del tillfälliga projekt. Det gjorde den förra regeringen, och det gör också den nuvarande regeringen ibland för att lyfta fram en viss sak. Och så jobbar man ett tag med det i projekt. Men i grunden måste naturligtvis frågan om klimatförändringar och hållbar utveckling vara en del av skolans kärnverksamhet. Det är inte ett litet projekt på Skolverket, utan det är en del i verksamheten i varje skola varje dag i Sverige, i undervisningen och i synnerhet i de naturvetenskapliga ämnena. Där satsar vi rätt så rejält, och väsentligt mycket mer framtidsinriktat än vad den förra regeringen gjorde.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.