Arbetslivskriminalitet och grov brottslighet
Interpellation 2022/23:278 av Hanna Westerén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-03-17
- Överlämnad
- 2023-03-20
- Anmäld
- 2023-03-21
- Sista svarsdatum
- 2023-04-11
- Svarsdatum
- 2023-05-26
- Besvarad
- 2023-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Arbetslivskriminalitet är ett utbrett problem i Sverige och är intimt förknippat med organiserad brottslighet. Följande branscher har identifierats av ansvariga myndigheter som högriskbranscher för arbetslivskriminalitet: byggbranschen, restaurangbranschen, transportbranschen, städbranschen, vård och omsorg, sociala tjänster, jord- och skogsbruk, skönhetsvård, bilvård och avfallshantering. Det är branscher som omsätter enorma belopp, och i vissa av dem förekommer också substantiella subventioner från våra gemensamma system, såsom rot- och rutavdrag. Det är oerhört angeläget att avsatta resurser används till det de är avsedda för, och att de inte på något vis gynnar bristande vandel, människohandel, skatteundandragande eller skatteflykt.
Sedan 2018 samverkar följande myndigheter på uppdrag av regeringen för att bekämpa arbetslivskriminaliteten: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Senast 2021 avrapporterade myndigheterna i fråga sitt arbete till regeringen, men för 2022 står ingen motsvarande rapport att finna.
I lägesrapporten från 2021 lyfts flera viktiga förbättringsområden som skulle kunna leda till ökad ordning och reda i de undersökta branscherna och till minskad risk för skatteflykt och skatteundandragande.
Bland annat lyfter Skatteverket behovet av förändringar i sekretess: Sekretesslagstiftningen hindrar Skatteverket från att bidra fullt ut i myndighetssamverkan om fusk och regelöverträdelser, vilket också lyfts fram i tidigare lägesrapporter. Det gäller enkla frågor som att Skatteverket inte kan lämna ut vilken adress ett kassaregister registrerats på (som visar var en verksamhetslokal finns) men också att Skatteverket inte kan delta i urvalet av vilka företag som ska kontrolleras eller i arbetet och diskussionerna efteråt. Det förstnämnda leder till att många myndigheter kontrollerar fel adress, vilket gör kontrollen ineffektiv. Det sistnämnda kan leda till att företag med högst risk för arbetslivskriminalitet inte kontrolleras, vilket i förlängningen kan leda till att samverkan inte tillför något extra värde. I värsta fall blir kontrollbesöken (främst Skatteverkets) mindre effektiva än om de hade utförts i den enskilda myndighetens regi. För att samverkan ska bli effektiv krävs lättnader i sekretesslagstiftningen som gör att information kan delas i större utsträckning. Regeringen har tillsatt en utredning som ska utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor och bedöma om det finns behov av ändrade regler för att underlätta och effektivisera informationsutbytet och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar.
I rapporten citerad här ovan förekommer också kommentarer om situationen i kroppsvårdsbranschen: Det största problemet inom branschen bedöms dock handla om arbetsrättsliga frågor och utnyttjande av arbetstagare. Långa arbetstider som kan bryta mot arbetstidslagen, låga löner eller tvångsåterbetalning av löner förekommer. Det är vanligt med anställda med månadslön på papperet, men i realiteten styrs inkomsterna mer av antalet bokningar och hur mycket arbete som utförs. Det finns även dokumenterade problem med skatteundandragande.
Arbetsmiljöproblem, bidragsfusk, människohandel och skatteundandragande – företeelser som var och en för sig äventyrar vårt välfärdssamhälle och därtill urholkar statsfinanserna.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?
- Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:278
Webb-tv: Arbetslivskriminalitet och grov brottslighet
Dokument från debatten
- Fredag den 26 maj 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:113
- Protokoll 2022/23:113 Fredagen den 26 majProtokoll 2022/23:113 Svar på interpellation 2022/23:278 om arbetslivskriminalitet och grov brottslighet
Protokoll från debatten
Anf. 34 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru ålderspresident! Hanna Westerén har frågat mig hur jag ämnar säkra ordning och reda i högriskbranscher för arbetslivskriminalitet och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas. Hon har också frågat mig hur jag avser att följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen ser allvarligt på att det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Inkomster från de oseriösa företagen går ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörer inom organiserad brottslighet använder företag som brottsverktyg och agerar i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.
Myndigheterna som samverkar mot den organiserade brottsligheten bedömer att samhället årligen undandras stora summor i skatter och avgifter, att pengar utbetalas till personer och företag på felaktiga grunder samt att ekonomisk brottslighet är ett väsentligt större samhällsproblem än vad brottsstatistiken visar. Tidöavtalet innebär ett paradigmskifte i synen på hur den organiserade, systemhotande brottsligheten ska bekämpas. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner.
I 2022 års skatteförfarandeutredning pågår arbete med att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet. Utredaren ska enligt direktiven se över de uppgifter som lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen och utreda om ytterligare uppgifter, som behövs för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen, ska lämnas. Om det finns behov ska utredaren också lämna förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgifterna lämnas ut till andra myndigheter.
Utredaren ska även se över vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik. Syftet med översynen är bland annat att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Delbetänkande med förslag om vilka uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen ska lämnas senast den 31 augusti 2023. Utredarens förslag rörande personalliggare och skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik ska redovisas senast den 30 augusti 2024.
För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet med vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att myndigheter ska kunna dela all relevant information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott. Detta är något som myndigheterna har efterfrågat under en längre tid. Jag och andra statsråd i regeringen har dialog med bland annat Skatteverket om behoven. Vid förra mötet i rådet mot organiserad brottslighet, som justitieministern leder, diskuterades till exempel informationsutbyte.
Vidare har en utredare inom Finansdepartementet haft i uppdrag att utreda möjligheterna till informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter och arbetslöshetskassor, i syfte att bland annat säkerställa att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningar från välfärdssystemen är korrekta samt att stärka förutsättningarna för myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet.
I departementspromemorian Utökat informationsutbyte lämnas flera förslag som syftar till att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Promemorian har remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Anf. 35 Hanna Westerén (S)
Fru ålderspresident! Som synes var jag väldigt ivrig att komma upp i talarstolen. Det är inte så konstigt eftersom jag har fått vänta några månader på att få debattera med finansministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Givet det fokus vi har i svensk debatt, fru ålderspresident, på att vi ska bekämpa gängen, strypa penningkranen och bekämpa organiserad brottslighet har det varit väldigt efterlängtat och angeläget för mig att efterhöra hur prioriterat arbetet mot arbetslivskriminalitet är för regeringen.
Svaret från finansminister Elisabeth Svantesson hörde vi nu. Det är tekniskt och formellt, och det äger självklart sin riktighet givet att vi talar om lagstiftning och beskattning. Jag vill dock uppehålla mig en stund vid vad vi faktiskt talar om i dag eftersom avarterna i fråga om arbetslivskriminalitet är så många och förbluffande i sin variation. Uppfinningsrikedomen för att illegitimt sko sig och därtill utnyttja andra människor är helt enorm.
I de samverkande myndigheternas rapport, som även finansministern nämnde, kan vi läsa om en del företeelser. Från Arbetsmiljöverket och de fackliga organisationerna finns det också många oerhört obehagliga vittnesmål som rör bristande skyddsutrustning, beslagtagna pass, falska id-handlingar, undermåliga arbetarbostäder och renodlad människohandel.
Den organiserade brottsligheten skyr inga medel för att mjölka de gemensamma systemen på resurser. Det är dyrt och dåligt, men för de människor som kommer i kläm och utnyttjas är det dessutom livsfarligt.
