Återvätning av våtmarker
Interpellation 2023/24:628 av Joakim Järrebring (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-03-14
- Överlämnad
- 2024-03-15
- Anmäld
- 2024-03-19
- Sista svarsdatum
- 2024-04-05
- Svarsdatum
- 2024-05-24
- Besvarad
- 2024-05-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I medierna har statsrådet när hon blivit tillfrågad om det är just hon som återställer våtmarkerna svarat: Ja, i praktiken gör jag ju absolut det.
Vi är överens om de betydande miljö- och klimatnyttor som återvätning av våtmarker kan bidra med, inklusive potentiella utsläppsminskningar på en halv miljon ton koldioxid per år vid 2030.
Med denna gemensamma grund önskar jag ställa några specifika frågor gällande genomförandet och effektiviteten av det nuvarande programmet för återvätning av våtmarker.
Mina frågor till statsrådet Romina Pourmokhtari är:
- Kan statsrådet upplysa om hur många projekt för återvätning av våtmarker som har startat till följd av den nuvarande regeringens politik?
- Med tanke på de mångfasetterade fördelarna med våtmarkerna, anser statsrådet att den nuvarande utformningen av programmet för återvätning av våtmarker är ändamålsenlig för att uppnå både de klimatmässiga och de miljömässiga målen, och om inte avser statsrådet att vidta några åtgärder?
- Anser statsrådet att det finns aspekter av programmet som behöver justeras eller förbättras för att effektivisera dess genomförande, och är statsrådet i så fall beredd att ta några initiativ för att åstadkomma en förändring?
- Anser statsrådet att det aktuella stödet tillräckligt för att täcka de faktiska kostnaderna för återvätning och för att stimulera ett tillräckligt antal projekt för att uppnå de ambitiösa målen, och om inte avser statsrådet att verka för en höjning av stödet?
- Hur ser statsrådet på programmets bidrag till Sveriges åtaganden inom land use, land use change and forestry (LULUCF) samt internationella och nationella krav på biologisk mångfald – är den nuvarande takten i och omfattningen av återvätning av våtmarker tillräckliga för att möta dessa åtaganden?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:628
Webb-tv: Återvätning av våtmarker
Dokument från debatten
- Fredag den 24 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:121
- Protokoll 2023/24:121 Fredagen den 24 majProtokoll 2023/24:121 Svar på interpellation 2023/24:628 om återvätning av våtmarker
Protokoll från debatten
Anf. 99 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! har ställt ett antal frågor till mig gällande genomförandet och effektiviteten av det nuvarande programmet för återvätning av våtmarker.
Jag vill börja med att säga att det är glädjande att vi är överens om de betydande miljö- och klimatnyttor som återvätning av våtmarker kan bidra med och att det finns ett brett politiskt stöd för den ambitiösa satsning på att återväta våtmarker som regeringen nu genomför.
Ledamoten Järrebring undrar hur många projekt för återvätning av våtmarker som har startat till följd av den nuvarande regeringens politik. Den här satsningen är en fortsättning och förstärkning av tidigare satsningar, och det är svårt att säga exakt vilka projekt som startat till följd av vår politik. Det vi däremot kan konstatera är att under 2023 genomfördes 861 åtgärder avseende våtmarker i 526 olika projekt. Det handlar i första hand om hydrologiska restaureringar som återvätning genom pluggning eller igenläggning av diken men även andra åtgärder som borttagning av vegetation, artåtgärder med mera. Skogsstyrelsen har under 2023 skrivit 76 återvätningsavtal på sammanlagt 244 hektar, vilket är en uppskalning.
Fru ålderspresident! Det är viktigt att komma ihåg att restaureringsprojekt normalt sett tar lång tid och oftast löper över flera år. Uppskalning av arbetet tar därför lång tid. Långsiktighet och kontinuitet i finansieringen är avgörande, varför regeringen gjorde en flerårig satsning i budgetpropositionen för år 2023 och förstärkte samma satsning i budgetpropositionen för år 2024. Jag räknar med en fortsatt ökning av arealerna restaurerade och återvätta våtmarker de kommande åren. Naturvårdsverket följer kontinuerligt upp arbetet och presenterar resultaten på sin hemsida.
Ledamoten Järrebring frågar också om jag anser att programmet för återvätning är ändamålsenligt för att uppnå både de klimatmässiga och de miljömässiga målen eller om det finns aspekter av programmet som behöver justeras eller förses med annan eller ytterligare finansiering för att effektivisera dess genomförande.
