Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetet mot korruption

Interpellation 2022/23:116 av Märta Stenevi (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-12-16
Överlämnad
2022-12-19
Anmäld
2022-12-20
Sista svarsdatum
2023-01-27
Svarsdatum
2023-02-07
Besvarad
2023-02-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Arbetet mot korruption(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I oktober ställde jag en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer rörande hur han kommer agera i frågan om att skärpa lagstiftningen kring partibidrag för att skärpa transparensen. Bakgrunden var denna:

I september avslöjade TV4:s Kalla fakta hur fem av riksdagens partier aktivt har försökt att kringgå den lag som finns för anonyma partidonationer – en lag som ska förhindra korruption. Avslöjandet är både genant och problematiskt ur flera aspekter. Det riskerar att undergräva tilltron till de politiska partierna och till demokratin.

I två av de berörda partierna, Socialdemokraterna och Liberalerna, fick Kalla faktas avslöjanden konsekvenser i form av att tjänstepersoner togs ur tjänst eller slutade på sitt jobb. De tre andra partierna – Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna – har sagt att de inte vidtar några åtgärder alls eftersom inget lagbrott har begåtts.

Sedan dess har Kalla fakta också avslöjat att en insamlingsstiftelse med mycket nära kopplingar till Sverigedemokraterna har tagit emot över 5 miljoner kronor i anonyma bidrag. Stiftelsens ordförande är Mattias Karlsson, som också är sverigedemokratisk partistyrelseledamot och riksdagsledamot.

Sverige har tidigare fått kritik för att ha slappa regler kring partidonationer, och Kalla faktas granskningar visar att det finns fog för kritiken. Flera av partierna förefaller ha uppbyggda system för att kringgå lagen, och det finns skäl att misstänka att det har hänt förut.

Lagstiftningen syftar till att medborgarna ska kunna följa vilka ekonomiska beroenden partierna kan anses ha, och att det ska vara möjligt att granska dessa beroenden och hur de eventuellt påverkar den politik som bedrivs. Det är en fråga om transparens och öppenhet för väljarna. Att partier har kopplingar till olika organisationer behöver inte i sig vara ett demokratiskt problem, men när partier har ekonomiska kopplingar som döljs för väljarna undermineras också väljarnas möjlighet att granska partiernas politik och dess konsekvenser. Redan för fyra år sedan varnade Europarådets antikorruptionsenhet Greco för att lagen är lätt att kringgå, exempelvis genom att anonyma gåvor delas upp.

Sedan interpellationsdebatten hölls har Europaparlamentet skakats av en stor korruptionsskandal, och den 15 december ställde sig parlamentet bakom skärpningar i reglerna som ska motverka risken för korruption, bland annat genom att kräva redovisning av samtliga sidoinkomster, förbjuda finansiering av ledamöter och deras partier från tredjeland samt att införa en karenstid för tidigare parlamentariker. Det senare röstade dock Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna emot.

Förslagen är initierade av Gröna gruppen i EU-parlamentet, och syftet är att man ser en allvarlig risk för att förtroendet för parlamentet undermineras av korruptionen som nu uppdagats.

När skandaler briserar är dock skadan redan skedd, och med tanke på den kritik som riktats mot Sverige tidigare och de risker som följer med bristande regelverk vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:116, Arbetet mot korruption

Interpellationsdebatt 2022/23:116

Webb-tv: Arbetet mot korruption

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 12 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om jag med anledning av korruptionsskandalen i Europaparlamentet kommer att sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada.

Märta Stenevi lyfter även fram Kalla faktas granskning i valrörelsen 2022. Kammarkollegiet öppnade i höstas tillsynsärenden rörande de partier som förekom i programmet. Den 10 januari i år beslutade Kammarkollegiet att skriva av samtliga ärenden, då det, enligt myndigheten, inte visats att de aktuella partierna brutit mot bestämmelserna i insynslagen.

Den nuvarande insynslagen är från 2018 och tillkom efter en översyn av en parlamentarisk kommitté. Med lagen skapades ökad öppenhet, bland annat genom utökade krav på intäktsredovisning och ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag över ett visst värde.