Jag kommer från Gotland. Hemma hos mig, i landets minsta län, gjordes nyligen en arbetsmiljöinspektion, och då stängdes 7 av 20 byggarbetsplatser. Man belade dem med omedelbart arbetsförbud. Vi talar som sagt om landets minsta län. Skalbarheten i detta vittnar om att det är ett oerhört omfattande nationellt problem.
Anledningen till att byggarbetsplatserna tullar på skyddsutrustning och säkerhet är att det tyvärr finns grova pengar att tjäna på slarv. Priset för slarvet och underlåtenheten betalas av människor som skadar sig eller i värsta fall dör på jobbet.
Det får aldrig löna sig att slarva med säkerheten och att utnyttja människor. Det får aldrig löna sig att undandra sig beskattning och fuska med socialförsäkringar. Likväl är det fortfarande möjligt i dagens Sverige. Detta göder kassan i de gäng som alla partier här i kammaren säger sig vilja bekämpa.
Jag undrar därför: Är vi överens om att vi behöver göra ännu mer för att bekämpa den uppenbarligen grasserande arbetslivskriminaliteten, främja sund konkurrens, motverka skattefusk och därmed säkra resurser för välfärdens behov?
Anf. 36 Sofie Eriksson (S)
Fru ålderspresident! Jag vill ta tillfället i akt och hälsa finansministern och såklart alla andra varmt välkomna till Dalarna. Även Crister Carlsson, som sitter här i kammaren, är ledamot från Dalarna. Vi är väldigt stolta över vårt fina län.
Hos oss finns det en massa olika fina saker att göra. Bland annat kan man åka skidor, både plant och utför. Om man bokar en stuga i Idre eller Sälen är risken tyvärr ganska stor att den är byggd av byggnadsarbetare som levt under oerhört usla arbetsförhållanden. Det kan till och med vara så illa att stugan man bor i är byggd av svartarbetande byggnadsarbetare som erbjudits prostituerade som betalning. Detta är något som det rapporterades om i dalamedierna för några veckor sedan och är ytterligare ett exempel på den fruktansvärda situationen i delar av vår arbetsmarknad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För ett antal år sedan hörde vi om vietnamesiska nagelteknologer som importeras in med stora löften om ett bättre liv i Sverige men som får jobba tio timmar om dagen sex dagar i veckan. De har fått betala tillbaka en stor andel av den lön de har fått till arbetsgivaren och lever under slavliknande villkor.
Filippinska au pairer tas hit för att jobba hos välbärgade svenskar, också med löften om att få ett bättre liv. Snarare lever de inlåsta och ska vara i ständig jour. De jobbar hur många timmar som helst utan att få skälig lön.
Byggmarknadskommissionen är en partsöverskridande organisation som jobbar med att motverka fusk i byggbranschen. Den tidigare kristdemokraten Stefan Attefall - ja, han är väl kanske fortfarande kristdemokrat - leder denna organisation. Han anmälde för några år sedan 12 byggföretag. Av totalt 90 granskade företag bröt 20 av dem mot kollektivavtalet, vilket är en ganska stor andel.
När de granskade olika företag kom de även fram till att över 80 procent av alla företag inom byggbranschen som kommer från Östeuropa fuskar eller begår brott. Det är en oerhört allvarlig situation.
I mitt uppdrag är jag ute på många arbetsplatser och ser hela tiden hur man försöker kringgå regler. Man är oerhört kreativ i försöken att fuska.
Det perspektiv jag vill föra fram och vara tydlig med här är att det är facken som står absolut längst fram i kampen mot detta. Det är fackföreningsrörelsen som är ute och kontrollerar. Det är väldigt ofta så. Vi läser om de razzior som polisen och Arbetsmiljöverket gör. De är oerhört viktiga, och det är viktigt att fortsätta med dem. Det är positivt med alla som står bakom detta arbete. Men ofta är det facken som har uppmärksammat problemen från början. Det är facken som är ute på arbetsplatserna och har ögon och öron där ute. Det är de som tar kampen.