Min bedömning är att utformningen av satsningen i huvudsak är bra. Myndigheterna arbetar med att successivt skala upp arbetet. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete där hinder och möjligheter till ett mer effektivt genomförande är målsättningen. Bland annat arbetar Naturvårdsverket med en vägledning riktad till verksamhetsutövare med fokus på återvätning i klimatsyfte, något som vi ser kan öka effektiviteten i arbetet. Naturvårdsverket utvärderar även för närvarande om LONA-förordningen skulle kunna utformas bättre, även detta utifrån ett återvätningsperspektiv. Regeringskansliet har löpande avstämningar om det arbetet.
För närvarande är min bedömning att det huvudsakligen inte är de ekonomiska ramarna som begränsar antalet projekt inom satsningen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 aviserat att satsningen på anslaget planeras att stiga både 2025 och 2026. Vi gör dock kontinuerligt en utvärdering av resultaten för att avgöra hur det fortsatta arbetet bör utformas. Om det skulle visa sig att satsningen skulle behöva justeras eller förbättras för att effektivisera dess genomförande är jag förstås beredd att ta nödvändiga initiativ för att åstadkomma en sådan förändring.
Svårigheten att hantera markavvattningsverksamheter har av vissa myndigheter lyfts fram som ett stort juridiskt hinder vid återvätning av våtmarker. Samtidigt är en fungerande markavvattning väldigt viktig för svensk livsmedelsproduktion och skapar odlingsförutsättningar i framför allt jordbruket men även i skogsbruket. Regeringen har därför gett Naturvårdsverket i uppdrag att i dialog med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten göra en översyn av regelverket för att underlätta för återvätning utan att det påverkar jordbruksmark negativt. Myndigheterna ska även undersöka om det finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning där det inte finns andra motstående intressen såsom produktiv jord- eller skogsbruksmark.
Slutligen frågar Joakim Järrebring om min syn på programmets bidrag till Sveriges åtaganden om klimat och biologisk mångfald och om den nuvarande takten i och omfattningen av återvätning av våtmarker är tillräcklig för att möta dessa åtaganden.
Satsningen ger, när väl återvätningen har genomförts på ett korrekt sätt, tydliga utsläppsreduktioner, vilket kommer att bidra till uppfyllandet av Sveriges åtaganden inom LULUCF. I takt med de ökade anslagen och uppskalningen av verksamheten kommer fler våtmarker att kunna restaureras och återvätas. Utsläppsreduktionerna och betydelsen för klimatet kommer då också att öka.
När det gäller återvätningens betydelse för internationella och nationella krav på biologisk mångfald konstaterar jag på samma sätt att programmet ger ett tydligt bidrag till våra internationella åtaganden och uppnåendet av våra nationella miljömål.
Anf. 100 Joakim Järrebring (S)
Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för det utförliga svaret och för möjligheten att få diskutera den stora betydelse återvätning av våtmarker har både för biologisk mångfald, för att minska våra utsläpp och också för klimatanpassning!
Trots de betydande satsningar som görs och har gjorts under tidigare regering ser vi dock att andelen våtmark fortsätter att minska i Sverige, vilket är ett bekymmer som vi inte kan ignorera. Precis som statsrådet var inne på spelar våtmarkerna en avgörande roll för både miljö och klimat.
För två år sedan träffade jag en framstående forskare på området från Göteborgs universitet som berättade för mig att även om det är viktigt med de politiska satsningarna på återvätning och återställning av våtmarker är det kanske ännu viktigare att se till att inte ytterligare våtmarker torrläggs. Och just nu har vi alltså en olycklig utveckling som innebär att andelen våtmark fortsätter att minska.
Statsrådet redogjorde för en rad pågående projekt och satsningar, vilket är glädjande. Men sett i perspektivet att vi fortfarande har en minskande areal våtmarker behöver vi ställa oss frågan om åtgärderna är tillräckliga. Statsrådet lyfte fram att bedömningen är att detta är tillräckligt. Så kan det vara; statsrådet pekar också på att det tar tid att få effekt och att det här är ett långsiktigt arbete.
Jag känner dock fortfarande en oro, och jag tror att vi kanske behöver ha lite mer av ett helhetsperspektiv även på dessa frågor. Jag vet att det finns länder, till exempel Danmark om jag inte missminner mig, som har jobbat ganska strategiskt med program vad gäller våtmarker. Där tittar man både på att stoppa torrläggning av våtmarker och att jobba strategiskt med att återväta på rätt sätt. Statsrådet var i sitt svar inne på att det är viktigt framför allt när det gäller återställning av våtmarker i klimatsyfte att man är väldigt noggrann och specifik i vilken vattennivå man ska ha för att det ska bli optimalt.
