Åtgärder för att motverka betygsinflation
Interpellation 2021/22:215 av Mikael Damsgaard (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-15
- Överlämnad
- 2021-12-15
- Anmäld
- 2021-12-16
- Svarsdatum
- 2022-01-21
- Sista svarsdatum
- 2022-01-21
- Besvarad
- 2022-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Att betygssättningen mellan olika skolor och huvudmän är likvärdig är viktigt av en mängd olika skäl. Betygen förväntas beskriva hur mycket svenska elever lär sig i skolan och ge en tydlig återkoppling till elever och föräldrar. Slutbetygen används dessutom som grund för urval till olika utbildningar, varför likvärdigheten också är en fråga om rättvisa. Blir bristerna i likvärdighet för stora riskerar det skolväsendets och betygsystemets legitimitet.
Insatserna för att säkra likvärdigheten i betygssättningen har dock under lång tid varit svaga, och mycket talar för att det alltsedan Sverige fick målrelaterade betyg på 1990-talet har förekommit betygsinflation. Det faktum att en allt större andel av eleverna får betygssystemets högsta betyg samtidigt som Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar inte på samma sätt har förbättrats talar också för det.
Trots att lärarna sedan 2018 särskilt ska beakta provresultatet från nationella prov i samband med betygssättning är skillnaderna fortsatt stora mellan skolor och kommuner avseende hur väl betyg och provresultat överensstämmer. I 28 av landets kommuner fick mer än hälften av eleverna hos den kommunala huvudmannen bättre slutbetyg i matematik från grundskolan 2019 än deras provbetyg från det nationella provet. På skolnivå är ofta avvikelserna mellan betyg och nationella prov än större. Problem med bristande överenstämmelse mellan betyg och nationella prov finns både bland kommunala och fristående skolor.
Det är därför uppenbart att staten behöver vidta ytterligare åtgärder för att alla skolor i Sverige ska sätta betyg som motsvarar elevernas kunskaper och därigenom motverka betygsinflationen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ytterligare stärka de nationella provens normgivande funktion vid betygssättning?
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka Skolinspektionens tillsyn över och kvalitetsgranskning av bedömning och betygsättning?
- Överväger statsrådet att införa någon form av sanktioner gentemot skolor och huvudmän som systematiskt brister i bedömning och betygssättning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:215
Webb-tv: Åtgärder för att motverka betygsinflation
Dokument från debatten
- Fredag den 21 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:57
- Protokoll 2021/22:57 Fredagen den 21 januariProtokoll 2021/22:57 Svar på interpellation 2021/22:215 om åtgärder för att motverka betygsinflation
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Mikael Damsgaard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ytterligare stärka de nationella provens normgivande funktion vid betygsättning, vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka Skolinspektionens tillsyn över och kvalitetsgranskning av bedömning och betygsättning samt om jag överväger att införa någon form av sanktioner gentemot skolor och huvudmän som systematiskt brister i bedömning och betygsättning.
Jag vill börja med att konstatera att vi under lång tid har haft problem med olikvärdig betygsättning. Det är oacceptabelt om betygen inte sätts rättvist, inte minst från individens perspektiv eftersom betyg har en avgörande betydelse för tillträde till utbildning och kan påverka möjligheten att få anställning. Likvärdigheten måste stärkas och betygsinflation motverkas. Betyg som sätts ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskaper, inte vilken skola eleven går på. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder på området, och mer är på gång.
När det gäller de nationella provens normgivande funktion har riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat att resultatet på de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättningen. Givet provens betygsstödjande syfte är det av stor vikt att också proven bedöms likvärdigt.
Regeringen har genom uppdrag till Statens skolverk initierat ett stort arbete med digitalisering av de nationella proven. Här ingår flera viktiga åtgärder för att stärka likvärdigheten. Skolverket ska sträva efter att en så stor andel som möjligt av proven ska automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen, vilket också frigör tid för lärare. Elevlösningar som inte kan rättas automatiskt bör bedömas externt, det vill säga av någon annan än den undervisande läraren.