Frågan är om vi har en regering som vill stärka deras arbete eller försvaga det. Vi har haft omröstningar här i kammaren om befogenheter för regionala skyddsombud och om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling, det vill säga saker som är viktiga för att stärka det arbete som sker längst ut. Jag vill därför lyfta fram denna fråga, så får vi se om jag kan få svar på hur man ser på det hela. Vill regeringen stärka fackföreningsrörelsens arbete och befogenheter? Det är de som står längst fram i kampen mot dessa fruktansvärda, vidriga företag.
Anf. 37 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru ålderspresident! Jag tackar interpellanten för en mycket viktig fråga. Den är viktig av två starka skäl. Det ena är naturligtvis att den grova brottsligheten numera ofta använder exempelvis företag som verktyg för att bedra och lura och på så sätt komma åt pengar för sin verksamhet. Vi behöver alla följa pengarna och slå till mot detta, så att den organiserade brottsligheten inte får ett ännu större grepp om vårt samhälle. Jag menar att det som nu sker på väldigt många olika plan är systemhotande.
Det andra skälet, som interpellanten också är inne på, är att många människor mitt i allt detta utnyttjas i ett system. De utnyttjas brutalt, också ibland som verktyg, handelsvaror eller annat, för och i den organiserade brottsligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen arbetar därför nu på olika sätt för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det ansvarsområde jag har som finansminister handlar här först och främst om Skatteverket, men det gäller också flera andra delar, till exempel Tullverket som har en viktig uppgift i detta avseende.
Jag gav nyss ett väldigt långt svar till interpellanten. Där berättade jag om vad som är på gång och vad som händer. Regeringen är aktiv och kommer att fortsätta vara det och göra mer tillsammans med myndigheterna - även tillsammans ska myndigheterna kunna göra mer - för att vi ska komma åt detta och bryta den mycket, mycket grova och illavarslande systemhotande organiserade brottsligheten.
I vår framlagda budgetproposition har vi även avsatt resurser till de olika myndigheterna för att stärka arbetet mot fusk och bedrägerier men självklart också den grova brottsligheten. Detta är absolut en av våra ödesfrågor.
Jag är glad över att interpellanten och många andra - både personer och partier här i kammaren - brinner för frågan och tycker att den är viktig. För mig är det otroligt viktigt, fru ålderspresident, att arbetet intensifieras den närmaste tiden så att vi på allvar ska kunna följa pengarna.
En viktig fråga som vi jobbar med är den om sekretess: informationsutbyte och sekretesslagstiftning. Hur kan vi på ett bättre sätt låta myndigheter dela relevant information och inte låta integriteten få väga så tungt att kriminaliteten kan fortsätta? Vi vet alla att detta är komplext, men som jag sa i interpellationssvaret är mycket på gång.
Anf. 38 Hanna Westerén (S)
Fru ålderspresident! Jag noterar att även finansministern berör en hel del om människorna vid sidan av företagen, reglerna och skatterna. Jag skulle vilja att vi uppehåller oss ytterligare en liten stund vid människorna, nämligen dem som utnyttjar kryphål i systemet och regelverken för att undandra sig beskattning.
Jag minns så väl när det tidigare statsrådet Anders Ygeman för några år sedan lyfte problemet med misstänkt låga priser. Det önskar jag att vi ska prata mer om. Den som köper en klippning, en massage eller en taxiresa till misstänkt lågt pris måste ställa sig frågan: Är detta rimligt? Vem är det som betalar priset för att den här tjänsten är så oerhört billig? Det här är i allra högsta grad också applicerbart på offentlig upphandling, där de offererade priserna ibland är just misstänkt låga.
Vi förtroendevalda har givetvis ett oerhört tungt ansvar för att med alla till buds stående medel försvåra fusk och missbruk och mota gängen även på det här området, men konsumenterna måste också vara uppmärksamma och medvetna. Därför undrar jag om finansministern har för avsikt att rikta en liknande uppmaning till svenska folket som Anders Ygeman gjorde om att våga och orka välja bort det misstänkt låga priset av omsorg om medmänniskor men också för att konsekvent gynna de vita affärerna.
Detta vore verkligen på sin plats, inte minst i fråga om rut- och rottjänster, där det tycks vara en ständig kapplöpning för att utöver att få tjänsten subventionerad dessutom få den utförd till lägsta tänkbara pris. Någonstans är det ju någon annan som betalar. Det är någon annan som betalar för de välbeställdas tokbilliga terrasser och subventionerade städningar. Givetvis behöver vi fler kontroller och fler sekretessbrytande insatser, men vi behöver också en ökad medvetenhet bland svenska konsumenter om att våra val i vardagen spelar roll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att en firma har kollektivavtal är för mig en oerhört viktig signal om tillförlitlighet. Kollektivavtal är en viktig signal om att en arbetsgivare är skötsam i fråga om finanser men också om villkoren för medarbetarna i verksamheten. Kollektivavtal ger också, precis som min kollega Sofie Eriksson lyfte tidigare, oerhört mycket bättre möjlighet för skyddsombud att värna medarbetarnas hälsa. Därför undrar jag: Hur viktiga anser finansministern att kollektivavtalen är i det här sammanhanget? De är en pusselbit av många i kampen för ordning och reda på svensk arbetsmarknad och försvårar för skattefusk och skattefel.
Anf. 39 Sofie Eriksson (S)
Fru ålderspresident! Jag tackar finansministern - jag upplever att hon verkligen tar detta på allvar och vill jobba med de här frågorna. Det är oerhört viktigt. Jag och mina kollegor tar upp de här frågorna för att de är så oerhört allvarliga. Det är positivt om vi är många partier som står enade i kampen.
Vi har gjort väldigt mycket tidigare. Den socialdemokratiska regeringen införde arbetslivskriminalitetscentren - ett väldigt långt ord - för att det är viktigt att samla olika myndigheter så att de jobbar sida vid sida med de här bitarna. Man har brutit en del sekretesshinder. Det här är saker som behöver fortsätta, och det är positivt att det verkar som att regeringen också är inne på den banan. Det är oerhört viktigt. Tack för det!
Jag vill återgå till det spår jag var inne på i mitt föregående inlägg och tala om facket - arbetarnas egna organisationer. I dag är det så att arbetare själva betalar för en väldigt stor del av den kontrollmekanism som finns i bland annat byggbranschen. Jag vet inte om det är helt rättvist att det ska se ut så. Vi behöver se till att de har goda förutsättningar.
Vi har nu partier i den här församlingen som vill försvåra arbetet för fackföreningsrörelsen. Vi har partier som vill återinföra lex Laval, som vill avskaffa skyddsombuden, som vill inskränka strejkrätten och som inte tycker att kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling. De tycker att pengar ska fortsätta gå till kriminella företag. Det måste man vara ärlig och säga.
Det är bra att man säger att man tycker att vi ska bekämpa det här, men då måste man också se vad det är för olika bitar som bidrar till det. De här bitarna kommer att göra att det blir svårare för fackföreningsrörelsen att bekämpa det och att staten kommer att behöva agera mer sedan. Frågan är: Hur ser man på facket egentligen?
Anf. 40 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru ålderspresident! Stort tack för en viktig och intressant debatt och diskussion! Det här är en väldigt viktig fråga där många har ansvar. Mina meddebattörer har varit inne på det tidigare. Självklart har konsumenterna ett ansvar. Det är otroligt viktigt att säga. Om man kan gå till en nagelfixare eller frisör och betala en orimligt låg summa för en tjänst vet man att någonting inte stämmer. Där har vi alla ett ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fackförbunden och de fackliga företrädarna gör mycket gott på arbetsmarknaden, till exempel för att upptäcka kriminalitet. Det arbetet gör man ofta på ett bra sätt. Jag delar dock inte bilden att den som inte har kollektivavtal skulle arbeta på ett ohederligt sätt - det är nästan så man får det att låta här. Det finns i Sverige väldigt många företag utan kollektivavtal som är fantastiska arbetsgivare och behandlar sin personal på allra bästa sätt, ibland också med betydligt högre löner än på andra ställen. Jag vill ha det sagt.