Även frågan om ett register över lobbyister - det Märta Stenevi i interpellationen omnämner som transparensregister - har varit föremål för flera utredningar. Exempelvis bedömde 2014 års demokratiutredning, som hade en parlamentarisk referensgrupp, att ett sådant register inte är önskvärt. Riksdagen har även vid flera tillfällen de senaste åren avslagit motioner på temat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt utesluter jag inte att det kan finnas skäl att på nytt se över de här regleringarna om insyn i partiers finansiering och andra frågor som handlar om att säkerställa de förtroendevaldas oberoende. Det är mycket viktigt att den svenska demokratin och dess institutioner, inklusive de politiska partierna, åtnjuter ett stort förtroende. Det är också viktigt att regelverken är tydliga och enkla att använda i praktiken.

Förändringar på det här området bör inte ske utan bred parlamentarisk förankring. Jag är beredd att diskutera med företrädare för samtliga riksdagspartier om det finns intresse av en översyn och vilka frågor som i så fall bör ingå.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 13 Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Korruptionsskandalen i EU skakade parlamentet i december. Miljoner i kontanter beslagtogs. Razzior gjordes hos kända politiker, till och med räder i parlamentets egna kontor. Flera EU-parlamentariker greps efter anklagelser om korruption och penningtvätt. De ska ha tagit emot mutor för att påverka beslut till Qatars fördel - mutor från samma Qatar som skoningslöst kränker mänskliga rättigheter och som plågade tusentals migrantarbetare inför fotbolls-VM.

Mitt i denna skandal agerade parlamentet och ställde sig snabbt bakom skärpta regler för att motverka korruption. Den gröna gruppen lade fram tre skarpa förslag som också röstades igenom. Förslagen gällde redovisning av samtliga sidoinkomster, förbud mot finansiering av ledamöter och deras partier från tredjeländer samt karenstid för tidigare parlamentariker.

Det var dock flera svenska partier som röstade emot att ta de här helt nödvändiga stegen mot korruptionen. Moderaterna röstade emot samtliga tre förslag. Det moderata regeringsparti som justitieministern företräder röstade alltså emot att införa ett förbud mot att ta emot donationer från till exempel Qatar, Ryssland eller Iran. Det är samma regering som nu leder ordförandeskapet i EU:s ministerråd och som säger sig ha demokrati som prioritering på dagordningen.

Fru talman! Det här hade kunnat vara häpnadsväckande om det inte så tydligt också hade speglat den totala handlingsförlamning som präglar regeringens arbete mot korruption på hemmaplan. Vad gjorde den svenska regeringen efter att svensk politik skakats av avslöjanden om att fem partier aktivt försökt runda lagen för att kunna ta emot anonyma partibidrag? Absolut ingenting!

Kammarkollegiet har nyligen redovisat den utredning som Vänsterpartiet begärde. De upptäckte inga brott mot insynslagen. I interpellationssvaret menar statsrådet att detta tyder på att lagen är tillräcklig. Men i själva verket är det precis tvärtom. Kammarkollegiets utredning visar med all önskvärd tydlighet varför lagen måste skärpas och det snabbt.

Den här lagstiftningen kom till för att skapa mer transparens och förhindra korruption. Svenska folket har rätt att veta vilka krafter partierna är beroende av för sin finansiering och vems agenda de driver. På papperet är vi överens om att pengarnas påverkan på politiken ska kunna granskas. Men framför den dolda kameran ser vi hur fuskarna kreativt försöker runda lagstiftningen och motverka dess syfte.

Lagen har alltså så stora luckor att den snarare fungerar som ett alibi för att dölja påverkan på partierna än ökar transparensen. Det är djupt oroväckande. Lagen om insyn i partiernas finansiering måste skärpas. Ett transparensregister måste också införas, så att svenska folket får veta vilka som påverkar politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Av svaret från statsrådet och regeringspartiernas agerande i Europaparlamentet framgår väldigt tydligt vad regeringen inte vill göra. Men nu undrar jag vad regeringen faktiskt vill göra för att motverka korruptionen i EU och i Sverige.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 14 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Vad gäller turerna i Europaparlamentet har jag inte närmare kännedom om exakt hur de här omröstningarna går till. Det kollar jag väldigt gärna upp. Inget av de förslag som Märta Stenevi nämner är av det slaget att Moderaterna har några principiella invändningar. Sedan vet jag inte exakt hur den praktiska utformningen av förslagen har sett ut eller hur de har behandlats i parlamentet. Det kommer jag gärna tillbaka till.

