Asylsökande som saknar skyddsskäl
Interpellation 2016/17:155 av Johan Forssell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-25
- Överlämnad
- 2016-11-28
- Anmäld
- 2016-11-29
- Sista svarsdatum
- 2016-12-13
- Svarsdatum
- 2016-12-16
- Besvarad
- 2016-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverige har tagit emot ett mycket stort antal asylsökande på kort tid. På tre år rör det sig om 300 000 personer. Många av dem har skyddsskäl och får därför uppehållstillstånd i Sverige.
I fallet med minderåriga asylsökande innebär den praxis som nu tillämpas att den som fyller 18 år får återvända till sitt hemland om han eller hon inte har ett skyddsbehov. Det är i linje med en reglerad invandring. Har man skyddsskäl får man stanna, har man inte skyddsskäl får man återvända till sitt hemland.
Det framgår nu att regeringen avser att lägga förslag om nya regler på detta område. De nya reglerna innebär, enligt vad som framgått, att den som fyller 18 år och saknar skyddsskäl ska få sitt tillfälliga uppehållstillstånd förlängt till dess att han eller hon har färdiggjort gymnasiet. Vad som händer därefter är inte riktigt klarlagt. Såvitt framgår får en person som läst klart gymnasium och inte inom en viss tid etablerat sig på arbetsmarknaden ett avslagsbeslut och måste därmed återvända till sitt hemland. Vad som händer i ett tidigare skede, för det fall att en person inte klarar fullständiga betyg från gymnasiet, är inte heller klarlagt. Ska han eller hon då få möjlighet att läsa om olika kurser på gymnasiet? I så fall, för hur lång tid?
Det är inte rimligt att låta unga vuxna, utan skyddsskäl, rota sig än mer i Sverige innan de får ett avslagsbeslut.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är det ministerns ställningstagande att detta förslag kan bidra till upprätthållandet av en reglerad invandring med en tydlig åtskillnad mellan den som har skyddsskäl och den som saknar skyddsskäl?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:155
Webb-tv: Asylsökande som saknar skyddsskäl
Dokument från debatten
- Fredag den 16 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:48
- Protokoll 2016/17:48 Fredagen den 16 decemberProtokoll 2016/17:48 Svar på interpellation 2016/17:155 om asylsökande som saknar skyddsskäl
Protokoll från debatten
Anf. 46 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Johan Forssell har frågat om mitt ställningstagande till om förslaget om uppehållstillstånd för gymnasieungdomar kan bidra till upprätthållandet av en reglerad invandring med en tydlig åtskillnad mellan den som har skyddsskäl och den som saknar skyddsskäl.
Vi har en reglerad invandring i Sverige, som bland annat innebär att en person som saknar skyddsskäl eller annan grund för att stanna i Sverige ska återvända till det land personen kommer ifrån. Om det rör sig om ett ensamkommande barn är vi enligt EU:s återvändandedirektiv skyldiga att se till att det vid återvändandet finns ett ordnat mottagande i hemlandet. Detta är den ordning vi haft under en lång tid i Sverige.
Med anledning av den extraordinära situation som rådde under framför allt hösten 2015 vidtog regeringen ett antal åtgärder för att bringa ordning i mottagandet, bland annat genom tillfälliga id- och gränskontroller och den så kallade tillfälliga lagen, samtidigt som kapaciteten i mottagandet och etableringen skulle förbättras.
Den tillfälliga lagen antogs av riksdagen under våren och trädde i kraft i somras. Lagen ger möjlighet till permanent uppehållstillstånd för den som kan försörja sig genom arbete eller näringsverksamhet. För att förhindra att ungdomar som behöver gå i skolan hoppar av skolan för att i stället försöka hitta arbete, infördes i den tillfälliga lagen ett krav på att en person under 25 år måste ha genomfört en gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning för att kunna få permanent uppehållstillstånd på denna grund.
Mot bakgrund av denna begränsning aviserades också i propositionen till den tillfälliga lagen att regeringen skulle återkomma med ett förslag om förlängda uppehållstillstånd för gymnasiestudier för de ungdomar som sköter sina studier samt en möjlighet för dem att efter avslutade studier få permanent uppehållstillstånd om de därefter får arbete.
Det är med anledning av den aviseringen som Justitiedepartementet den 28 november har remitterat ett förslag som innebär en möjlighet till tidsbegränsade uppehållstillstånd för unga som studerar på gymnasial nivå.
Förslaget omfattar till att börja med de grupper som får sina uppehållstillstånd tidsbegränsade enligt den tillfälliga lagen. Det gäller alltså skyddsbehövande, de som får uppehållstillstånd på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter och de med bestående verkställighetshinder.