Vad kan då politiken göra? Jag är ju här för att representera regeringen, i synnerhet en del av regeringen. För oss är det väldigt viktigt att se till att de myndigheter som arbetar med detta har alla verktyg och resurser de bara kan få för att komma till rätta med och knäcka den grova organiserade brottsligheten, där också människor delvis kommer i kläm. Det är därför vi ser till att vara tydliga i våra uppdrag om att de ska samarbeta med varandra. Vi ökar också ambitionsnivån.
Den utredning som har att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet kommer snart med ett betänkande som jag verkligen ser fram emot att ta emot och läsa. Det kommer med stor sannolikhet att bidra till fler verktyg som hjälper oss att gemensamt knäcka den organiserade brottsligheten. Det tycker jag är enormt viktigt.
Jag vill påminna om att bekämpandet av bland annat arbetslivskriminalitet är en väldigt viktig del i Tidöavtalet. Det är glädjande att det är många partier i den här kammaren och i riksdagen som verkligen vill motarbeta detta. Tillsammans kan vi knäcka den mycket problematiska ekonomiska brottslighet som vi ser. Den göder gäng, göder våld och göder de enormt stora problem som vi fått de senaste åren. Vi är beredda att vända på detta. Det var det vi gick till val på, och det är det mandat vi har fått av väljarna. Arbetet fortsätter.
Anf. 41 Hanna Westerén (S)
Fru ålderspresident! Jag vill tacka för den här debatten, som jag verkligen uppskattar. Jag kommer också att få chansen att prata lite mer med finansministern i de två kommande interpellationsdebatterna.
Det finns uppenbarligen ett engagemang i kammaren och i Regeringskansliet för att mota och bekämpa arbetslivskriminaliteten. Men jag hade nog önskat ännu lite tydligare besked. Det är så uppenbart att arbetslivskriminaliteten och de gråzoner som finns där är lågt hängande frukter för att strypa penningkranen för de kriminella gängen.
Jag representerar Socialdemokraterna. Vi avsatte 100 miljoner kronor i vår skuggbudget för att vi vet att vårt Sverige kan bättre och för att vi vet att det finns ytterligare att göra för att främja sund konkurrens, bekämpa skattefusk och förhindra missbruk och utnyttjande av arbetskraft. Givet det vi har diskuterat här i dag, fru ålderspresident, behövs det uppenbarligen stora ytterligare insatser för att komma till rätta med problemen på det här området.
Jag skulle vilja fråga finansministern vilka de nya stora krafttagen är. Jag är övertygad om att mer och fler behövs. Jag undrar också, som en avslutande fråga, om finansministern kan upplysa oss om när vi kan ta del av nästa rapport från de samverkande myndigheterna. Den kommer att vara helt oundgänglig för oss i det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 42 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru ålderspresident! Nu är debatten snart slut. Jag fick många frågor i Hanna Westeréns sista inlägg. Vi kan återkomma till dem i olika sammanhang. Jag tycker också att jag redan har besvarat dem.
Jag kan lova den här kammaren och riksdagen att vi kommer att fortsätta med detta och öka intensiteten.
Det har gjorts för lite. Annars hade vi inte haft de problem som vi nu har. Det är som jag sa en prioriterad fråga av väldigt många skäl. Det gäller att se till att den systemhotande brottsligheten kan knäckas.
Då ska man bland annat ge sig på pengarna. Men det handlar också om att se till att människor i detta system inte missbrukas, utnyttjas och används. Det är en prioriterad fråga. Därmed tackar jag för debatten.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.