Vad gäller passivitet vet jag inte om jag tycker att det är en precis riktig beskrivning. Nu står vi här några veckor efter att Kammarkollegiet avslutat sin granskning. Du och jag sågs här före jul, Märta Stenevi, och då pratade vi om samma frågor. Jag tyckte att det var rimligt att avvakta utfallet av den prövningen. Nu säger jag att jag är helt öppen för att diskutera om det behöver göras en översyn av reglerna vad gäller både partifinansiering och för den delen andra frågor som kan vara av betydelse för att skapa såväl en hög integritet för partier och för de politiska institutionerna som en ökad transparens och pålitlighet sett ur väljarnas synvinkel.

Sedan tycker jag möjligen att tonläget ibland blir lite uppskruvat, om man betänker att alla de regler vi nu talar om beslutades för ett par år sedan, efter att förslag lagts fram av en regering som Miljöpartiet satt i, och hade sin bakgrund i en parlamentarisk kommitté där alla partier var med och välsignade innehållet.

Det hindrar för all del inte att vi nu tar upp och diskuterar frågan om en översyn. Men det är ju inte så att de regler vi har skulle vara ett resultat av att olika partier haft intresse av att driva detta i en restriktiv riktning utan insyn. Tvärtom har det funnits en bred enighet om att utforma reglerna så som de ser ut. En del avvägningar är i praktiken svåra. De har behandlats av alla partier och har landat i det här resultatet. Likafullt tror jag att det kan vara klokt att regering och riksdag i dialog mellan Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet lyfter de här frågorna och hur en gemensam färdplan kan se ut.

Breddar vi perspektivet kan vi säga att det finns flera frågor som den här utredningen hanterade men som lades åt sidan vid den tidpunkten. Ofta föreligger rätt svåra intressekonflikter. En fråga som var uppe men som lades åt sidan var det faktum att många människor som går med i fackförbund indirekt måste stödja politiska partier som de inte röstar på. Var och en kan förstå att det ur föreningsfrihetssynpunkt är någonting som man kan ifrågasätta. Men i den andra vågskålen finns föreningsfrihetsargument som säger att ideella föreningar måste kunna präglas av majoritetsbeslut och att det därför ändå är rimligt att man får ge pengar exempelvis från fackförbund till Socialdemokraterna. Det belyser att det finns frågor där många legitima intressen ska vägas mot varandra. Det finns flera frågor som har varit uppe tidigare men lagts åt sidan därför att man bedömt att det praktiskt sett varit det sätt man behövt gå fram med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett transparensregister är jag själv rätt öppen för att diskutera i en svensk kontext. Men i den stora demokratiutredningen, där alla partier fanns med, lades den frågan åt sidan för att man bedömde att det fanns andra demokratiska problem förenade med ett sådant register. Vilka ska ingå? Hur ska man sortera det? Finns det problem med en statlig certifiering av vissa intressegrupper men inte andra? Enkelt uttryckt är frågorna komplexa. Kloka partier - alla i den här kammaren - har tidigare kommit fram till att detta inte är aktuellt. Jag aktualiserar det gärna, men jag tror att tonläget ibland inte riktigt matchar komplexiteten i frågorna. Låt oss gärna ta det vidare från den här punkten och diskutera det. Låt oss också utgå från att vi har ett gemensamt intresse av att de här frågorna hanteras på ett balanserat sätt.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 15 Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Det finns många lösningar på de problem som Strömmer lyfter fram. Vi har också vid flera tillfällen lyft fram de farhågor som vi såg med lagstiftningen. Vi har sett hur den senaste tidens händelser verkligen har belyst att vi precis som vi befarade har enormt stora hål i lagstiftningen.

Vi har dessutom fem partier i Sveriges riksdag som är beredda att använda de hålen i lagstiftningen för att gynna sin egen partiverksamhet i stället för att använda möjligheten att vara transparent mot medborgarna.

Faktum är att Sverige dalar i Transparency Internationals korruptionsindex. I år fick Sverige sin sämsta placering på elva år. Som orsak till tappet nämner man bland annat skandalen med partierna som har tagit emot anonyma bidrag men också frågor om upphandling.

Den förra regeringen tillsatte en utredning om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv. Det var en välbehövlig översyn av vilka effekter som det ökade inslaget av marknadsintressen och privatisering har haft på förekomsten av påverkan och korruption i offentligt finansierad verksamhet.