Utöver detta finns förslag som rör ensamkommande barn som inte kan av- eller utvisas på grund av att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet. Det är fråga om mycket utsatta barn som på grund av att det inte är möjligt att verkställa ett avlägsnandebeslut kommer att vistas i Sverige en längre tid och som under den tiden kommer att gå i skola här.
Genom det förslag som nu lagts fram kommer ungdomar som inte fyllt 25 år att få en möjlighet att gå klart gymnasieskolan och etablera sig på arbetsmarknaden. Den som kan försörja sig genom arbete eller näringsverksamhet får möjlighet till permanent uppehållstillstånd om studierna har fullföljts och personen inte utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Förslaget med permanent uppehållstillstånd är i linje med förra höstens överenskomna insatser med anledning av flyktingkrisen mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna om att en person vid utgången av ett tillfälligt uppehållstillstånd, även om skyddsskälen har upphört, ska kunna få ett permanent uppehållstillstånd om personen kan uppvisa en taxerad inkomst på en nivå som det går att försörja sig på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om personen efter det tidsbegränsade uppehållstillståndet saknar skyddsskäl eller inte har fått uppehållstillstånd på annan grund, till exempel på grund av anknytningen till Sverige, är huvudregeln att personen ska lämna landet. Jag anser inte att förslaget innebär en avvikelse från den mångåriga svenska synen på hur principen om en reglerad invandring ska upprätthållas.
Regeringen inväntar nu remissinstansernas synpunkter på förslaget. Remisstiden går ut den 9 januari 2017.
Anf. 47 Johan Forssell (M)
Herr talman! Jag följde med stort intresse den förra interpellationsdebatten med min allianskollega Staffan Danielsson. Debatten satte fokus på den viktiga frågan om de medicinska åldersbedömningarna. Vi kommer om några år att titta på frågan och beskriva den som ingenting annat än en stor skandal som har drabbat många människor på ett djupt problematiskt sätt. Det lär oss också något om framtiden, nämligen att oordning inte är samma sak som humanism. Det är precis tvärtom.
Ordning och reda är en förutsättning för att kunna ha koll i migrationspolitiken, för att ge långsiktighet och trygghet. Annars kommer det att bli stora problem, och det kommer att bli problem med den folkliga acceptansen. Det är vad vi just nu upplever.
Nåväl! Det här är en annan interpellation. Jag skrev den mot bakgrund av att det inte bara har varit utan fortfarande är en flyktingkris i världen. Det är välkänt för många. Under två år har Sverige tagit emot 250 000 människor.
Det anmärkningsvärda är det stora antalet. Ett tioårsgenomsnitt har varit att ungefär 30 000 per år har kommit till Sverige. Vad vi har upplevt nu är något helt annat. Det går inte att jämföra ens med vad som hände under Jugoslavienkriget. Så många människor har kommit till Sverige på så kort tid.
Självfallet ska Sverige ta stort ansvar. Vi gör det, och vi har goda förutsättningar att göra det. Samtidigt kan vi inte blunda för att det finns en lång rad problem, som är helt uppenbara för de flesta människor.
När det gäller skolan är den senaste noteringen att ett nittiotal kommuner har anmält sig själva för att de inte längre klarar lagens åtaganden. Det finns en uppenbar bostadskris i en lång rad kommuner av skiftande politisk färg. Det stora problemet ligger framför oss, nämligen integration. Hur ska vi se till att det stora antalet människor som har kommit till Sverige får en ingång i det svenska samhället, kan etablera sig här, kan hitta bostad, få vänner, klara jobben och få en försörjning? Med detta sagt; hur ska vi undvika att en omvärld som står i brand blir till ännu fler bränder i våra förorter? Det är risken.
Därför menar jag att det behövs strama regler i migrationspolitiken. De ska ligga i linje med vad som gäller i vår omvärld. Vi behöver också en långsiktighet. Om vi snart återgår till de regler som gällde tidigare, vilket jag inte förespråkar, ställer jag mig frågan vad vi har lärt oss av de senaste två åren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mot bakgrund av detta har regeringen lagt fram förslag kopplat till de ensamkommande minderåriga. De innebär att den som fyller 18 och saknar skyddsskäl ska få sitt tillfälliga uppehållstillstånd förlängt till dess att vederbörande har fullföljt gymnasiet. Sedan ska en ny prövning ske. Där har inte minst Morgan Johanssons regeringskollega Gustav Fridolin tydligt sagt att det finns mycket som talar för att vederbörande kommer att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till Sverige. Det är personer som - jag upprepar - inte har asylskäl.