Jag tror därför att vi måste överväga både långsiktiga lösningar som integrerar återvätning och att få till ett stopp på exploatering av våtmarker. Vi behöver också göra detta på ett sätt som inte i onödan skadar vårt jord- och skogsbruk. Vi vet ju att vi behöver öka vår livsmedelsförsörjning i Sverige, och vi behöver också använda skogens råvaror för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Jag vill därför uppmana statsrådet att noggrant överväga ytterligare åtgärder och reformer som kan stärka arbetet när det gäller våtmarkerna.
Anf. 101 Rebecka Le Moine (MP)
Fru ålderspresident! Det är väldigt trevligt att lyssna på den här debatten med enighet kring hur otroligt viktigt det är att vi återställer natur, och inte minst våtmarkerna, där det finns en fantastisk vinn-vinneffekt när det gäller biologisk mångfald, klimatet, klimatanpassning för att tackla övergödning och att skapa mer resiliens i våra landskap.
Detta är en del av restaureringsarbetet. Visst vore det fantastiskt om det fanns långsiktighet inte bara i Sverige utan i hela EU, så att flera länder kan gå samman med en gemensam strategi, en gemensam ambition, gemensamma mål och en gemensam lagstiftning om att reparera 20 procent av den mest skadade naturen.
Det här är faktiskt inte bara en önskedröm, utan det är naturrestaureringslagen. Den har varit snubblande nära att bli verklighet, fru ålderspresident. Tyvärr har Sveriges regering lagt sin politiska kapacitet, sitt krut, på att förhindra att den blir verklighet.
Ja, det finns en enighet. Gemene man tycker nog att detta låter väldigt klokt. Man ser naturkrisen, man ser artkrisen och man ser att vi måste vidta effektiva miljöåtgärder, effektiv miljöpolitik och långsiktiga strategier. Ändå lägger Sveriges regering sin kraft på att lobba och hitta ohederliga allianser för att skjuta ned det här lagförslaget.
Fru ålderspresident! Jag sitter i EU-nämnden. När vi fick ett skriftligt underlag inför godkännandet av restaureringslagen framkom det att Sveriges regering hade lyckats övertyga Ungern om att motsätta sig detta. Jag försöker förstå hur detta har kunnat hända. Det är någonting som inte har skett i offentlighetens ljus, utan man vet helt enkelt inte vad det är som har skett bakom kulisserna.
Vi har en miljöminister här som talar sig varm för våtmarkerna, men Sveriges regering sätter alltså stopp för den här lagstiftningen som skulle få otroliga effekter, inte bara i Sverige utan i hela EU. Det är dessa våtmarker vi pratar om, men i mycket större skala och utan ryckigheten och i stället med en långsiktighet.
Jag har pratat med personer som har jobbat med de här lagstiftningarna, och jag har till slut fått till mig att det bedöms att Ungern är lättare att påverka i denna fråga än Sverige. Sverige har investerat sitt fulla politiska kapital i att snacka ned den här lagstiftningen och se till att den aldrig förverkligas.
Det paradoxala är att man kan läsa i kommunikation från Liberalerna och Liberalernas EU-parlamentariker att man välkomnar det här lagförslaget.
Fru ålderspresident! Jag är nog inte ensam om att vara otroligt förvirrad och om att vilja ha tydliga svar från miljöministern. Hur ställer man sig till restaureringslagen?
Anf. 102 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! När det gäller frågor om regeringens ståndpunkter kring naturrestaureringslagstiftningen hade ledamoten Järrebring och jag en lång interpellation om detta i förra veckan, som man är välkommen att titta på slutsatserna kring.
I dag diskuterar vi återvätning av våtmarker och det arbete som sker där. Det är detta interpellationen handlar om. De frågor som jag har fått till mig inför dagens interpellationsdebatt, fru ålderspresident, rör hur arbetet går med återvätning av våtmarker i Sverige och hur Sverige avser att arbeta för att förbättra genomförandet av dessa återvätningsinsatser.
Återvätning av våtmarker är en oerhört viktig fråga. Jag är väldigt glad över att det finns en bred enighet kring dessa insatser. De är också ett av mina prioriterade områden i det arbete jag avser att genomföra under vår tid i regering. Det är just för att det finns så mångdubbla miljönyttor - självfallet är det den kolsänka de kan bidra med, men det är också den miljönytta som utgörs i form av de biologiska mångfaldsnyttorna som skapas och den förbättrade vattenkvalitet som följer av insatser för att återväta våtmarker.