Förra året fick också Skolverket i uppdrag att förbereda för central rättning av de nationella proven, det vill säga att proven ska bedömas av legitimerade och behöriga lärare på uppdrag av en statlig myndighet.
Men det finns också ett lokalt ansvar att motverka glädjebetyg och stärka likvärdigheten. Av Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning framgår att rektorn bör skapa förutsättningar för att främja lärares arbete med betygsättning och tillsammans med lärare följa upp de betyg som sätts. Huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg inom den egna organisationen och vid behov sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Skolverket tillhandahåller stöd och underlag i form av nationell statistik för att underlätta analysen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller frågan om Skolinspektionen och sanktioner beslutade regeringen så sent som i december 2021 om ett uppdrag till myndigheten. Myndigheten ska granska hur huvudmän och skolor arbetar för att betygen ska sättas i enlighet med gällande bestämmelser och hur de arbetar med området likvärdig bedömning och betygsättning.
Regeringen har också tillfört permanenta medel för att Skolinspektionen bland annat ska kunna genomföra fler inspektioner i skolor med stor avvikelse mellan betyg och resultat på nationella prov. Periodvis under covid-19-pandemin har det inte getts nationella prov, vilket har försvårat arbetet. Vi inväntar dock Skolinspektionens besked om vad de uppmärksammar, vilka åtgärder som vidtas och om det visar sig att det saknas någon form av sanktion bland de verktyg myndigheten i dag redan har.
Dessa insatser, liksom den översyn av kurs- och ämnesplaner med tillhörande kunskapskrav och förändringar i betygssystemet som nu föreslås i propositionen Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (2021/22:36), är alla viktiga komponenter i arbetet för att uppnå en mer rättvis och likvärdig betygsättning.
Jag kan konstatera att arbetet med att förbättra betygssystemet ur likvärdighetsaspekt pågår aktivt. Detta arbete behöver dock följas noga, och jag utesluter inte att det kommer att krävas ytterligare insatser.
Anf. 30 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Återkommande får vi rapporter om stora skillnader i hur generösa skolor är i sin betygsättning. Vi som under en längre tid har följt och varit aktiva inom skolpolitiken vet också att frågan om betygsinflation eller glädjebetyg inte är en ny fråga.
Att betygsättningen mellan olika skolor och huvudmän är likvärdig är viktigt av en mängd olika skäl. Betygen förväntas beskriva hur mycket svenska elever lär sig i skolan och ge en tydlig återkoppling till elever och föräldrar. Slutbetygen används även som grund för urval till olika utbildningar, varför likvärdigheten också är en fråga om rättvisa. Om bristerna i likvärdighet är för stora riskerar det i slutändan skolväsendets och betygssystemets legitimitet.
Vi nås också av rapporter om hur lärare utsätts av påtryckningar av elever och föräldrar. Men betygen ska inte vara förhandlingsbara - betyg ska sättas på grundval av de kunskaper som eleven har uppvisat.
Insatserna för att säkra en likvärdig betygsättning har dock under lång tid varit svaga, och mycket talar för att det alltsedan Sverige fick målrelaterade betyg på 1990-talet har förekommit betygsinflation. Det faktum att en allt större andel av eleverna får betygssystemets högsta betyg samtidigt som Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar inte förbättras talar också för det. Det kunde vi höra i föregående debatt.
Trots att lärarna sedan 2018 särskilt ska beakta provresultatet från nationella prov i samband med betygsättning är skillnaderna fortsatt stora mellan skolor och kommuner avseende hur väl betyg och provresultat överensstämmer. Senast elever i årskurs 9 i Sverige skrev nationella prov var 2019, och då fick mer än hälften av eleverna i de kommunala skolorna i 28 av landets kommuner bättre slutbetyg än vad de presterade vid de nationella proven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På skolnivå är avvikelserna mellan betyg och nationella prov ofta än större. Problem med bristande överensstämmelse mellan betyg och nationella prov finns bland både kommunala och fristående skolor. Det är därför uppenbart att staten behöver vidta ytterligare åtgärder för att alla skolor i Sverige ska sätta betyg som motsvarar elevernas kunskaper och därigenom motverka betygsinflationen.