Detta tycker jag är problematiskt mot bakgrund av den mycket långa rad problem vi ser runt om i Sverige i kommunerna. I det läget ska vi inte bara ge ett bra mottagande till dem som faktiskt har asylskäl, som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande, utan vi ska också ge detta mottagande till personer som saknar dessa skäl.
Hur rimmar det med principen att Sverige ska ha en reglerad invandring?
Anf. 48 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Regeringen och de borgerliga partierna kom överens för lite drygt ett år sedan om sammanlagt 21 punkter för att dels underlätta mottagandet, dels i viss mening strama åt lagstiftningen. I fråga om att underlätta mottagandet kom vi överens om 10 miljarder mer till kommunsektorn så att kommunerna ska klara den stora utmaningen.
Vi gjorde en överenskommelse om anvisningslagen, det vill säga att alla kommuner faktiskt ska ta ansvar. När vi står inför en stor integrationsutmaning måste alla dela på den uppgiften.
En av punkterna vi kom överens om gällde övergången till tillfälliga uppehållstillstånd i vissa avseenden. Det här är kopplat till att om du får tillfälligt uppehållstillstånd, sedan får ett jobb och etablerar dig på arbetsmarknaden, kan du hänvisa till detta och få permanent uppehållstillstånd. Om du kan uppvisa en taxerad inkomst som gör att du kan försörja dig ska du kunna få permanent uppehållstillstånd - även om skyddsskälen är borta. Avstegen som Johan Forssell talar om när det gäller den reglerade invandringen är egentligen det: jobb-PUT:en, det vill säga att du kan få stanna trots att skyddsskälen har upphört om du har ett jobb.
När vi skickade ut det här på remiss möttes nästan alla förslag av stark remisskritik. Men den alla starkaste var att om man skulle låta även minderåriga omfattas av detta skulle de inte vilja stanna på skolbänken en enda dag, utan då skulle en 17-åring eller en 18-åring omedelbart ge sig iväg ut på arbetsmarknaden för att försöka hitta jobb så fort som möjligt. Vi skulle ha drivit ut en del av de minderåriga i barnarbete. Då sa vi att det här, det är inte rimligt. Det är helt orimligt. Vi måste i så fall se till att hitta en konstruktion inom det jobb-permanent-uppehållstillstånd som vi har i dag där de kan få lov att gå kvar i gymnasiet under en viss tid så att de får en chans att klara gymnasiet och därefter etablera sig på arbetsmarknaden.
Det är så konstruktionen ser ut nu. Möjligheten i de här uppehållstillstånden kommer att omfatta sammanlagt fyra år och därefter sex månader för att man ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är för att undvika situationen där man driver ut minderåriga i barnarbete. Jag tror att det är helt nödvändigt för att ge de här ungdomarna en chans framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror i och för sig att det kommer att gå ganska bra. Jag har i grunden en ganska optimistisk syn just nu. Hittills i år har vi beviljat uppehållstillstånd för nästan 60 000 av dem som har kommit. Väldigt många är förstås från Syrien. Nästan 100 procent av alla från Syrien som vi sakprövar får uppehållstillstånd. Jag tror att det kommer att gå bra för de allra flesta.
Varför tror jag det? Jo, därför att de nu går ut på den starkaste arbetsmarknad vi har haft på många år med fallande arbetslöshet, fallande ungdomsarbetslöshet, fallande långtidsarbetslöshet, 100 000 lediga jobb - det högsta antalet någonsin - och 120 000 nya jobb på bara två år. Jag tror att det är det som integration i grunden handlar om, det vill säga att man får möjlighet att försörja sig.
Vi ska bara lösa bostadsproblematiken också och få upp bostadsbyggandet ytterligare. I år startar nyproduktion av över 60 000 lägenheter - den högsta siffran på 40 år. Vi måste nog gå upp ytterligare lite, men får vi bara lösa det kommer det nog att gå bra för de allra flesta som nu får uppehållstillstånd.
Anf. 49 Johan Forssell (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Från Moderaternas sida har vi ju sagt att om vederbörande kan hitta jobb, anställning, egen försörjning, då är det en sak. Då ska man få möjlighet att stanna i Sverige om man vill bygga sig en framtid här.
Men här talar vi om någonting annat. Vi talar om att ge tillfälligt uppehållstillstånd för att gå i skolan i Sverige. Det är inte vad vi har kommit överens om. Jag tycker inte att det är motiverat mot bakgrund av, jag upprepar, de mycket stora problem som vi har.