Som ledamoten Järrebring nämnde är det självfallet också så att våtmarker stärker landskapets skydd mot torka, översvämningar och brand. Detta är också viktigt ur ett resiliensperspektiv, eller anpassningsperspektiv som man också kan kalla det.
Regeringen har på grund av de stora nyttorna som finns av arbetets effekter genomfört en stor satsning på att återväta våtmarker om 355 miljoner kronor år 2024, fru ålderspresident. Detta ska sedan öka till 435 miljoner kronor år 2025 och till 575 miljoner kronor årligen under perioden 2026 till 2030. Därutöver finns det även ett stöd i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för våtmarksanläggning och skötsel.
Under 2023 genomfördes som sagt 861 olika åtgärder i över 500 projekt. Detta är väldigt viktigt. Detta är någonting vi välkomnar med tanke på effekterna det får. Men vi vet också att restaureringen av våtmarker normalt sett tar lång tid, och vi vet att arbetet med att upprätta projekt ofta tar flera år att genomföra. Uppskalning av våtmarksarbetet är därför tidskrävande, och vi ser att kontinuitet i finansieringen är av väldigt stor vikt. Jag skulle till och med säga att det är helt avgörande att man kan lita på att pengarna finns där.
Nu vet vi att den här regeringen har stärkt arbetet och att det kommer att finnas pengar till 2030. Men jag kan hoppas att vid ett eventuellt regeringsskifte efter valet 2030 skulle även andra regeringar fortsätta arbetet på samma nivå och med samma stabila höga nivå av finansiering. Det skulle vara intressant att höra ledamöterna för respektive parti resonera kring den frågan. Med tanke på långsiktigheten i satsningarna och myndigheternas intensiva arbete räknar jag med en fortsatt ökning av arealerna restaurerade och återvätta våtmarker de kommande åren.
Fru ålderspresident! Jag vill även nämna att det som ledamoten Järrebring lyfter kring arbetet i Danmark låter mycket intressant. Jag ska se till att efter denna interpellationsdebatt höra av mig till min danska kollega Magnus Heunicke och fråga honom om det arbete som pågår i Danmark och se om det är någonting som även Sverige kan ta inspiration av.
Anf. 103 Joakim Järrebring (S)
Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för det utvecklade svaret.
Jag tror också att det är viktigt med det som ministern pekar på, nämligen att man ser över de juridiska hindren. Har statsrådet någon tänkt tidsram för hur det arbetet ska gå till och för när vi får åtgärder på plats som underlättar återvätningen?
När det gäller frågan om tidsramen för det ekonomiska stödet är jag nog lika övertygad som ministern är hoppfull om att det kommer att finnas ett fortsatt starkt stöd även efter nästa och nästnästa val för att fortsätta arbetet med att återställa våtmarker.
Naturvårdsverkets utvärdering av LONA-förordningen tror jag också är jättebra. Det är ett viktigt arbete. Kan statsrådet även här ge en bild av hur en tänkt tidsplan ser ut för det arbetet och när vi kan förvänta oss förbättringar även på det området?
Anf. 104 Rebecka Le Moine (MP)
Fru ålderspresident! Jag vill börja med att ta fasta på det som miljöministern sa om att förbereda oss på ett maktskifte. Jag delar helt och hållet den förhoppningen, och jag kan ge vallöften som jag hoppas att andra vid detta tänkbara maktskifte kan ställa sig bakom, det vill säga att fortsätta med de viktiga satsningarna och gärna accelerera dem.
Jag skulle också gärna se att man tar fram en strategi för restaurering som inte bara är knuten till våtmarker utan som också täcker in andra naturtyper. Det är ungefär samma vinn-vinnsituation som vi skulle kunna hitta för andra naturtyper. Jag vet att ramarna handlar om våtmarkerna, men låt oss i så fall - om vi vill ha en effektiv miljöpolitik och naturpolitik - ge ett skydd för de gamla skogar som finns kvar i Sverige, inte minst fjällskogarna.
Fru ålderspresident! Miljöministern nämnde problematiken med ryckighet och benämnde kontinuitet som avgörande. Det är därför otroligt viktigt att få på plats restaureringslagen, så att man vet vilka målsättningar som gäller och vilka arealer man måste skala upp till, samt en strategi för att nå dit. Detta gäller inte minst en långsiktig finansiering, oavsett val och maktskiften.
Jag vill ge ett medskick, nämligen att fortsätta att driva denna entusiasm för våtmarker i hela EU och att ta med detta till förhandlingsborden, i stället för propaganda och myter från diverse industrier som bara ser risker. Det finns otroliga möjligheter. Jag skickar med detta och önskar lycka till.
Anf. 105 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Tack, ledamöterna, för frågorna!