Skolministern anger i sitt svar att det är av stor vikt att proven bedöms likvärdigt och att proven därför bör rättas digitalt. I de fall det inte är möjligt bör de rättas av en annan lärare. I det är vi helt överens; Moderaterna har under lång tid drivit frågan om digitalisering av de nationella proven och extern rättning. Med tanke på hur länge den frågan har varit aktuell - och hur länge frågan om betygsinflation har varit aktuell i Sverige - är det förvånande att det fortfarande inte finns ett system på plats för att hantera detta. Här bär Socialdemokraterna efter sju års regerande ett mycket stort ansvar.
Vad gäller avvikelser mellan nationella prov och betyg hänvisar skolministern till det lokala ansvaret och till ett uppdrag till Skolinspektionen. Jag ställer mig dock tveksam till om detta räcker. Jag vill därför fråga ministern om hon är beredd att överväga ytterligare krav på skarpare koppling mellan nationella prov och betygsättning på skolnivå för att komma åt det här problemet.
Anf. 31 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Jag håller med Mikael Damsgaard: Det här räcker inte.
Det är därför vi nu genomför ett förtydligande av läroplanen så att lärare och elever faktiskt vet vad det är man ska betygsätta på och så att eleverna vet vad de ska kunna. Den här läroplanen, som Alliansen införde 2011, är flummig och svår att förstå. Därför vill vi tydliggöra vad det är eleverna ska kunna. Det är en grundläggande förutsättning för att man ska kunna sätta rättvisa betyg.
Jag som socialdemokrat och representant för den socialdemokratiska regeringen är också tydlig när det gäller marknadsskolan. I marknadsskolan är eleverna kunder, föräldrarna är kundernas advokater och lärare har blivit servicepersonal. Är det så att läraren inte sätter det betyg som gör kunden nöjd - kunden har alltid rätt - byter man skola. Man är en bricka i ett stort spel, och skolor använder betygsättning som marknadsföring för att konkurrera med andra skolor.
Det finns ibland tysta pakter när det gäller vissa betyg och vissa skolor i ämnen där det inte finns nationella prov.
Jag tror att vi, precis som Mikael Damsgaard påpekade här, måste se det här i en bredare kontext och ha tydlighet i vad som gäller och nationella prov som rättas externt. Vi ska ha en läroplan som är tydlig och klar när det gäller vad man ska kunna.
Vi ska komma ihåg att betygen ska spegla kunskaper och göra så att eleven förstår var den kan bli bättre. Men betygen ska också spegla vad mer skolan ska kunna göra. I framtiden behöver vi diskutera hur betygen bättre kan spegla elevernas kunskaper här och nu samt hur skolan kan stötta dem att bli kunnigare.
En elitidrottsman eller elitidrottskvinna som är på topp i sitt gebit får ett F i betyg om personen missar en liten del. Vi har i dag ett hårt betygssystem som kanske inte gynnar alla elever. Vi ska aldrig sänka kraven - jag tror att Mikael Damsgaard och jag är överens om att vi aldrig kan göra det. Däremot kan vi vara tydligare med ett betygssystem som bättre speglar vad eleverna kan, som är lättare för lärare att sätta betyg med och som är lättare att följa upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är därför jag nu genomför de reformer jag gör och även skapar väldigt mycket arbete för riksdagen när det gäller att fatta beslut i den här riktningen.
Till sist handlar det om att ta kontrollen över välfärden, så att inte alla kan se skolan som en marknadsplats där det gäller att man har jippon. Fokus ska vara på att elever ska lära sig - inget annat.
Anf. 32 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Det är onekligen intressant att skolministern vill få varje diskussion om svensk skola att handla om att 11 procent av Sveriges grundskoleelever går i fristående skolor som drivs av aktiebolag.
I 104 av landets kommuner finns det inga fristående grundskolor. Är det så, skolministern, att det inte finns några problem i dessa kommuner, där det skolministern beskriver som en skolmarknad inte existerar? Det är onekligen intressant att skolministern fastnar vid och koncentrerar sig så mycket på den frågan.