Problemet är inte bara i mottagningskedjan, där vi fortfarande har nästan 100 000 människor som väntar på besked om asyl. Jag tror att det stora problemet som ligger framför oss är på integrationssidan, kopplat till bostäder, skolgång, socialtjänst och jobb.
Migrationsministern pekar på en väldigt positiv bild. Jag har träffat många som har kommit till Sverige som ensamkommande minderåriga. Jag imponeras av det driv, den kraft och den energi som många uppbådat för att lyckas ta sig tvärs över jordklotet, från Afghanistan i många fall, till Sverige.
Men det går inte att blunda för det mycket stora utanförskapet i gruppen nyanlända. Jag tror att 54 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag är utrikes födda. Man måste se det också. Om man inte ser de problemen - det är inte bara utmaningar utan också problem vi har i dag; det är en klyvning av arbetsmarknaden - menar jag att det blir svårt att lyckas åtgärda dem.
Vi har den situation vi har. Det är en följd av att Sverige har bedrivit en migrationspolitik som inte har varit långsiktig. Den har inte varit hållbar. Vi har inte kunnat ha en vettig diskussion om de här frågorna. Vi har till exempel inte kunnat diskutera hur många människor Sverige klarar av att integrera på väldigt begränsad tid.
Att i det läget säga att vi inte ska inrikta våra resurser enbart på dem som har asylskäl och som ska få ett bra mottagande utan att landets kommuner dessutom ska ställa upp med skolgång etcetera till personer som inte har asylskäl kan verka vällovligt, men vi måste ställa frågan om det är prioriterat. Är det verkligen det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också understryka att merparten av personerna i denna förhållandevis stora grupp kommer att vara myndiga. Man ska se detta i ljuset av det.
Mot den bakgrunden tycker jag att det är motiverat att hålla en klar och tydlig linje. Det ska vara skillnad på ja och nej i asylprocessen. Om man kan ordna egen försörjning och får jobb ska man kunna bygga sig en framtid i Sverige. Men om man inte klarar av det ska man återvända hem. Det är en princip som har varit tydlig i svensk migrationspolitik historiskt sett. Om vi ska lära oss någonting av flyktingkrisen måste vi hålla fast vid den också framöver.
Jag måste tyvärr uttrycka stor skepsis mot det här förslaget, och jag vill vara tydlig med att jag inte anser att det ligger i linje med migrationsöverenskommelsen. Det är inte det vi har kommit överens om.
Anf. 50 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Återigen: Vi avviker inte från grundprincipen. Om du när det här uppehållstillståndet löper ut inte längre har skyddsskäl är grundprincipen att du ska återvända hem. Det är precis som jag sa i svaret.
Jag kan säga att om det är avvikelser från den principen som Johan Forssell är ute efter är faktiskt jobb-PUT:en en större avvikelse, för den innefattar att om du inte har skyddsskäl men har lyckats få jobb kan du ändå få lov att stanna. Det är en mycket större avvikelse, och den berör också mycket större grupper. Den berör i praktiken alla vuxna som får uppehållstillstånd.
Här rör det sig bara om de ensamkommande minderåriga. Vägvalet för dem tror jag i grunden handlar om antingen barnarbete med Johan Forssells lösning eller skola och ett riktigt jobb med regeringens. Det är det vi har att hantera.
Om de skulle omfattas av konstruktionen med jobb-permanent-uppehållstillstånd skulle de inte vilja vara kvar i skolan en enda dag. Skolplikt har man tills man är 16 år. Det innebär att vi omedelbart skulle få rätt stora grupper som ställer sig och diskar på krogarna i Gamla stan när de blir 16, 17 år i stället för att gå i skolan.
Då säger Johan Forssell: Ska vi ordna skolgång till de här? Det blir ju jättejobbigt för kommunerna. De går ju redan i skolan. Det är så det är. Vi har tagit hand om alla som kom förra året - de 35 000 går i skolan i dag.
De begränsningar vi gjort - bland annat id-kontrollerna, som Johan Forssell för övrigt lade ned sin röst om förra hösten - har inneburit att vi just nu har en mycket lägre tillströmning. Nu kommer en 25, 30 ensamkommande per vecka. Det är inte svårt att klara av också dem när det gäller skolgång och följande.
Det här förslaget kommer inte att innebära någon större skillnad - mer än den att ungdomarna som det handlar om får möjlighet att gå i skolan och därmed får möjlighet att därefter etablera sig på arbetsmarknaden.