Den utredningen har regeringen nu valt att stoppa utan att ha tillsatt en ny. Det innebär naturligtvis att arbetet försenas med flera år. För en regering som är mån om att så snabbt som möjligt komma till rätta med korruption och otillåten påverkan hade det i stället varit fullt möjligt att komplettera utredningen med tilläggsdirektiv om det var någonting man saknade i stället för att lägga ned den.

Fru talman! Europa befinner sig just nu i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Om andra länder skulle lyckas påverka EU:s eller Sveriges beslutsfattare genom partibidrag skulle det kunna få enorma konsekvenser.

Alla fyra partier som ingår i regeringsunderlaget var öppna för att runda lagen om insyn i partiers finansiering. Hur ska vi som medborgare då veta vem som står bakom partiernas finansiering när man så uppenbart är beredd att gå väldigt långt för att dölja spåren för pengarna?

För Miljöpartiet är det oacceptabelt att främmande makt riskerar att ha fritt spelrum att påverka svensk inrikespolitik genom att finansiera partierna. Svenska folket har rätt att veta vilka ekonomiska intressen eller vilken främmande makt som påverkar politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Är statsrådet Strömmer beredd att här i Sverige gå vidare med det Moderaterna motsatte sig i EU-parlamentet och förbjuda politiska partier att ta emot finansiering från tredjeland? Eller tycker regeringen att det är rätt och riktigt att de svenska partierna genom kreativa upplägg kan runda transparenskraven för partibidrag och ta emot pengar från länder som till exempel Qatar?

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 16 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag är beredd att arbeta med detta med det breda allmänintresset som utgångspunkt. Möjligen kan jag tycka att Märta Stenevi snarare vill använda det lite insinuant som ett partipolitiskt slagträ. Men det kanske visar sig under gång att det finns en mer konstruktiv avsikt bakom retoriken.

Vi kan bena upp det i två delar. När det gäller den första frågan om korruptionen är det helt riktigt att Sverige har dalat i korruptionsindex. Det kanske inte är resultatet av de senaste månadernas regeringsinnehav. Det är i sådana fall ett bokslut av ett åttaårigt regeringsinnehav där Miljöpartiet har varit en central del.

Den som läser noggrant om de korruptionsproblem som belyses i rankningarna ser att man lyfter fram en rad frågor som också har varit problematiska för den regering som har avgått. Det gäller inte minst sättet på vilket statliga utnämningar hanteras eller för den delen på vilket sätt statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning.

Ska vi vara lite rättvisa i beskrivningen av Sveriges korruptionsproblem, så som de belyses av till exempel Transparency International, är det nog flera som har skäl att ägna sig åt lite kritisk eftertanke.

Just på grund av frågornas betydelse kan vi möjligen säga att det är signifikativt att den utredning som Märta Stenevi hänvisar till kom till så sent som i augusti efter åtta år. Om det var så angeläget, varför hade ni inte tagit i frågorna för åtta år sedan? Det var till och med sedan Miljöpartiet hade lämnat regeringen som utredningen kom till stånd.

Jag håller med om att frågorna är så pass betydelsefulla att de förtjänar direktiv som är ungefär 200 procent mer distinkta än de direktiv som den föregående regeringen lyckades prestera. Vi tänker göra ett seriöst omtag. Det har jag varit tydlig med när vi har kommunicerat det här greppet.

Det innebär exempelvis att flera av de kartläggningsuppdrag som lades på en statlig utredning kan läggas ut på statliga myndigheter. Det måste vara en utredning som inte bara ska kartlägga utan som ska få skarpa lagstiftningsuppdrag.

Låt mig exempelvis nämna att jag föreställer mig att det nu i april kommer att komma instruktioner från EU som vi behöver förhålla oss till som land. Det innebär att en ny utredning kommer att behöva ägna sig åt lagstiftning och inte bara kartläggning och diskussion.

Nästa vecka träffar jag alla experter som var med i det första utredningsupplägget för att diskutera hur direktiven till den nya utredningen ska kunna bli oerhört mycket skarpare. Det är någonting som jag också tänker diskutera med samtliga partier i konstitutionsutskottet. Jag tänker mig att Miljöpartiet säkert gärna vill vara en del av den diskussionen på ett konstruktivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller flera av de här frågorna vill jag komma tillbaka till, om man för ett ögonblick vill ge sina kollegor i det här huset the benefit of the doubt, att det absolut finns praktiska lösningar på dem. Men det betyder inte att de är enkla.