Ledamoten Järrebring undrade om tidsramen för det arbete som sker. Jag kan informera om att det presenterades en forskningssatsning i förra veckan. Jag hade förmånen att besöka den konferens som pågick om återvätning av våtmarker för att ta del av engagemanget och belysa regeringens prioritering av dessa frågor. Pengarna är långsiktiga, och just därför ser vi gärna mer information om hur insatserna kan förbättras och så vidare.
Där fanns ett gediget program med många forskare och andra kunniga inom området som diskuterade hur arbetet kan förbättras. Det som är viktigt att förstå är att även om våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster kan inte en enskild våtmark bidra till alla ekosystemtjänster samtidigt, utan det finns en stor variation. Det krävs också en stor mångfald av våtmarkstyper. Rätt våtmark på rätt plats i landskapet är därför en central del i arbetet, och detta var något som jag ansåg var väldigt intressant.
Vi bedömer att det fortsatt krävs åtgärder för att nå våra olika miljökvalitetsmål. Även om det är positivt att det finns en så stor och bred enighet kring värdet av insatser för att återväta våtmarker räcker det inte, utan det behöver självfallet ske mer.
Ett exempel på sådant som sker inom Sverige är att regeringen arbetar med ersättning för markägare som har skyddsvärd skog. Detta går in på den fråga som ledamoten Le Moine nämnde, nämligen behovet av att ersätta markägare som vill vara med och skydda sin skog.
Regeringen har i statsbudgeten för i år tillgängliggjort 1 670 miljoner kronor i detta syfte. Det är en stor summa. Man ska dock vara ärlig och säga att den inte räcker, utan det finns en väntetid innan utbetalningar kan ske. Många markägare menar att arbetet behöver gå bättre, och detta är något som regeringen tar till sig.
Jag måste även nämna att det finns markägare som vet att de har skyddsvärd skog och som väljer att göra avverkningsanmälningar i stället för att ansöka om att skydda sin skog, för att arbetet ska gå snabbare. Jag tycker att det finns ett ansvar hos dessa markägare att inte utnyttja systemet på det viset utan verkligen ta ansvar för att de äger skyddsvärd skog. Det kommer med ett fantastiskt ansvar som man gärna får ta för denna naturmiljö. Staten arbetar för fullt för att upprätthålla medel och förbättra processerna så att vi kan skydda mer skog, men man måste också ta ansvar som markägare.
Sedan finns det ytterligare ett perspektiv där jag, om jag får ta mig den friheten, utgår ifrån att ledamoten Järrebring och jag är eniga men där ledamoten Le Moine möjligtvis har en annan ståndpunkt, nämligen att Sverige är ett skogsland. 70 procent av vår yta är skog, och denna skog kommer att nyttjas, skördas och hanteras på olika sätt. Så är det.
Om man jämför oss med andra länder ser man att det är stor skillnad. Eftersom Irland och Nederländerna har ungefär 10 procent skog hanterar de sin skog på ett annat sätt. Jag vill se en stor respekt för att skogen är viktig för oss. Vi måste nyttja den på ett klokt sätt, inte bara bevara den.
Anf. 106 Joakim Järrebring (S)
Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för interpellationsdebatten! Oftast har vi debatter där vi är oense och vill vara tydliga med att vi tycker olika. Denna interpellationsdebatt är viktig av en annan anledning, och det är att det är ett otroligt viktigt arbete som görs för både miljö, klimat och klimatanpassning, som vi alla har varit inne på under diskussionen.
Jag vill passa på att tacka för att regeringen gör kloka saker på detta politiska område. Jag tackar också för statsrådets engagemang i dessa frågor och hoppas att vi får återkomma och diskutera hur vi ytterligare kan förbättra förutsättningarna för att både kunna effektivisera arbetet och ha en stabilitet och långsiktighet i arbetet.
Anf. 107 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten Järrebring, för även om vi har många interpellationsdebatter där vi inte helt håller med varandra uppskattar jag alltid höjden i diskussionerna och engagemanget för den reella miljö- och klimatpolitik som vi arbetar med.
Återvätning av våtmarker är som sagt ett viktigt arbete som vi avser att skala upp och fortsätta med. Jag hoppas att vi alla kan bidra till att detta arbete går till på bästa sätt, med hänsyn till allt det andra som sker i vårt vackra, avlånga land - all skog och allt jordbruk som vi har.
Detta är ett arbete där vi gemensamt behöver ta ansvar både för den miljönytta och den natur vi vill ta hand om i Sverige och för den produktion som pågår för fullt i vårt land.
Tack, ledamoten Järrebring, för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.