För oss moderater är elevers och föräldrars rätt att välja skola en central princip. Men verklig valfrihet kräver också att det finns alternativ att välja mellan. Här spelar även de skolor som drivs av aktiebolag en viktig roll för att bidra till att utveckla skolan lokalt och för att bidra till mångfald.
Även om de skolkoncerner som skolministern ofta pratar om är stora nationellt är de små lokalt. De bidrar till mångfalden lokalt. Jag kan ta ett exempel från min hemkommun Västerås, där det finns ungefär 16 000 elever i årskurs 1-9. Där går 730 elever i Internationella Engelska Skolan. Drygt 500 elever går i Kunskapsskolan. Dessa aktörer är små lokalt, och de bidrar till mångfalden. Det är fascinerande att skolministern fastnar så mycket i den frågan.
Åter till interpellationen och det som vi egentligen skulle diskutera. En annan aspekt av den bristande likvärdigheten i betygsättningen är att den också förminskar skillnaden i kunskaper hos elever i olika skolor. Skolverket släppte för ett par år sedan en rapport som konstaterade att betygsättningen i Sverige i hög grad är relativ. Chansen att få ett högre betyg än vad som motiveras av det man presterar på det nationella provet är större i en lågpresterande skola än i en högpresterande skola därför att betygsättningen blir relativ.
En del av det svar som skolministern gav här handlade om utveckling av läroplaner. Det finns absolut behov av detta och av att dra lärdom av de tio års erfarenhet vi har av nuvarande läroplaner. Jag tror dock att det är naivt att tro att utvecklingen av läroplaner i sig kommer att öka likvärdigheten mellan olika skolor. Detta kommer att göra det lättare för lärare att sätta betyg, och det kommer att vara lättare för elever att förstå vilka betyg de ska få om läroplanerna blir tydliga. Men jag tror att det är naivt att tro att vi kan få så tydliga läroplaner och kursplaner att det väsentligt ökar likvärdigheten mellan skolor, för det kommer alltid att finnas ett stort tolkningsutrymme.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag frågade i interpellationen om skolministern är beredd att överväga sanktioner gentemot skolor som systematiskt brister i sin betygsättning. Skolministern berörde inte det här i sitt svar, och jag skulle därför vilja se att hon utvecklar det något i den kommande debatten.
Anf. 33 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Jag börjar med frågan om sanktioner. Som jag sa i mitt svar: När vi får Skolinspektionens rapport kommer vi att se om vi behöver vidta åtgärder på området. Vi behöver underlag; vi kan inte gissa.
Apropå "varje diskussion" och om det inte finns några problem vill jag säga: Jo, det finns problem, och det är väl viktigt att vi pratar om dem. Skolor som behöver tävla på en marknad sätter andra betyg än de som inte gör det. Vi ser att vinstdrivande fristående skolor har högre betyg - större diskrepans - än de icke vinstdrivande fristående skolorna.
Jag är för fristående skolor. Jag är för alternativen. Jag är till och med för ett rättvist skolval där alla kan välja och där alla kan välja på samma villkor. Det tycker jag är mycket viktigt, för jag vill ha väldigt många fristående skolor. Jag vill ha ett rättvist skolvalssystem, fru talman, men precis som Mikael Damsgaard var inne på handlar det om att vi måste ha tydlighet i vad det är som gäller.
År 2011 införde man en läroplan som varken lärare eller elever förstår. Jag hade en kollega i Skolkommissionen - en student. Jag frågade studenten: Vet du vad du ska kunna? Då log han, fru talman. Han tittade på mig och sa: Jag vet, men mina klasskamrater vet inte. Det var en väldigt klok man. Det är så det har sett ut i några år.