Jag återgår till Demokratiutredningen, som verkligen prövade frågan om ett transparensregister. I en ganska djup avvägning i relation till partier i parlamentet kom den fram till att det var en sak som var väldigt svår att genomföra i Sverige, dels i ljuset av internationella jämförelser, dels konstitutionellt av lite olika orsaker.

Nu tror jag ändå att det är en av de frågor som vi bör titta på. Jag tror också att det går att hitta sätt att hantera de problem som man har sett tidigare. Bara för att människor inte hoppar i tunnan på en gång och säger att vi ska köra utan reflektion kan vi inte utgå från att det är ett uttryck för att de inte vill hitta sätt att öppna systemet och göra det mer transparent.

Låt oss snarare sätta oss ned på ett konstruktivt sätt, bena ut frågorna och ge dem den respekt som de förtjänar i kraft av sin komplexitet.

Märta Stenevi (MP)
Anf. 17 Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Statsrådet Strömmer finner mina inlägg insinuanta. Jag kan försäkra att det inte finns någon som helst sådan baktanke. Det är tvärtom väldigt allvarliga frågor. De har också blivit betydligt allvarligare under de senaste åren. Det är både på grund av den utveckling vi ser och på grund av vårt omvärldsläge.

Det finns all anledning att ta de här frågorna på mycket stort allvar och agera skyndsamt. Vi är beredda att agera väldigt konstruktivt. Vi kommer också att lägga fram förslag i utskottet som rör de här frågorna.

Alla fyra partier i regeringsunderlaget har visat sig vara beredda att runda lagen om anonyma partibidrag för att dölja vem som påverkar deras politik. Sverige rasar i Transparency Internationals korruptionsindex.

I Europaparlamentet briserar en enorm korruptionsskandal kopplad till främmande makt samtidigt som vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Sveriges medborgare har rätt att veta vems pengar som påverkar politiken och att kunna följa vems fickor ett politiskt förslag gynnar. Sveriges medborgare har rätt att kräva att regeringen i ett svårt säkerhetspolitiskt läge stänger möjligheten för främmande makt att påverka de politiska partierna.

Fru talman! Det är uppenbart att i ett konservativt Sverige sitter staten och kapitalet bekvämt och lönsamt i samma båt. Men när de dessutom lämnar plats åt skurkstater riskerar hela vår demokrati att kantra.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 18 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag ger Märta Stenevi poäng för den retoriska kraften i det avslutande inlägget. Men det vore bättre att lyssna på vad jag har att säga än att vara helt fast i sina preparerade talepunkter.

Det jag säger är att vi med gemensamma krafter ska ta itu med alla de frågor som Märta Stenevi lyfter upp. Många av de saker som vi lyfter upp hade möjligtvis Miljöpartiet i regering under de åtta år som ligger bakom oss kunnat ta itu med om det hade varit så angeläget som Märta Stenevi nu vill göra gällande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan sammanfatta vad vi ska göra. Vi ska först ta ett omtag när det gäller korruptionsutredning. Vi ska göra en utredning som får skarpa lagstiftningsuppdrag. Kartläggningen kan vi lägga ut på andra aktörer. Det är det ena.

Det andra är att vi tillsammans i Regeringskansliet genom Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet ska sätta oss ned och bena ut de frågor som Märta Stenevi lyfter fram.

Det gäller i vad mån man behöver göra en översyn av de regler som gäller för partifinansieringen, något som kammaren gemensamt beslutade om för bara några år sedan, och i sådana fall vilka frågor som den bör omfatta.

Det gäller också att ge en möjlighet för partier här i kammaren att göra sina inspel till direktiven till en utredning som också ska ta hand om korruptionsfrågor på ett bredare sätt.

När det gäller frågan om transparensregister är jag helt öppen för den. Men jag tycker att det är lite oseriöst att inte erkänna att det också finns en komplexitet i frågan, som alla partier i den här riksdagen vid flera tillfällen har belyst på djupet i tidigare utredningar. Vi ska ändå bena i frågan, men den konstruktiva ansatsen kommer att visa i vilken utsträckning man är beredd att inse komplexiteten i frågorna.

Det var det som gällde den främmande makten jag möjligen tyckte var insinuant. Jag tycker att det är helt rätt att diskutera - och det aktualiseras ju nu i processerna i Europaparlamentet - om finansiärer i tredjeland på ett eller annat sätt ska kunna betala parlamentariker eller politiska partier. Det är definitivt en fråga som bör ingå i en sådan översyn.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.