Grundfrågan när det gäller integrationen är om det här kommer att gå bra eller dåligt. Min uppfattning är att de allra flesta av de här ungdomarna precis som Johan Forssell sa har en väldigt stark drivkraft och är väldigt motiverade i skolan. Jag tror att det kommer att gå bra för de allra flesta. Det är klart att om de dessutom kan möta en omvärld där ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år har de ännu större förutsättningar att komma in och bli en del av Sverige på ett bra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men arbetsmarknaden är bara en del. Den andra stora delen är bostadsmarknaden. Den kanske är den stora utmaningen framöver - arbetsmarknaden börjar man känna sig mer och mer trygg med.
Även om vi har ökat antalet nybyggnationer måste vi upp ytterligare, från 60 000 upp mot en 70 000, under en följd av år för att klara den stora utmaningen. Men det jobbar vi på. Just nu har vi trots allt den högsta produktionen på 40 år.
Anf. 51 Johan Forssell (M)
Herr talman! Jag ska upprepa Moderaternas förslag för migrationsministern, mot bakgrund av påståendena om barnarbete: Vi föreslår alltså denna möjlighet för personer upp till 25 år. Jag tycker att det är lite märkligt att påstå att 25-åringar skulle vara barn. Jag undrar om de själva skulle uppskatta att bli beskrivna så. Min erfarenhet är att de flesta 25-åringar inte skulle tycka att det var särskilt roligt.
Som jag har redogjort för i interpellationen ser vi i dag en lång rad utmaningar, för att inte säga problem, och jag tror att vi måste välja. Var ska vi lägga resurserna? Ska vi fokusera på att klara att ge ett bra mottagande, ett bra stöd och bra ingångar i det svenska samhället för personer som har skyddsskäl? Eller ska vi också ge skolgång etcetera till personer som saknar skyddsskäl?
Jag vill i det sammanhanget påminna migrationsministern om hans egna ord: Vi klarar inte att ta emot alla tonårspojkar i Mellanöstern, tror jag att det var. Det ligger något i det. Men om det ska vara mer än ord måste man också hedra den principen i den praktiska politiken. Där finns i alla fall för oss moderater en stor skillnad, och vi har gjort ett tydligt val. Låt oss se till att koncentrera våra resurser på dem som faktiskt har skyddsskäl!
Sedan tror jag att den stora frågan framöver, kopplat till just migrationspolitiken, kommer att vara: Klarar vi av att vara långsiktiga? Klarar vi av att hålla i de förändringar som skett över en längre tidsperiod, eller ska vi väldigt snart återgå till de gamla reglerna? Det var ju de som bidrog till att försätta Sverige i en mycket problematisk situation och innebar att vi fortfarande har stora problem: 100 000 personer som väntar på ett beslut om asyl.
Där har vi från Moderaternas sida varit väldigt tydliga: Vi ska inte återgå till detta. Jag uppfattar definitivt inte att regeringen har gett något liknande besked.
Anf. 52 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det ska bli spännande att se hur en alliansposition i migrationspolitiken kommer att se ut när vi närmar oss valet. Medan Johan Forssell och Moderaterna drar sig längre och längre ut på högerkanten drar sig Centern längre och längre ut på den andra kanten. Ni befinner er på helt olika planeter, och ni har i dag ingen gemensam migrationspolitik. Och har ni inte det har ni heller ingen regeringsduglighet.
Det är bara att konstatera efter förhandlingarna vi hade förra året: Hade det suttit en borgerlig regering då hade ni inte klarat den utmaningen. Ni hade inte klarat av att få till stånd de nödvändiga beslut vi fattade - gränskontrollerna, id-kontrollerna och den nya lagstiftningen. De var visserligen svåra, men jag är övertygad om att de var helt nödvändiga för att vi skulle klara av situationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I år tar vi emot ungefär 30 000 asylsökande. Vi har inte stängt våra gränser. Det fortsätter att komma människor till Sverige, och vi fortsätter att ge människor skydd. Men vi gör det nu i en omfattning som vi faktiskt klarar, och vi betar också av köerna. I år kommer Migrationsverket att fatta över 100 000 beslut. En del av dem som berörs kommer att få stanna, ungefär 55-60 procent. De andra kommer att få avslag.
Det gäller även denna grupp. Vi rubbar inte grundprincipen: Får du ett avslag får du också vara beredd att åka hem. Men då måste det när det gäller de ensamkommande också finnas någon på andra sidan som tar emot. Vi får inte skicka hem minderåriga om det inte finns ett mottagande. Den principen tror jag att också Johan Forssell ställer upp på.
Vi gjorde på detta sätt efter den starka remisskritiken, just för att undvika en situation där många minderåriga skulle tryckas ut i barnarbete. Det vill vi inte ha.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.