arbetstillstånd för tredjelandsförare

Interpellation 2001/02:380 av Lindgren, Sylvia (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-17
Anmäld: 2002-04-23
Besvarad: 2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 april
Interpellation 2001/02:380
av Sylvia Lindgren (s) till näringsminister Björn Rosengren om arbetstillstånd för tredjelandsförare

På EU:s gemensamma transportmarknad har illegala anställningar av förare från Östeuropa länge varit ett stort problem. Samvetslösa företag i såväl Sverige som i andra EU-länder utnyttjar östeuropéer för att dumpa löner och arbetsvillkor. För förarna betyder det osäkra villkor, långa arbetsdagar och låga löner. För branschen innebär det en nedåtgående spiral, med minskad lönsamhet för seriösa företag och ökade påfrestningar för de anställda.

En av de vanligaste metoderna för denna sociala dumpning inom åkeribranschen har varit att helt enkelt aldrig trafikera det land där företaget är etablerat och på så vis omöjliggöra kontroll av förarens anställningsvillkor. Problemet är välkänt inom EU och man har rekordsnabbt fått politisk enighet om en ny förordning om förarlicenser för tredjeland, vilket också stötts från svensk sida. Syftet med licenserna är att det ska vara möjligt att kontrollera att föraren arbetar under godkända förhållanden i den stat där han eller hon har sin anställning.

En av de centrala tankarna bakom förarlicenserna var också att de skulle garantera att föraren i fråga hade tillstånd att arbeta i etableringsstaten och alltså rätt att framföra fordonet i den berörda medlemsstaten. Så långt allt väl.

Inom transportbranschen har dock den senaste tiden spridits en oro för att Sverige ska sätta käppar i hjulet för denna nödvändiga sanering av branschen. Den nuvarande svenska lagstiftningen medger nämligen i dag att tredjelandsförare kan arbeta på unionens transportmarknad utan att ha arbetstillstånd i Sverige så länge de inte arbetar i Sverige. Ändrar vi inte våra regler riskerar Sverige därför att bli ett bekvämlighetsland dit åkerier "flaggar ut" för att undgå krav om arbetstillstånd för tredjelandsförare.

Min fråga till ministern är:

Ämnar ministern att vidtaga åtgärder i det svenska regelsystemet för att se till att arbetstillstånd krävs i enlighet med intentionerna i EU:s förordning om förartillstånd?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:380

Webb-tv: arbetstillstånd för tredjelandsförare

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 79 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Sylvia Lindgren har frågat om jag ämnar vidta åtgärder i det svenska regelsystemet för att se till att arbetstillstånd krävs i enlighet med in- tentionerna i EU:s förordning om förartillstånd. Europaparlamentets och rådets förordning av den 1 mars 2002 om ändring av rådets förordningar i syfte att införa ett förartillstånd trädde i kraft den 19 mars i år och ska tillämpas fr.o.m. den 19 mars 2003. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande be- redning för att skapa underlag för att bedöma om ändringar måste göras i svenska författningar till följd av den nya förordningen om förartillstånd.

Sylvia Lindgren (S)

Anf. 80 Sylvia Lindgren (S)