Detta gör det väldigt svårt. Är det så att det är väl gjort, eller är det relativt väl gjort? Det här är svårt. Betygsättningen har blivit flummig och svår, och den är svår för eleverna att förstå. Detta är en grundläggande del i att motverka betygsinflation. Vi ska veta vad det är, hur kunskapen ser ut och så vidare. Detta är inte någonting man kan hitta på i sin kammare. Det ska inte vara en del i marknadsföringen av en skola för att locka fler elever.
Detta tycker jag är väldigt viktigt, och jag är beredd att gå vidare med dessa reformer. Skolvalssystemet ska vi se över. Fler ska kunna välja skola. Vi ska ha fristående skolor och så vidare. Men betygen, kvaliteten och fokus på eleverna ska vi aldrig ta bort. Därför blir frågan vad pengarna ska gå till - är det till elevernas kunskapsutveckling eller inte?
Vi genomför väldigt många reformer på det här området för att bättre kunna säkerställa trygg betygsättning. Detta är faktiskt grundläggande för både lärare och elever, för betygen ger tillträde till högskolan. Det är sorgligt att höra att högskolan uppger att vissa skolor - de kan nästan peka ut vissa skolformer - faktiskt ger för höga betyg och att eleverna inte riktigt lever upp till de krav som högskolan har. Även detta måste vi jobba med.
Alla dessa saker hänger ihop, och det är ett pussel. Det handlar om tydlighet, inte bara i styrning och ledning av svensk skola utan också när det gäller vad som ska undervisas om och hur det ska ske i klassrummet. Där måste vi ha tillit till lärarna i deras profession. De ska inte påverkas av yttre faktorer, som rektorers önskemål att deras betyg ska bli en del i en marknadsföring.
Anf. 34 Mikael Damsgaard (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Som jag konstaterade i mitt inledande anförande: I 28 av landets kommuner fick 50 procent av eleverna i den kommunala huvudmannens egna skolor högre matematikbetyg än vad de presterade i de nationella proven. Trots det vill skolministern göra den här frågan till en fråga om friskolor. Vi vet att det finns en viss skillnad i betygsättning mellan driftsformer, men den är förhållandevis liten och ger ett förhållandevis litet förklaringsvärde.
Vad det handlar om är att vi måste få en övergripande struktur där staten tar ansvar för hur vi kan följa upp och se till att alla huvudmän och alla skolor har en likvärdig och kvalitativt sett bra betygsättning. Här hade jag förväntat mig mer. Vi hade en diskussion som påbörjades redan under alliansregeringens sista år. Det finns tillkännagivanden från 2015 om att stärka kvaliteten i exempelvis de nationella proven. Diskussionen har varit levande. Att det har tagit så lång tid för regeringen att komma fram med någonting känns fascinerande. Det är väldigt tveksamt om de åtgärder som skolministern redovisat här i dag kommer att leda till de önskade resultaten. Det kommer att krävas ytterligare åtgärder.
Med det vill jag tacka skolministern för debatten.
Anf. 35 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Kommunala huvudmän har också stor skillnad i betygsättning. Vi har stor skillnad mellan fristående aktörer och mellan olika driftsformer där. Det här måste vi arbeta med.
Grundläggande är att vi har gett myndigheter i uppdrag att kontrollera och ge tydliga instruktioner och att vi har styrdokument som tydligt indikerar vad det är man ska betygsätta och för vad. Vi kan inte ha en flummig läroplan som indikerar vad en stor yrkesgrupp ska använda i sin undervisning och betygsättning. Därför är det här steg framåt. De nationella proven ska rättas externt och ska automatiseras.
Det här är viktiga reformer. Vi kan inte hasta fram dem. Därför tar de tid. Det ska ske i samklang med professionerna. "Vad är kunskap?" är en fråga för den pedagogiska professionen. Därför måste vi involvera flera parter i det här. Vi ska inte hasta fram saker. Det har man gjort tidigare, och vi betalar priset för det i dag.
Sedan vill jag säga att det är lite sorgligt med synen på lärarens roll, hur den påverkas, hur betygen används i dag i skolvalet och så vidare. Det gäller framför allt skolvalssystem där alla elever inte kan välja på lika villkor.
Jag vill tacka Mikael Damsgaard för interpellationsdebatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.