Herr talman! Jag vill först tacka statsrådet för sva- ret på interpellationen, en interpellation som är fram- lagd med anledning av att det är stor oro inom åke- ribranschen och näringen som sådan beroende på den ekonomiska brottslighet som förekommer och den olagliga verksamhet som i många fall är svår att övergreppa. Där har man nu också från EU:s sida tagit initiativ. Det finns luckor i lagstiftningen i Sverige när det gäller att komma till rätta med de här bekymren. Det är ett systematiskt utnyttjande av tredjelandsförare för transporter på unionens fria transportmarknad, och det har också fått en alldeles egen beteckning. Det kallas Willi Betz-fenomenet. För att strama upp och få en bättre ordning på vägtransportmarknaden har man nu i EU - rekord- snabbt faktiskt - fått politisk enighet om en ny för- ordning om förarlicenser för tredjelandsförare. Från svensk sida har vi vad jag förstått också aktivt stött detta arbete. Min fråga är: Vilken beredskap finns för att göra följdförändringar i den svenska lagstiftningen? Vad jag konkret avser är att det i Sverige i dag inte finns något tvingande lagrum om arbetstillstånd för tredje- landsförare som är anställda av svenska åkerier för att arbeta på gemenskapens transportmarknad. Tvärtom medger svensk rätt att tredjelandsförare kan operera på unionens transportmarknad utan att ha arbetstill- stånd i Sverige. Det är ett absurt förhållande som enligt min mening måste ändras vid genomförandet av förordningen om förarlicenser. Om inte det här görs riskerar Sverige att bli ett bekvämlighetsland dit åkerier flaggar ut för att undgå krav om arbetstillstånd för tredjelandsförare. Enligt min uppfattning krävs arbetstillstånd i Sverige som villkor för utförande av förarlicenser. I svaret står att det pågår en beredning för att man bättre ska kunna bedöma frågorna. Men jag ställer ändå frågan till Björn Rosengren: Hur ser viljeinrikt- ningen ut på det här området? Det är ett bekymmer, ingen tvekan om det. Det finns en stor fara för att vi halkar efter om vi inte också är väldigt tydliga i det arbetet.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 81 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Tredjelandsförare som kör åt EU- åkerier ska vid färd inom EU kunna uppvisa ett förartillstånd som visar att han eller hon är anställd enligt de anställningsvillkor som gäller för förare i den medlemsstat där åkeriet är etablerat och utför vägtransporter. Syftet är att lösa problemet med tred- jelandsförare som anlitas av åkerier i EU för att utan- för den medlemsstat där åkaren är etablerad utföra transporter under sociala och andra villkor som skiljer sig från dem som gäller i den medlemsstaten. De övergripande syftena bakom förslaget är att undvika konkurrenssnedvridning samt att förbättra trafiksäkerheten och förarnas sociala villkor, motver- ka social dumpning. Förordningen påverkar däremot på intet sätt de särskilda anställningsvillkor som gäl- ler i de olika medlemsstaterna. Anmärkas bör att enligt svensk lagstiftning krävs för närvarande svenskt arbetstillstånd för en tredje- landsförare om han kör i Sverige för ett svenskt åkeri men inte om han kör utomlands för ett svenskt åkeri. Svenska Transportarbetareförbundet har i skrivelse den 27 mars och den 30 april anfört att utlänningsla- gen bör ändras så att arbetstillstånd ska vara ett krav om förartillstånd ska utfärdas. Näringsdepartementet har tagit kontakt med för- bundet och med Biltrafikens Arbetsgivareförbund för att i samarbete med bl.a. Utrikesdepartementet när- mare kunna utreda om behov av en sådan ändring föreligger. Näringsdepartementet har till onsdag denna vecka, den 15 maj, sammankallat berörda departement, ar- betsmarknadens parter och Svenska åkeriförbundet till ett möte för att gemensamt analysera förutsätt- ningarna och inriktningen vad gäller det fortsatta arbetet. Får jag också säga att det i utlänningslagen, 1 kap.

Sylvia Lindgren (S)

Anf. 82 Sylvia Lindgren (S)

Herr talman! Det var upplyftande för mig att få höra att Näringsdepartementet hade tagit kontakt med arbetsmarknadens parter, Biltrafikens Arbetsgivare- förbund och Transportarbetareförbundet och berört det här fallet eftersom jag vet att det här är en väldigt viktig och het fråga just när det gäller förare från tredjeland. Det ligger också i linje med cabotage- trafiken. Den verksamheten har man också svårt att komma till rätta med i hela transportsektorn. Den verksamheten är i och för sig en annan dimension än det som vi just nu har kommit fram till. Jag uppfattar ändå Björn Rosengrens svar som att det med de här kontakterna finns en viljeinriktning att komma till rätta med just de här problemen, så att vi inte hamnar i en position från svensk sida liknande den som gällt den internationella sjöfarten med ut- flaggning till låglöneland och anställning av låglöne- besättningar, vilket har varit en vanlig form för just social dumpning. Det har varit mycket starka vindar för att detta också kommer att föras över, inte minst på transportsidan. Det finns all anledning att också vara uppmärksam på den frågan när det gäller flyget, för att man ska kunna kontrollera just den sociala effekten av detta. Konkurrens i all ära, jag tycker att det här oerhört viktigt med konkurrens, men konkurrensen måste också ske på lika villkor. Har man en konkurrens som utnyttjas så att det t.ex. inte är avtalsenliga löner, att det inte finns kollektivavtal och dylikt är det en väl- digt dålig form av konkurrens. Det är de seriösa åkar- na som slås ut i det här fallet. Det är viktigt att undvi- ka. Men jag uppfattar svaret som att det finns en stark viljeinriktning mot att försöka finna en lösning i den här frågan och vidta åtgärder.

Intressenter

Frågeställare

Lindgren, Sylvia (s) Socialdemokraterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna